integrationen i Öresundsregionen

Interpellation 2002/03:361 av Nylander, Christer (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-05-09
Anmäld: 2003-05-09
Besvarad: 2003-05-20
Sista svarsdatum: 2003-05-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj
Interpellation 2002/03:361
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Berit Andnor om integrationen i Öresundsregionen

I en interpellationsdebatt angående integrationen i Öresundsregionen i kammaren den 28 januari 2003 konstaterade statsrådet Berit Andnor att "varje land måste ta ett större ansvar för att genomdriva förändringar". Statsrådet lovade också att under året som ordförande i det nordiska regeringssamarbetet "lägga särskild vikt vid gränshinderproblematiken."

I ett pressmeddelande från statsrådet i februari hävdas att "arbetet med att riva gränshindren mellan de nordiska länderna har tagit fart" och man lovar att "det ska bli lättare att till exempel bo i Sverige och arbeta i Danmark utan att skatter och sociala avgifter lägger hinder i vägen".

Trots dessa löften har det hittills inte märkts någon större förändring i vardagen för människorna i Öresundsregionen.

Nu har snart halva tiden gått för det svenska ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet. Det kan därför vara dags för en uppföljning och utvärdering för att se vilka framsteg som verkligen gjorts och vilka initiativ som måste tas de kommande månaderna för att den svenska ordförandeperioden ska kunna sammanfattas som lyckad.

Sedan Öresundsbron blivit klar har man kunnat se tydliga integrationseffekter i regionen. I Öresundsinstitutets regionrapport visas till exempel att bruttoregionalprodukten växte med 3 % i fjol och 2,4 % i år, vilket är betydligt starkare än den genomsnittliga svenska tillväxttakten. Att Öresundsregionen utvecklas starkt ekonomiskt är en stor fördel för hela Sverige.

Bakom tillväxten finns en lång rad positiva fakta som visar att integrationen så smått börjat ta fart. Fler människor pendlar och regionen som sådan har fått ökad attraktionskraft. Slutsatsen man kan dra är att ökad integration leder till ökad växtkraft i ekonomin.

Trots de hittills konstaterade positiva erfarenheterna och den konstaterade integrationseffekten av Öresundsbron, kan man konstatera att potentialen är långt mycket större. Fortfarande är det så att en lång rad barriärer hindrar människor från att fritt forma sitt liv oberoende av nationsgränsen och fortfarande är det så att företagande, forskning och andra välståndsskapande krafter hämmas på grund av onödigt krångel som kan härledas till gränsproblematiken.

Det ska konstateras att integrationen som hittills skett trots att de politiska besluten uteblivet och att integrationseffekterna skulle vara långt större om de nationella regeringarna förmått leverera något av alla de löften man hittills ställt ut.

Skatteproblematiken, brotaxorna och skillnader i socialförsäkringar är tre viktiga områden av väldigt många, där olika regler på respektive sida av sundet försvårar för människor och företag att fullt ut dra nytta av de möjligheter som finns i ökad integration. Som ordförande i det nordiska regeringssamarbetet har statsrådet Andnor ett särskilt ansvar för att driva på arbetet med att riva barriärer i Öresundsregionen.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Berit Andnor:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att påskynda arbetet med att riva hinder för integration i Öresundsregionen?

Debatt

(11 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:361

Webb-tv: integrationen i Öresundsregionen

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)

Anf. 100 Berit Andnor (S)

Fru talman! Christer Nylander har i en interpella- tion frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att påskynda arbetet med att riva hinder för integration i Öresundsregionen. Jag vill börja med att hänvisa till det svar jag all- deles nyligen lämnade på en liknande interpellation från Tobias Billström. De besked jag då lämnade bör i allt väsentligt besvara också den fråga som Christer Nylander nu ställer. Detta är den fjärde interpellatio- nen under våren om Öresundsregionen. Jag tolkar detta som att det i riksdagen finns ett starkt intresse och stöd för Öresundsintegrationen. Den gynnsamma utvecklingen för Skåne hänger förstås delvis samman med att Öresundsbron skapat nya förutsättningar för samarbete med Köpenhamn- sområdet. Nyligen visade en rapport från Øresundsin- stituttet att Öresundsregionen står för 28 % av den samlade dansk-svenska ekonomin. Konjunkturned- gången har här i jämförelse varit mindre märkbar än i de två länderna i sin helhet. Länsarbetsnämnden i Skåne gav i sin vårprognos nyligen uttryck för en "avvaktande optimism". 5 400 nya arbetstillfällen kan skapas i Skåne fram till första kvartalet 2004, vilket motsvarar en tillväxt på 1,2 %. Sysselsättningen förväntas öka mest i Malmö, där prognosen spår en ökning på 1,3 %. Som jag tidigare sagt arbetar förre danske stats- ministern Poul Schlüter i sin egenskap som min per- sonlige representant aktivt med att undanröja gräns- hinder mellan de nordiska länderna. Hans arbete omfattar också Öresundsregionen. Han uppmärk- sammar inte minst arbetsmarknads- och socialförsäk- ringsfrågor. Vad gäller skattelagstiftningen görs nya ansträngningar mellan Sverige och Danmark i syfte att finna för båda parter godtagbara lösningar. När vi kommer närmare slutet av Sveriges ordförandeskap i det nordiska regeringsarbetet blir det tillfälle att be- döma resultaten av våra ansträngningar för att minska gränshindren. Integrationen går framåt, och på båda sidor om sundet arbetas det på att förenkla och förbättra, inte minst informationen för dem som önskar pendla. Här är svenska regeringen pådrivande, liksom på andra områden av betydelse för integrationen i Öresundsre- gionen.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 101 Christer Nylander (Fp)

Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för sva- ret. Jag tror att Berit Andnors engagemang för de här frågorna är äkta. Jag vet också att det är väldigt många som är väldigt besvikna på att så väldigt lite faktiskt händer i verkligheten. Jag kan konstatera att det inte heller i det här interpellationssvaret finns några som helst konkreta förslag på hur vi ska gå vidare för att minska krånglet för de människor som pendlar över Öresund. Fru talman! Jag och Berit Andnor har diskuterat den här frågan förut, och jag kan lova att vi kommer att fortsätta diskutera den här frågan till dess att jag ser att det faktiskt sker förändringar. Sedan statsrådet blev ansvarig för de här frågorna kring Öresundsintegrationen har hon genom olika uttalanden skapat förväntningar och förhoppningar bland väldigt många människor, och det är bra. Men det räcker inte med förväntningar och förhoppningar. Det behövs ju också förslag och förverkliganden. Sverige är ju som bekant under detta år ordföran- de för det nordiska regeringssamarbetet, och det är en viktig position. Det innebär att bollen ligger hos den svenska regeringen och hos Berit Andnor. Eftersom jag vet att Berit Andnor är engagerad i den här frågan undrar jag ibland var bromsklossen egentligen finns, eller möjligen vem som är broms- klossen. Är det möjligen någon annan i regeringen? Jag tror att om vi ska komma någon vart med den här frågan så måste nog både statsministern och finans- ministern engagera sig lite mer. Det är möjligen så att engagemanget hos dessa båda inte är lika stort - jag vet inte. Jag tror till exempel att det är dags för fi- nansministern att lyfta blicken från det kamerala och se möjligheterna med den tillväxt och den dynamik som finns i Öresundsregionen. Det är ju precis så som Berit Andnor säger: Trots alla barriärer är denna region den som lyfter svensk tillväxt och det svenska välståndet väldigt mycket. Eftersom den svenska ekonomin är i ett läge som kräver en mängd åtgärder för att vi ska få fart på tillväxten tycker jag att det är väldigt konstigt - helt ofattbart - att man inte ser till att släppa loss möjligheterna för Öresundsregionen att agera draglok. Man kan inte påstå att de framgångar som finns sker tack vare politiska beslut. Det är snarare trots avsaknaden av politiska beslut som det sker framgång och tillväxt. De som jobbar med integrationsfrågan på plats i Danmark och i Skåne brukar säga så här: Fö- retagens integration tickar på ganska väl. Det är tre gånger fler företag nu än när bron byggdes som har kontakter över sundet. Arbetsmarknadens integration ligger ganska still - kanske backar den till och med i år på grund av den dåliga konjunkturen. Det har förvisso skett ökad flyttning, men den be- ror mer på att man letar efter ett billigare boende än på att man byter jobb. Djupet och tempot i integratio- nen sinkas av krånglet och de politiska regelverk som finns och av att man inte river de hindren. Det visar på att mycket mer skulle kunna hända. Det har gjorts någon utredning och det hålls en massa högtidstal på konferenser. Men i praktiken sker inte så väldigt mycket. Det är mycket som borde göras. Pendlarpriset borde sänkas ytterligare. Social- försäkringsreglerna måste ses över. Men framför allt är det skattereglerna som är det viktigaste. Slutsatsen är att integrationen pågår i vardagen men med ganska låg takt och mycket krångel. Det är dags för politikerna att leverera och göra sin del av jobbet. Bollen har nu legat i ett halvår på Berit And- nors bord. Hon har fortfarande ett halvår på sig som ordförande i regeringssamarbetet. Jag skulle faktiskt vilja ställa ytterligare ett antal frågor. Får vi under det här året se en proposition från re- geringen som tar sikte på en helhetslösning på integ- rationsproblematiken? Förbereds det någon proposi- tion på Finansdepartementet för att lösa skatte- problemen för Öresundspendlare? Tänker Berit And- nor presentera några konkreta lagförslag under resten av året för att göra något åt problemen på socialför- säkringsområdet?

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 102 Lars-Ivar Ericson (C)

Fru talman! Christer Nylander har i sin interpella- tion berört ett mycket viktigt ämne, inte minst för oss skåningar och blekingebor men egentligen för hela Sverige: Hur går det egentligen med integrationen i Öresundsregionen? Jag ska återge vad som sägs i ett expertutlåtande i en tidning: Det är en svår uppgift, mycket svår. De nordiska länderna har så duktiga byråkrater, och varje lands byråkrati tycker att den lösning de valt är den enda riktiga. De orden är hämtade från en tidningsintervju med Poul Schlüter. Han fortsätter: Mitt arbete kan bara lyckas om båda ländernas ministrar är entusiastiska. Reportern frågar: Är de entusiastiska? Svaret blir. Nej, inte tillräckligt. De är alltför styrda av byråkra- terna. Det är ministrarna som ska styra, och det ska de göra med lite frejdighet och mod. Min fråga till statsrådet blir då: Är det verkligen så att byråkraterna styr? Jag skulle också vilja veta hur statsrådet ser på några av de intressanta förslag som Schlüter kommer med. Är det bra förslag? Kommer de att genomföras? När kan de genomföras? Han säger att medborgarna ska kunna använda sina personnummer i samtliga nordiska länder och att den som börjar arbeta i ett annat nordiskt land ska behålla sin gamla a-kassa de första sex månaderna. Så har han också förslag till förändringar i studiestödssystemet, så att det blir lättare att studera i de andra nordiska länderna. Från den plats i Skåne där jag är bosatt, Tyringe, tänker vi inte bara på Öresundsbrons betydelse och Malmö-Köpenhamn-regionen utan vårt hjärta klappar också för Helsingborg-Helsingör-området. Hur ser statsrådet på samarbetet och integrationsmöjligheter- na i det området? Det blir naturligtvis en följdfråga: Är frågan om en fast förbindelse i form av en tunnel med på dag- ordningen i de internordiska samtalen?

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 103 Kenneth Lantz (Kd)

Fru talman! Det är en massiv anstormning från Skånehåll till statsrådet, men vi uppskattar att vi får tillfälle att debattera frågor som berör vår hem- mafront. Den 6 maj arrangerade Öresund Direkt ännu en konferens om våra komplicerade regler avseende socialförsäkring på båda sidor av Öresund. Jag har ett exempel som gäller två personer. Vi kan kalla dem för Kirsten Dansk och Anders Svensk. De bor i Dan- mark, och Anders Svensk får för sig att han ska börja arbeta i Sverige. De regler och de upplevelser som Anders får vara med om tror jag inte att varken stats- rådet eller jag själv skulle vilja vara med om. Allting förändras från ganska generösa svenska sjukförsäk- ringsregler, trots att han bor i Danmark, till det att de så småningom skiljs åt och hamnar i ren ekonomisk misär. Detta är ett exempel som jag vill lyfta fram i all korthet och fråga vad statsrådet gör för att vi över huvud taget ska kunna få en reell och verklig integra- tion i detta område. Avstånden är så korta, inte minst i norra delen av Öresund. Där är man på sin arbets- plats efter 20 minuter med båt. Nere i Baseltrakten, i Tyskland, Schweiz och Frankrike finns ett intressant exempel. Där har man en regional lösning på de problem som vi har i Öre- sundsregionen. De tre länderna har enats om att sam- arbeta med en gemensam skattelagstiftning. Om stats- rådet inte har haft möjlighet att besöka den platsen ännu så rekommenderar jag henne att kontakta den för att göra ett konkret studiebesök. Jag har glömt namnet på den, men det är i anslutning till Basel. Där kan man se hur man konkret och verkligt kan lösa frågan om en ganska komplicerad lagstiftning som de här tre länderna har upplevt. Här är det dessutom tre länder, och vi är två. Min fråga är: Skulle det finnas en rimlig möjlighet att finna en liknande lösning med en speciell lagstift- ning för just Öresundsregionen? Jag har tidigare haft en debatt med Bosse Ringholm om det, men då var det mera om skattefrågor. Nu undrar jag om möjlig- heterna finns att vi ska kunna uppleva liknande på socialförsäkringsområdet.

Berit Andnor (S)

Anf. 104 Berit Andnor (S)

Fru talman! Jag har skapat stora förväntningar och förhoppningar, sade Christer Nylander. Dem har jag också! Jag har egna stora förväntningar och förhopp- ningar på det här arbetet. Men jag tror inte att någon hade förväntat sig att jag i dag skulle kunna stå här och redovisa vilka framsteg som har gjorts under denna korta tid. Jag tycker att jag har skapat ett gans- ka gott klimat för att gå vidare i det arbete som har påbörjats tidigare. Jag hoppas att jag i slutet på detta år ska kunna redovisa en rad konkreta förslag. Men detta är, som jag har sagt tidigare, inte en kvinnas arbete utan det krävs ett stort engagemang och intres- se från alla nordiska länder. Det här rör inte bara Öresundsområdet. Engagemanget från regeringen är mycket stort. Vi prioriterar detta arbete. Men det krävs också att de andra nordiska ländernas regeringar deltar i arbetet. Hittills tycker jag att det har sett bra ut. Poul Schlüter är alldeles utmärkt för detta arbete. Han är en pådri- vare. Han har också den auktoritet, den kunskap och det nätverk som krävs i detta sammanhang. Får vi se en proposition om helheten, propositio- ner om skatter och så vidare? Ja, i de fall det krävs för att integrationen ska gå vidare. Det är mycket möjligt. Jag kan inte utesluta det. Men jag kan i dag inte svara på om det blir några sådana konkreta förslag. Är det byråkraterna som styr? Det finns en rad olika regler, och de flesta tycker att de har upprättats på mycket goda grunder och försvarar dem helhjärtat. Det gäller inte bara byråkrater utan också många politiker. Det är bara att konstatera att vi måste börja diskutera att rucka på reglerna eller också bli överens om var gränserna går, om vi ska nå längre i integra- tionen. I det arbetet har vi från svensk sida sagt att det bästa inte får bli det godas fiende. Det innebär att om vi inte hittar den där superba lösningen så kanske vi kan göra någonting som är nästan lika bra och arbeta utifrån det. För ett par veckor sedan hölls ett seminarium i Karlstad kring frågor som rör vår kommunikation uppe till diskussion - bilarna, långtradarna, handeln, att vi kör över våra gränser. Det har ställts en fråga om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Det är ingenting som finns i diskussionen just nu, men jag vet att riks- dagen framöver kommer att diskutera prioriteringarna när det gäller infrastrukturen. Det finns kanske anled- ning att återkomma till frågan i det sammanhanget. Det har talats om att hitta en egen lösning i gräns- regionen. Jag tror att det blir ganska stora problem med. Jag kan mycket väl titta på det exempel som Kenneth Lantz nämner, men jag tror inte att vi ska sikta på det i första hand. I stället ska vi försöka hitta de enkla, genomförbara lösningarna och se på frågan från ett pragmatiskt perspektiv, just för att underlätta för våra medborgare som bor i gränsregioner. Vi har ganska många sådana i detta land. Med den ambitionen och den inriktningen arbetar jag vidare. Till min hjälp har jag bara engagerade kolleger och dessutom Poul Schlüter, som är en sär- skild pådrivare i detta arbete. Jag har alltså goda för- hoppningar.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 105 Christer Nylander (Fp)

Fru talman! Ja, Berit Andnor har goda förhopp- ningar och hopp om att i slutet av detta år kunna leverera. Jag förstår att Berit Andnor hoppas det. Jag kommer ihåg en artikel i början av januari, jag tror det var i Dagens Industri, där hon uttalade sig och sade att det vore skrutt om vi inte fick ett rejält ge- nombrott på detta område under det år som Sverige är ordförandeland. Jag tänker ha kvar den artikeln ett tag till - åtminstone ett halvår till. Regionen kring Öresund är full av människor som ser många nya möjligheter i och med att integrationen kommer i gång. När bron byggdes sade politikerna att den byggs för att skapa en gemensam bostads- och arbetsmarknad i Öresundsregionen. Det var det utta- lade huvudsyftet med Öresundsbron. Berit Andnor har tidigare sagt att det ska vara lika enkelt att pendla över Öresund till Danmark som det är att pendla inom Sverige. Jag delar till fullo den visionen. Men då är det dags att också börja leverera de beslut som krävs för att kunna riva barriärerna. Det finns många barriärer, inte minst när det gäller arbets- och bostadsmarknaden. Om man inte fullföljer dessa beslut anser jag att man har lurat väljarna. Det gäller alltså den motive- ring till att bygga bron som man en gång levererade till väljarna. Att bara måla upp visioner och sedan inte orka genomföra ens små steg för att nå dem visar på bristande politiskt ledarskap. Ett väldigt bra beslut som är fattat är att man har utsett Poul Schlüter till särskild ombudsman - eller vad han nu kallas. Lars-Ivar Ericson citerade Schlüter som sagt att ministrarna måste vara entusiastiska och att de kanske inte alltid är det. Jag vet att Berit And- nor är entusiastisk och brinner för dessa frågor. Min slutsats efter att ha följt den här debatten un- der flera år är dock att det inte bara handlar om att en minister ska vara entusiastisk, eller att bara Poul Schlüter ska vara entusiastisk, utan det krävs att rege- ringarna tar frågan på mycket större allvar. Jag tror att statsministern måste gå ut och hävda att den här frågan ska prioriteras. Jag tror också att det är dags för finansministern att lyfta blicken och se att om man får fart på denna region är det bra även för resten av Sverige. Det är klart att detta går att lösa. Jag måste erkän- na att jag ibland tvivlar på om den politiska viljan finns. Att Berit Andnor vill se framgångar, och att hon inte vill att det ska bli en skruttperiod när Sverige är ordförande, är jag alldeles övertygad om. Men någonstans måste det finnas en bromskloss. Danskarna säger exakt samma sak som vi, nämli- gen att de verkligen vill men att problemet är den svenska regeringen. Man kan inte hålla på att skylla på varandra på det sättet. I stället måste man lyfta upp frågan på högsta nivå i respektive regering. Jag måste få ställa frågan: Handen på hjärtat, Berit Andnor, känner du att du i regeringen har fullt stöd för att driva dessa frågor? Statsministern ska ju prata på Öresundskommitténs tioårsjubileum. Kommer han att brinna lika mycket för dessa frågor när han pratar där i början av juni? Kommer han att lägga fram några konkreta förslag? Kommer han att där försöka nå fram till ett genombrott i förhandlingarna med Danmark?

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 106 Lars-Ivar Ericson (C)

Fru talman! Poul Schlüter kallas i tidningsartikeln för Berit Andnors torped. Torpeder avancerar ju snabbt mot målet, och för det mesta träffar de mitt i prick. Det tycker jag att han också gör med sina skar- pa och kloka förslag. Vi bör efterlysa lite mer torped- fart och målinriktning hos berörda ministrar när det gäller integrationsprocessen i Öresundsregionen. Vid Nordiska ministerrådets oktobermöte i Oslo är integrationen en huvudfråga. Om jag har förstått saken rätt ska förslagen dessförinnan ha förankrats i respektive land. Vi får därför hoppas att alla inblan- dade tittar i sin almanacka och noterar att oktober inte ligger så långt borta och därför inriktar sig på att nå snabba resultat. Den första meningen på danska som jag lärde mig i skolan löd "vær kun rolig"; "rolig" på danska bety- der "lugn". För att det ska bli riktigt roligt och lugnt inför framtiden behöver integrationsarbetet påskyn- das. Jag ber statsrådet att ta med den hälsningen till kollegerna i regeringen.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 107 Kenneth Lantz (Kd)

Fru talman! Jag förväntar mig inte att Berit And- nor ska kunna ge svar på hur vi löser hela den här stora problematiken och applicerar det koncept som man har i Schweiz, Tyskland och Frankrike. Integrationen går naturligtvis framåt. Det är ingen tvekan om den saken. Beklagligt nog är emellertid hindren fortfarande stora. Det är inte så många år sedan som man förändrade lagstiftningen till det sämre för svenskarna. Danskarna vann på det. Min konkreta fråga är: Vad har Berit Andnor för stöd i regeringen för att vi tydligt ska finna en lösning på problematiken i Öresundsregionen? Det låter så vackert när man säger att vi har byggt bron. Javisst, vi har förbundit länderna. Men det krävs ett steg till i form av en kraftfull satsning och ett handfast beslut för att vi över huvud taget ska kunna nå fram till en fullkomlig befrielse från de konstiga regler som gör integrationsarbetet svårare i stället för enklare.

Berit Andnor (S)

Anf. 108 Berit Andnor (S)

Fru talman! I oktober har vi Nordiska rådets ses- sion i Oslo. Då kommer Poul Schlüter och jag att redovisa det arbete som vi hittills har bedrivit. Jag har stora förhoppningar och förväntningar inför den re- dovisningen och hoppas att vi verkligen kan redovisa en rad konkreta resultat. Däremot kan jag redan nu säga, och det har jag också sagt i tidigare debatter, att vi inte kommer att ha allt på plats och att allt är fixt och färdigt. Det är en illusion att tro det eftersom det hela tiden händer saker och ting. Samhället förändras och utvecklas, vilket vi nu ser också i integrationsarbetet. Nya saker dyker upp som vi inte hade tänkt på tidigare. När det gäller stödet i regeringen kan jag bara sä- ga att vi alla är besjälade av att förbättra integrationen mellan de nordiska länderna. Det kräver dock att inte bara vi i Sverige och den svenska regeringen och riksdagen är överens om detta, utan att det också finns ett lika stort engagemang och en lika stor vilja i de övriga nordiska länderna. Det hela bygger på att vi blir överens. Då är det inte bara harmonisering som gäller, vilket jag också hela tiden har sagt. Många gånger handlar det även om att klara ut vad som gäller och ge en förbättrad information. Det är ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet. Jag tror inte att vi får en helt harmoniserad skat- telagstiftning. Vi har olika uppbyggnader, och det kommer vi att ha också i framtiden. Däremot ska vi se till att de som pendlar över gränserna vet vad som gäller. Dessutom ska vi ta bort en del hinder. Det pågår konkreta förhandlingar mellan Sverige och Danmark. De förhandlingarna är mycket seriösa, men det är som ni vet ingenting som man står i riks- dagens talarstol och redovisar. Inte heller den 10 juni, när statsministern är i Malmö, kommer det att bli något avslöjande av de interna diskussioner som pågår. Det hoppas jag att ni har förståelse för. Det viktiga är ju att vi försöker nå framgång inom det här området, och det sker mycket seriösa ansträngningar från båda håll för att vi ska hitta en lösning på skatte- frågorna som nu är på tapeten. Låt oss också komma ihåg, och hela tiden uppre- pa, att det sker en positiv utveckling i Öresundsregio- nen. Det är en fantastisk region med enormt fina utvecklingsmöjligheter. Naturligtvis kan tillväxten stimuleras ytterligare. Vi är helt överens om att där finns en oerhörd ut- vecklingspotential. Det har också skett en positiv utveckling, och jag tror att den utvecklingen kommer att fortgå. Vi ska göra precis allt vad vi kan för att driva detta arbete framåt under det svenska ordföran- deskapet. Det är emellertid viktigt att arbetet drivs vidare också när nästa land tar vid eftersom jag tror att en rad hinder trots allt kommer att återstå.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 109 Christer Nylander (Fp)

Fru talman! Vi är åtminstone överens om att det är en fantastiskt region. Men jag måste ändå säga att jag har hört det så många gånger och under så många år. Det har inte bara jag gjort utan också många andra. Det måste snart vara dags att leverera också lite lösningar och konkreta förslag. Men det är inte nog med det. Jag tror säkert att Poul Schlüter och Berit Andnor kan komma fram till ett antal konkreta för- slag. Men man måste också implementera dem, gå vidare och genomföra dem. Olof Palme sade att politik är att vilja. Jag vill hävda att Olof Palme hade fel. Det räcker inte att bara vilja. Man måste kunna också. Man måste kunna samla stöd för sina idéer och sin egen vilja. Därför är det så viktigt att Berit Andnors engage- mang och Poul Schlüters engagemang inte klingar ohört utan att det också finns resonansbotten i rege- ringen. Det gäller framför allt från statsministern och finansministern och kanske också näringsministern, som jobbat med dessa frågor förut. Vi kommer nog annars aldrig att se någon förbätt- ring. Vi kommer då att fortsätta debattera frågan år ut och år in, vänta på förslag och säga att det sker så mycket positivt. Det sker väldigt mycket positivt. Men det sker trots politiken och inte tack vare politi- ken. It takes two to tango, var det någon som sade. Självklart är det så att båda regeringar måste samar- beta för att hitta lösningar. Danska regeringen säger precis samma sak. Den lägger fram en massa kon- kreta förslag, har en massa idéer och presenterar dem. Den skyller på att den svenska regeringen har ett bristande intresse. Kanske är det ändå så att det snart får vara slut på att man skyller på varandra och börjar dansa i stället. Det gör faktiskt ingeting om båda bjuder upp. Då blir det definitivt något av det.

Berit Andnor (S)

Anf. 110 Berit Andnor (S)

Fru talman! I alla fall sedan jag blev nordisk sam- arbetsminister har jag inte upplevt att vi skyller på varandra, tvärtom. Jag tycker att vi har ett alldeles utmärkt samarbetsklimat. Men det har kanske varit så lite tidigare i debatten, och det är olyckligt. Det är särskilt olyckligt när man försöker att föra förhandlingar i talarstolarna. Det blir aldrig bra. De måste skötas på ett annat sätt, och det gör vi nu. Jag tycker att vi har ett utmärkt samarbete. Jag har det allra största förtroende för Flemming Hansen, som är samarbetsminister i Danmark. Vi har mycket bra resonemang tillsammans. Christer Nylander säger att detta har utvecklats trots politiken. Jag måste ändå säga att den svenska sidan av Öresundsregionen har varit föremål för om- fattande satsningar. De har kommit till efter politiska beslut i den församling där vi är just nu.

Intressenter

Frågeställare

Christer NylanderFP

Besvarad av

Berit AndnorSocialdemokraterna