Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

irakiska flyktingar

Interpellation 2003/04:381 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-23
Anmäld
2004-03-23
Besvarad
2004-04-14
Sista svarsdatum
2004-04-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 mars

Interpellation 2003/04:381

 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om irakiska flyktingar

I Sverige väntar ca 6 000 irakier, många i över två år, på besked om sina asylärenden. Amnesty samt Iraks styrande råd har bett om att man inte ska skicka tillbaka irakiska flyktingar. Och i UNHCR:s senaste rekommendation från den 16 mars vädjar man till världen att inte skicka tillbaka flyktingar till Irak eller att vidta åtgärder som bidrar till frivilligt återvändande.

UNHCR påpekar dels situationen i Irak och dels det faktum att de på inget sätt kan bistå de flyktingar som återvänder. Utöver den bristande säkerhetssituationen råder det brist på bostäder, ett fungerande rättssystem och finansiella institutioner och arbetslösheten ligger på så höga nivåer som 60@70 %.

Samma rekommendation gav UNHCR i mars, juni, juli, augusti och november förra året. Men Migrationsverket har beslutat att människor kan återvända till Irak.

Det är viktigt att Sverige och andra länder inte gör samma misstag i Irak som man gjorde i forna Jugoslavien. Vi har skickat tillbaka människor till samhällen som inte kan ge människor trygghet eller en framtid och därmed bidragit till den oroliga situationen i Kosovo och Serbien.

I den krigssituation som råder i Irak, i såväl södra Irak som i irakiska Kurdistan, måste människor som nu väntat länge här i Sverige få uppehållstillstånd. Då hjälper vi dels dessa människor och dels Irak.

Situationen har hamnat i ett läge där det vore bra med ett principbeslut från regeringen där man uttalar att de irakiska flyktingar som i dag befinner sig i Sverige ska få uppehållstillstånd.

Hur avser statsrådet att agera för att de irakiska asylsökande i Sverige ska få uppehållstillstånd?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:381, irakiska flyktingar

Interpellationsdebatt 2003/04:381

Webb-tv: irakiska flyktingar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Barbro Holmberg (S)
Anf. 91 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat mig hur jag avser att agera för att de irakiska asylsökande i Sverige ska få uppehållstillstånd. Yvonne Ruwaida har nyligen riktat en interpellation till mig med samma fråga, som jag besvarade den 2 mars i år. Som framgår av svaret är det väl känt att säkerhetsläget inte är stabilt i hela Irak. Som Yvonne Ruwaida vet kan regeringen inte påverka utlänningsmyndigheternas handläggning av enskilda ärenden. Låt mig här bara säga att de irakiska asylsökande, som är flyktingar enligt 1951 års flyktingkonvention och utlänningslagen, får permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detsamma gäller dem som är skyddsbehövande i övrigt enligt utlänningslagen. I övrigt får jag hänvisa till mina svar på interpellation 2003/04:271 av Yvonne Ruwaida och fråga 2003/04:907 av Ulla Hoffmann.
Yvonne Ruwaida (Mp)
Anf. 92 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman och fru minister! Jag har återigen med ganska kort mellanrum ställt en fråga som handlar om de asylsökande som befinner sig i Sverige och som kommer från Irak. Många av dem är kurder. Anledningen till att jag har fått ta upp samma fråga med så kort varsel är den utveckling som vi ser i Irak. Jag varnade redan vid förra interpellationsdebatten vi hade den 2 mars för att den situation vi hade i Irak då var instabil. Hela rättsväsendet hade havererat. Våld och kriminalitet var utbrett. Vi hade precis haft ett terrordåd i Arbil där över 100 människor dödades och hundratals skadades. Det var kontinuerligt terrordåd över hela Irak. Samtidigt hade man från Migrationsverket gjort en bedömning att situationen i Irak är så stabil att personer som har lämnat Irak ska kunna återvända. Det var olika vägledande beslut som man fattade från Migrationsverket. Nu är situationen inte längre krigsliknande. Det pågår ett krig i Irak, skulle jag vilja säga. Bara i Falluja vet vi att minst 700 irakier har dödats. Över 1 400 har skadats, minst. Irak är nu så farligt att flertalet länder - Frankrike, Tyskland och Ryssland - nu uppmanar alla sina medborgare att lämna Irak. Det är ett krig i Irak. Jag varnade för det. Jag sade att det förmodligen kommer att komma och att det var väldigt dumt ifall vi nu fattade beslut att folk ska återvända. Vad kommer nu att hända? Ska dessa flyktingar sitta i Sverige efter att de har fått avslag på sina asylansökningar för att man från Migrationsverket tyckte att läget i Irak är stabilt? Ska de nu sitta här i åratal med sina avslag och leva i ett ingenmansland? Det är vad det innebär. Dessa flyktingar får avslag på grund av Migrationsverkets bedömning och för att regeringen inte vågar gå in och säga att det i Irak är en krigsliknande situation. De kommer att sitta i ett ingenmansland och vara värda ingenting. De har inga mänskliga rättigheter. De kommer att sitta och vänta på att det förhoppningsvis kommer att bli stabilare och lugnare i Irak så att man kan skicka tillbaka folk med tvång. Situationen för de människorna blir bara alltmer olidlig. De har redan väntat en väldigt lång tid. Sedan blev jag också väldigt orolig över Migrationsverkets agerande när det gällde vad man baserade sin bedömning av situationen i Irak på. De svar jag fick av Migrationsverket har jag verkligen funderat över. Som jag berättade sade Migrationsverket i en artikel att man hade konstaterat att situationen i Irak var stabil därför att andra EU-länder hade gjort det och därför att vi i Sverige nu har en strävan att harmonisera EU-politiken. Då tar vi hänsyn till de andra EU-länderna. Det var ett av skälen till att Migrationsverket gjorde sin bedömning att situationen i Irak är stabil. Å ena sidan säger migrationsministern att man ska ha harmonisering, å andra sidan att de visst ska göra sina egna bedömningar. Men det har de inte gjort. Det har de själva skrivit på papper. Det skulle jag vilja att migrationsministern berörde en gång till så att jag får klarhet i den frågan.
Barbro Holmberg (S)
Anf. 93 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Jag tror att vi säkert är överens om situationen i Irak. Det har hänt en rad olika positiva saker i Irak. Den provisoriska konstitutionen undertecknades den 8 mars. Enligt det dokumentet ska den irakiska staten vara en federal och demokratisk republik. Islam ska vara landets officiella religion och också utgöra en källa till lagstiftning. Det står också att de officiella språken ska vara arabiska och kurdiska. Enligt den provisoriska konstitutionen ska en suverän irakisk interimsregering tillsättas den 30 juni 2004. Samtidigt vet vi att säkerhetsläget i Irak fortfarande är väldigt dåligt, vilket Yvonne Ruwaida också talar om. Det är bekymmersamt. Vi har sett en rad olika terrordåd och kidnappningar på senare tid. Vi vet att situationen i vissa delar av Irak fortfarande är mycket instabil. Vi vet också att det är en ökad brottslighet - detta i ett land där man ännu inte har byggt upp en polismyndighet. Det finns 210-220 poliser i landet, och många av dem saknar utbildning. Visst finns det väldigt mycket kvar att göra. All den information som Yvonne Ruwaida har och som jag har och som finns i rapporter har också Migrationsverket. Det är den information som Migrationsverket har. Man måste naturligtvis hela tiden följa utvecklingen i Irak, och nu måste man följa den dag för dag och se hur utvecklingen ser ut. Det är vad som ligger till grund för de beslut som Migrationsverket fattar i de enskilda ärendena.
Yvonne Ruwaida (Mp)
Anf. 94 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Jag tycker inte att vi gör samma bedömning av läget i Irak. Vi verkar vara väldigt långt ifrån varandra. Jag tycker att det är krig i Irak. Jag tycker inte att man kan säga att det är osäkert i delar av Irak. Det är nu så osäkert och en sådan krigssituation att flertalet länder uppmanar sina medborgare att åka därifrån. Redan innan har vi sett att internationella organisationer haft svårt att få människor som vill jobba i Irak därför att säkerhetsläget har varit så ansträngt. Nu pågår det ett uppenbart krig. Jag kan inte kalla det någonting annat. Vi har allt från så kallade F 16-plan som bombar olika kvarter i Falluja. Vi har bombningar i förorter till Bagdad. Det är ett krig som pågår. Dödstalen överstiger många veckor dem som var under det som innan var kriget. Det som har hänt med de irakiska asylsökande är att de tidigare har väntat. De har väntat på beslut från Migrationsverket och Utlänningsnämnden. De har avvaktat under flertalet år eftersom det varit svårt att bedöma läget i Irak. Först var det ett eventuellt krig som skulle komma, sedan var det ett krig och därefter var det ett säkerhetsläge som gjorde att UNHCR gjorde rekommendationen att man inte skulle skicka tillbaka flyktingar. Man uppmanade: Skicka inte tillbaka flyktingar! Dessutom är arbetslösheten hög i Irak. Basbehoven kan inte tillgodoses. Det gäller vatten, säkerhet, bostäder och allting. Sedan råkade UNHCR en enda gång lyfta sin rekommendation. Då passade flertalet länder på att säga: Okej, nu är det stabilt. Flera EU-länder har legat på och velat skicka tillbaka människor till Irak. Det är vad det handlar om. Bara någon vecka efter det att vi hade debatten här i kammaren ändrade UNHCR sin rekommendation och sade: Skicka inte tillbaka människor! Det var en missbedömning. Nu har man en tydlig rekommendation: Skicka inte tillbaka människor! Man ser ännu mer allvarligt på situationen i dag än vad man gjorde tidigare. Jag tror inte att det kommer att vara lugnt och säkert i Irak om en månad eller ett eller två år. Jag hoppas att det blir så. Men vad händer med dem som redan har väntat i flera år? Med Migrationsverkets vägledande beslut kommer de nu att få avslag på sina ansökningar för att man bedömer att läget i Irak är så stabilt. De har inget skäl att söka asyl i Sverige. De får avslag. Just nu skickar man inte tillbaka dem. Man tvingar dem inte tillbaka. Men hur många år till får de sitta här i Sverige? Vilket människovärde har människor som har fått sina asylansökningar avslagna och bara ska vänta? De har redan väntat i flera år. Den bedömning man gör är att det löser sig, att det delvis är ett säkert läge på en del ställen och att det nog blir bra. Läs UNHCR:s hemsida och hur de beskriver situationen i Irak! De vädjar, liksom det irakiska styrande rådet: Skicka inte tillbaka folk! Vi har fullt upp som vi har det. Det är inte bara säkerhetsläget, utan vi har också en hög arbetslöshet. Först måste vi skapa mer stabilitet. Jag tror att det kommer att ta väldigt många år. Jag önskar att det vore annorlunda, men det realistiska är att det kommer att ta väldigt lång tid. Jag fick inte svar på frågan när det gällde om Migrationsverket ska ta hänsyn till de bedömningar som görs i andra EU-länder. Migrationsministern sade förra gången till mig att de inte ska göra det. Samtidigt har Migrationsverket skrivit att de har gjort det.
Barbro Holmberg (S)
Anf. 95 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Den rapportering som Migrationsverket har är de MR-rapporter som finns, UNHCR:s material och bedömning av läget i Irak och Amnestys rapporter. Det är också de rapporteringar som sker i andra EU-länder. I den meningen tar man in information. Det görs studieresor från olika länder, och det är någonting som alla länder delar med sig av till varandra. Migrationsverket följer den löpande rapportering som sker från Irak eftersom, som jag sade tidigare, det är en situation där läget förändras från dag till dag. Detta är det underlag som Migrationsverket har när man fattar beslut i enskilda ärenden. Återigen vill jag säga att regeringen inte kan gå in och ändra på beslut som Migrationsverket har fattat.
Yvonne Ruwaida (Mp)
Anf. 96 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Migrationsministern har som tradition att säga att Migrationsverket och Utlänningsnämnden tar hänsyn till det underlag som UNHCR och Amnesty ger. Jag märker inte alltid det i de beslut som Migrationsverket tar. När det gäller Irak är UNHCR och Amnesty väldigt tydliga: Skicka inte tillbaka folk, inte heller frivilligt, inte heller de som vill, därför att Irak klarar inte av det! Ta ert ansvar och låt människor få stanna i era länder! Låt dem bygga upp sina liv där! Det är vad både Amnesty och UNHCR säger. UNHCR ändrade sig under några veckor. Det var just när vi hade den förra interpellationsdebatten. Sedan ändrade man sig tillbaka, därför att situationen har väldigt tydligt förändrats konstant mot det sämre ända sedan i julas. När det gäller den bedömning som Migrationsverket gjorde i de vägledande besluten har Lars Påhlsson från Migrationsverket skrivit i en artikel att en av anledningarna till att man tog beslut om att Irak är säkert var att Sverige har som ambition att harmonisera flyktingpolitiken inom EU. Därför tog man hänsyn till de bedömningar som gjordes i andra EU-länder. Det var ett av skälen. Det kan inte bli tydligare. Skriver man från Migrationsverkets sida på papper att det som har styrt Migrationsverkets bedömning är att vi ska ha en harmoniserad EU-politik och att man därför har tagit hänsyn till de bedömningar som har gjorts av Tyskland, Frankrike och så vidare strider det mot att man ska vara självständig.
Barbro Holmberg (S)
Anf. 97 Barbro Holmberg (S)
Fru talman! Jag tror att jag också i den förra interpellationsdebatten och i mitt svar då sade att man självfallet påverkas av varandra, på det sättet att man delar den information som finns. Migrationsverkets personal åkte för ett antal månader sedan på en studieresa till norra Irak och rapporterade om läget där. Den typ av information som svenska Migrationsverket inhämtar används och bedöms självfallet också i andra EU-länder, och i andra länder över huvud taget, på samma sätt som vi tar in information från de andra EU-länderna. Det är en informationsbas som vi delar, och vi gör oftast samma bedömningar. Återigen: Det beslut som Migrationsverket fattade handlade om att det inte finns något som gör att man generellt kan säga att människor från Irak har asylskäl. Det finns områden i norra Irak där det inte alls är en så instabil situation som i andra delar av Irak, och det är någonting som man måste ta hänsyn till. Om människor har flyktingskäl får de naturligtvis stanna i Sverige. Om människor har andra skyddsskäl får de också stanna i Sverige. Men det måste göras individuella bedömningar i varje enskilt ärende, och det är någonting som måste göras av de myndigheter vi har.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.