Till innehåll på sidan

Integrationspolitiska skäl för flytt av statlig verksamhet

Interpellation 2006/07:507 av Damberg, Mikael (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-05-04
Anmäld
2007-05-08
Besvarad
2007-05-22
Sista svarsdatum
2007-05-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 maj

Interpellation

2006/07:507 Integrationspolitiska skäl för flytt av statlig verksamhet

av Mikael Damberg (s)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Nycirkusutbildningen på Danshögskolan (DH) etablerades i Botkyrka kommun genom ett riksdags- och regeringsbeslut hösten 2004. Den fråga som nu upprör och engagerar många är att DH:s styrelse i oktober 2006 beslutat att utbildningen år 2010 ska samlokaliseras med resten av DH på KTH-området på Östermalm i Stockholm.

Botkyrka är den femte största kommunen i Stockholms län och ligger på plats 23 i landet. Kommunen har sju kommundelar – Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge, Storvreten, Tumba och Vårsta-Grödinge.

Antalet invånare är 76 592 (2006). Medelåldern är ca 37 år. Andelen lägenheter i flerbostadshus är ca 64 procent. I Botkyrka har ca 37 procent av invånarna utländsk bakgrund. I Alby är motsvarande andel 58 procent och det är en i bästa bemärkelse mångkulturell kommundel.

På 90-talet var den massmediala bilden – rätt eller fel – av Alby, Fittja och Hallunda nästan uteslutande att Botkyrka var en problemkommun dominerad av brottslighet och gängbildningar. I dag är både verkligheten och mediebilden av Botkyrka en annan. Från att ha varit en av symbolerna för olika misslyckanden i integrationspolitiken framhålls Botkyrka i dag allt oftare som föredöme och ett gott exempel. Det här beror på de lyckade framtidssatsningar som gjorts i kommunen och där har Cirkus Cirkörs etablering i Botkyrka varit ett viktigt bidrag.

Regeringen har nyligen framhållit att samordningen mellan de statliga myndigheterna och kommunerna måste öka i storstädernas segregerade förortsområden. Satsningen på nycirkus i Botkyrka är ett ovanligt lyckat exempel på ett sådant samarbete, delvis sprunget ur den tidigare storstadssatsningen. Dessa mångåriga investeringar i realkapital och humankapital hotas nu av DH:s planer på omlokalisering från Botkyrka till Östermalm.

I Alby har Cirkus Cirkör etablerat en omfattande pedagogisk verksamhet, alltifrån en bred verksamhet som riktar sig till barn och ungdom till en smalare som syftar till att utbilda nycirkusartister av hög internationell klass. Den europeiska federationen för professionella cirkusskolor, FEDEC, rankade Cirkuspilotutbildningen som en av de tre bästa på högskolenivå i världen.

I Botkyrka har det genom Cirkus Cirkörs etablering byggts upp en näring kring nycirkusen med rekryteringsbas för utbildningarna, samarbete med högskola och forskning, utveckling av kreativa näringar, scenkonst, kultur och regionalt utvecklingsarbete. För Botkyrka har utvecklingen resulterat i företagsetableringar, nyföretagande och en förändrad bild av kommunen.

DH medger att omlokaliseringen är förenad med nackdelar för dess nycirkusstudenter. Spontana möten med gästande artister vid till exempel Cirkus Cirkör uppstår inte på samma sätt och studenternas möjligheter till arbetstillfällen i Cirkus Cirkörs pedagogiska verksamheter kvällar och helger medför eventuellt längre resor. Deltagandet i öppen träning hos Cirkus Cirkör försvåras av samma skäl. Men DH försvarar ändå flytten som motiverad av administrativa och ekonomiska skäl. Jag anklagar inte DH för det, men regeringen måste rimligen ge direktiv och resurser så att DH kan väga in även andra hänsyn.

Det är uppenbart att här föreligger en intressekonflikt, inte bara mellan olika intressenter såsom DH, Botkyrka kommun och Cirkus Cirkör utan också mellan olika politikområden. Regeringen vill ge högskolorna fria tyglar att utforma och lokalisera utbildningen på det sätt de själva önskar. Men regeringen måste rimligen också av regionalpolitiska skäl vilja sprida utbildningsmöjligheter mellan och inom regioner och vilja främja näringsverksamhet i storstädernas segregerade förortsområden. I det nu aktuella ärendet står dessa mål uppenbarligen emot varandra och regeringen tvingas till en prioritering.

Med andra ord: Är de fördelar det kan innebära att samlokalisera nycirkusutbildningen med DH:s övriga utbildningar värda priset av att slå sönder förutsättningarna för en av de mest framgångsrika storstadssatsningarna som hittills har gjorts?

Mina frågor till integrationsministern är:

Avser statsrådet att ta något initiativ för att även integrationspolitiska skäl ska kunna vägas in när statliga myndigheter överväger att omlokalisera befintlig verksamhet?

Avser statsrådet att ta några initiativ för att övertyga regeringen om att hålla fast vid det tidigare riksdags- och regeringsbeslutet om lokalisering av nycirkusutbildningen vid Danshögskolan till Botkyrka kommun?

Debatt

(9 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Mikael Damberg har frågat integrations- och jämställdhetsministern om hon avser att ta något initiativ för att även integrationspolitiska skäl ska kunna vägas in när statliga myndigheter överväger att omlokalisera befintlig verksamhet. Damberg har också frågat om statsrådet avser att ta några initiativ för att övertyga regeringen om att hålla fast vid det tidigare riksdags- och regeringsbeslutet om lokalisering av nycirkusutbildningen vid Danshögskolan till Botkyrka kommun. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Av förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av integrationspolitiken följer att alla myndigheter, alltså även universitet och högskolor, ska beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den. Också lokalisering av verksamheter är viktig i detta sammanhang. Inom gällande regelsystem är universitet och högskolor fria att anordna utbildningar utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lokaliseringen av utbildningarna vilar på de bedömningar som universitet och högskolor själva gör. Jag anser att det är en bra ordning att universitet och högskolor har stor frihet att själva besluta över lokaliseringen av sina utbildningar. När det gäller integrationspolitiska aspekter ska lärosätena enligt högskolelagen (1992:1434) aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Av redovisningar från universitet och högskolor framgår att många insatser görs och att man arbetar på många olika sätt för att främja en bred rekrytering. När det gäller frågan om lokalisering av nycirkusutbildningen vid Danshögskolan görs bedömningen således utifrån såväl konstnärliga och utbildningsmässiga skäl som integrationsskäl. Varken riksdagen eller regeringen har beslutat om att lokalisera nycirkusutbildningen till Botkyrka kommun. I det ramanslag som regeringen har beslutat att ge till Danshögskolan ingår medel för lokaliseringen av nycirkusutbildningen. Regeringen har erfarit att det nu pågår ett konstruktivt samtal mellan Danshögskolan, Cirkus Cirkör och Botkyrka kommun, och jag utgår från att detta kommer att leda till att de berörda parterna finner en bra lösning. Mikael Damberg har också ställt en mer generell fråga om integrationspolitiska avvägningar vid omlokalisering av statliga myndigheter. Svaret på den mer generella frågan är att i de fall regeringen fattar beslut om lokalisering av myndigheter kan den välja att göra en helhetsbedömning. Integrationspolitiska skäl ingår då i den bedömningen, på samma sätt som till exempel verksamhetsmässiga, ekonomiska och miljömässiga skäl. Jag vill slutligen framhålla värdet av den verksamhet som bedrivs vid Cirkus Cirkör och nycirkusutbildningen vid Danshögskolan, som har bidragit till den lokala utvecklingen.

Anf. 9 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack för svaret! Den här interpellationen var ursprungligen ställd till integrationsministern eftersom jag tycker att frågan om Danshögskolans beslut att flytta nycirkusutbildningen från Botkyrka till Östermalm väcker en rad integrationspolitiska frågor. Vi som bor i Stockholmsregionen blev ganska provocerade av det här beslutet. Vi förstod inte vad som låg bakom. Man blev allvarligt upprörd över intentionen bakom beslutet. Frågan berör även en del utbildningspolitiska frågor. Jag accepterar naturligtvis att det är utbildningsministern som svarar och att regeringen har gjort den bedömningen. Jag tycker att det är en berättigad oro som har väckts i Botkyrka hos många vänner och beundrare av Cirkus Cirkörs verksamhet när Danshögskolans styrelse i oktober beslutade att flytta från Botkyrka till Östermalm. Ministern skriver i sitt svar att det är en bra ordning att universitet och högskolor har stor frihet att själva besluta över lokaliseringen av sina utbildningar. Jag delar den principiella utgångspunkten. Men ministern svarar också att det vid lokaliseringen av nycirkusutbildningen görs en bedömning av såväl konstnärliga och utbildningsmässiga skäl som integrationsskäl, och det är där vi måste se upp och bevaka den här frågan. Jag skulle vilja be ministern utveckla det sista om vilka integrationspolitiska skäl som skulle kunna finnas bakom en flytt från Botkyrka till Östermalm. Jag har lite svårt att se det framför mig. För tio år sedan var det många som nästan räknade ut Botkyrka. Den massmediala bilden av Botkyrka, Alby, Fittja och Hallunda var nästan beslutande fokuserad på problem, socialt utanförskap, spektakulära brott, argsinta kamphundar och gängbildningar. I dag är mediebilden och verkligheten i Botkyrka faktiskt en annan. Man har gjort en målmedveten satsning på barn och ungdomar, på skolan, på demokratiutveckling och inte minst på upplevelseindustrin. Bland de viktigaste satsningarna i den här upplevelsesatsningen har varit Cirkus Cirkörs etablering i Botkyrka och uppbyggnaden av världscentrum för nycirkus i Alby. Subörb- och Hoodsfredsfestivalerna har lockat många besökare till Botkyrka som aldrig har varit där förut. I dag har nästan 300 personer i Alby sitt dagliga arbete inom nycirkus, film, radio och dans. 200 entreprenörer med affärsidéer inom de kreativa områdena får årligen nystartsrådgivning kopplad till den verksamhet som finns där. De senaste åren har också två av Skandinaviens största teknik- och kompetensföretag inom scen-, ljud- och ljusteknik etablerats i Alby och Fittja. En rad nya utbildningar med anknytning till detta har också etablerats. Det är en spirande verksamhet som har etablerats mycket tack vare Cirkus Cirkör, men den nycirkusutbildning som bedrivs inom Danshögskolan är också en väldigt viktig komponent. Därför blir alla vi som är engagerade i integrationspolitiken oroade. Vi hoppas att inte de här enkla svaren och fördömandena av förortsområdena får råda. Vi hoppas att man fortsätter att satsa på de goda initiativ som tas i förortsområden kring våra större städer. De ger resultat som en nystart för en kommun och även i form av företagsamhet, entreprenörskap och nystart. Därför vill jag återigen be ministern svara på frågan. I svaret hoppas man på att det konstruktiva samtalet ska leda fram till en bra lösning. Det hoppas jag också. Den kvarstående frågan är dock om ministern, om samtalen inte leder till någon bra lösning, är beredd att ta initiativ för att verksamheten med nycirkusutbildningen ska bli kvar i Botkyrka och inte flyttas till Östermalm.

Anf. 10 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag ska börja med att tacka statsrådet för svaret, även om det inte är fullt lika positivt från regeringens sida som jag i grunden hade hoppats. Jag ska fortsätta den uppräkning som Mikael Damberg har gjort. Jag är uppvuxen i denna del av Stockholm - norra Botkyrka - som Mikael Damberg berättar om. Det är ett område som på många sätt har genomgått en väldigt positiv förändring. Jag minns den tid då Lars Leijonborgs parti senast satt i regeringen, nämligen i början av 90-talet. Då var utvecklingen en helt annan. Då drabbades inte minst norra Botkyrka extra hårt av den kraftfulla ekonomiska nedgång som vi hade i hela Sverige. Arbetslöshet och annat ökade i drastisk takt. Detta ledde naturligtvis till en situation som blev extra svår, och hopplösheten började sprida sig i det område där jag växte upp i norra Botkyrka. Sedan dess har mycket hänt. Många av de satsningar som kommunen har gjort har burit frukt, och det finns i dag en positiv utveckling och en helt annan framtidsanda - även om det naturligtvis fortfarande också finns en hel del utmaningar att brottas med. En del av denna positiva utveckling har ju handlat om att det offentliga faktiskt inte bara har pratat om det fina i integrationen och det fina i det Mångfalds-Sverige vi har utan också agerat i form av kraftfulla satsningar. En av de kraftfulla satsningarna har just varit inom det konstnärliga och det kulturella området. Detta har lett till en hel del kringeffekter - precis som Mikael Damberg räknade upp - som jag tror att väldigt få av oss som i alla fall på den tiden bodde i Botkyrka kunde räkna med inom en överskådlig framtid. Men det har ändå skett. Döm då om min förvåning när jag första gången läste om detta i tidningen! Helt plötsligt har Danshögskolan fått för sig att det här kanske kunde göras bättre på Östermalm i Stockholm. Jag måste tillstå att det känns oerhört provocerande både utifrån min egen uppväxt och utifrån de många rapporter som inte minst Lars Leijonborg tillsammans med partivänner som Nyamko Sabuni och Mauricio Rojas har lagt fram genom åren där det har handlat om att svartmåla många av de invandrartäta förorter som finns i Sverige. Det blir extra provocerande att då se att dessa rapporter som ofta har varit grunden för något slags kampanj från Folkpartiet inte leder till fler satsningar som man skulle kunna förvänta sig i dessa områden, utan i detta fall - vad man kan skönja - till att man i stället blir av med en väldigt attraktiv utbildning som faktiskt har bidragit till någonting mycket positivt. Därför ska också jag fråga Lars Leijonborg: Skulle det inte kunna finnas en ännu större tydlighet från regeringen? Det är av flera olika skäl - både utbildningspolitiska och integrationspolitiska - så pass viktigt att regeringen lite tydligare kan sätta ned foten. Jag kan respektera att regeringen av princip inte ska gå in och detaljstyra eller lägga sig i högskolornas och universitetens verksamhet, men likväl har regeringen både ett ansvar och ett antal verktyg för att om man finner det tillräckligt viktigt kunna gå in och vara tydlig med att denna utbildning gör sig bäst i norra Botkyrka.

Anf. 11 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Det är väl bra att denna diskussion förs. Jag delar i stor utsträckning den verklighetsbeskrivning som Mikael Damberg och Ibrahim Baylan ger om att Cirkus Cirkörs lokalisering till Botkyrka har betytt väldigt mycket för Botkyrka. Det händer en hel del positivt i Botkyrka i dag, vilket är väldigt roligt. Syftet med de rapporter som Ibrahim Baylan refererade till har varit att vi på alla sätt ska främja en utveckling i utanförskapsområdena som gör att de reser sig ur hopplösheten och människorna där kan börja tro på framtiden igen. Allt som bidrar till ett sådant hopp är naturligtvis positivt. Eftersom både Mikael Damberg och Ibrahim Baylan har varit och är djupt inblandade i utbildningspolitiken vet de också att det är en rätt viktig princip i Sverige att vi i mycket stor utsträckning litar på lärosätenas egna bedömningar när det gäller en massa praktiska frågor. Det kan handla om vilka lokaler man ska hyra och var olika verksamheter ska bedrivas. Om principen att det är utbildningsministern som bestämmer var en ny kurs ska lokaliseras och var en viss verksamhet ska läggas ned skulle bli allmän kommer det inte att räcka med en utbildningsminister, utan då måste vi ha hundra utbildningsministrar, för då övertar jag ett ansvar som i dag är decentraliserat över landet. Så generösa kan vi väl ändå vara att vi säger att de som fattade detta beslut i Danshögskolans ledning säkert hade goda motiv de också, och att man tänker sig synergieffekter av att likartade verksamheter bedrivs också i nära fysiskt samband och så vidare. Jag tycker alltså att detta är en svår fråga. Å ena sidan ser jag alldeles klart de integrationsmässiga fördelarna med att verksamheter av detta slag bedrivs i Botkyrka, å andra sidan har jag som minister svårt att gå in och detaljreglera denna typ av beslut. Jag har varit i kontakt med båda sidorna. Danshögskolan har jag haft kontakt med via tjänstemän på mitt departement, och jag har varit i direktkontakt med Cirkus Cirkör. På båda sidor har man en väldigt konstruktiv attityd. Man ser argumenten från båda ståndpunkterna, man ser ett antal öppningar och man tror därför att detta ska kunna landa på ett sätt som för alla parter blir rätt positivt. Då kommer frågan: Men om det inte går, är Lars Leijonborg då beredd att ingripa? Svaret är förstås att jag skulle rycka undan mattan för de samtal som pågår om jag nu skulle säga att jag är det. Jag är optimist; jag tror att detta kommer att lösa sig på ett bra sätt. Gör det inte det får vi naturligtvis återkomma till frågan.

Anf. 12 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag hoppas verkligen att vi alla kan vara optimister och att vi kan se fram emot en bra lösning på denna fråga. Jag tror att det är viktigt att se att jag ursprungligen ställde min interpellation till integrationsministern i första hand för att jag i detta sammanhang inte ville ha en diskussion om just utbildningsfrågorna. Dock finns det ju ett antal utbildningsfrågor i detta som handlar om både styrning av högskolor och universitet, om avvägningar kring vilket ansvar man tar i den tredje uppgiften, vilket styrningsansvar regeringen har i övrigt, vad som händer om man flyttar verksamheten och bryter sönder den sammanhållna verksamhet som finns i Botkyrka i dag kring Cirkus Cirkör och vad som händer med konstformen nycirkus i framtiden. Det finns en stark oro i Botkyrka för att man rycker undan mattan för den högskoleutbildning som Danshögskolan vill bedriva inne på Östermalm. Det är alltså klart att det finns flera utbildningsfrågor som förtjänar att diskuteras. Denna interpellation handlar om de integrationspolitiska aspekterna av denna flytt och beslutet som har fattats. Jag hoppas verkligen att utbildningsministern har skäl för sin optimism. Jag vill dock ändå säga att regeringen i olika sammanhang har sagt och alldeles nyligen framhållit att samordningen mellan de statliga myndigheterna och kommunerna måste öka i storstädernas segregerade förortsområden. Ja, satsningen på nycirkusutbildningen i Botkyrka är väl ett av de bättre exemplen på en sådan samordning och satsning. Den kom till stånd inom ramen för storstadssatsningen, där mycket av kritiken har gått ut på att det har varit temporära, kortsiktiga satsningar, men det här har varit någonting som har burit framåt och faktiskt varit riktigt långsiktigt. Det har också burit ganska mycket frukt, inte bara på utbildningssidan utan också runt omkring. Jag skriver gärna under på att det finns en intressekonflikt mellan två olika delar i det här svaret, som båda handlar om att det finns ett värde i att högskolor och universitet själva fattar beslut om lokala, praktiska frågor. Men det är inte så enkelt som att säga att riksdag och regering inte alls var inblandade i frågan om var nycirkusutbildningen etablerades. På Danshögskolans egen hemsida kan man läsa årsredovisningen för förra året för Danshögskolan. Där står det, under rubriken "Start av Nycirkusutbildning": "Hösten 2004 beslutade regering och riksdag att Danshögskolan skulle anordna nycirkusutbildning fr.o.m. höstterminen 2005." Lite längre ned står det: "Riksdagens beslut innebar att utbildningen skulle lokaliseras till Botkyrka." Man skulle också titta på att samutnyttja lokaler med andra cirkusaktiviteter i Botkyrka, och detta skulle utredas noga. Man kan alltså inte säga att det här skedde i ett slags vakuum eller att den etablering som skedde var helt tagen ur luften. Det var ju en målmedveten satsning. Om man nu ska gå bort från den satsningen, Lars Leijonborg, så har ju du och regeringen ansvar för om ni låter det ske. Ni har ju möjlighet att styra på olika sätt. Man kan inte gå in och exakt detaljstyra ett beslut, men man kan göra det via lokaliseringsbesluten, som du var inne på tidigare, men också regleringsbrev och annat. Jag hoppas verkligen att utbildningsministern har skäl för sin optimism, men jag kan lova att vi kommer att återkomma om det visar sig att han var för optimistisk och inte tar ansvar för den uppkomna situationen. Det är regeringen som bär ansvar för om det här beslutet faktiskt ligger kvar och man inte försvarar den stora och viktiga framtidssatsning på nycirkus i Botkyrka kommun som ändå har genomförts.

Anf. 13 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik, Umeå, Malmö - ja, listan över orter som de senaste 20-30 åren fått högskolor utlokaliserade eller där högskolor har startats kan göras lång. Det har varit en medveten politik från den socialdemokratiska regeringen att vi ska ha högskoleutbildningar i varje län i vårt land, dels därför att vi har sett det både som en möjlighet för fler grupper att ta sig in i högskolan, dels faktiskt också som ett sätt att utveckla Sverige - ett sätt att konkurrera i den globala ekonomi som vi lever i. Det här med att lokalisera utbildningar är ju inte en princip som ska drivas in absurdum så att regeringen inte kan, utifrån många olika aspekter, helt enkelt bestämma att en utbildning ska ligga på ett visst ställe. Det är inget främmande. Jag tror också att det har skett till och med under borgerliga regeringar, Lars Leijonborg, de gånger vi har haft sådana. Nog finns det alltså verktyg, om man bara vill, inte minst via de regleringsbrev som Mikael Damberg pratade om. Jag måste ändå säga att jag känner att Lars Leijonborg i grund och botten håller med oss om att det är viktigt att den här utbildningen får fortsätta utvecklas i Botkyrka av många olika skäl. Jag tycker också att det är viktigt att Lars Leijonborg nu agerar. Det får ju inte bara handla om att man i propagandasyfte lyfter fram de negativa sidorna av det liv som många människor lever i våra förorter. Alltför många gånger är det precis så man upplever det i dessa förorter: Man blir svartmålad, och man får bara läsa om det negativa som händer där, aldrig någonsin om det positiva. Och det händer väldigt mycket positivt där. Nycirkusutbildningen i norra Botkyrka är något sådant positivt. Jag hoppas innerligt, Lars Leijonborg, att du inte nöjer dig med att bara föra fram det negativa om förorterna utan också agerar för att utveckla det positiva.

Anf. 14 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! När den här interpellationen hamnade på mitt bord var förstås den första frågan som jag redde ut: Var ligger beslutsrätten? Om det var så att det var jag som bestämde, ja, då måste jag ju ta ansvar och fatta ett beslut. Mikael Damberg hänvisade till Danshögskolans hemsida, men om man kontrollerar i riksdagstryck så kan man inte hävda att detta är en fråga som riksdag och regering har fattat beslut om. Det här beslutet ligger för närvarande, vill jag säga, hos Danshögskolan. De har fått ansvaret att vara inblandade i nycirkusutbildningen. Mikael Damberg använder uttryck som att bryta sönder nycirkusutbildningen. Danshögskolan uppfattar det så att deras utbildning är rätt sönderbruten genom att de inte för närvarande har samlokaliserat den. Självfallet är lokaliseringen av en högskola ett beslut som statsmakterna fattar. Men var en viss utbildning inom en högskola ligger, det är knappast ett beslut som riksdag och regering normalt lägger sig i. Det råkar nu vara så att ordföranden i Cirkus Cirkör är en partivän till mig, nämligen Bengt Westerberg, och jag har diskuterat detta med honom. Han, liksom styrelsen i Cirkus Cirkör, har uppfattningen att det bästa för den verksamheten är om den ligger kvar i Botkyrka, så de arbetar ju för att i samförstånd med Danshögskolan hitta lösningar som möjliggör det. I den mån som regeringen på något sätt blir indragen i denna diskussion ska vi naturligtvis på alla sätt också vara konstruktiva och framhålla de aspekter som jag har framhållit här. Integrationspolitiska hänsyn måste tas av alla statliga myndigheter. När Danshögskolan slutligt, i den dialog som nu har uppstått, väger samman det här, har också Danshögskolans ledning en skyldighet att fundera på de integrationsmässiga aspekterna av denna fråga.

Anf. 15 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag vill tacka särskilt för den sista repliken från utbildningsministern. Jag tycker att det är väldigt viktigt att säga att regeringen kommer att vara konstruktiv och att man kommer att lyfta fram att integrationshänsyn måste tas när alla myndigheter fattar sina beslut, med en tydlig hänvisning till Danshögskolan att det slutgiltiga beslutet faktiskt inte är fattat, vilket jag uppfattade att utbildningsministern sade här. Det sker en process fram till ett slutgiltigt avgörande i Danshögskolan, där de måste väga in de här skälen också. Då tycker jag att frågan i det närmaste är avgjord, därför att de integrationspolitiska hänsynen i det här fallet, plus ett antal konstnärliga och utbildningspolitiska skäl, talar väldigt starkt för en fortsatt utbildning i Botkyrka snarare än på Östermalm. Jag vill tacka utbildningsministern för svaret.

Anf. 16 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Mikael Damberg drog långtgående slutsatser. Jag vill säga att det integrationspolitiskt är svårt att hävda att en lokalisering till Östermalm skulle vara någon fördel. Däremot förde Mikael Damberg också in de utbildningspolitiska och konstnärliga aspekterna, och där vill jag säga att jag tycker att vi måste visa respekt för Danshögskolans ledning. Man har säkert haft hedervärda motiv för att driva sin ståndpunkt. Vad jag har förstått är det inga stora ekonomiska argument i det här sammanhanget. Det lär också vara så att de berörda eleverna i och för sig inte har någonting emot att i stället läsa tillsammans med andra danshögskoleelever i ett gemensamt campus på Östermalm. Jag tycker att vi måste ha respekt för att Botkyrka kommun och Cirkus Cirkörs ledning känner ett starkt engagemang för att den här verksamheten ska finnas kvar i Botkyrka. Jag tror att det betyder en hel del för Botkyrka. Jag vill inte föregripa de här samtalen, men något som jag har försäkrat mig om och som har glatt mig är att man från båda sidor förstår varandras argument och deltar i samtalet med en mycket konstruktiv attityd.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.