indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration
Interpellation 2004/05:505 av Hamilton, Carl B (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-31
- Anmäld
- 2005-04-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-04-08
- Sista svarsdatum
- 2005-04-18
- Besvarad
- 2005-05-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 31 mars
Interpellation 2004/05:505
av Carl B Hamilton (fp) till statsrådet Hans Karlsson om indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstrationMyndigheten Arbetsförmedlingen i Nyköping tvingade i ett brev den 28 februari 2005 arbetslösa att delta i LO:s demonstration med hotet om indragen a-kassa. Är arbetsförmedlingens i Nyköping agerande bara en olycklig enskildhet, en slump?
Så har arbetslivsministern Hans Karlsson, Byggnads ordförande och Ams generaldirektör beskrivit händelsen. Riksdagen måste gå till botten med denna skandal, och i ett första steg bör regeringen genom utredningar, initiativ och andra åtgärder redovisa vad den gör åt sammanblandningen av Ams och LO, och deras kultur av gemensam och hotfull utpressning av arbetslösa.
År 1940 lade Socialdemokraterna ned Arbetslöshetskommissonen, AK. Den myndigheten ersattes med Statens arbetsmarknadskommission, AMK, som senare permanentades och blev Arbetsmarknadsverket @ dagens Ams. Det uttalade syftet med den radikala omstöpningen var att skapa en ny myndighet som inte var ämbetsmanna- och regelstyrd som AK, utan som i stället skulle präglas av "administrativ flexibilitet och dynamik samt ideologisk enhetlighet" (Bo Rothstein, Den socialdemokratiska staten i reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik, akademisk avhandling, 1986, s. 120).
Den ideologiska enhetligheten och informella styrningen skapades genom en mycket medveten rekryteringspolitik och styrelsesammansättning. Verksstyrelsen bemannades korporativistiskt och majoritet gavs till fackliga företrädare. Man slog fast att personalrekryteringen "inte skulle uppställa några bestämda formella kompetenskrav" (SOU 1946@51:44, enligt Rothstein s. 138). I stället plockades aktivister från arbetarrörelsen in i mycket hög utsträckning @ "andelen fackföreningsfolk kunde skifta från ca 15 procent till hälften under olika år" (Rothstein s. 141).
Socialiseringen in i en socialdemokratisk ideologi befrämjades också med säregna befordringsvägar inom verket och "ideologiska sommarkurser" för de medarbetare som ledningen uppfattade som lämpliga för snabb karriär. Rothstein visar hur en intensiv dialog mellan LO-företrädare, statsråd och verksledning avhandlade enskilda tjänstetillsättningar. Socialdemokrater i Regeringskansliet tipsade om partikamrater som borde plockas in. Verksledningen vände sig till statsråd och fackliga ledare för att få förslag på personer att anställa.
Personalförsörjningen till Ams "kan till stor del karakteriseras som en speciell form av socialdemokratisk kaderrekrytering" sammanfattar Rothstein (s. 199). Regeringsutnämningarna av generaldirektörer i Ams och dess ursprung AMK talar samma tydliga språk. Alla har varit socialdemokrater
- Arthur Thomson 1940@1946, socialdemokratisk riksdagsledamot
- Karl Johan Olsson 1946@1948, socialdemokratisk riksdagsledamot
- Gustav Vahlberg 1948@1957, vice ordförande i LO
- Bertil Olsson 1957@1972, socialdemokrat
- Bertil Rehnberg 1973@1983, socialdemokrat
- Allan Larsson 1983@1989, socialdemokratiskt statsråd
- Göte Bernhardsson 1990@1997, socialdemokrat
- Bo Ringholm 1997@1999, socialdemokratiskt statsråd
- Anders L. Johansson 1999@, LO-medarbetare
Arbetsmarknadsverket består i dag av Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, som är chefsmyndighet, 20 länsarbetsnämnder samt ca 325 arbetsförmedlingar. Totalt arbetar drygt 10 000 personer inom Arbetsmarknadsverket. Några data likt Rothsteins om upp till 50 % socialdemokrater bland dagens 10 000 anställda finns inte. Däremot kan man konstatera att de ledande organen är om möjligt mer dominerade av socialdemokratiska företrädare än tidigare. Min bedömning är att även lägre chefspositioner bemannas till upp emot 50 % av personer med nära koppling till socialdemokratin (se folkpartiets rapport Det socialdemokratiska AMS, publicerad den 23 mars 2005).
Socialdemokraternas långa regeringsinnehav har skapat Amskulturen. Det är ur den som hot mot enskilda arbetslösa medborgare för att få dem att demonstrera för arbetarrörelsen har uppstått. En sådan kultur måste utraderas.
Rothstein visade med sin avhandling 1986 hur Socialdemokraterna lyckades skapa en följsam myndighet med radikala metoder 1940 @ det regelstyrda ämbetsmannaverket lades helt sonika ned. Han redogjorde också som kontrast för hur socialdemokratin misslyckande med att skapa en följsam byråkrati på skolans område. Där fick den regelstyrda ämbetsmannamyndigheten leva vidare och socialdemokratin misslyckades i att få grepp om skolans utveckling.
Man får anta att Göran Persson tog starkt intryck av den analysen. Som skolminister gjorde han 1991 samma sak på skolans område som hade skett på arbetsmarknadens ett halvt sekel tidigare @ den gamla myndighetsstrukturen lades radikalt ned.
Med denna politisering av ämbetsverken har socialdemokratin ställt en kommande borgerlig regering inför en svår uppgift. Hur kan man reformera en myndighet där ideologiseringen är så starkt inympad och så skadlig?
Ytligt betraktat kan man tycka att en nedläggning av Ams skulle vara att anamma den radikalt politiserande reformmetod och vilja att ha politiskt följsamma myndigheter som Socialdemokraterna och Göran Persson gjort till sin. Men tvärtom vill Folkpartiet ha självständiga myndigheter där tjänster tillsätts efter kompetens, inte efter partibok. En ideologiskt styrd myndighet som hotar enskilda medborgare hör inte hemma i ett liberalt samhälle. Andan på ett verk där idén med krav på deltagande i politiska demonstrationer kan uppstå är så sjuk att den inte kan botas.
Min slutsats är att det inte går att reformera Ams. 65 år av sammanblandning av stat och parti kan inte utrotas med successiva reformer. Myndigheten måste läggas ned.
Den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen i Nyköping har i ett brev den 28 februari, undertecknat tillsammans med en företrädare för Byggnads avdelning 41, krävt av arbetslösa byggnadsarbetare att de @ om de inte ska förlora sin a-kassa @ måste resa med till Stockholm den 17 mars 2005 och vara med och "genomföra en manifestation för kollektivavtalets värde, där vi förutsätter att du deltar". Det är, skriver Arbetsförmedlingen och Byggnads, "obligatorisk närvaro. Uteblir du från denna träff förutsätter [vi] att du har full sysselsättning och inte längre vill vara aktuell sökande på Arbetsförmedlingen och därmed tas bort som sökande och din ersättning från A-kassa upphör".
Arbetsförmedlingen hotade alltså arbetslösa med förlust av a-kassa om de inte vill demonstrera för Socialdemokraterna och LO. Denna sammanblandning av myndighetsutövning och särintresset LO:s kamp strider helt mot grundläggande liberala principer för ett demokratiskt samhälle.
Det inträffade bekräftar att järntriangeln Ams-LO-Socialdemokraterna har skapat en byråkrati som är stat i staten, tätt sammanvävd med regeringspartiet. Järntriangeln begår som synes övergrepp på enskilda och kränker deras integritet när man som i Nyköping kräver att människor ska demonstrera vid hot om ekonomiska repressalier.
I valet 1998 röstade så mycket som 45 % av LO:s medlemmar på annat parti än Socialdemokraterna. I valet 2002 var motsvarande tal 38 %. I genomsnitt under perioden 1968 till 2002 stödde inte 34 % av LO:s medlemmar Socialdemokraterna. Det finns en mycket stor minoritet LO-anslutna som i dag tvingas stödja och finansiera ett parti på vilket man inte lägger sin röst i de allmänna valen.
Frågor:
Vilka initiativ har statsrådet tagit för egen del och för Ams del, för att klarlägga omfattningen historiskt sett av den typ av händelse med hot om indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration som inträffade i Nyköpingsfallet? Vad är resultatet av Ams och regeringens utredningar?
Vilka initiativ har statsrådet tagit för att klarlägga omständigheterna vid detta speciella tillfälle med hot om indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration? Vad är resultatet av denna utredning?
Vilka korrigerande förändringar avser statsrådet att vidta inom AMV och Ams för att en liknande händelse med indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration inte ska inträffa igen?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2004/05:505
Webb-tv: indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:117 Tisdagen den 10 majProtokoll 2004/05:117 7 § Svar på interpellation 2004/05:505 om indragen a-kassa vid uteblivet deltagande i LO-demonstration
Protokoll från debatten
Anf. 37 Hans Karlsson (S)
Anf. 38 Carl B Hamilton (Fp)
Anf. 39 Hans Karlsson (S)
Anf. 40 Carl B Hamilton (Fp)
Anf. 41 Hans Karlsson (S)
Anf. 42 Carl B Hamilton (Fp)
Anf. 43 Hans Karlsson (S)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.