Insatser för långtidsarbetslösa
Interpellation 2023/24:601 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-05
- Överlämnad
- 2024-03-06
- Anmäld
- 2024-03-07
- Svarsdatum
- 2024-03-15
- Besvarad
- 2024-03-15
- Sista svarsdatum
- 2024-03-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Arbetsförmedlingens årsredovisning visar att myndigheten inte har uppnått målet att prioritera de personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, särskilt de som har varit utan arbete i mer än två år. Bland de angivna orsakerna till denna bristfälliga måluppfyllelse finns att antalet deltagare i flera prioriterade insatser – såsom arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, nystartsjobb, matchningstjänster och särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning – inte har nått upp till de interna målnivåerna.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att förbättra myndighetens förmåga att effektivt stödja långtidsarbetslösa, särskilt de som har varit utan arbete i mer än två år?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:601
Webb-tv: Insatser för långtidsarbetslösa
Dokument från debatten
- Fredag den 15 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:85
- Protokoll 2023/24:85 Fredagen den 15 marsProtokoll 2023/24:85 Svar på interpellation 2023/24:601 om insatser för långtidsarbetslösa
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens förmåga att effektivt stödja långtidsarbetslösa, särskilt de som har varit utan arbete i mer än två år.
En väl fungerande arbetsmarknad är av avgörande betydelse för en konkurrenskraftig ekonomi och i förlängningen för att säkra välståndet i Sverige. För att få en väl fungerande arbetsmarknad finns behov av specifika insatser som underlättar inträdet på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen behöver förstärka stödet för att sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare som söker arbetskraft. Regeringen har därför satt som mål i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 att myndigheten i sin verksamhet ska prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller reguljär utbildning. Vidare framgår av samma mål att Arbetsförmedlingen särskilt ska prioritera personer som varit utan arbete i mer än två år.
Regeringen har utöver detta mål även lämnat ett uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev att myndigheten med egen personal lokalt och regionalt effektivt ska sammanföra arbetssökande med arbetsgivare som söker arbetskraft. Verksamheten ska, som ett komplement till matchningstjänster, förstärka stödet till arbetslösa som inte bedöms kunna få ändamålsenligt stöd inom ramen för dessa.
I uppdraget specificeras att personer som varit utan arbete i mer än två år ska prioriteras, däribland utrikes födda kvinnor och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av uppdraget framgår bland annat att myndigheten ska intensifiera matchningen till individen och att den även kan samverka med andra aktörer såsom kommuner. Målsättningen är att individen ska övergå till arbete eller påbörja reguljär utbildning.
Samtidigt som det finns många arbetslösa är bristen på arbetskraft stor i många branscher. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag i årets regleringsbrev att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande. Det innebär att den som är arbetslös ska vara beredd att flytta inom landet eller byta yrke.
Den bristande matchningen på arbetsmarknaden beror även på att arbetssökande inte har den yrkeskompetens som efterfrågas. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta. Fler arbetslösa behöver utbilda sig för att få de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt verktyg hos Arbetsförmedlingen både för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för arbetssökande och för att möta arbetsgivares behov.
Arbetsmarknadsutbildning är ett komplement till den reguljära utbildningen, och det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildning av arbetskraften. Möjligheten till utbildning behöver därför stärkas för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige.
Av den anledningen prioriterar regeringen satsningar på fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen, så att tillgången till sådan utbildning förbättras och fler snabbt kan komma i arbete. Myndigheten för yrkeshögskolan har nyligen fått i uppdrag att påbörja en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå som har sin utgångspunkt i yrkeshögskolans modell.
Regeringen följer utvecklingen på arbetsmarknaden och har löpande dialog med Arbetsförmedlingen om myndighetens arbete med långtidsarbetslösa.
Anf. 9 Serkan Köse (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Trots regeringens klart uttalade ambitioner och Arbetsförmedlingens mandat att prioritera stöd till långtidsarbetslösa, inklusive personer med funktionsnedsättning, visar Arbetsförmedlingens egna rapporter och myndighetens statistik och årsredovisning att de åtgärder som hittills vidtagits är otillräckliga. Effektiviteten i dessa insatser, som är avsedda att stödja dessa individer och hjälpa dem till arbete eller studier, är inte bara bristfällig utan i många fall oroväckande låg, statsrådet.
Vi har i dag över 358 000 personer registrerade och inskrivna hos Arbetsförmedlingen, och nästan 52 procent av dessa saknar helt insatser. Resultaten av olika program, såsom Rusta och matcha, där endast en tredjedel av deltagarna antingen finner arbete eller inleder studier inom fyra månader, en siffra som dessutom är på väg nedåt, väcker oro. Vem bär ansvaret för detta? Är det Johan Pehrson eller den myndighet han leder?
I en återrapport till Johan Pehrson om uppdraget att minska långtidsarbetslösheten framhåller Arbetsförmedlingen att framgång i dessa uppdrag är beroende av myndighetens ekonomiska förutsättningar, vilket understryker att uppdraget är resurskrävande. När vi nu diskuterar effektiviteten i arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste vi också beakta de resurser som tilldelas dessa åtgärder. Det står klart att Arbetsförmedlingens förmåga att erbjuda stöd och service till långtidsarbetslösa har begränsats av betydande resursbrister och nedskärningar av Johan Pehrson. Dessa ekonomiska begränsningar påverkar inte bara kvantiteten utan även kvaliteten på de tjänster som erbjuds.
I årets regleringsbrev från regeringen har Arbetsförmedlingen fått uppdraget att särskilt prioritera långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning, vilket jag tycker är bra. Samtidigt ska myndigheten genomföra besparingar på 250 miljoner kronor. Budgeten har minskat sedan 2019. Personalstyrkan har reducerats avsevärt, vilket är en konsekvens av de budgetar som högerpartierna har fått igenom i Sveriges riksdag. Därför är jag inte förvånad över att vi ser svaga resultat i Arbetsförmedlingens arbete, inte minst i årsredovisningen.
Herr talman! När andelen arbetssökande med svag arbetsförmåga på arbetsmarknaden ökar, däribland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, behövs i allt större utsträckning specialister. Trots det minskas dessa resurser hos Arbetsförmedlingen. Nu har man gått ut från Arbetsförmedlingen med att bland annat fler socialkonsulenter ska bort. Jag förstår att Arbetsförmedlingen med allt mindre förvaltningsanslag måste skära i många olika tjänster. Men för mig är det helt obegripligt, herr talman, att man skär i de tjänster och resurser som bäst kan hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och som man dessutom har att jobba med enligt huvuduppdraget i regeringens regleringsbrev.
När vi nu får veta att Arbetsförmedlingen kraftigt minskar antalet specialiserade yrkesverksamma, såsom socialkonsulenter, som jag nämnde, måste jag fråga statsrådet: Hur kan vi rimligtvis förvänta oss att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda anpassat och kvalificerat stöd till dem som behöver det mest när de kompetenserna nu sägs upp på myndigheten?
Anf. 10 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Det är klart att den stora omställningstid som Sverige liksom många övriga delar av västvärlden befinner sig i påverkar oss alla. Det sker en grön, en digital, en geografisk och en demografisk omställning. Den påverkar också människor som är långtidsarbetslösa. När vi lyssnar på Arbetsförmedlingen, träffar de här människorna och pratar med dem som på olika sätt stöttar dem hjälper dem att komma i reguljärt arbete får vi ta del av ett entydigt budskap: Det som saknas är kompetens i svenska språket och grundläggande kompetens, för att inte säga grundskoleutbildning av basalt snitt.
Vad gör man då? Som Serkan Köse säger har myndigheten tidigare haft ett större förvaltningsanslag. Man har haft mer pengar på kontot för att ha människor anställda på Arbetsförmedlingen. Nu har man aviserat en mindre neddragning. Man har inte förlängt provanställningar, man är sparsam med konsulter och man återanställer inte. Enligt pressmeddelandet från den 7 mars görs en mindre neddragning för att öka effektiviteten. Men det är en annan fråga vilka samband som finns mellan hur många som arbetar på myndigheten och vilka resultat man uppnår.
Arbetsförmedlingen gör ett fantastiskt jobb och är en av våra största myndigheter. Det är också en av de myndigheter som funnits längst i vårt land. Det är en fantastisk myndighet, men den har varit under stor omställning, inte minst beroende på digitalisering. Det finns även annat som har tillkommit och som påverkar resursbehovet och situationen på Arbetsförmedlingen, exempelvis Rusta och matcha.
Lägg därtill att vi nu har på plats etableringsjobben, som inte minst är inriktade på långtidsarbetslösa. Det finns nu ett stort antal avtal skrivna mellan parterna. Det är allt från Säkerhetsföretagen, Almega Tjänsteföretagen, Byggföretagen, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, Energiföretagen, Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, Grafiska Företagens Förbund, Kompetensföretagen, Maskinentreprenörerna, Motorbranschens Riksförbund, Måleriföretagen, Plåt och Ventföretagen, Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Transportföretagen, Sveriges Hamnar och Sveriges Bussföretag till Unionen. Alla de är nu på plats som stöd för att hjälpa de långtidsarbetslösa.
När det gäller avlastning hos Arbetsförmedlingen finns hela omställningspaketet i övrigt för människor som hamnar i arbetslöshet beroende på att vi befinner oss i en svag konjunktur.
Herr talman! Nu kommer jag till poängen. Om det hade funnits en koppling mellan höga anslag och goda resultat borde man ha nått Europas lägsta arbetslöshet under den socialdemokratiska tid som jag i det här fallet inte vill recensera men som Serkan Köse lyfter fram som den goda tiden. Men det gjorde man inte, för man hade ineffektiva åtgärder och ineffektiv politik.
Nu stärker vi arbetslinjen på alla sätt och öppnar nya möjligheter, men vi ställer också krav. Som den förra interpellationsdebatten gav för handen kan man till exempel inte använda arbetsmarknadsutbildningar hur som helst. Även för dem krävs kvalitet och uppföljning, så att de leder till reguljärt arbete. Därför har Arbetsförmedlingen alla möjligheter att klara sitt viktiga uppdrag för långtidsarbetslösa med nuvarande resurser.
Anf. 11 Serkan Köse (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för inlägget. Men det är helt ofattbart att statsrådet inte kan svara på frågan utan pratar om allt annat och skyller på den tidigare socialdemokratiska regeringen, som hade ett tydligt mål: att ha EU:s lägsta arbetslöshet. Jag tycker att det är bra att politiken har ett mål. Vi hade ett mål och jobbade mot det. Vi fick EU:s högsta sysselsättningsgrad. Vi fick också EU:s högsta arbetskraftsdeltagande. Jag undrar vad Johan Pehrson har för arbetsmarknadspolitiskt mål. Det vore intressant att få höra.
Johan Pehrson säger att vi skulle ha fått bättre resultat om det hade varit bättre under Socialdemokraternas tid. Låt oss då påminna Johan Pehrson om att det var han och hans kompisar i den här kammaren som 2019 beslutade att slakta resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Sedan har detta fortsatt 2021, 2022, 2023 och 2024.
Funktionsrätt Sverige och andra organisationer som jag träffar är väldigt bekymrade över de resurser till långtidsarbetslösa som försvinner på Arbetsförmedlingen.
Den socialdemokratiska regeringen gav 2022 ett uppdrag till Arbetsförmedlingen gällande bekämpning av långtidsarbetslösheten. I en första återrapportering till Johan Pehrson och regeringen den 15 mars 2023 skrev Arbetsförmedlingen att uppdraget är så komplicerat och krävande att det krävs ekonomiska förutsättningar. Man sa att flera delar av uppdraget kommer att vara resurskrävande och att det finns fortsatt behov av resurser för att klara av det tunga uppdraget.
Jag tror att nästa återrapportering kommer i dag. En gång per år ska Arbetsförmedlingen återrapportera till Johan Pehrson om hur den jobbar med långtidsarbetslösa. Jag tror att man även den här gången kommer att peka på de resurser som krävs för att man ska klara av det tunga uppdraget.
Johan Pehrson svarar inte ens på detta. Han menar på att med de befintliga resurser som finns inom arbetsmarknadspolitiken ska dessa grupper ändå kunna få det stöd som de kan få. Myndigheten själv säger: Vi kommer inte att klara av det.
I årsredovisningen konstateras det att man inte har klarat av målet. Jag har en fråga: Om myndigheten nu säger att man inte har klarat av målet, vad är då svaret från Johan Pehrson? Hur tänker han agera för att se till att Arbetsförmedlingen kan klara av sitt uppdrag?
Låt oss konstatera en annan sak. Statsrådet talade om andra samarbeten. En undersökning av Sveriges Kommuner och Regioner visar på att en majoritet av kommunerna anser att Arbetsförmedlingen inte uppfyller sitt uppdrag att hjälpa dem som står lång ifrån arbetsmarknaden. Endast 19 procent av kommunerna anser att uppdraget uppfylls, Johan Pehrson.
Dessutom anses stödet till lokala arbetsgivare vara otillräckligt. Endast 14 procent av kommunerna anser att Arbetsförmedlingens resurser är tillräckliga för detta ändamål. Även Sveriges Kommuner och Regioner pekar på resurserna. SKR menar att nästan alla kommuner erbjuder tjänster som egentligen borde hanteras av Arbetsförmedlingen, vilket visar på brist på tillgänglighet och stöd från myndighetens sida.
Sammanfattningsvis pekar Sveriges Kommuner och Regioner på att det saknas adekvat stöd till dem som står längst från arbetsmarknaden och till lokala arbetsgivare. Kommunerna tvingas oftast kompensera för brister i Arbetsförmedlingens service och stöd. Arbetsförmedlingen skyller på regeringen och de ekonomiska resurserna.
Hur tänker Johan Pehrson säkerställa att Arbetsförmedlingen får de resurser som krävs för att vi ska kunna hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden?
Anf. 12 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Jag är den första att hålla med Arbetsförmedlingen om att frågan är komplex. Den har uppstått beroende på en avsaknad av en tydlig utbildnings- och arbetslinje under många år.
Herr talman! Jag tänker inte ge mig in i ännu en debatt med Serkan Köse om vilken regering som har styrt under de åtta åren innan regeringen tillträdde hösten 2022. Serkan Köse lever i föreställningen att det var någon annan som styrde Sverige.
Jag är den första att tillstå att det inte var några lätta parlamentariska situationer. Det kan vi vara överens om. Men då kanske Serkan Köse generöst skulle kunna kvittera med att det var Socialdemokraterna som ledde Arbetsmarknadsdepartementet, Utbildningsdepartementet och faktiskt nästan alla centrala departement i de här frågorna.
Vi har på olika håll inom arbetsmarknadspolitiken skjutit till nya möjligheter. Jag nämner nu etableringsjobben, för att direkt se till att vi kommer till rätta med långtidsarbetslöshet. Det är ett viktigt stöd för att komplettera lönebidrag, nystartsjobb och andra insatser som görs. Det är viktigt.
Jag har tidigare under morgonen nämnt den reguljära utbildningens betydelse. Man försöker på olika sätt underlätta för människor som står långt från arbetsmarknaden. Det gäller till exempel om människor har varit arbetslösa mycket länge.
Det handlar om att komma in i vuxenutbildning för att senare kanske ta sikte på en yrkeshögskoleutbildning. Vi gör nu också förändringar för att göra yrkeshögskolans modell tillämpbar på gymnasiestudier, allt för att hjälpa de människor som står långt från arbetsmarknaden.
Men det räcker inte. Det behövs också ställas tydliga krav. Stannar man där brukar Serkan Köse och Socialdemokraterna vara med. Det är bra med krav och att man gör uppföljning av hur man till exempel följer anvisningar.
Det var ett sådant exempel som också var uppe i debatten tidigare i morse. När man till exempel utvärderar olika insatser kommer man fram till att man inte har tillräckligt bra uppföljning från Arbetsförmedlingen. Man vill själv förbättra den. Det finns svart på vitt att människor som anvisas till reguljär utbildning inte tar den utbildningen.
Vi har talat om arbetsmarknadsutbildningen. Bristen är att för få människor har förutsättningar att klara av den eller, som det skrivs från Arbetsförmedlingen, att de inte har viljan. Vi måste jobba med den viljan. Det är inget snack om att ställer man upp så ställer man också krav. Det måste finnas en väldigt tydlig koppling.
Arbetsförmedlingen har de resurser som har aviserats i våra budgetpropositioner men också i tidigare budgetpropositioner från andra regeringar. Det här året har vi för innevarande år lagt till ytterligare 200 miljoner för att underlätta något under den lågkonjunktur som vi ser.
Svaret på att de som är långtidsarbetslösa ska göra någonting annat är att det inte finns några arbeten att trolla fram. Vill man verkligen få dessa personer i arbete måste vi göra vad vi kan för att få fart på arbetsmarknaden.
Vi hörde tidigare att det finns mängder av lediga jobb. Då måste individen se till att hen blir anställbar. Man kan stödja och hjälpa. Men det är personen själv som måste läsa utbildningen och till exempel utbilda sig till maskinförare, lokförare eller för att arbeta i transportbranschen i övrigt.
Svaret är att med de 10 000 medarbetare som finns i en av våra absolut största myndigheter finns det möjligheter att effektivisera och göra arbetet bättre än vad man gör i dag. Detta kommer den nya styrelsen i Arbetsförmedlingen att noga följa upp.
Anf. 13 Serkan Köse (S)
Herr talman! Tack, Johan Pehrson, för svaret!
Det är lite märkligt att Johan Pehrson återigen skyller ifrån sig och lägger ansvaret på någon annan. Johan Pehrson har varit arbetsmarknadsminister i ett och ett halvt år och har hittills inte presenterat några konkreta reformer för hur han ska få fler människor i arbete och stärka resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det gäller också inte minst hur man ska stärka vuxenutbildningen.
Herr talman! Arbetsförmedlingen har gång på gång i rapport efter rapport konstaterat att de resursneddragningar som genomförds 2019 och framåt har påverkat deras insatser och resultat. Det står i varenda rapport. Det står till och med i årsredovisningen för 2023.
Anledningen till att man inte klarade av att få fler långtidsarbetslösa i arbete skyller man på bristen på resurser. Anledningen till att det inte var fler i arbetsmarknadsutbildningen skyller man på bristen på resurser.
Ska man jobba med de långtidsarbetslösa och inte minst människor med funktionsnedsättning behöver de hjälp. De behöver väldigt mycket hjälp, Johan Pehrson. Nu säger man upp det stödet. Den kompetens som finns på Arbetsförmedlingen i dag säger man upp, eftersom Arbetsförmedlingen behöver spara 250 miljoner.
Johan Pehrsons 200 miljoner är redan borta. Myndigheten behöver spara 250 miljoner. En konsekvens av detta är att de personalkrävande och intensiva resurser som finns där för att hjälpa människor som behöver extra stöd inte kommer att finnas där. Dem tar Johan Pehrson bort, och han skyller på Socialdemokraterna.
Johan Pehrson har förhoppningsvis chansen att rätta till det i vårändringsbudgeten eller höstbudgeten. Tack för debatten!
Anf. 14 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Herr talman! Det finns inga enkla vägar till ett växande Sverige. Det finns inga enkla vägar till en arbetsmarknad som blomstrar och där människor får en ökad chans till egenmakt, självförsörjning och respekt på alla sätt för att kunna påverka sin egen framtid och inte ligga i händerna på Serkan Köse eller för den delen Johan Pehrson.
Det handlar om utbildning. Den här regeringen fokuserar på utbildningslinjen. Människor som går ut våra grundskolor eller gymnasieskolor måste ha tillräckliga kunskaper med sig. Det har de inte om de till exempel har suttit och stirrat ned i en skärm halva sin ungdom i stället för att läsa det som krävs för att klara yrkeslivet och framtiden. Det är inte någon lätt resa. Men den ger möjligheter för den som vill ta sitt eget ansvar.
Det är väldigt svårt om människor inte har kunskaper. De kommer förr eller senare till Arbetsförmedlingen. Det är viktigast att rätta till de verkliga problemen och att våga växla och ta bort ineffektiva insatser som tidigare har funnits. Man kan hävda att de är korrekta, men då måste man bygga under det med forskning, tycker jag.
Vi menar att etableringsjobben är rätt väg att gå. Vi gör nu en utveckling av yrkeshögskolan, och det görs stora satsningar "post pandemin". Pandemin är som alla vet förhoppningsvis avslutad, i alla fall den vi hade senast.
Dessa personer har redan nu ökade möjligheter till yrkesutbildning på gymnasienivå men också inom yrkeshögskolan. Det är den bästa vägen.
Arbetsförmedlingen, som är en fantastisk myndighet, kan fortsätta att effektiviseras. Det är en av våra största myndigheter. De måste kunna leverera mer med de mångmiljardsresurser som satsas. Men enkelt är det inte.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.