Integrationsutmaningen och stundande lågkonjunktur
Interpellation 2019/20:95 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-30
- Överlämnad
- 2019-10-31
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-19
- Sista svarsdatum
- 2019-11-19
- Besvarad
- 2019-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför valet 2014 gick Socialdemokraterna till val på att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. Sedan dess har utvecklingen dock gått åt rakt motsatt håll. Sverige är nu på plats 24 av 28 i EU:s arbetslöshetsliga. Sverige återfinns i botten tillsammans med länder som Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.
En stor del av dem som är arbetslösa är utrikesfödda. I en uppmärksammad intervju i DN den 21 december 2017 sade Magdalena Andersson att Sverige inte ska ta emot fler flyktingar än ”vi klarar av att integrera”. Någon vecka tidigare hade finansministern presenterat en ljus prognos över tillståndet i svensk ekonomi – stabil tillväxt, sjunkande arbetslöshet och rekordhög sysselsättning. Nu är den ekonomiska situationen en annan – arbetslösheten ökar, och de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden kommer att ha ännu svårare att få ett jobb. Trots detta har regeringen fattat beslut som lockar fler människor till Sverige. Förra sommaren antogs den så kallade gymnasielagen, och i juni i år togs försörjningskraven för att ta sina anhöriga till Sverige bort.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har länge varnat för att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd väntas att öka markant när den tvååriga perioden då de nyanlända får etableringsersättning tar slut. Eftersom det ekonomiska biståndet regleras av socialtjänstlagen finns det mycket små möjligheter för kommunerna att påverka dessa kostnader.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att mildra effekterna av en stundande lågkonjunktur?
- Vad är ministerns råd till de kommuner som inte klarar av att fullfölja sitt välfärdsåtagande gentemot invånarna på grund av eskalerande kostnader för ekonomiskt bistånd när etableringsersättningarna upphör, och vilka åtgärder tänker ministern vidta för att kommunerna ska hantera den situationen ekonomiskt?
- Är finansministern beredd att fatta de beslut som krävs för att löftet från december 2017, att Sverige inte ska emot fler än vi klarar av att integrera, ska bli verklighet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:95
Webb-tv: Integrationsutmaningen och stundande lågkonjunktur
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:34
- Protokoll 2019/20:34 Tisdagen den 19 novemberProtokoll 2019/20:34 Svar på interpellation 2019/20:95 om integrationsutmaningen och stundande lågkonjunktur
Protokoll från debatten
Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mildra effekterna av en stundande lågkonjunktur, vilka mina råd är till kommuner som inte klarar att fullfölja sitt välfärdsåtagande på grund av eskalerande kostnader för ekonomiskt bistånd samt vilka åtgärder jag tänker vidta för att kommunerna ska hantera detta ekonomiskt. Boriana Åberg har även frågat mig om jag är beredd att fatta de beslut som krävs för att Sverige inte ska ta emot fler flyktingar än vi klarar att integrera.
Efter några år med hög tillväxt ser vi nu en avmattning i ekonomin, både i Sverige och i världen. Om ekonomin skulle utvecklas ännu sämre och vi går in i en lågkonjunktur står Sverige väl rustat. Med hjälp av de starka offentliga finanserna kan vi både möta en eventuell lågkonjunktur och bedriva en politik för att lösa samhällsproblemen.
I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen ett flertal satsningar på arbetsmarknadsområdet som kommer att gynna både Sveriges ekonomi och invånare, oavsett konjunkturutveckling. En hög sysselsättningsgrad är en förutsättning för att den kommunala verksamheten ska kunna finansieras. För individen är ett arbete den viktigaste förutsättningen för egen försörjning. Ett jobb är även den viktigaste förutsättningen för nyanlända att etableras i det svenska samhället. De senaste årens historiskt höga sysselsättningsnivåer är därmed en god grund för såväl nyanländas etablering som kommunsektorns finansiering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen prioriterar välfärden. Under förra mandatperioden gjordes historiska satsningar, och under denna mandatperiod har vi aviserat att välfärden ska fortsätta stärkas.
I syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar för Sverige har regeringen beslutat att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén kommer bland annat att belysa frågor kopplade till uppehållstillstånd och försörjningskrav.
Anf. 27 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Det är både fascinerande och upprörande att ett sådant intetsägande svar kan tillåtas lämna Finansdepartementet. Jag utgår från att ministern kommer att ha ett allvarligt samtal med medarbetaren som har varit behjälplig med att skriva svarstexten. Denna text ger inte ens i någon mån svar på mina frågor. I stället kryllar den av axiom, alltså självklara påståenden vars sanningshalt inte kan ifrågasättas.
Några exempel: En hög sysselsättningsgrad är en förutsättning för att den kommunala verksamheten ska kunna finansieras. Så är det, men vad gör regeringen för att sysselsättningsgraden ska höjas?
Särskilt allvarlig är situationen med nyanländas arbetslöshet nu när de två åren med etableringsersättning tar slut. För den stora majoriteten blir det ekonomiskt bistånd på socialkontoret. Många kommuner känner att staten flyr sitt ansvar för flyktingkrisen 2015 och lämnar dem i sticket, med stora ekonomiska problem och integrationsproblem.
Har finansministern besökt Filipstad, där 2 000 av 10 000 invånare har utomeuropeisk bakgrund? Av de vuxna i gruppen saknar 80 procent jobb, och ytterligare 10 procent omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa människor ska ha bostad, mat på bordet, kläder, samhällsservice. Ekvationen går inte ihop om de inte kommer i arbete - alltså riktigt arbete och inte påhittade sysselsättningar som inte leder till anställning.
Filipstad är långt ifrån ensamt. Ett nittiotal kommuner riskerar ekonomiskt underskott i år, och SKL ser ingen ljusning på åtminstone ett decennium.
I sitt svar säger ministern också: "Ett jobb är även den viktigaste förutsättningen för nyanlända att etableras i det svenska samhället." Detta är ju en obestridlig sanning. Det går inte att nog understryka hur viktigt det är för varje individ, nyanländ eller inte, att ha ett jobb att gå till, en lön att försörja sig och sin familj på, arbetskamrater, sammanhang, samhörighet.
Men vad gör regeringen för att alla dessa nyanlända ska få egen försörjning? Planeras några reformer för att göra det mer attraktivt att arbeta än att leva på bidrag? Nej. Man lägger ned Arbetsförmedlingen. Inte för att den förmedlade särskilt många jobb eller inte behövde reformeras, men att lägga ned den utan att det finns en idé om vad den ska ersättas med är mycket ansvarslöst.
Detta är ännu ett exempel på hur januariöverenskommelsen låser in regeringen i ett samarbete som omöjliggör nödvändiga reformer. Det är landets kommuner som i slutändan kommer att stå med svartepetter i handen. Jag vill därför upprepa min fråga: Vad är ministerns råd till de kommuner som kommer att kollapsa på grund av de enorma kostnaderna för ekonomiskt bistånd?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern svarade också att regeringen prioriterar välfärden. Jag förstår inte vad ministern menar med det. Att införa familjevecka och friår är inte att prioritera välfärden. Det är att se till att friska, arbetsföra människor jobbar mindre.
Anf. 28 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Detta är ännu en angelägen diskussion i Sveriges riksdag om några av Sveriges akuta problem. Det undgår tyvärr inte någon som följer nyhetsflödet att Sverige har allvarliga problem - utmaningar kan man kanske kalla dem om man är på gott humör. Det behövs mer resurser till polisen och försvaret. Det behövs definitivt resurser i välfärden, till den åldrande befolkningen och så vidare. Detta är givetvis finansministern och alla som på något initierat sätt ägnar sig åt politik medvetna om.
När det behövs mer resurser någonstans måste man, herr talman, använda mindre resurser någon annanstans. Den bästa besparing som kan göras i offentliga finanser är att få någon människa som i dag är beroende av bidrag att i stället bidra genom arbete och skatteinbetalningar. Därför är arbetslinjen så central.
Boriana Åbergs interpellation fångar just detta: Hur ska kommunerna rustas för att inte duka under ekonomiskt på grund av försörjningsstödskostnader? Det är nämligen i kostnaderna för försörjningsstöd som Sveriges stora och djupa utanförskap visar sig. Det som egentligen var tänkt att hanteras genom a-kassa eller andra system ska nu hanteras av kommuner, och man måste fråga sig hur rustade de är att möta den verklighet som råder.
Det finns, vilket finansministern givetvis är medveten om, kommuner som sticker ut. Min hemkommun Solna, till exempel, har Sveriges bästa integration och mycket låg arbetslöshet, just tack vare att man har en stram bidragspolitik och en aktiv arbetslinje. Även Växjö och andra kommuner har ställt om och jobbar för att klara av integrationen på ett bra sätt. Frågan är dock hur det ser ut i stora kommuner där Socialdemokraterna är ansvariga.
Herr talman! Min fråga kommer att mynna ut i huruvida finansministern är beredd att lagstifta om att kommuner måste ställa krav på motprestationer för dem som söker bidrag. Det hjälper överallt att ha motprestationskrav. Det rustar människor mer för arbetsmarknaden, gör människor mindre benägna att söka bidrag och gör bidragstiden kortare och vägen tillbaka till egen försörjning snabbare för dem som har hamnat utanför.
Malmö, som ju är Socialdemokraternas stora projekt och den största stad man styr över i Sverige, har 1 miljard kronor i socialbidragskostnader. Det är ungefär en tiondel av alla försörjningsstödskostnader i hela Sverige. Socialdemokraterna i Malmö har dessutom fattat aktiva beslut om att betala ut försörjningsstöd till personer som gömmer sig i landet och inte har rätt till någon del av den svenska välfärden - en mycket aktiv bidragspolitik i stället för en aktiv arbetslinje.
Detta har bidragit till väldigt stora sociala problem i Malmö. Arbetslösheten är till exempel 14 procent, och 10 000 hushåll lever på försörjningsstöd. Det allra värsta är dock vad denna typ av utanförskap, okontrollerad migration, icke fungerande integration och den aktiva bidragspolitik som finansministerns parti driver ytterst får för konsekvenser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför, herr talman, är min fråga till finansministern om hon skulle kunna ansluta sig till Moderaternas krav att vi ska ha lagstiftning som inte bara gör det möjligt för kommunerna att ställa krav utan faktiskt är tydlig med att de ska ställa krav på motprestation för att bevilja någon form av försörjningsstöd. På så sätt kan fler människor komma i jobb i stället för att det ska bli som i Malmö även i resten av Sverige.
(Applåder)
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Många kommuner i landet har en tuff ekonomisk situation. Den stora förändringen under de kommande åren är att antalet människor över 80 år kommer att öka rejält. Detta beror på att 40-talistkullarna, som nu blir över 80 år, är väldigt stora. Samtidigt är de 90-talister som nu är i barnafödande ålder också en stor generation. Det gör att kommunerna kommer att få både många fler äldre och fler barn framöver. Detta kommer naturligtvis att öka kostnaderna. Men det är klart att det är bra att vi lever längre, och det är roligt att vi föder många barn.
Prognosen framöver visar däremot inte att försörjningsstöden kommer att öka och vara en stor del av de ökade kostnaderna för kommunerna. De bedöms öka tämligen marginellt under de kommande åren. Detta hindrar inte att försörjningsstöden kan komma att öka i enskilda kommuner. Jag har nära kontakt med flera kommuner som har en tuff ekonomisk situation just för att försörjningsstöden ökar.
I regeringens budget har vi också infört ett särskilt stöd för utsatta kommuner som har tagit emot många nyanlända. Därutöver har vi det särskilda stödet från Delmos, som går till socioekonomiskt mer utsatta kommuner för att stödja dem i olika integrationsåtgärder. Om jag inte missminner mig tyckte Moderaterna inte att det var ett bra förslag utan att riksdagen skulle avslå det.
Därutöver har vi gjort om stöden till skolan och infört ett stort jämlikhetsbidrag, just för att på ett bättre sätt stötta de skolor som har de tuffaste utmaningarna. En skillnad i Sverige jämfört med i många andra länder är att vi har haft ganska lite omfördelande resurser i skolan.
Regeringen vidtar dessutom en lång rad åtgärder för att fler nyanlända ska komma i arbete. Under förra mandatperioden ökade som sagt sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor och män. Av de 300 000 jobb som skapades gick 100 000 till människor med utländsk bakgrund.
Inte minst ökade både sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet hos utrikesfödda kvinnor, bland annat för att vi avskaffade vårdnadsbidraget, som hade införts av den moderatledda regeringen. Vi gjorde om föräldraförsäkringen och ökade också utbildningsinsatserna.
Vi vill naturligtvis fortsätta under den här mandatperioden och bland annat införa etableringsjobb. Vi inför ett ingångsavdrag. Vi inför ett intensivår och utökar samhällsorienteringen. Vi har samhällsinformation och svenska från dag ett. Vi vill att föräldralediga ska ges möjlighet att lära sig svenska. Vi vill ha språkkrav för medborgarskap. Vi förändrar EBO, något som är viktigt för många kommuner, bland annat Malmö. Det finns alltså en lång rad åtgärder i januariavtalet för att öka integrationen av nyanlända och att fler ska komma i arbete. Därutöver bedriver vi en konkret politik för att stötta kommunerna.
Anf. 30 Boriana Åberg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Problemen i Sveriges kommuner beror inte på det ökade antalet 80-åringar eller det ökade antalet barn. De beror på det ökade antalet människor som inte kommer ut på arbetsmarknaden och som faktiskt inte har en chans att någonsin komma ut på den, på grund av att de till exempel är analfabeter. Det är något som man måste göra något åt. Bland annat måste man strama åt den okontrollerade migrationen. Den leder inte bara till problem med försörjningen utan också till en mängd andra problem, till exempel kriminalitet och bristande integration. I mångt och mycket beror avsaknaden av diskussion om ekonomi i debatten på att all kraft läggs på att diskutera den bristande tryggheten hos till exempel invånarna i Malmö.
Jag tolkar ministerns svar som att det inte finns någon särskilt god beredskap på att möta den stundande lågkonjunkturen. Ministern har inget kärnfullt budskap till de trängda kommunerna. Att fatta erforderliga beslut om att minska flyktingmottagandet till en nivå som vårt land klarar av att integrera är självklart inte under några som helst omständigheter aktuellt med hänsyn till regeringskamraterna i Miljöpartiet. Det är ett viktigt besked till svenska folket från vår finansminister.
I sitt svar refererade finansministern till den parlamentariska utredningen om den framtida svenska migrationspolitiken. Regeringen säger sig vilja fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar för Sverige - i teorin. I praktiken har denna regering redan undergrävt intentionen om hållbar migrationspolitik genom en rad ogenomtänkta beslut: den så kallade gymnasielagen och den lag som underlättar anhöriginvandring utan försörjningskrav. Nu kommer också krav på en generell amnesti för dem som inte klarar kraven för gymnasielagen och befinner sig i Sverige. Jag bara undrar: Vad tror ministern att detta sänder för signaler ut i världen? Är det att Sverige har en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik, eller är det tvärtom så att bara man en gång har tagit sig hit får man stanna, oavsett om man har asylskäl eller inte?
Låt oss titta på direktiven till utredningen. Där finns frågor som: Ska vi ha permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd? Ska det införas en ny humanitär skyddsgrund? Och ska det bli möjligt att resa in i landet på olagliga grunder och få skydd? Det ser inte ut som om uppdragsgivaren vill ha en restriktiv och ansvarsfull migrationspolitik.
Inget talar för att den parlamentariska kommittén kommer att lyckas den här gången heller, och som vanligt kommer det att vara Sveriges kommuner som får ta konsekvenserna och kommer att behöva hjälp. Vad kan finansministern göra åt det?
Anf. 31 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Utvecklingen i Sverige är så pass allvarlig att det borde finnas en vilja att titta upp från januariöverenskommelsen och se sig om efter bredare eller åtminstone bättre politiska uppgörelser för att lösa de problem som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svenska folkets oro för att hela Sverige ska utvecklas på samma sätt som till exempel Malmö är både utbredd och befogad. Malmö har 1 miljard kronor i socialbidragskostnader. Ungefär en tiondel av den totala kostnaden för försörjningsstöd i hela Sverige betalas ut i Malmö. Man har 14 procents arbetslöshet, och 10 000 hushåll är beroende av försörjningsstöd i någon form. Det är en utveckling som är mycket oroväckande och som Socialdemokraterna har realiserat i Malmö, som i grunden skulle ha helt fantastiska förutsättningar att bli ett föredöme i stället för den mycket oroliga stad som vi nu ser.
Herr talman! Min fråga till finansministern kvarstår: Kan finansministern tänka sig ett nationellt motprestationskrav för att få uppbära försörjningsstöd? Det vill säga att alla landets kommuner behöver tillhandahålla en aktiv arbetslinje och inte bara passivt bidragsutbetalande, som sker alldeles för ofta, med Malmö som kanske främsta exempel.
Herr talman! I Sverige är det ungefär 70 kommuner som betalar mer än 1 000 kronor per invånare i försörjningsstöd. 60 av dessa - alltså sex av sju kommuner - är styrda av socialdemokrater. När finansministern har svarat på frågan om hon är beredd på en nationell linje mot ansvarslöst bidragsutbetalande och att vi ska ha krav på motprestation kan hon gå hem och fundera på varför sex av sju kommuner som betalar ut så mycket bidrag är socialdemokratiskt styrda.
Anf. 32 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Boriana Åberg ägnar sig åt att lägga ord i min mun. Jag undanber mig gärna det. Det är ett vanligt och ganska billigt debattknep som vi kanske inte behöver ägna oss åt i riksdagens talarstol.
Boriana Åberg menar att vi borde strama åt den okontrollerade migrationen. Då kan jag berätta att regeringen 2015 lade om den migrationspolitik som vi ärvde efter Moderaterna. Sedan dess ser migrationsströmmarna till Sverige helt annorlunda ut. Regeringen arbetar hårt för att vi ska kunna få ett mer rimligt system inom EU.
Har vi förberedelse för lågkonjunktur? Ja, mycket av det som jag ägnade tid och kraft åt under förra mandatperioden var just att beta av de stora underskott i de offentliga finanserna som vi ärvde av Moderaterna, just för att vi den dag konjunkturen vänder ska kunna ha kraft och muskler att stimulera ekonomin för att inte drabbas av en alltför djup eller långdragen lågkonjunktur om ekonomin skulle vända ned djupare än vad prognosmakarna nu säger.
Niklas Wykman efterlyser bredare politiska uppgörelser. Det är intressant med tanke på att Moderaterna valde att hoppa av de samtal som vi hade om gängvåldet, skjutningar och kriminalitet. Sedan kom det från samtalen ändå en lång lista med åtgärder som regeringen nu jobbar för fullt med att genomföra. Jag kan bara beklaga att Moderaterna i det här läget, som är allvarligt, precis som Niklas Wykman påpekar, valde att ta politisk strid snarare än att samarbeta för Sveriges bästa.
Anf. 33 Boriana Åberg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag beklagar om finansministern uppfattar det som att jag felciterat henne. Citaten jag har använt mig av är från det skriftliga svar som jag har fått.
Den migrationspolitik som Moderaterna förde under sin andra regeringsperiod var kanske inte den mest ansvarsfulla. Men arbetsmarknadspolitiken, med möjligheten att flytta människor från bidragsberoende till egenförsörjning, är den bästa arbetsmarknadspolitik som någonsin har förts i detta land.
Med jobbskatteavdraget gjorde man det möjligt för människor med låga inkomster att ta steget från bidragsberoende och utanförskap till eget jobb, egen försörjning, stolthet och möjlighet att utvecklas. De fick då möjlighet att skola sina barn i det vardagliga livet som handlar om att man går upp, går till jobbet, har arbetskamrater och utvecklar sitt språk genom att prata svenska på sin arbetsplats. Allt detta saknas i dag i Malmö. Varför? Jo, för att bidragen betraktas som en likvärdig försörjning och för att det socialdemokratiska styret uppmuntrar detta. Man betraktar människor som offer, som några som måste tas om hand. Man staplar bidrag på bidrag på bidrag. Det är helt omöjligt för en människa utan högre utbildning att skaffa sig egen försörjning. Det är åt det hållet vi måste driva politiken. Jag hoppas att finansministern gör någonting åt detta.
Anf. 34 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag kan bara beklaga att Boriana Åberg ljuger om Socialdemokraterna i Malmö när det gäller deras syn på människor som behöver försörjningsstöd. Den bild som Boriana Åberg ger av socialdemokrater i Malmö är helt enkelt felaktig. Det är tråkigt att behöva höra den typen av lögner i riksdagens talarstol.
Det är tvärtom. När jag pratar med ledande socialdemokratiska politiker i Malmö anser de att det finns mycket kraft och potential i människor som bor i Malmö och att det behövs fler verktyg för att man ska kunna använda den kraften. Det handlar bland annat om att förbättra undervisningen i svenska, ge tidig undervisning i svenska och ha bättre möjligheter till utbildning. Men det handlar också om arbetsmarknadspolitiska insatser för alla de människor som är nyanlända och som bor i Malmö.
Malmöpolitikerna ser inte dessa människor som offer, som Boriana Åberg påstod i talarstolen. Däremot menar man att det behövs många verktyg för att människor ska kunna använda och utveckla den kunskap, kompetens och kraft som de har och på så sätt bidra till samhället.
I Malmö är de också väldigt angelägna om att det ska ske en förändring i EBO-lagstiftningen. Jag är väldigt glad över att regeringen kan göra en förändring. Det gör att Malmö rimligen kommer att få bättre förutsättningar än tidigare att integrera de människor som i dag bor i Malmö.
Jag delar Boriana Åbergs uppfattning att arbete är grunden i integrationen och att det betyder väldigt mycket för människor - inte bara för den enskilda individen utan för hela familjen, hela släkten och ibland ett helt bostadsområde - att man får upp sysselsättningsgraden. Det är bra att vi har samma ambition. Sedan har vi kanske lite olika syn på vilka medel som ska användas.
Jag tycker att det är tråkigt med den kraftiga nedmontering av Arbetsförmedlingen som Moderaterna gjorde i arbetsmarknadspolitiken i årets budget. Det är klart att det får konsekvenser, inte minst för Malmö. Det säger politikerna i Malmö till mig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.