Ilascugruppen

Interpellation 2001/02:441 av Viklund, Margareta (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april
Interpellation 2001/02:441
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Ilascugruppen

Parlamentarikerna Ilie Ilascu, Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov-Popa greps under det korta men blodiga inbördeskriget i Moldavien år 1992. De fyra kom att kallas Ilascugruppen. De anklagades för terrorism. Utan rättegång dömdes de till döden av myndigheterna i utbrytarstaten Dnjestr-republiken, trots att anklagelsen inte prövats rättsligt.

Många har engagerat sig för de fyra männen i Ilascugruppen och protesterat mot att de fängslats och dömts till döden utan en rättvis rättegång.

De fyra männens situation har också varit föremål för motioner, interpellationer och frågor i Sveriges riksdag. Andra länder har även aktivt arbetat för och engagerat sig i Ilascugruppens öde. OSSE har även kraftfullt engagerat sig i frågan.

Detta har givit resultat. Ilie Ilascu frigavs den 5 maj 2001, således för ungefär ett år sedan, efter cirka nio års fångenskap. Han är inte längre medborgare i Moldavien, utan i Rumänien, där han blivit invald i parlamentet. Han är också ledamot i Europarådet.

De andra tre männen i Ilascugruppen är utan dom och rannsakan fortfarande i fängsligt förvar. Trots påstötningar genom bl.a. brev till den ryske presidenten och direkta kontakter med ryska ledamöter i OSSE samt påtryckningar på politiska ledare i exempelvis Transnistrien har inte de tre övriga i Ilascugruppen släppts fria. De är fortfarande fängslade på samma grunder som Ilie Ilascu var. De borde därför ha släppts fria samtidigt med honom.

Orsaken till att de inte frisläppts sägs vara att ledaren för den transnistriska utbrytarrepubliken Igor Smirnov förväntar sig en moldavisk ursäkt för att ha startat aggressionerna i samband med att Transnistrien bröt sig ur republiken år 1992.

De tre männen Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov-Popa, som i dag inte är tillsammans i samma fängelse, kan således betecknas som gisslan i en prestigekamp.

Mina frågor till utrikesministern är:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att människor inte ska hållas i fängsligt förvar som gisslan utan rannsakan eller dom?

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov-Popa ska få en fri och rättvis rättegång?

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att de ej dömda politiska fångarna Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov-Popa ska släppas fria?

Debatt

(5 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:441

Webb-tv: Ilascugruppen

Protokoll från debatten

Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 25 Utrikesminister Anna Lin (S)

Fru talman! Margareta Viklund har, med hänvis- ning till de i Transnistrien fängslade medlemmarna i den s.k. Ilascugruppen, frågat vilka åtgärder regering- en avser vidta för att människor inte ska hållas i fängsligt förvar utan rannsakan eller dom. Margareta Viklund frågar också vilka åtgärder regeringen avser vidta för att de tre återstående fångarna ska få en fri och rättvis rättegång samt släppas fria. Det gäller Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov- Popa. Inledningsvis kan jag försäkra Margareta Viklund om att regeringen nu och i framtiden kommer att verka för att människor inte ska hållas fängslade i strid mot internationella konventioner och erkända rättsprinciper. Vad som hänt Ilascugruppen är ett brott mot mänskliga rättigheter och självfallet något som den svenska regeringen ser mycket allvarligt på. När det gäller valet mellan att verka för en rätte- gång eller för att fångarna ska bli släppta, känner Margareta Viklund redan väl till min bedömning. Jag tror inte att det går att få till stånd en rättvis rättegång i Transnistrien. Inte heller en rättegång i tredje land förefaller vara en framkomlig väg. Därför tycker jag att våra ansträngningar ska fokusera på att de tre fångarna snarast och villkorslöst ska friges. I frågor som rör brott mot de mänskliga rättighe- terna verkar Sverige på olika sätt, inte minst i ett antal internationella organ. Vilket agerande som är mest effektivt i varje fråga, beror på vilken typ av åtgärd det gäller, om det rör sig om mer generella principer eller enskilda fall. I fallet med Ilascugruppen är jag fortfarande av uppfattningen att agerande inom OSSE bör ha bäst förutsättningar att nå framgång. Det var som bekant efter påtryckningar från en OSSE- delegation som Ilie Ilascu släpptes, och ansträngning- arna har inte minskat för att få också de övriga frigiv- na.

Margareta Viklund (Kd)

Anf. 26 Margareta Viklund (Kd)

Fru talman! Först vill jag tacka för svaret. Jag har under innevarande mandatperiod vid flera tillfällen ställt frågor till utrikesministern om Ilascugruppen och fängslandet av de fyra män som ingår i den. Ilascu, som har givit gruppen dess namn, är ju fri i dag. Han är rumänsk representant i Europarådet där man kan se honom delta i debatter och fritt gå om- kring som alla andra delegater. Det är bra. Det visar att det lönar sig att arbeta för mänskliga rättigheter vare sig det gäller en enskild individ eller generellt, även om det ibland kan vara tufft. Fru talman! Om också de övriga i gruppen hade varit fria i dag hade glädjen naturligtvis varit större. Jag vet att många också har agerat för deras sak i olika sammanhang och försökt att på olika sätt väcka opinion och utöva påtryckningar. Personligen har jag vid ett par tillfällen talat med ordföranden för OSSE, Adrian Severin, och framför allt med ryska företrädare vid OSSE-mötet förra sommaren. Men vart de samtalen tagit vägen, om de förts vidare eller vad som blivit av dem vet jag inte. Men jag har inte givit upp. Jag kommer att fortsätta att ta upp frågan i olika sammanhang, framför allt vid OSSE:s parlamentarikermöte i sommar. Det var ju vi från Sverige som för ett par år sedan tog upp den här frågan i OSSE. Vid det tillfället fick jag föra Sveriges talan. Det är kanske en av anled- ningarna till att jag är fortsatt engagerad i Ilascufrå- gan och vill se ett bra slut på den. Fru talman! Det är egentligen få saker som upprör mig så mycket som då människor fängslas på grund av makt och prestige. Rättsväsendet måste ha havere- rat totalt när man håller människor fängslade år efter år utan att de har dömts vid en fri och rättvis rätte- gång. Vi vet att det finns människor som är fängslade i dag på grund av sin religiösa tro, politiska uppfatt- ning eller för att de skyddas för konsekvenser av en lagstiftning som inte bygger på vad vi menar med mänskliga rättigheter, som också finns definierade av FN. Jag skulle kunna ge flera exempel, men jag tän- ker inte gå in på dem här. Fru talman! Med detta vill jag säga att det vi kan göra för att få de tre ännu ofria parlamentarikerna Andrei Ivantoc, Alexandru Lesco och Tudor Petrov- Popa, som sitter fängslade utan dom och rannsakan, fria gäller naturligtvis för dem personligen men också generellt för alla andra i liknande situationer. Ingen enda människa ska behöva sitta i fängelse år efter år på obestämd tid utan att ens ha blivit dömd. Tiden är väl kanske det mest värdefulla som vi människor har. Att bli fråntagen tid måste ses som ett grovt brott mot mänskliga rättigheter. Det är bl.a. därför som jag tycker att det är viktigt att återigen lyfta upp Ilascu- frågan på den svenska regeringens bord. Sverige har ett gott anseende i världen när det gäller mänskliga rättigheter, och jag anser att det anseendet ger oss vissa skyldigheter och förpliktelser också. Utrikesministern lägger i sitt svar över frågan och dess hantering på framför allt OSSE. Det kan kanske vara riktigt, men jag tror att det ändå inte är tillräck- ligt. Trots de, vad jag kan förstå, intensiva påtryck- ningar som hittills har gjorts har det ändå inte räckt. Det behövs således ytterligare engagemang och på- tryckningar. Här har ju regeringen större möjligheter till påtryckningar på en annan nivå och i andra sam- manhang än vad vi parlamentariker har. Jag skulle önska ett mer klargörande och tydligare svar på vad regeringen och utrikesministern ytterligare kan göra för att få de här tre männen fria.

Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 27 Utrikesminister Anna Lin (S)

Fru talman! Jag välkomnar att Margareta Viklund regelbundet tar upp de här fångarna. Det är viktigt att markera för det internationella samfundet och inte minst för Moldavien och alla ansvariga att det regel- bundet uppmärksammas runtom i världen. Därför tycker jag att det är viktigt att få till stånd de här in- terpellationsdebatterna. Däremot ser vi det ganska svårt att gå någon an- nan väg än genom OSSE. Det är framför allt OSSE som har arbetat med detta och varit framgångsrikt. Det man dessutom skulle kunna tänka sig är att vi tar upp frågan i EU. Men då är det också viktigt att det inte upplevs så att vi därmed för frågan ifrån OSSE. Vi tror att OSSE är en effektivare förhandlingspartner i det här fallet. I våra diskussioner har vi sagt att det inte är dags riktigt ännu. Vi hoppas fortfarande att OSSE ska kunna uppvisa ett resultat och få dem frisläppta. Vi håller inför framtiden öppet för att inom EU ta upp frågan om Ilascugruppen och för att EU ska driva frågan parallellt med OSSE. Men vi vill då också känna att vi är garanterade att OSSE kommer att fortsätta att driva frågan, så att båda organen gör det.

Margareta Viklund (Kd)

Anf. 28 Margareta Viklund (Kd)

Fru talman! Tack för det här klargörandet. Jag tycker att det var bra. Jag håller helt med om att det behövs flera parallella vägar. Jag tror inte att de tre övriga i Ilascugruppen blir fria utan omvärldens på- tryckningar. Därför handlar det om att inte ge upp. Frågan är hur vi i de gamla demokratierna i EU, av vilka Sverige är en, agerar för att om de tre fortfaran- de fängslade parlamentarikerna förmedla en bild av att vi i demokratiska länder inte fängslar människor utan dom och rannsakan. En mot en regim oliktänkande politiker har rätt att uttrycka sina åsikter och att med fredliga medel ar- beta för dem utan att riskera att hamna i fängelse. Jag anser att det är oerhört angeläget att den bilden får ett fäste inom EU:s både interna och externa arbete. Den bilden måste enligt min uppfattning bli tydlig på både EU:s och OSSE:s agendor. Men frågan är då hur man ska kunna gå vidare rent praktiskt konkret. Jag håller helt med om det som utrikesministern sade om OSSE:s stora ansvar för den här frågan liksom om att EU har vissa förpliktelser. Skulle man kanske kunna tänka sig - jag vet inte om det är ett bra förslag eller om det är naivt - att utri- kesministrarna i EU riktade en gemensam skrivelse till OSSE för att dels driva på frågan och skapa ett förnyat engagemang, dels ge dem som arbetar med den ytterligare stöd och råg i ryggen till förnyade tag. Det är bara en försiktig undran. Jag vill till sist säga att varken Ilascugruppen eller några andra politiker ska utan dom eller rannsakan fängslas eller utsättas för andra straff eller sanktioner bara därför att de kanske är obekväma. Ingen ska kunna fängslas för sin åsikts skull. Börjar ett land luckra upp den principen vill jag påstå att det snabbt placerar sig på vägen utför.

Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 29 Utrikesminister Anna Lin (S)

Fru talman! Jag tackar Margareta Viklund för för- slaget. Jag ska gärna titta närmare på det. Alla dessa länder är också medlemmar i OSSE, och det kan möjligen vara så att de inte vill göra ett samordnat agerande mot en organisation som man samtidigt är medlem i. Men jag fick en annan idé när Margareta Viklund sade detta. Vi kommer om ett par månader att få hit OSSE:s ordförande till en stor konferens som ska handla om att internationellt förebygga kriser. Det ger möjlighet att ta ett nytt initiativ när det gäller Ilascu- gruppen. OSSE:s ordförande har ett stort ansvar för och en avsevärd möjlighet att påverka hur arbetet i OSSE bedrivs. Det är också ett sätt att direkt på den politiska ministernivån ta upp vikten av att OSSE arbetar med den här frågan. Jag ska gärna gå vidare med både dessa och eventuella andra uppslag till hur vi kan föra den här kampen vidare.

Intressenter

Frågeställare

Viklund, Margareta (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utrikesminister Anna Lindh Socialdemokraterna