Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hushållstjänster för äldre

Interpellation 2004/05:170 av Enochson, Annelie (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-18
Anmäld
2004-11-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2004-11-29
Sista svarsdatum
2004-12-02
Besvarad
2004-12-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 november

Interpellation 2004/05:170

 av Annelie Enochson (kd) till finansminister Pär Nuder om hushållstjänster för äldre

Kristdemokraterna har tillsammans med de andra riksdagspartierna i Allians för Sverige föreslagit att låta införa skattelättnader för hushållens köp av tjänster. Vi tror att förslaget skulle kunna leda till att många som i dag arbetar svart med att utföra olika tjänster i andra människors hem skulle få hederliga vita jobb.

En grupp som är i särskilt behov av hjälp i hemmet är de äldre. På ålderns höst blir man svagare, men vill kanske ändå inget hellre än att få bo kvar hemma. Att samhället i det läget halverar skatten på köp av hushållstjänster torde vara ett förslag med enbart vinnare.

Det nu införda ROT-avdraget verkar enligt samma principer fast med kraftiga begränsningar. Förutom att ROT-avdraget har starka svagheter vad gäller jämställdheten så riktar det sig knappast särskilt tydligt till de äldre. Visserligen vill säkert många äldre renovera, bygga om eller bygga till. Men det är de mer vardagliga städningarna och andra löpande praktiska bestyr som man inte riktigt orkar med.

Skulle man få en skattestimulans att kunna köpa dessa tjänster skulle friheten för äldre att kunna bo kvar hemma öka kraftigt. Detta tillsammans med alla de andra fördelarna vad gäller minskat svartarbete, ökad trygghet för alla de som i dag saknar riktigt arbete i den svarta städbranschen samt en ny marknad för nya och etablerade tjänsteföretag.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Avser statsrådet att verka för att hushållens köp av tjänster underlättas genom skattelättnader?

Debatt

(12 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:170, hushållstjänster för äldre

Interpellationsdebatt 2004/05:170

Webb-tv: hushållstjänster för äldre

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Pär Nuder (S)
Anf. 21 Pär Nuder (S)
Fru talman! Annelie Enochson har frågat mig om jag avser att verka för att äldres köp av hushållstjänster underlättas genom skattelättnader. Anna Grönlund Krantz har dessutom frågat mig om jag är beredd att tänka om och tänka nytt kring skattesänkningar för hushållsnära tjänster och möjligheten till nya jobb. De båda interpellationerna behandlar samma område, och jag väljer därför att besvara dem i ett sammanhang. Annelie Enochson lyfter bland annat fram minskat svartarbete som en fördel med en skattelättnad för köp av hushållsnära tjänster. Jag har i ett par frågesvar under hösten påpekat att det inte finns några enkla samband mellan förekomsten av svartarbete och skattetryckets storlek. Det är inte svartarbetets andel i en sektor som ska vara avgörande för skattetryckets nivå. Särregleringar i skattesystemet för att stimulera överföring av svart arbetskraft till vit är ett dyrt alternativ, och jag anser att det finns mer effektiva sätt att åtgärda problemet. Regeringen har nyligen, den 9 december, i regleringsbrevet till Skatteverket givit verket i uppdrag att förbättra informationen till privatpersoner som köper legala hushållsnära tjänster. Skatteverket ska också genomföra ytterligare förenklingar som är befogade. Anna Grönlund Krantz hänvisar till erfarenheter från Finland, men det finns ännu ingen tillförlitlig utvärdering av dessa. EU-kommissionen har gjort en utvärdering av försöket med nedsatt moms för hushållsnära tjänster i några EU-länder. Mot bakgrund av de länderrapporter som ligger till grund för utvärderingen menar EU-kommissionen att det inte går att uppvisa några säkra sysselsättningseffekter av försöket. Regeringens huvudlinje när det gäller skattesystemets utformning är att stimulera arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning med generellt gynnsamma regler snarare än att särreglera enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan åtgärd är den pågående inkomstskattereformen med bland annat kompensation för den allmänna pensionsavgiften. Både Annelie Enochson och Anna Grönlund Krantz hänvisar också i sina frågor till det återinförda ROT-avdraget för byggnadsarbeten. Anna Grönlund Krantz anser att sänkt skatt på hushållstjänster är lika väl motiverat som sänkt skatt på byggnadsarbeten. Annelie Enochson anser att ROT-avdraget har stora svagheter eftersom det inte riktar sig särskilt tydligt till äldre. I detta sammanhang vill jag framhålla att ROT-avdraget infördes av helt andra skäl. ROT-avdraget är konjunkturpolitiskt motiverat och infördes som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom byggsektorn. Avslutningsvis vill jag framhålla att jag anser att man i ljuset av den demografiska utvecklingen och ett framtida arbetskraftsbehov främst inom offentlig sektor, det vill säga vård, skola och omsorg, bör vara särskilt försiktig med särregleringar av denna sort. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att vidta några åtgärder inom skattesystemet för köp av hushållsnära tjänster.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 22 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Det har varit ett antal debatter här i kammaren om hushållsnära tjänster med skatteavdrag. Vi i alliansen tror att det skulle innebära ett positivt lyft för Sverige. En skattereduktion på 50 % på privatpersoners betalning av arbetskostnaden skulle hjälpa många äldre att få den hjälp de så desperat behöver. Att få hjälp med städningen hemma, att röja i trädgården och annat skulle göra det möjligt för fler äldre att kunna vara kvar i sin egen hemvana miljö och kunna få en ökad livskvalitet på ålderns höst. Låt mig förklara med några exempel varför införandet av ett RUT-system bara skulle få vinnare. För det första skulle det göra svartjobb vita. Riksskatteverkets undersökningar visar att oredovisade inkomster, så kallade svartjobb, uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år - lyssna finansministern: 60 miljarder per år. Hushållsnära tjänster utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder. Det är mycket pengar som statskassan går miste om för att man inte vill tänka kreativt. Dessutom skulle alla de som jobbar svart, framför allt kvinnor, med vårt förslag till skattereduktion börja arbeta vitt och få tillgång till förmåner i socialförsäkringssystemet. För det andra ökar det antalet jobb. Exemplet från Finland som regeringen tyvärr har svårt att ta till sig visar att det har skapat nya jobb. Exempel finns också från andra länder som Frankrike där socialister och kommunister redan 1986 började med bidrag till hushållsnära tjänster. Sedan 1991 är systemet permanent med ett skatteavdrag på 50 %. Mellan 15 och 20 % av de franska hushållen köper hushållsnära tjänster från den legala sektorn. För hushåll där en av medlemmarna är över 65 år är andelen högre. I Belgien införde år 2000 den socialistiske arbetsmarknadsministern ett system med betalcheckar för köp av hushållsnära tjänster. Hans målsättning med att införa systemet var att minska arbetslösheten, omvandla svarta tjänster till vita samt öka den kvinnliga förvärvsfrekvensen. Sedan 1999 finns ett gemensamt EU-projekt som är beräknat att pågå till 2005 och som syftar till att genom sänkt mervärdesskatt på arbetsintensiva tjänster som är lokala kunna öka sysselsättningen och minska den svarta sektorn. Sverige är av någon icke känd anledning inte med i detta projekt. Nio andra EU-länder valde att delta och att utnyttja denna möjlighet till sänkt moms på hushållsnära tjänster. Om nu inte regeringen vill lyssna på alliansen, lyssna då på ert eget folk från andra länder! Jag vill fråga finansministern vad han menar med sin slutkläm i interpellationssvaret. Han säger att man "i ljuset av den demografiska utvecklingen och ett framtida arbetskraftsbehov främst inom offentlig sektor . bör vara särskilt försiktig med särregleringar av denna sort". Det är ju just på grund av den demografiska utvecklingen med alltfler äldre som vill bo kvar hemma som vi behöver skattelättnader för hushållsnära tjänster! Kan ministern förklara varför den svenska regeringen upplever att det är tvärtom och är så mycket mer negativ när det gäller hushållsnära tjänster än sina socialdemokratiska kolleger i Europa?
Anna Grönlund Krantz (Fp)
Anf. 23 Anna Grönlund Krantz (Fp)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaren även om jag tycker att det är beklagligt att finansministern precis på samma sätt som sin företrädare helt avvisar tanken på att sänka skatten på hushållstjänster. I sitt svar avvisar finansministern ganska tydligt kopplingen mellan det ROT-avdrag som vi i riksdagen i bred enighet - det måste man ändå säga - röstade igenom i höst och den generella skattesänkning som vi från borgerligt håll vill se på hela hushållstjänsteområdet. Jag vill påstå att den kopplingen finns. Vi vet ju alla att 60-70 % av kostnaderna för en tjänst som hushållen köper utgörs av skatter och sociala avgifter. Jag skulle vilja påstå att det knappast är enbart Martin Timells populära inrednings- och renoveringsprogram som har gjort att svenskarna lägger golv och målar fondväggar - ja, kanske inte just målar fondväggar men ändå reparerar sina trasiga väggpaneler. Det mesta av detta beror på att svenskarna inte har råd att ta in kvalificerade hantverkare, i alla fall inte om de tänker betala dem vitt. Detsamma gäller givetvis hushållstjänster i form av städning, fönsterputsning och golvboning. Annelie Enochson refererar till hur stor hela den svarta marknaden är. Men det finns till och med beräkningar av den svarta marknaden för hushållstjänster; man säger att den omsätter ungefär 3 miljarder kronor. Att omvandla den svarta marknaden till en vit marknad skulle kunna innebära många sköna slantar till finansministerns kassa och dessutom många nya vita jobb. I vårt östra grannland Finland, som ofta används som exempel, har socialdemokrater i en regeringskoalition för ett antal år sedan, först på prov men sedan mer permanent, infört ett avdrag för hushållstjänster. Till skillnad från den svenska regeringen låter man hushållen få sänkt skatt på samtliga tjänster som säljs till hushållen - inte bara dem som i dagsläget inryms inom det så kallade ROT-avdraget. Finansministern säger i sitt svar att det inte finns någon tillförlitlig utvärdering av vad det finska hushållsavdraget har inneburit. Jag kan hålla med finansministern - de siffror som har kommit är preliminära. De visar förvisso att många nya företag har startat på området och att minst 8 000 personer i dag arbetar vitt med hushållstjänster i hemmen. Det är en siffra som förmodligen skulle kunna bli mycket större i Sverige, där den vita marknaden i dag består av en handfull företag som omsätter 150 miljoner kronor och ganska få konsumenter, för att vara riktigt ärlig. Det handlar om höginkomsttagare i våra storstadsregioner, som i dag har råd och möjlighet att köpa den här typen av tjänster. 53 % av svenskarna uppger dock att de är intresserade av att köpa hushållstjänsterna. Det skulle kunna lägga grunden för en marknad med många nya företag som kan generera många arbetstillfällen. Det är någonting som Sverige väl behöver och det tror jag att vi är överens om. Fru talman! Den del av finansministerns svar som jag fäste störst vikt vid är att han tycks vara intresserad av att följa utvecklingen i Finland. Därför skulle jag vilja passa på att fråga finansministern om han är beredd att ompröva sitt beslut om det finska exemplet skulle visa sig vara mycket framgångsrikt och ha genererat många nya jobb och företag i Finland.
Inger René (M)
Anf. 24 Inger René (M)
Fru talman! Jag hälsar Pär Nuder välkommen till denna första RUT/ROT-debatt. Jag hade en liten förhoppning om att detta skulle vara den sista gången som vi sågs i det här sammanhanget, men jag tror att jag får skrinlägga den förhoppningen. Skatteavdrag för hushållstjänster har varit en succé i Finland. Skatteavdrag för hushållstjänster var också en succé i Kungälv under ett EU-försök för tio år sedan, finansministern. Eftersom finansministern tydligen inte kände till det ska jag be att få överlämna en slutrapport från försöket. Det är ett av de sista exemplaren jag har, så jag hoppas att det inte blir några nya byten på finansministerposten. Då kan jag inte överlämna fler. Succén i Finland har gjort livet lättare för främst barnfamiljer under 40 år och även för äldre personer, över 60 år. 20 % av befolkningen i Finland använder sig av möjligheten att med skatteavdrag köpa hushållsnära tjänster. Det har bildats ett imponerande stort antal företag. Det blir svindlande siffror om man räknar om detta till svenska förhållanden. Det finns tre faktorer som har betydelse i det här dramat. Vi vet att kombinationen yrkesarbete och hemarbete tär särskilt hårt på småbarnsföräldrar - läs småbarnsmammor, kanske man ska säga om man inte har skygglappar på sig. Jag vet att det gäller pappor också, men om vi läser de siffror som finns vet vi att även hemarbetet fortfarande tyvärr i mycket stor utsträckning ligger på småbarnsmammornas axlar. Det är det första. Vi vet också att många äldre är ängsliga och bekymrade över att hemtjänsten inte räcker till. Det är det andra. Vi vet att många invandrare - och jag säger fortfarande läs kvinnor - arbetar svart enligt hemtjänstsektorn utan försäkringsskydd av något slag. Det är det tredje. För småbarnsmammor och småbarnsfamiljer, för de äldre och för invandrarkvinnor skulle alltså detta vara en mycket väsentlig reform Nu verkar det som om Socialdemokraterna inte är helt överens inom partiet. En del är överens med den borgerliga alliansen och andra är överens med Pär Nuder, som det ser ut hittills. De socialdemokrater som talar mot ett så kallat RUT-avdrag verkar ha ett märkligt moralistiskt perspektiv. Det tycker jag är högst egendomligt om man jämför med diskussionen när det gäller ROT-avdragen. Då talades det inte alls om att det var förnedrande att sälja hjälp i hemmet i form av snickeri, måleri, att lägga golv eller någonting annat. Man talade om ROT-avdragen som ekonomiskt motiverade. Samma resonemang borde enligt min mening kunna föras när det gäller arbete inom sektorn hushållsnära tjänster. I det här fallet tycker jag att Socialdemokraterna uppvisar en elitistisk syn gentemot dem som arbetar inom städsektorn. Det är dags, Pär Nuder, att kräva respekt, makt, inflytande, skälig lön och normalt samhällsskydd också för dessa jobb. ROT-avdragens jämställdhetseffekt, som man lovade när de var aktuella förra gången och som man inte har tagit fram, visar att kvinnoarbeten inte är lika mycket värda för Socialdemokraterna som arbeten med män. Kan finansministern nu redovisa jämställdhetsutfallet när det gäller ROT-avdraget - det som var vid förra tillfället och hur man har beräknat det när det gäller dagens ROT-avdrag?
Pär Nuder (S)
Anf. 25 Pär Nuder (S)
Fru talman! Till att börja med är jag den förste att erkänna och uttrycka förståelse för de många barnfamiljer och de många äldre som har en betungande vardag. Jag vet precis vad som åsyftas. Men nu handlar debatten, om man ska kalla saker och ting vid deras rätta namn, om ifall vi ska sänka skatten. Jag är inte främmande för att sänka skatter om jag för det första har råd och om jag för det andra vet att det har en positiv effekt på samhällsekonomin i sin helhet. I valet mellan de skattesänkningar som ni pläderar för har jag och regeringen kommit fram till att det är angelägnare att stärka löntagarnas köpkraft, att se till att småföretagarna får bättre villkor, att underlätta generationsskiften, att rensa upp i den snåriga djungeln av så kallade 3:12-regler. Det är mer angelägna skattesänkningar. Det är det första. Det andra är den principiella ekonomiska frågan: Är det rätt att subventionera viss typ av sysselsättning? Jag tror på marknadsekonomin. Jag tycker inte att staten i onödan ska subventionera viss typ av sysselsättning. Bara för att förekomma interpellanterna här gjorde man ett avsteg när det gällde ROT-avdraget, därför att det är en konjunkturpolitiskt motiverad åtgärd, tidsbegränsad, som kommer att falla bort. Men principiellt anser jag inte att statsmakterna ska subventionera viss typ av sysselsättning. När det gäller motiveringen för hushållsnära tjänster, Inger René, tänker jag aldrig någonsin moralisera över en viss typ av arbete. Jag vet att det i debatten har förekommit etiketter på den här typen av arbete. Någon sådan har jag aldrig tagit i min mun, därför att jag är den förste att erkänna att det arbete som utförs av inte minst många kvinnor i städbranschen är väl så viktiga, inte minst för oss alla andra som tar del av deras tjänster direkt eller indirekt. Men jag kan inte förstå resonemanget om sänkta skatter för att komma åt svartarbete. Jag kan faktiskt inte förstå det på en moralisk grund. Vi vet ju vilka som betalar skatt. Är det några personer som har knappa marginaler? Är det i Bagarmossen man betalar svart? Är det i våra stora miljonprogramsområden som man anlitar svart arbetskraft? Nej, det tror jag inte att det är, utan det är många gånger familjer som borde ha råd att betala vitt precis som man betalar andra tjänster vitt. Dessutom kan jag inte på ekonomisk grund, och här blir jag finansminister, förstå resonemanget att om man sänker skatten så växer inkomsterna. Det kallas dynamiska effekter. Vi har varit med om det där förr. Det är förödande att förlita sig på dynamiska effekter. Det kommer omedelbart att gröpa ur statsfinanserna om det resonemanget blir verklighet. Så till Anna Grönlund Krantz: Jag blev lite bekymrad över resonemanget, därför att Folkpartiet och Socialdemokraterna var överens om den stora skattereformen. Är det några som verkligen har värnat ett robust hållfast skattesystem med breda skattebaser, inte minst breda momsskattebaser, så är det Folkpartiet. Och är det några som är beroende av ett hållfast skattesystem - ju fler undantag vi inför i skattesystemet, desto mindre hållfast blir det - så är det de äldre. Det är de som efterfrågar välfärdstjänsterna mer än några andra. Nej, jag tänker inte införa en skattesänkning i det här fallet. Jag tror inte på subvention av viss typ av sysselsättning. Jag tror på marknadsekonomin.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 26 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Tack finansministern. Subventionera viss typ av sysselsättning, ja, det är ju det som era kolleger i Europa gör med mycket god effekt. Finland är vårt närmaste exempel. Det är samtidigt märkligt att finansministern skriver i sitt interpellationssvar att man kan göra särregleringar om det gäller en manlig sektor som byggsektorn. Byggjobbarnas arbetsmarknad är alltså viktigare än att hjälpa svartstäderskorna att arbeta vitt eller att äldre får hjälp med att klara sin vardag. Det är mycket märkligt av en socialdemokratisk minister att hävda den starkes rätt framför den svages. ROT-avdraget infördes alltså för att motverka arbetslöshet för stora starka män. Det är motiverat, hävdar ministern. Att de äldre eller barnfamiljer kan få hjälp i sina hem, att valfriheten ökar med ett utbud av servicetjänster, att levnadsglädjen ökar och att jämställdheten ökar betyder mindre för regeringen. Men det finns nu andra socialdemokrater, som även Inger René sade, som tänker ett steg längre och ser till hela Sveriges framtid. Ett exempel är från Dagens Industri där före detta socialdemokratiska borgarrådet Mats Hulth skrev följande: "Sverige har en internationellt sett liten privat tjänstemarknad. Men mer än 80 % av det svenska nyföretagandet finns inom just denna tjänstesektor. Med rätta stimulanser kan tjänstesektorn växa och ge sysselsättning till många fler, inte minst bland lågutbildade och invandrare som har svårt att komma in på arbetsmarknaden." Mats Hulth, Gun-Britt Mårtensson, Niklas Nordström, Eric Sundström, ja, det finns många socialdemokrater som klarsynt insett vad det skulle innebära för det svenska samhället, för barnfamiljer och för äldre, att kunna köpa bonära tjänster med skatteavdrag. Men för att skatteavdraget ska bli effektivt visar erfarenheter från andra länder, till exempel Danmark, att systemet måste vara stabilt över tiden och att det måste finnas en bred politisk förankring. Det ska också finnas ett brett fält av hushållsnära tjänster som i Frankrike. Det ska vara ett rimligt stort skatteavdrag, exempelvis 50-60 %. Och det ska vara ett enkelt och lättbegripligt system. Utifrån att jag ändå tror att det finns många hos Socialdemokraterna som är positiva till detta undrar jag vad finansministern och regeringen kan tänka sig att göra för att man ska kunna ställa sig bakom detta. Vilka frågor återstår? Man kan inte bara säga att det är moraliskt fel, för era socialdemokratiska kolleger runtom i Europa har ju infört detta. Har ni en annan moral än de övriga socialdemokraterna? Jag skulle vilja veta vilket principiellt fel det är att kunna hålla med sina kolleger i Europa.
Anna Grönlund Krantz (Fp)
Anf. 27 Anna Grönlund Krantz (Fp)
Fru talman! Det är glädjande att finansministern talar gott om skattereformen. Jag ber dock att få påminna finansministern om att Socialdemokraterna faktiskt har urholkat den skattereform som vi var överens om på ett antal punkter, men jag skulle se det som välkommet med en återställare. Men det kanske vi kan ta upp i en annan debatt. Finansministern säger också att han är beredd att göra skattesänkningar som leder till att stärka löntagarnas köpkraft och för att småföretagarna ska få bättre villkor. Det låter ju alldeles utmärkt. En sänkt skatt på just hushållstjänster skulle både stärka löntagarnas köpkraft och se till att småföretagarna får bättre villkor, för det är precis småföretagare det handlar om. Jag vill inte se debatten om sänkt skatt på hushållstjänster som en debatt som handlar om jämställdhet, vilket jag tycker att den ofta fokuseras på att handla om. Jag skulle vilja säga att det handlar om att öppna dörrar för många nya växande småföretag och också göra det möjligt för många arbetslösa att gå från arbetslöshet till ett arbete, många gånger då från ett svart arbete till ett vitt arbete. Från borgerligt håll har vi, precis som Annelie Enochson tidigare har sagt, försökt få igenom en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster som skulle ge ungefär en halvering av det vita timpriset. Det är något som skulle göra att den här marknaden öppnade sig för normalkonsumenter. Det skulle vara möjligt för vanliga svenssonfamiljer att köpa den här typen av tjänster. Det skulle då få positiva effekter i form av jobb och företagande. Finansministern säger att han inte vill tappa skatteintäkter och därför inte känner sig beredd att införa det här. Men om man sänker skatter för en sektor som omsätter 150 miljoner kronor behöver man knappast räkna med några större dynamiska effekter. Det är alltså väldigt små skatteintag på den här sektorn i dagsläget. Fru talman! Jag måste säga att jag tycker att det är glädjande att finansministern försöker att hålla debatten på en sansad nivå. Jag tycker att vi tyvärr har haft ett antal diskussioner om just hushållstjänster som har hamnat på en nivå som inte alls har varit acceptabel. Jag skulle avslutningsvis vilja ställa en fråga till finansministern. Han säger att han inte tror på subventioner av en viss typ av tjänster. Det är ju en god princip. Men då skulle jag vilja fråga: Avser finansministern då att aldrig mer återkomma med några fler ROT-avdrag eller liknande? Det är ju faktiskt en subvention av en viss typ av tjänster, även om det bara är för en begränsad tidsperiod.
Inger René (M)
Anf. 28 Inger René (M)
Fru talman! När det gäller den här frågan målade den förre finansministern Bosse Ringholm och också Socialdemokraterna in sig i ett hörn. Kliv ur, Pär Nuder. Jag är alldeles säker på att på det ena eller andra sättet kommer, om inte annat, hemtjänstens relativa nedmontering att ge möjlighet för RUT-avdrag så småningom. Socialdemokraterna är också, som vi hörde, ett splittrat parti när det gäller att genom skatteavdrag göra svarta jobb vita. Man går inte heller i takt med svenska folket. Vår Bostad presenterade för fyra år sedan en Sifoundersökning som visade att sex av tio var positiva till skattesubventionering av hemtjänster. Och Rapport redovisade för bara några veckor sedan en undersökning som visade att varannan svensk var beredd att köpa hemnära tjänster på samma villkor som man har i Finland om sådana infördes här i Sverige. Tänk om, finansministern, för småbarnsföräldrarnas skull, såväl pappor som mammor! Tänk om för de äldres skull, och tänk om kanske framför allt för många invandrarkvinnors skull!
Pär Nuder (S)
Anf. 29 Pär Nuder (S)
Fru talman! Annelie Enochson talade om och refererade till en artikel av några socialdemokrater som visade hur starkt växande den privata tjänstesektorn hade varit. Det är helt rätt. Man behöver inte vara professor i nationalekonomi för att se hur den privata tjänstesektorn har vuxit i Sverige. Det är i mångt och mycket den som bär den kommande sysselsättningsökning som vi nu ser framför oss. Men det intressanta är att dessa nya jobb i den privata tjänstesektorn är en rad olika typer av arbeten. De har inte tillkommit beroende på några skattesubventioner, utan de har tillkommit därför att det finns en efterfrågan. Och när det finns en efterfrågan formas ett utbud och en marknad skapas. Ni vill från den borgerliga oppositionen - märk väl, den borgerliga oppositionen - subventionera en viss typ av sysselsättning. Ni har säkert vällovliga motiv för detta. Men jag konstaterar att ni säger en sak i teorin och att ni säger en annan sak här och nu. Anna Grönlund Krantz frågade mig om jag aldrig någonsin kommer att lägga fram ett förslag om ROT-avdrag på riksdagens bord. Man ska vara väldigt försiktig med att måla ut några löften om att man aldrig någonsin mer ska göra något. Men så mycket kan jag lova som att jag kommer att vara väldigt försiktig när det gäller att subventionera vare sig byggnadsverksamhet, hushållsnära tjänster eller någonting annat. Jag tror inte på den ekonomisk-politiska modellen helt enkelt. När det gäller den här frågan i ett större perspektiv tackar jag Anna Grönlund Krantz för hennes kommentar om en sansad nivå på debatten. Jag tycker också att den här diskussionen har haft övertoner. Inte minst framställs det i debatten som att det är så svårt att göra rätt för sig när man väl vill göra det. Man behöver ju inte betala svart. Man kan anlita någon med A-skattsedel. För att göra detta uppenbart och tydligt för fler uppdrog regeringen på mitt förslag i förra veckan åt Skatteverket att bättre sprida informationen om att det faktiskt går att göra rätt för sig och att vara laglydig. Man behöver inte betala svart. Det gäller även på detta område. Jag tror gott om svenska folket. Jag tror gott om många barnfamiljer som har det tufft och behöver ett handtag i sin vardag. Om de vill köpa den här tjänsten finns den möjligheten. Men vi ska inte gå omvägen över att subventionera. Då har vi betydligt bättre verktyg att använda för att få i gång efterfrågan totalt sett i ekonomin - att sprida skattesänkningar över sektorer som är betydligt större och bredare, att stärka löntagarnas köpkraft i sin helhet, inte bara för dem som utnyttjar och köper en viss tjänst. Jag fortsätter gärna att diskutera den här frågan, sansat eller ej. Men jag har inga planer på att subventionera en viss typ av sysselsättning.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 30 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Jag vill också tacka för en öppen och lyssnande debatt, finansministern. Det kändes bra. Jag vill påpeka att Finland nu går ett steg vidare och har i sin budgetdebatt övervägt att barn ska få dra av för hemservice för sina åldrande föräldrar, allt för att underlätta för de äldre. På nätet hittade jag ett intressant uttalande från HSB-stämman 2004. Då sade statsrådet Pär Nuder följande: Nu behövs en allvarlig diskussion om tjänster i det egna hemmet. Det är viktigt att vi nu tar en diskussion på allvar om bonära tjänster. Den demografiska utvecklingen framställs ofta som ett problem, men det är samtidigt en fantastisk samhällsutveckling. Men visst är det så att färre ska ta hand om alltfler, något som vi måste ta i beaktande. Jag är rädd för att vi annars skapar en generationsmotsättning. Och jag är orolig för den dag Göran Persson tar över som ordförande i PRO. Då gäller det att hålla i hatten för oss 60-, 70- och 80-talister. Vad som har hänt mellan HSB-stämman och denna interpellationsdebatt är att samordningsministern har blivit finansminister. Min fråga blir om finansministern fortfarande står för de åsikter som samordningsministern framförde på HSB:s förbundsstämma, och i så fall hur ministern ska leva upp till detta. Statsrådet Nuder sade då också: Befolkningsutvecklingen kommer att göra det nödvändigt att diskutera dessa frågor på ett annat sätt än i dag. Det gäller just de bonära tjänsterna.
Anna Grönlund Krantz (Fp)
Anf. 31 Anna Grönlund Krantz (Fp)
Fru talman! Marknaden för hushållens köp av tjänster har ökat. Det kan vi lätt konstatera. Däremot kan vi också se att marknaden för hushållen av just hushållstjänster inte har ökat så särskilt mycket, vilket kanske är ganska lätt att förstå med tanke på de höga skattekilar som råder på området. Vi vet trots allt att omkring 50 % av svenskarna efterfrågar den här typen av tjänster men tycker i dagsläget att det är för dyrt. Det skulle alltså finnas en möjlighet att faktiskt få en marknad på det här området om man bara klarade av att sänka skatteuttaget. Det är bra att finansministern har aviserat att det kan bli lättare att betala skatt. Jag skulle väl inte påstå att det är så himla svårt att köpa den här typen av tjänster vitt. Problemet är att det är dyrt. Många hushåll har inte de marginaler som krävs för att kunna köpa städning, tapetsering eller vad det nu kan vara. Finansministern återkommer till att han vill sänka skatterna generellt och att han vill skapa utrymme för hushållens konsumtion. Och visst tycker jag att det är väldigt positivt om man sänker inkomstskatterna. Men om man ska kunna sänka inkomstskatterna till en sådan nivå att hushållen har råd att köpa den här typen av tjänster då har finansministern ett väldigt digert arbete att göra. Och jag skulle givetvis välkomna ett sådant förslag. Men förmodligen skulle det skapa betydligt större hål i finansministerns budget. Det som är positivt med det förslag som vi kommer med från borgerligt håll är att det inte är särskilt dyrt. Och finansministern har gång på gång sagt att det här är någonting som vi från borgerligt håll vanligtvis inte för fram. Men jag vill ändå att finansministern ska notera att det i alla fall är något som vi från borgerligt håll är beredda att finansiera vid en borgerlig valseger efter valet 2006.
Pär Nuder (S)
Anf. 32 Pär Nuder (S)
Fru talman! Annelie Enochson, det är ingen skillnad på samordningsminister Nuder och finansminister Nuder. På HSB-stämman talade jag inte om att vi skulle subventionera några bonära tjänster. Däremot är jag den förste att erkänna att vi behöver diskutera hushållsnära tjänster. Men grundfrågan är om vi ska subventionera. Och med en drucken papegojas envishet och med risk för att bli tjatig måste jag säga att vi har lite ombytta roller här - subventionsivrarna där och marknadsekonomen här. Men jag tar på mig den rollen därför att jag inte tror på att subventionera viss typ av sysselsättning. Anna Grönlund Krantz, om skattekilarna är så höga, varför är de så otroligt besvärande just på det här området? Jag är inte så säker på att den där efterfrågan är så stor som dessa undersökningar ger vid handen. Enligt de marknadsekonomiska principer som jag vet att ni står för skulle det uppstå en marknad med ett utbud som skulle vara anpassat till den väldigt stora efterfrågan som ni talar om. Varför är skatterna så väldigt besvärande just på det här området? Vi har ju råd att köpa en massa andra tjänster vitt, varför ska vi inte subventionera dem? Jag känner att argumenten börjar återkomma. Men jag är den förste, som sagt, att fortsätta att diskutera dessa frågor.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.