Internetröstning i allmänna val

Interpellation 2001/02:130 av Kinberg, Anna (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-12-06
Anmäld: 2001-12-11
Besvarad: 2002-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 december
Interpellation 2001/02:130
av Anna Kinberg (m) till statsrådet Britta Lejon om Internetröstning i allmänna val

Redan nästa år blir det möjligt att deklarera på Internet, meddelade Riksskatteverket i dag. Posten, Telia och storbankerna levererar utrustning och tjänster för verksamheten. Självdeklaration på Internet kräver högsta nivå på säkerhet och integritet för den enskilde, liksom på korrekthet och tillförlitlighet i hanteringen av uppgifterna eftersom de tillsammans utgör större delen av statskassan. Båda dessa krav verkar den ansvariga myndigheten nu anse vara tillgodosedda och möjliggör därför deklarationsinlämning via Internet redan nästa år.

Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket menar också att tekniska lösningar nu finns för att öppna folkbokföringen för Internetkommunikation och inventerar nu intresset hos övriga statliga myndigheter. En myndighet som då bör vara aktuell är valmyndigheten. När statsrådet tidigare kommenterat frågan om möjligheten att delta i allmänna val via Internet har just säkerheten och valhemligheten framhållits som ett frågetecken som behöver rätas ut.

Med anledning av Riksskatteverkets klartecken för hantering av känsliga personuppgifter via Internet undrar jag:

Vad avser statsrådet göra för att möjliggöra Internetröstning i allmänna val?

När bedömer statsrådet att Internetröstning i allmänna val kan vara möjlig?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:130

Webb-tv: Internetröstning i allmänna val

Protokoll från debatten

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 149 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Anna Kinberg har frågat mig vad jag avser att göra för att möjliggöra Internetröstning i allmänna val samt när jag bedömer att Internetröst- ning i allmänna val kan vara möjlig. I propositionen Demokrati för det nya seklet (2001/02:80) som nyligen överlämnats till riksdagen redovisar regeringen sin syn på möjligheterna att använda ny informationsteknik, däribland Internet, för att på olika sätt underlätta och främja människors deltagande i våra demokratiska processer. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen inom detta områ- de. Med hjälp av den nya tekniken kan vi skapa fo- rum för samtal och debatt, förbättra informationen om politiska beslut och skapa bättre insyn i det politiska arbetet. Vi kan alltså skapa förutsättningar för ett informerat deltagande, vilket är grundläggande för en levande demokrati. Det finns även en utvecklingspotential när det gäller tillämpning av ny teknik i valförfarandets olika moment. Fördelarna är uppenbara. Den nya tekniken kan underlätta röstningen i vallokalen, förenkla sam- manräkningsförfarandet och innebära ett stöd för funktionshindrade personer. I dessa avseenden är regeringen därför positiv till en ökad tillämpning av ny informationsteknik. När det gäller den specifika frågan om röstning via Internet i allmänna val är regeringens bedömning emellertid att detta inte är aktuellt i nuläget. Rege- ringen delar den bedömning som bl.a. gjorts av De- mokratiutredningen och Valtekniska utredningen, nämligen att ett eventuellt införande av Internetröst- ning måste föregås av omfattande försöksverksamhet. Skälet till detta är att det fortfarande finns en rad komplikationer förenade med Internetröstning i val- förfarandet. Det grundläggande problemet handlar om den på sätt och vis paradoxala grundprincipen för alla valför- faranden, nämligen att det behövs transparens för att garantera sekretess. Val bygger på att man ska kunna iaktta hela förfarandet. Det handlar således inte en- bart, som Anna Kinberg antyder, om att kunna hante- ra känsliga uppgifter, utan i lika hög grad om att kunna kombinera detta med insyn i själva valförfa- randet. Det finns också anledning att diskutera om inte valhandlingen riskerar att förlora sin starka symbolis- ka betydelse om den sker elektroniskt via Internet i stället för i vallokalen. Det viktiga är nu att noggrant följa och analysera den snabba utveckling som sker på området. Därige- nom kan vi skapa underlag för just sådana viktiga principiella överväganden som måste föregå varje ny tekniktillämpning inom detta område. Regeringen har därför givit Valmyndigheten i uppdrag att följa såväl den svenska som den internationella utvecklingen när det gäller elektronisk röstning. Regeringen kommer också inom kort att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att följa och främja ut- vecklingen av demokratiska processer med stöd av IT. Gruppen kommer att vara brett sammansatt och bestå av företrädare för bl.a. kommuner och lands- ting, biblioteksväsendet, universitet och högskolor, organisationer, föreningar och andra sammanslut- ningar som är aktiva vad gäller frågor om demokrati och IT. Arbetsgruppen kommer att behandla frågor om medborgarnas tillgång till information, om ut- vecklingen mot e-governance i förvaltningen, om betydelsen av mångfald i medierna samt om informa- tionsteknikens framtida roll i valförfarandet. Uppdra- get berör således avsevärt mycket mer än enbart In- ternetröstning. Det handlar om alla insatser som främjar en utveckling där den moderna informations- tekniken kan bli ett stöd för demokratin.

Anna Kinberg (M)

Anf. 150 Anna Kinberg (M)

Herr talman! Tack för svaret. Demokratiproposi- tionens övergripande syfte är och bör vara att öka demokratin, att öka folks deltagande i valprocessen. Ju fler som kan göra det på sina villkor, desto bättre. Bl.a. i avsnittet om tillgänglighet skrivs det i demo- kratipropositionen att även om det är högtidligt och lite mysigt att rösta i en vallokal finns det de som behöver göra det på ett annat sätt för att kunna vara med och öka valdeltagandet som ju har sjunkit. Man kan vara sjuk, intagen någonstans, funktionshindrad eller av någon annan anledning inte ha möjlighet eller vilja att gå till vallokalen. Mot bakgrund av att det är viktigt att så många som möjligt kan vara med och rösta tycker jag att svaret är lite tråkigt. Jag tycker också att frågan om transparens och valhemlighet är viktig, men den har ju inte i sig med användningen av ettor, nollor eller papper att göra. Det är viktigt att kunna rösta. Både teknikskribenter och företag som jobbar med det här hävdar att tekni- ken finns. Det beror snarare på var man befinner sig när man röstar när det gäller hur transparensen och valhemligheten kan regleras. Internet i sig omöjliggör inte detta. Min fråga var vad statsrådet avser att göra för att möjliggöra röstning via Internet och när det skulle kunna bli aktuellt. Men jag saknar svar på båda frå- gorna. I svaret sägs det inte så mycket alls om vad statsrådet avser att göra för att möjliggöra röstning via Internet, förutom att hon ska följa utvecklingen. I svaret, i demokratipropositionen och i remissytt- randena framhävs det att man bör sätta i gång med en försöksverksamhet. Det saknar jag i svaret. Jag har inte heller fått svar på frågan om när, förutom att statsrådet ska följa utvecklingen. Det är synd att rege- ringens ambitioner inte är högre än så. Man är lite teknikfeg, tycker jag. Att öka valdeltagandet och att använda ny teknik är så pass viktigt att man skulle kunna sätta i gång med en försöksverksamhet. Som Demokratiutred- ningen föreslog skulle man kunna testa i en kommun som har haft särskilt lågt valdeltagande. Man kunde ha terminaler någonstans där valhemligheten kan garanteras och där man kan kontrollera identiteten på folk som går dit och röstar via Internet där. Det gäller t.ex. de som har väldigt långt till ett postkontor eller de som inte längre har något postkontor. Sverige borde inte behöva nöja sig med att följa utvecklingen, tycker jag. Vi skulle kunna leda den, om vi vill förstås.

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 151 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Visst finns tekniken. Men det är inte tekniken som är problemet, utan det är hur man ska kunna upprätthålla valhemligheten om människor sitter hemma och röstar med hjälp av informations- teknik. Om fru Andersson sitter hemma och trycker på knapparna på sin dator för att rösta i ett allmänt val kan vi inte på något sätt garantera att hon inte utsätts för otillbörlig påverkan från herr Andersson. Den aspekten på valhemligheten är omöjlig att beakta när man sitter hemma och röstar via datorn. Det är framför allt av den anledningen som rege- ringen har sagt att det inte är aktuellt med Inter- netröstning från hemmet. Ska vi acceptera det måste vi i så fall först ha en diskussion om att sänka kraven på valhemligheten. Regeringen är i varje fall inte beredd att göra det. Anna Kinberg säger att vi skulle kunna leda ut- vecklingen och att vi skulle kunna ägna oss mer åt försöksverksamhet. För alla de som har långt till vallokalen skulle man kunna ordna alternativa offent- liga lokaler för röstande, t.ex. i en kommun. Ja, just därför har vi från Justitiedepartementet både ekono- miskt och på andra sätt stimulerat försöksverksamhet med röstning. Men då har det inte handlat om all- männa val, utan om andra sorters val. Jag är helt övertygad om att politiska partier med stor fördel kan använda sig av Internetröstning internt inom partiet för att öka antalet medlemmar som deltar i en om- röstning i en angelägen aktuell fråga. Visst ska vi stimulera verksamhet där man använ- der sig av den nya tekniken. Det är precis det som arbetsgruppen syftar till. Men jag är övertygad om att det är viktigt att vi bibehåller särskilt höga krav på just de allmänna valen.

Anna Kinberg (M)

Anf. 152 Anna Kinberg (M)

Herr talman! Tack för svaret. Det var skönt att hö- ra att demokratiministern erkänner att tekniken finns. Om vi för ett ögonblick talar om detta när man inte kan rösta i vallokalen, kan man konstatera att det redan i dag finns de som inte kan ta sig till vallokalen och som med teknikens hjälp skulle kunna rösta. Det finns redan i dag möjlighet till poströstning. Det finns redan i dag tusentals svenskar som av någon anled- ning inte är i landet på valdagen eller strax före val- dagen, som i alla fall jag tycker borde omfattas av demokratin. Jag tycker t.o.m. att det är deras rättighet att rösta. Det är viktigt att man använder så bra teknik som finns även för poströstning. Man kan t.ex. säkert från statligt håll ålägga ambassadtjänstemän att titta sär- skilt noga, kanske noggrannare än någonsin förut, på dem som går in där och röstar och kanske röstar via Internet. Visst skulle det göra nytta för röstning på distans. Men när det gäller frågan att man inte är hemma utan går till någon form av lokal och röstar, konstate- rar jag att statsrådet erkänner att tekniken finns, att man har utrett att man skulle kunna ha t.ex. termina- ler på kommunen eller biblioteket. Man borde kunna ha röststationer i affärer som är systembolagsom- bud och som rimligen kollar sina kunders identitet någorlunda. Det här kan man göra om man vill, och då kon- staterar jag att det enda som fattas är viljan. Det finns en försöksverksamhet, det finns pengar anslagna, det finns teknik, det finns kunskap och det finns, för- hoppningsvis i alla fall, också en ambition att höja valdeltagandet. Varför tvekar regeringen i alla fall? Är det något som ministern inte har berättat här i kammaren, eller inte vill berätta, som särskilt hindrar detta från att införas på försök? Det skulle kunna ske t.ex. i någon av de till ytan allra största kommunerna, där folk har särskilt svårt att ta sig till vallokalerna och där det är sämre posttäckning nuförtiden. Jag konstaterar också efter att ha läst propositio- nen att regeringen kommer att samla till sig grupper med representanter för olika offentliga organ. Jag skulle vilja fråga mycket konkret varför man inte har med några av de svenska företag som är världsledan- de här. Det finns ju flera företag som i alla fall jag är rätt stolt över är svenska och ligger i den globala frontlinjen i sådana här frågor. Det skulle kanske vara en idé att samla dem kring sig för att snabbare kunna förverkliga det här, om man vill förstås. Och frågan kvarstår faktiskt om man egentligen vill.

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 153 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Retorik är bra. Men, för att vara väl- digt tydlig, självklart vill regeringen underlätta män- niskors deltagande i de allmänna valen i det här lan- det. Vi vill underlätta deltagandet på alla sätt och vis, men vi menar också att det är viktigt att upprätthålla rättssäkerheten kring de allmänna valen. Därför är vi inte beredda att inrätta Internetröstning hemifrån vid allmänna val. Men precis som Anna Kinberg beskri- ver finns det många andra vägar att använda sig av informationstekniken för att underlätta val, och det ska vi göra. Vi ska självklart också se till att ha ett gott samar- bete och utbyte med de svenska företag som ligger i fronten på det här området både när det gäller röstan- de och val och när det gäller informationsteknikens möjligheter i många andra sammanhang, t.ex. när det gäller förvaltningens utveckling framöver.

Anna Kinberg (M)

Anf. 154 Anna Kinberg (M)

Herr talman! Tack, demokratiministern. Jag kon- staterar att regeringen inte är beredd att möjliggöra Internetröstning hemifrån. Det är ett klargörande som jag beklagar i och för sig. Men jag konstaterar också att tekniken finns och att pengarna finns. Det skulle dessutom antagligen vara billigare att låta medborga- re rösta i lokaler där man kan kontrollera deras iden- titet, dvs. att om man bara inte är ensam hemma eller hemma hos familjen utan i något slags offentlig lokal där man kan kontrollera vem det är som röstar, skulle man kunna tillåta Internetröstning i allmänna val för t.ex. röstning i glesbygdskommuner eller i utlandet. Eftersom jag nu ser att demokratiministern nickar, måste jag avslutningsvis fråga: När? Och om inte väldigt snart, varför inte?

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 155 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Det var en väldigt bra sammanfatt- ning Anna Kinberg gjorde av vad jag hittills har sagt. Det är de andra aspekterna på allmänna val, hur vi ska kunna förenkla och underlätta röstandet, som vi ska jobba vidare med. Men något förslag om röstning hemifrån tänker vi inte lägga fram.

Intressenter

Frågeställare

Kinberg, Anna (m) Moderaterna

Besvarad av

statsrådet Britta Lejon Socialdemokraterna