Inlandsbanan som en nationell möjlighet
Interpellation 2010/11:410 av From, Isak (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-19
- Anmäld
- 2011-05-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2011-06-09
- Svar fördröjt anmält
- 2011-06-09
- Besvarad
- 2011-06-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation
2010/11:410 Inlandsbanan som en nationell möjlighet
av Isak From (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Den gångna vintern har flera tågurspårningar skett runt om i landet men i det fall de skett på Norra stambanan så har det förbi växlingar varit omöjligt. Bland annat spårade ett godståg ur vid Grötingen på Norra stambanan, norr om Bräcke i januari. Flera vagnar spårade ur och både räls och kontaktledningen har skadats allvarligt. Arbetet med att röja på olycksplatsen pågick i flera dagar. Den gångna vintern visar att Norra stambanans skick drabbar industrier i hela Europa.
Hade alternativet Inlandsbanan varit ett fungerande alternativ så skulle vinterns händelser och konsekvenser kanske mildrats.
Men Inlandsbanans skick medger i dagsläget inte det. På den godstransporterande delen av banan, det vill säga Mora–Arvidsjaur, har standardförbättringar gjorts på vissa delar av sträckan och ytterligare förbättringar behövs. På bandelen Sveg–Brunflo, som fortfarande har STAX 20 ton, behövs en bärighetshöjning. Sämst är bandelen Arvidsjaur–Jokkmokk som bara har bärigheten 16 ton STAX och 36 kilometer återstår för att först höja bärigheten till STAX 20 ton.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att ge Inlandsbanan AB en rejäl möjlighet för att bli ett alternativ för att säkra transportkapaciteten till och från norra Sverige och hela Barentsregionen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:410
Webb-tv: Inlandsbanan som en nationell möjlighet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:118 Fredagen den 17 juniProtokoll 2010/11:118 15 § Svar på interpellation 2010/11:410 om Inlandsbanan som en nationell möjlighet
Protokoll från debatten
Anf. 89 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ge Inlandsbanan AB en rejäl möjlighet att bli ett alternativ för att säkra transportkapaciteten till och från norra Sverige och hela Barentsregionen.
Regeringen gav den 10 mars i år Trafikverket i uppdrag att med nu gällande nationell plan för utveckling av transportsystemet som grund utreda behovet av ökad kapacitet i det svenska järnvägssystemet och lämna förslag till effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder som kan vidtas för att tillgodose kapacitetsbehovet. Åtgärder som föreslås för tidsperioderna 2012-2015 samt 2016-2021 kommer att remitteras av Trafikverket under juni månad och ska delrapporteras senast den 1 oktober 2011.
Enligt det avtal som staten och Inlandsbanan AB har ingått kan Inlandsbanan AB begära en förlängning av avtalet senast den 1 maj 2011. En sådan begäran har inkommit till Näringsdepartementet i april i år tillsammans med en begäran om överläggningar i vissa frågor, bland annat om drifts- och underhållsanslagets storlek. Begärda överläggningar kommer att påbörjas under innevarande år.
Anf. 90 Isak From (S)
Fru talman! Tack, Catharina Elmsäter-Svärd, för svaret!
Fru talman! Jag har frågat infrastrukturministern utifrån de bekymmer som uppkommer, och har uppkommit gång på gång de senaste två vintrarna, i den svenska järnvägstrafiken.
Tågtrafiken på Norra stambanan har stått helt stilla, och det kommer att vara så i flera dagar. Så började nyhetssändningarna inte en gång i vintras utan alltför många gånger. Det har handlat om signalfel, nedrivna ledningar, snö, problem med plogning och växlar.
I dag är det sommar, och även om solen inte skiner i dag kommer den att kunna göra det framöver, men ändå är den gångna vintern i färskt minne. Det har väl inte gått så många dagar utan att vi på olika sätt har påmints om den skörhet som det moderna transportsamhället är uppbyggt på.
Den gångna vintern visar att Norra stambanans skick drabbar hela industrisektorn i hela Sverige men även i Europa. Hade det då varit en möjlighet med Inlandsbanan som ett fungerande alternativ skulle kanske den gångna vinterns händelser och konsekvenser ha kunnat mildras. Men, fru talman, Inlandsbanans skick medger inte det i dagsläget.
I sitt svar hänvisar infrastrukturministern till att Näringsdepartementet ska inleda överläggningar under året, ospecifikt när. Och just nu är det väl extra ospecifikt när vår näringsminister har beslutat sig för att avgå. Jag hoppas att infrastrukturministern då bevakar den frågan så att det faktiskt blir överläggningar. Vad som kommer ut av dem kanske vi kan återkomma till.
Regeringen har tagit initiativ till en utredning, och när rapporten från den presenteras kommer det att bli väldigt intressant ur flera olika perspektiv. Vi torde säkert återkomma till den också.
Efterfrågan på transporter utifrån hållbart utnyttjande av resurser ökar drastiskt och kommer inom kort att vara ett självklart val när det gäller transporter för både persontrafik, turisttrafik och godstrafik. Inlandsbanan, som en gång byggdes för att knyta samman och stärka hela infrastrukturen i Sverige, får i detta perspektiv ett nytt nationellt värde. I nära anknytning kan det, om satsningar görs, utvecklas en rad näringar framför allt inom bioenergiområdet men även inom gruvnäring och vidareförädling av skogsprodukter. Det är verksamheter som kräver effektiva och säkra transportlösningar.
Fru talman! Tidigare har det största och tyngsta argumentet varit att det blir för dyrt att elektrifiera banan och att det i framtiden därför inte är långsiktigt hållbart. Det argumentet håller inte, för nu finns det ett annat, miljömässigt acceptabelt alternativ. Råvaran från skogen kan nu bli förnybart fordonsbränsle. Statens eget bolag Sveaskog är delägare i Sunpine AB som har startat en anläggning i Piteå för att producera drivmedel från tallolja. Anläggningen där är först i sitt slag. Med den typen av bränsle kan man köra även befintliga tåg, även om de nuvarande loken skulle behöva förnyas för att bli riktigt bra.
Det finns alltså ett fullt fungerande miljömässigt bra alternativ till elektrifiering, vilket gör att det gamla argumentet att banan inte skulle vara långsiktigt hållbar inte kan anses som seriöst.
Jag skulle gärna vilja fråga infrastrukturministern hur hon tänker ta till vara den tillväxtpotential som handlar om både nya produkter, som biodiesel, och hållbara transporter för nya produkter.
Anf. 91 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Isak From nämner en situation tidigt i år - jag tror att det var den 17 januari - när det skedde en urspårning vid Grötningen på Norra stambanan. Det satte i mångt och mycket saken på sin spets - hur sårbara vi är när vi inte har ett fungerande järnvägssystem. Vi kan också se att det eftersatta underhållet och inte minst reinvesteringar ger den sårbarheten. Det gäller inte bara därför att det är vinter, men det blir extra problematiskt när det är vinter.
Just av den anledningen har Trafikverket fått uppdraget, som jag nämnde inledningsvis, att se över hur vi kan öka kapaciteten och få mer robusthet i systemet. Där gäller det att noga titta både på hur arbetspendling för resenärer till arbete och studier går i stråk och, inte minst, på hur godstransporterna går.
I dag kan vi tänka att det var bra att Inlandsbanan fanns under de dagar som det inte gick att ta sig fram på Norra stambanan, för då kunde man åtminstone åtgärda situationen.
Det är osäkert vad som händer med det brev och den förfrågan som har kommit in till departementet. Det kan vara bra att veta att innevarande avtal gäller till den 1 maj 2013.
Min egen avsikt är - det har kommit en ny vd, och det finns ett engagerat näringsliv - att åka upp för att titta och åka med banan men också för att fortsätta diskussionerna.
Jag känner till att det var ett möte - jag tror att det var i början av maj - där inte minst Inlandsbanan AB själv samlades tillsammans med näringsliv. Isak From nämnde också dem som finns när det gäller trätransporter eller den så kallade stålpendeln och inte minst miljöbränslet. Det handlar om att se: På vilket sätt kan vi använda den bana som finns, och vilka resurser krävs?
Det är riktigt att det händer väldigt mycket när det gäller att allt inte behöver vara alternativet el för att ta sig fram. Men vi kan ta de här banorna och de här sträckningarna, kanske inte minst mellan Gällivare och Arvidsjaur eller Jörn. Det handlar ju mycket om bärigheten också för att få de här tunga transporterna att fungera.
Tidigare, innan den nationella planen fastställdes, fanns det en hel del diskussioner gemensamt om hur man skulle titta på medfinansiering. Av någon anledning fullföljdes inte det helt. Det är klart att det kan finnas diskussioner om att all infrastruktur ska vara ett statligt ansvar.
Inlandsbanan är spännande och intressant i sig ändå. För den drivs i en annan form när det gäller förvaltning. Där har vi Inlandsbanan AB som förvaltar och utvecklar banan. Medan godset körs av fristående transportörer har vi Inlandsbanan Turism som trafikerar inte minst på turismsidan.
Jag tror ändå att det är viktigt att få fram: Vilka banor har vi i dag? Hur fungerar de? Hur fungerar stråket? Vilka alternativ behöver vi ha för att minska sårbarheten? I en sådan diskussion kan vi också ta med oss det som diskuteras inte minst utifrån aspekter som SCA och Sveaskog har framfört. Men det är väl också någonting som jag tycker känns angeläget att ha med i den fortsatta diskussionen inför kommande avtal. Vad ska vara viktigt? Vad känns angeläget för regionen? Det handlar om att vi har med det i den diskussionen.
Anf. 92 Isak From (S)
Fru talman! Mer och mer hamnar på regionerna när det gäller att prioritera. Det här är en sammanhållen länk som går från nordligaste Sverige och nästan hela vägen söderut. Vi kommer väldigt långt. Den är drygt 93 mil lång. Då krävs det, tycker jag med flera, att staten är med och tar sitt ansvar. Man behöver inlemma det här i den nationella planen för att faktiskt ta till vara de möjligheter som den här banan kan ge.
Det är nämligen möjligt att med mindre åtgärder göra hela Inlandsbanan till en integrerad del av det sammanhållna svenska järnvägssystemet. Det tror jag är viktigt att vi har med oss.
De viktigaste utvecklingsbehoven framgår tydligt av Inlandsbanan AB:s utvecklingsplan. Beträffande omledningsmöjligheter och stopp på stambanan har Inlandsbanan delvis nyttjats under senare tid. Det är framför allt ståltåget från Luleå som har kunnat gå via Hällnäs, Storuman och Östersund. Senast i januari gick det över Långsele, Hoting och Östersund.
Däremot gör den bärighetsbrist som framför allt finns norr om Arvidsjaur att det inte är möjligt att nyttja den där. Och eftersom tvärbanorna, som infrastrukturministern själv nämnde, till exempel Jörn-Arvidsjaur, om möjligt är i ännu sämre skick och inte går att nyttja över huvud taget måste man i så fall backa tillbaka hela vägen och börja om på nytt. Eller så blir det helt stopp.
Det känns inte riktigt som att vi är betjänta av att ha en sådan skör tråd. I det värsta scenariot, med ett brott på Norra stambanan ovanför Vännäs eller Hällnäs, blir det ju omlastning till lastbil vidare till omlastning till båt eller lastbil hela vägen. Det är en situation som jag inte tror att någon av oss vill ha. Det gör inte heller att infrastrukturen känns säker. Det gör att företag avskräcks lite grann från att göra nödvändiga satsningar.
Ett nytt trafikledningssystem behövs för att man ska kunna öka kapaciteten och för att man ska kunna anpassa sig till en ny teknik. Vi kan vara glada över att det är Botniabanan som har fått ta hela skiten med att prova ut det här nya fantastiska ledningssystemet, som man ändå kör med ute i Europa. Jag vet inte riktigt vad det är som har gjort att det inte riktigt har fungerat på Botniabanan. Vi får vackert hoppas att det kommer i gång snart, för tilltron till det systemet börjar få sig en allvarlig törn. Men jag har en förhoppning om att de ska få till det där.
I sitt svar hänvisar infrastrukturministern till att Inlandsbanan AB har sökt förlängning av nuvarande avtal och att överläggningar kommer att ske under året. Det är då extra viktigt att de faller väl ut. Jag hoppas att Catharina Elmsäter-Svärd kan ge en inblick i regeringens ingång i de förhandlingarna.
Anf. 93 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! När det gäller ingången i de förhandlingarna kan jag säga att detta brev skickades den 21 april. Sedan har det landat hos oss. Vi vet att det har inkommit. Vi måste åtminstone hinna öppna brevet innan jag talar om vilken ingång det är.
Men som jag sade inledningsvis till Isak From handlar det om att ta med hela aspekten när det gäller godsstråken. Hur ser situationen ut i Sverige? Var har vi våra råvaror? Hur ser transportstråken ut? Däri ligger en stor del av den kapacitetsutredning som Trafikverket håller på med.
Staten ska vara med och ta ansvar, säger Isak From. Inlandsbanan har väl varit ett litet skötebarn till och från under många års tid. Det var inte så lätt att få till det där avtalet när man väl började. Det tog ett antal år, och det fanns säkert skäl till att det revideras 2005. Men även om det inte finns mer pengar i den nu antagna nationella planen är det värt att nämna att det via Trafikverket bara för i år går 112 miljoner kronor för själva finansieringen av banan, förutom de avgifter som banan tar ut.
Ett arbete som har påbörjats på banan gäller signalsystem. Signalsystem i all ära, men de är alltid knepiga. Isak From nämnde Botniabanan. Han syftar på det nya ERTMS-systemet. Det här är någonting som vi gemensamt vill ha inom EU för att kunna harmonisera och få så smidiga flöden som möjligt, inte bara inom länder utan kanske framför allt mellan länder. Det kommer nog att ta rätt många år. Det stämmer att Botniabanan fick bli den första banan där det här testas fram.
I vilket fall som helst tror jag att det är viktigt med inblicken - Isak From har säkert mycket bättre inblick än vad jag har - i områdena där uppe. Det är också därför som jag ofta träffar representanter. Jag har tidigare träffat representanter för Inlandsbanan AB. Men jag vill också gärna känna och se på plats. Nu är det ett bra tillfälle när det har kommit en ny vd till Inlandsbanan AB. Framför allt handlar det om att titta på om vi behöver ha alternativ till Norra stambanan för att inte ha motsvarande sårbarhet som vi faktiskt fick uppleva den vinter som var. Helst ska man kunna klara sig på de stambanor som finns.
Det är naturligtvis också en diskussion om huruvida det är mycket eller lite pengar. Det har förts diskussioner, inte minst vid de här rundabordssamtalen, om de här tvärbanorna, som Isak From nämnde. Det handlar inte minst om Arvidsjaur mot Jörn eller vidare mot Jokkmokk. Jag tror att det rör sig om ungefär 140 miljoner kronor som skulle behövas för att få upp bärigheten och få lite mer robusthet. Det ska alltid vägas mot någonting annat. Men de diskussioner som finns och det som vi också har haft en utredning om handlar om på vilket sätt vi kan ha medfinansiering.
Finns det ett tillräckligt stort tryck från ett näringsliv som också har visat mer och mer engagemang brukar man alltid kunna hitta någon form av lösning. Nu är det intressant att följa upp hur intresset är. För en gång i tiden fanns det ett intresse, men av olika skäl dog det ut.
Anf. 94 Isak From (S)
Fru talman! Jag tycker ändå att det känns ganska bra. Speciellt bra känns det om infrastrukturministern gör ett besök också och tar in synpunkter.
Precis som infrastrukturministern säger har det varit lite svajigt genom åren, ända sedan beslutet om nedläggning kom och man ändå fick till Inlandsbanan AB. Det var mycket utifrån att man såg att banan måste elektrifieras för att det ska kunna komma att fungera.
Nu har man hittat en annan möjlighet att köra miljömässigt bra, dessutom med en ny produkt som jag tror väldigt mycket på. Även företagen tror väldigt mycket på talloljan som ett nytt fordonsbränsle.
På Inlandsbanan är man själv väldigt optimistisk. I deras vision kan man läsa om vad de vill göra inom tio år. Jag tycker kanske att de bör skruva upp detta lite grann. Min vision är att man bör kunna göra det som står i visionen betydligt snabbare, och det handlar framför allt om att få till bärigheten på axeltrycket upp till 22 ½ ton mellan Arvidsjaur och Gällivare. Det är som jag ser det huvudfrågan just nu. Man behöver också få till möjligheter till omlastningstrafik vid stopp, och det jobbar Trafikverket lite grann med.
Jag tror att de andra tvärbanorna kan komma på sikt och att det är viktigt att fortsätta jobba med detta.
Man kan konstatera att det är 15 kommuner som genom Inlandsbanan AB tar ett ansvar för viktiga transporter av nationalekonomiskt stort värde. Det är tur att vi har småkommuner som Sorsele och Dorotea som vill vara med och ta ansvar för den här viktiga transportlänken.
Jag hade frågat statsrådet om hon tänkt ta något ytterligare initiativ för att ge Inlandsbanan faktiska möjligheter att bli en möjlighet ur ett nationellt perspektiv. Jag kan se att hon i alla fall inte har sagt nej, och det ser jag som positivt.
Anf. 95 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag får avsluta med att tacka Isak From för att han har ställt den här interpellationen. Inlandsbanan fick ju ett aktuellt värde inte minst i januari. Det finns säkert också ett engagemang i de 15 kommuner som ligger närmast banan, kanske inte minst ur ett turistiskt perspektiv, vilket också är en näring som är på stark frammarsch och där naturligtvis bra infrastruktur är en förutsättning.
Jag tycker i alla fall att det känns som att det återigen har kommit fram en bra diskussion, och jag delar den bedömning som Isak From gav uttryck för, att det finns en optimism. Låt oss mötas i den diskussionen inför de förhandlingar som vi ska påbörja, genomföra och framför allt slutföra under nästa år, eftersom avtalet löper ut 2013.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.