Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Höjd skatt på arbete i tider av digitalisering

Interpellation 2016/17:160 av Niklas Wykman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-25
Överlämnad
2016-11-29
Anmäld
2016-11-30
Svarsdatum
2016-12-09
Besvarad
2016-12-09
Sista svarsdatum
2016-12-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Höjd skatt på arbete i tider av digitalisering(pdf, 81 KB)

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

I tider av digitalisering konkurrerar arbetstagare i större utsträckning med till exempel robotar och digitala lösningar. Arbetsmarknaden förändras. Digitaliseringen medför, och kan antas att fortsatt medföra, att arbetstillfällen försvinner, vilket i sin tur innebär skattebortfall. Då behöver skattebasen breddas – nya tjänster och jobb behöver växa fram. I det läget är det inte önskvärt att beskatta jobb hårdare än vad som redan görs. Den tidigare framtidsministern Kristina Persson var detta på spåren och sa sig vilja se över skattesystemet, och hon poängterade att det finns andra sätt att ta ut skatt än att göra det just på arbete.

Regeringens förslag om en ny skatt för finanssektorn innebär en extra löneskatt på 15 procent för finansiella verksamheter som är undantagna från moms. Följden riskerar bli att många finansiella bolag kommer att behöva minska sin personalstyrka för att inte kostnaderna ska skena. Bankföreningen pekar på att uppemot 17 000 jobb i finanssektorn hotas. Finansförbundet säger ”att en skattehöjning på arbete kommer att drabba de anställda i form av färre arbetstillfällen”. ”Digitaliseringen av finansbranschen kommer leda till stora omstruktureringar och personalminskningar”, fortsätter man. Införs det då en straffskatt på finansanställdas arbete kommer det att ge branschen ytterligare incitament till hårda rationaliseringar och flytt av arbetstillfällen till andra länder, förklaras det.

Detta är oroande och riskerar att få påverkan på svensk arbetsmarknad. Sverige beskattar redan jobb hårt, och i tider av digitalisering förefaller ytterligare beskattning på jobben vara särskilt riskabel.

Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Hur anser ministern att jobben och arbetsmarknaden kommer att påverkas av höjd skatt på arbete i tider av digitalisering?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:160, Höjd skatt på arbete i tider av digitalisering

Interpellationsdebatt 2016/17:160

Webb-tv: Höjd skatt på arbete i tider av digitalisering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Magdalena Andersson (S)
Anf. 36 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Niklas Wykman har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern hur hon anser att jobben och arbetsmarknaden kommer att påverkas av höjd skatt på arbete i tider av digitalisering.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ökad digitalisering av samhället innebär utmaningar men också möjligheter. Regeringen har lanserat strategin Smart industri, där ett fokusområde är industrins digitalisering. Vidare är den digitala infrastrukturen viktig för företagande och människors möjlighet att delta i samhället. Sverige behöver förnya sina ansträngningar för att nå målet om att vara världsledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser därför att presentera en samlad digitaliseringspolitik.

Vad gäller skatter är det viktigt att även se den andra sidan av skattekronan, det vill säga vad pengarna används till. Regeringen genomför ett antal satsningar som bedöms bidra till att Sverige står bättre rustat för att möta framtidens utmaningar på till exempel arbetsmarknaden. Regeringen satsar exempelvis på att vända de fallande kunskapsresultaten i skolan för att samtliga unga ska få en god bas att stå på inför framtiden. Regeringen satsar också på ett kunskapslyft som ska stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Dessutom har den aktiva arbetsmarknadspolitiken stärkts.

I interpellationen uttrycker Niklas Wykman att utredningens förslag om en extra särskild löneskatt på finanssektorn är oroande för jobben i sektorn. Jag skulle vilja påminna Niklas Wykman om att hans parti i budgetmotionen för 2017 framhåller att skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka och att en utgångspunkt bör vara en viss höjning av de sociala avgifterna.

Niklas Wykman (M)
Anf. 37 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Finansministern! Jag har stor respekt för att Magdalena Andersson väljer att ha ett väldigt ideologiskt anslag i den här frågan. Finansminister Magdalena Andersson har ju gång på gång visat det som är kärnan i socialdemokratin: Man ska ha så höga skatter som möjligt, de skatter som finns ska höjas och nya skatter ska införas - allt givetvis samlat under det ideologiska begreppet socialism eller socialdemokrati, där en så stor stat som möjligt är lösningen på de flesta av samhällets problem. Därmed är det logiskt att finansministern vill införa nya skatter och höja de skatter som finns. Det är också logiskt att svara så som hon gör i interpellationssvaret.

Sedan finns det de som har helt andra utgångspunkter: låg skatt eller på många saker ingen skatt alls och att människor som själva får styra över sin ekonomi och behålla frukterna av sitt arbete tillsammans och gemensamt bygger det bästa samhället.

För oss som inte befinner oss i vare sig den ena eller den andra ringhörnan, som inte tror på väldigt höga skatter men inte heller tror på väldigt låga skatter utan tror på ett väl avvägt skattesystem där det ges drivkrafter för arbete och utveckling och samtidigt ges möjligheter att hålla ihop samhället och garantera varandra den välfärd vi ska ha låter slutklämmen på finansministerns inlägg lite underlig. Oavsett vad socialdemokrater eller moderater tidigare har tyckt är det ju så att om man befinner sig någonstans i mitten av politiken kan man givetvis ompröva när man möts av nya fakta.

Jag har omprövat min ståndpunkt, herr talman, i fråga om socialavgifter för unga. Det var en skattelättnad som skulle stimulera arbete men som kanske inte hade riktigt den effekt som jag och många med mig hade bedömt och hoppats att den skulle ha. Då får man komma tillbaka och göra en ny politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som har hänt sedan Socialdemokraterna introducerade sin position och Moderaterna lade fram sin budget är att det har kommit nya beräkningar av hur den här skatten skulle slå. Till exempel Copenhagen Economics har bedömt att effekten skulle bli att vi förlorar 16 000 jobb i Sverige. Om man då inte har finansministerns skarpa ideologiska utgångspunkt är det kanske möjligt för en att ta till sig den typen av siffror. Jag hade hoppats, herr talman, att finansministern här skulle föra ett resonemang kring att de här beräkningarna är felaktiga eller inte stämmer och att 16 000 jobb inte är hotade.

Herr talman! Jag var i Sundsvall häromdagen. Där har det skett en stor etablering av en av de svenska bankerna som enligt de uppgifter jag fick har lett till ungefär 150 nya jobb. Sanningen är att Sundsvall är en av många städer där det finns många olika jobb i den finansiella sektorn som ger kommunala skatteintäkter, skola och äldreomsorg. Men man känner nu stor oro, för de här jobben kan med de här skatterna väldigt lätt flytta till andra länder. Vad händer då med skolan och äldreomsorgen i till exempel Sundsvall?

Dessutom adderas oron för de höjda skatterna. Det talas om flygskatt. Det talas om kilometerskatt. Det handlar om att klämma åt de allra minsta bolagen ytterligare, till exempel i 3:12-regelverket. Det skapar sammantaget stor oro - kanske inte nödvändigtvis där man först tror, i storstäderna där det finns en stor arbetsmarknad och en del av de här bankernas mest centrala tjänster är placerade, men runt om i Sverige där kämpande människor, företag och kommunpolitiker försöker få ihop budgetar men också vardagen.

Finansministern hotar inte bara med skatten på dem som får jobb på banker utan också med flygskatt som kanske gör det omöjligt att driva bolag. Hon hotar med kilometerskatt som gör det omöjligt att driva bolag. Hon hotar med att klämma åt de minsta företagen i 3:12-regelverket. Det är inte att ta ansvar för hela Sverige.

Magdalena Andersson (S)
Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill påminna Niklas Wykman om att regeringen ännu inte har tagit ställning i denna fråga. Vi har tillsatt en utredning; utredningen har gått på remiss, och vi kommer nu naturligtvis att titta på remissinstansernas synpunkter innan vi tar ställning.

Det skiljer mig från Niklas Wykman, som företräder ett parti som ju har tagit ställning i frågan. Jag citerar ur Moderaternas budgetmotion, som jag utgår från att Niklas Wykman har röstat ja till här i kammaren: "På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn."

Står Moderaterna och Niklas Wykman inte längre bakom detta? Jag vill påminna om att den av de två i talarstolen som har tagit ställning för en sådan här skatt är Niklas Wykman, inte jag.

Niklas Wykman (M)
Anf. 39 Niklas Wykman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att Sverige, jobben, tillväxten och välfärden har väldigt lite att vinna på att vi har en mycket konfrontatorisk finansminister. Tvärtom tror jag att man ska söka lösningar och resonera utifrån nya fakta. I detta fall har nya fakta introducerats, och därför är det rimligt att diskutera de 16 000 jobb som enligt Copenhagen Economics är hotade.

Det betyder alltså att man kan ompröva gamla ståndpunkter. Man kan fundera på om de är riktiga, och man kan väga dem mot andra typer av lösningar. En ansvarstagande finansminister, som Sverige tidigare har haft, skulle givetvis resonera kring detta, komma till talarstolen här bredvid och resonera kring hur man själv ser på bedömningen, vad man tror om jobben och varför Moderaterna i så fall i sak har fel och varför man själv är beredd att ompröva.

Tyvärr, herr talman, ser vi mer av aggressioner, retoriska poänger och så vidare. Problemet med just skarp retorik och väldigt tvärsäkra uppfattningar är att det inte leder till mer tillväxt och fler jobb och inte tryggar finansieringen av välfärden. Jag tror att man bör ha en mer intellektuell, resonerande och faktamässig utgångspunkt för diskussionen, i stället för att bara angripa sina politiska motståndare - även om man givetvis vill vinna val och emellanåt plocka en och annan poäng också, för sakens skull.

Finansministern vill gärna påminna mig om vilket parti jag är medlem i, och det är väl bra, för allt i världen. Men jag kan påminna finansministern om att det är hon som är ansvarig för de offentliga finanserna i Sverige. Det är alltså finansministern som leder landet.

Det är givetvis i många hänseenden glädjande att finansministern hänvisar till Moderaternas budget som ett slags facit för hur samhället borde utvecklas och styras. Om finansministern gillar Moderaternas budget så mycket rekommenderar jag henne att ställa sig bakom den i dess helhet. Är hon inte beredd att göra det ska hon nog inte heller välja enskilda delar som något slags facit för hur man ska lösa samhällsekonomiska utmaningar.

Finansministern borde vidare fundera på hur hon tycker att jobb ska växa fram i en ny, spännande ekonomisk utveckling: globalisering, digitalisering, möjligheter att göra, köpa och sälja tjänster och varor på ett helt annat sätt än vad som tidigare har varit möjligt. Vad ställer det för typ av krav på Sverige, Magdalena Andersson? Hur ska Sverige och det svenska skattesystemet utvecklas i en värld där produkter och tjänster kan handlas och produceras på ett helt nytt sätt?

Denna fråga var, herr talman, ursprungligen ställd till arbetsmarknadsministern. Om jobben ska växa till i Sverige - i Sundsvall, Kiruna, Kalmar som jag kommer från och utanför Sveriges storstäder - handlar det nämligen om vilka typer av regler som behöver prägla samhället i tider av digitalisering, där en stor del av tjänste- och varuproduktionen lika gärna kan ske någon annanstans.

Herr talman! Jag tycker att det vore bra för Sverige om finansministern kunde tänka sig att närma sig den frågeställningen och starta en diskussion. Varför inte ha en bred och förutsättningslös diskussion om en sådan sak? Sverige är ett land som har fungerat väl länge, både under många socialdemokratiska regeringar och, vad finansministern än säger, också under den senaste alliansregeringen. Så varför vara så konfrontatorisk? Och varför inte vara lite intellektuellt nyfiken på denna stora utmaning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi hade tidigare en framtidsminister. Hon fick förvisso sparken från regeringen, men hon talade om just dessa frågor: Hur ska jobben bli fler? Hur ska vi beskatta arbete i framtiden, när det så lätt kan flyttas till andra länder?

Herr talman! Jag är lite besviken på att finansministern inte åtminstone kan bemöda sig att ge några reflektioner kring själva frågeställningen i interpellationen.

Magdalena Andersson (S)
Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Självklart är det bra att kunna ompröva sina ståndpunkter, men i denna fråga har Niklas Wykman fastslagit sin ståndpunkt; jag har ännu inte gjort det. Så är det någon som ska ompröva är det Niklas Wykman. Jag har tillsatt en utredning, tagit emot den och skickat den på remiss - sedan ska regeringen ta ställning.

Vår avsikt är att på ett eller annat sätt införa en bankskatt. Sedan kan man resonera om hur den ska utformas. Men det är Niklas Wykman som har tagit ställning för att man ska ha en skatt på arbetsgivaravgifter. Därför blev jag något förbluffad när jag fick denna interpellation. Jag tycker naturligtvis att det är spännande att få komma till riksdagen och svara på en fråga om vad det finns för nackdelar med en skatt som Niklas Wykman själv föreslår ska införas.

Det är naturligtvis också viktigt att reflektera och ompröva. Ungdomsarbetsgivaravgifterna är en fråga som Niklas Wykman omprövat. Nu när han har chansen i talarstolen kanske han också kan berätta varför han har omprövat nedtrappningen av jobbskatteavdraget, som jag har förstått att han har varit väldigt kritisk till, men också den begränsade uppräkningen av skiktgränserna, som Moderaterna numera tycker är bra politik, och den förändring av ROT-avdraget som regeringen har infört.

Frågan om hur vi ska kämpa för jobb och tillväxt i Sverige i fortsättningen, också i en tid av digitalisering, ägnade jag ju mitt interpellationssvar åt. Jag förklarade dels vilka utmaningar som finns, dels vilka satsningar regeringen gör. Runt om i världen ser vi en trend: Många arbeten kan på olika sätt tas över av robotar. Självkörande lastbilar kommer till exempel helt att revolutionera transportsektorn. Även på andra områden kommer robotar att betyda mycket för arbetsmarknadens utveckling framöver.

Regeringen har mot den bakgrunden gjort mycket stora satsningar på vidareutbildningsmöjligheter, men också på att höja den generella utbildningsnivån. En sak vet vi nämligen: När ekonomin och tekniken förändras gör en god utbildningsbakgrund att man har goda möjligheter i omställningen. Därför har regeringen satsat 10 miljarder i specialdestinerat stöd till skolan. Vi har 50 000 fler utbildningsplatser nästa år jämfört med tidigare, och vi försöker på olika sätt förstärka matchningen på arbetsmarknaden.

Men låt oss nu få höra om Niklas Wykmans omprövning vad gäller inkomstskatterna och ROT!

Niklas Wykman (M)
Anf. 41 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Detta är det sista inlägget, tror jag bestämt; man har väl tre inlägg i interpellationsdebatter. Det var så länge sedan jag ställde en interpellation. Denna regering har ju under hösten haft så många andra att diskutera sin politik med: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, SKL med flera, som har underkänt den. Jag har därför inte tyckt att min insats på området har varit lika efterfrågad som tidigare och ville försäkra mig om regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är lite beklämd över finansministerns svar: att hon inte kan ge sig in i sakfrågan. Jag förstår att finansministern vill reducera varje sådan här debatt till att vara partipolitisk och försöka plocka enskilda poänger. Hon är väl medveten om hur budgetarbete, både i regeringsställning och i opposition, fungerar, så jag tror att det mest tröttar ut väljarna. Man är nog mer nyfiken på hur jobben faktiskt ska bli fler än på hur enskilda partier ställer sig i olika skattefrågor.

När finansministern nu har pekat ut riktningen med finansskatter, flygskatter, kilometerskatter och försämrad beskattning av entreprenörer ställer sig svenska folket givetvis frågan: Hur ska jag få jobb i den här ekonomin? Det jobb jag har, exempelvis med att svara i telefon på en internetbank, vill finansministern göra dyrare. Men det jobbet kan ju lika gärna göras från Litauen, Estland eller Tyskland, som inte har denna skatt.

När skatten på entreprenörskap höjs ställer man sig givetvis frågan var de jobb ska växa fram där de egna barnen ska kunna få anställning i framtiden.

När flygskatten höjs ställer man sig i min hemort Kalmar, i Sundsvall och på andra ställen frågan hur företagen ska kunna vara kvar när det blir dyrare att flyga. Jag lyssnade på Sveriges största företag häromdagen, som berättade att när de fattar investeringsbeslut är det klart att en sådan skatt kommer att ha betydelse. Varför ska man förlägga verksamhet i Sverige när det är billigare i alla andra länder? Denna typ av frågor tycker jag att politiken bör svara på.

Magdalena Andersson (S)
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Den som svarar i telefonen på en bank någonstans i Sverige ska naturligtvis vara orolig för Niklas Wykman, eftersom han har tagit ställning för en sådan utformning av skatten. Regeringen har ännu inte tagit ställning. Därför är denna interpellation lite märklig.

Niklas Wykman har många gånger här i talarstolen oroat sig för den ekonomiska utvecklingen med den här regeringens politik. Efter två år börjar vi nu se resultatet: 120 000 fler jobb, den högsta sysselsättningsgrad som någonsin uppmätts av Eurostat i något EU-land och den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Vi har vänt de stora underskott vi ärvde från Niklas Wykmans tid på Finansdepartementet till att förra året vara i balans, och enligt Ekonomistyrningsverket kommer vi att vara i balans även i år.

Vi har det högsta bostadsbyggandet sedan miljonprogrammets dagar. Utvecklingen i skolan har vänt. Detta ska naturligtvis elever, lärare och rektorer ha äran för, inte någon politiker. Men vi ser att den här regeringens politik, där vi har vänt Moderaternas politik - med ständiga skattesänkningar, mest till dem som tjänar mest, ökade klyftor och privatiseringar - till en utveckling där vi stärker Sverige och bygger framtiden tillsammans.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.