Högre utbildning
Interpellation 2015/16:72 av Helena Bouveng (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-12
- Överlämnad
- 2015-10-15
- Anmäld
- 2015-10-16
- Svarsdatum
- 2015-11-03
- Besvarad
- 2015-11-03
- Sista svarsdatum
- 2015-11-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Saco har publicerat en studie över akademiska studiers påverkan på livslöner som visar att den genomsnittliga lönsamheten för alla akademiska utbildningar i Sverige är 16 procent. Det finns dock stora skillnader mellan de mest lönsamma och de minst lönsamma utbildningarna. De som har sämst lönsamhet har ett minusresultat på upp till 10 procent, medan de som lönar sig bäst har en lönsamhet på över 50 procent.
Många av de akademiska utbildningarna lönar sig alltså inte ekonomiskt jämfört med en gymnasieutbildning. De som går dessa utbildningar kan förvänta sig ekonomisk förlust över livet. Till förlorarna hör många av Sveriges lärare.
Vi moderater menar att det här är ett stort problem. Vi tycker att det är viktigt att utbildning lönar sig så att människor känner sig motiverade att avstå lön och i stället ta lån för att klara sitt uppehälle under studietiden. Det är viktigt att utbildning lönar sig så att unga med olika social bakgrund vågar ta steget in på högskola och universitet. Och det är viktigt att människor som känner att de hamnat fel i arbetslivet vågar skola om sig.
Sacos studie visar att en genomsnittlig svensk akademiker har tjänat in sin utbildning genom högre lön vid 39 års ålder, men vi ser att många byter yrke och arbetsplats någon gång under yrkeslivet och dessutom att många orkar och vill ha ett längre yrkesliv. Moderaterna satsar därför 159 miljoner kronor från och med år 2016 på ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna att finansiera högre utbildning senare.
Regeringens budgetproposition innehåller i stället stora skattehöjningar riktade mot just akademiker. Förslagen i budgetpropositionen gör att Sveriges poliser, läkare och lärare får behålla mindre av sin lön och detta gör därmed högre studier mindre attraktivt.
Man kan fråga sig om inte finansministern anser att åren på lärarutbildningen ska löna sig för svenska lärare? Det kan vidare ifrågasättas om finansministern vill att fler barn, vars föräldrar inte har en akademisk examen, ska välja att läsa vidare efter gymnasiet?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Hur ser finansministern på att budgetpropositionens förändringar av skatteuttaget från människor minskar incitamenten för högre studier?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:72
Webb-tv: Högre utbildning
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:20
- Protokoll 2015/16:20 Tisdagen den 3 novemberProtokoll 2015/16:20 Svar på interpellation 2015/16:72 om högre utbildning
Protokoll från debatten
Anf. 58 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Helena Bouveng har frågat finansministern hur hon ser på att budgetpropositionens förändringar av skatteuttaget från människor minskar incitamenten för högre studier.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. För att nå dit föreslår regeringen olika åtgärder för att säkerställa att Sverige utvecklas som kunskapssamhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Högskoleutbildning skapar en välutbildad arbetskraft, vilket ger förutsättningar för forskning och ökad kunskap. Utbildning och forskning ger en möjlighet för Sverige att möta framtidens stora samhällsutmaningar och är avgörande för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft.
De senaste tio åren har det blivit svårare att komma in på högskoleutbildningar, och samtidigt har utbyggnaden av högskolan stannat av - detta trots att antalet sökande till högskolan varit mycket högt.
För att ge fler möjlighet att studera i högskolan genomför regeringen nu en omfattande utbyggnad som 2019 beräknas ha lett till en ökning av antalet helårsstudenter med 14 600. I utbyggnaden ingår även riktade satsningar för fler utbildningsplatser som kan leda till anställning i yrken där det i dag råder brist på utbildad personal.
Högskoleutbildade har sedan länge haft lägre arbetslöshet än lågutbildade oavsett konjunkturläge. Högre utbildning ger därför en tryggare arbetsmarknadsposition. Högre utbildning öppnar även dörren till en större del av arbetsmarknaden. Många akademiker byter yrke flera gånger under arbetslivet, vilket kan leda till ett mer utvecklande arbetsliv och bättre löneutveckling.
Regeringens investeringar i högre utbildning är investeringar både för individ och för samhälle.
Anf. 59 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Saco presenterade nyligen en studie över akademiska studiers påverkan på livslöner som visar att den genomsnittliga lönsamheten för alla akademiska utbildningar är 16 procent. Det finns dock stora skillnader mellan de mest och minst lönsamma utbildningarna. Den minst lönsamma har ett minusresultat på 10 procent.
Många av de akademiska utbildningarna lönar sig alltså inte ekonomiskt om man jämför med att enbart ha en gymnasieutbildning. Man kan alltså förvänta sig ekonomisk förlust för livet för att man valt att studera efter gymnasiet. Till förlorarna hör många av våra lärare. Det är välutbildade lärare som jag tror att både jag och ministern anser att vi så väl behöver.
I stället för att göra det mer lönsamt att utbilda sig gör den rödgröna regeringen tvärtom. Det ska löna sig mindre att vidareutbilda sig. Detta görs genom avtrappat jobbskatteavdrag och framför allt genom att brytpunkten för den som ska betala statlig skatt inte justeras uppåt med lönerna. Det innebär att över 100 000 fler människor ska betala statlig skatt. Många av dem har valt att vidareutbilda sig.
Det är inte bara lärare som påverkas. Försäkringsrådgivare, revisorer, utredare, specialistsjuksköterskor och förskolechefer är bara några exempel på andra yrkesgrupper. Det är 47 procent av alla våra poliser, 53 procent av alla våra administratörer och 37 procent av våra barnmorskor.
Herr talman! För mig och mitt parti är detta problematiskt. Vidareutbildning måste löna sig så att fler, inte färre, känner sig motiverade att avstå lön under flera år och i stället ta lån för att klara sig under studietiden. Det måste ses som en investering för framtiden, inte bara för en själv utan, precis som ministern sa, för Sverige som helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utbildning måste verkligen löna sig så att även ungdomar från icke-akademisk bakgrund vågar ta steget in till högskola och universitet.
Som TCO:s Eva Nordmark så viktigt understryker: "Den höga marginalskatten påverkar viljan att kompetensutveckla sig under yrkeslivets gång."
Därför undrar jag om Helene Hellmark Knutsson anser att det ska löna sig att fortsätta med studier på högskola och universitet. Ska inte kompetensutveckling och större ansvarstagande löna sig? Tror ministern att det blir fler eller färre som väljer högre studier om signalen från den rödgröna regeringen är att det inte alltid lönar sig?
Anf. 60 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Helena Bouveng fortsätter med tesen att högre skatt innebär att färre vill utbilda sig. Vi ser inte att det finns ett så starkt samband som hon försöker göra gällande. Efter att värnskatten infördes ökade antalet studenter åtta år i rad, och det har fortsatt att öka. Det är snarare tillgången till platser på högskolan som avgör hur många som kan läsa vidare.
Löneutvecklingen ser olika ut för olika grupper även inom det akademiska området, inom Sacoområdet.
En av de saker vi har uppmärksammat är den svagare löneutvecklingen för lärare, vilket gör att vi har ett lägre söktryck till lärarutbildningen än vi behöver. Vi behöver utbilda runt 65 000 lärare de kommande åren. För att klara det behöver vi bygga ut antalet platser på lärarutbildningen, vilket regeringen gör. Vi behöver också se till att det blir ett attraktivare yrke och att det blir högre kvalitet på lärarutbildningen.
Allt detta jobbar vi med. Vi har aviserat Lärarlönelyftet, som har gått ut på remiss. Det handlar om en investering på 3 miljarder på årsbasis för en bättre löneutveckling.
Sacos underlag visar att det snarare är lönespridningen som gör att lönerna är för låga inom vissa yrken. Det gäller till exempel läraryrket. Här behöver vi ha en betydligt bättre löneutveckling, vilket vi nu åtgärdar.
Det livslånga lärandet är något vi avser att ta tag i, och vi delar uppfattningen om vikten av det.
Det handlar till exempel om tillgången till fristående kurser så att man kan komplettera en akademisk utbildning. Jag kan konstatera att under de åtta år som Alliansen hade ansvaret minskade antalet fristående kurser, vilket vi precis har tagit del av i en utredning. Den visar att det är svårare för människor att komplettera sin högre utbildning när utbudet minskar.
Vi kommer att titta på hur vi kan se till att det verkligen finns möjlighet att vidareutbilda sig under hela yrkeslivet.
Anf. 61 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Det är spännande att ministern tar upp just lärarutbildningen. Men vad spelar det för roll att öka antalet platser om livsinkomsten visar att det inte lönar sig att studera till lärare? Söktrycket är ju också väldigt lågt.
Vår svenska välfärd betalar vi i huvudsak via skatter. Det är en modell som har gynnat oss väl med historiskt god ekonomisk, social och mänsklig utveckling. Historiskt kan vi se att den sociala rörligheten har varit betydligt större hos oss än i de länder som har valt att ansvaret för välfärden mer vilar på den enskilde. Det tror jag att både ministern och jag tycker är väldigt bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt vet vi att skatter påverkar beteenden. Skatten på alkohol är ett lysande exempel. En hög alkoholskatt ska inte bara ge klirr i statskassan, utan vi vill också att människor ska dricka mindre alkohol. Men om skatten höjs för mycket väljer människor att åka till grannländer och handla, eller så är skogsstjärnans produktion tillbaka igen. Hur klokt blir det då att beskatta alkoholen ännu högre?
Samma logik torde gälla om man beskattar arbete alltför högt. När det lönar sig för lite blir det helt enkelt färre som vill jobba mer, färre som vill ta ansvar och färre som vill satsa på utbildning.
Som ansvarig minister för forskning känner ministern säkert till att forskningen på området uppvisar en bred enighet om hur skadliga marginalskatter är.
Helt nyligen kallades förslaget att ytterligare höja marginalskatten för heltokigt av professor Lennart Flood, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han visade att åtgärden skulle ge små eller inga inkomsteffekter för staten men att den skulle krympa sysselsättningen med mellan 2 000 och 34 000 jobb.
Den rödgröna regeringen har lovat svenska folket att ha Europas lägsta arbetslöshet, och den har ambitioner att fortsätta bygga vårt kunskapssamhälle. Eftersom forskningen visar att höjda marginalskatter ger små eller inga ökade resurser till vår gemensamma välfärd ställer jag frågan till Helene Hellmark Knutson: Väger symbolpolitiken för den rödgröna regeringen tyngre än att fler människor väljer att vidareutbilda sig, ta större ansvar och arbeta flera timmar?
Om färre väljer att vidareutbilda sig spelar det ju ingen roll om högskoleplatserna blir fler.
Anf. 62 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Vi ser att det är fortsatt högt söktryck till högre utbildning. Till skillnad från den tidigare regeringen väljer vi därför att bygga ut för att möta kompetensbehovet och den studentefterfrågan som finns. Det är också det bästa sättet att komma åt den sociala snedrekryteringen, som det inte hände något med under de år ni styrde.
Vi fick inte in fler studenter från icke-akademiska hem under den tiden på grund av att den högre utbildningen inte byggdes ut. Nu gör vi det, men vi har också gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att kartlägga arbetet med att minska den sociala snedrekryteringen och bredda deltagandet i den högre utbildningen.
Högre utbildning är viktigt, och fler behöver det både för att vi ser ett arbetsmarknadsbehov och för att det leder till lägre arbetslöshet. Det har Saco inte tagit med i sin undersökning. Om man har en högre utbildning minskar risken för arbetslöshet. Man får också större tillgång till arbetsmarknaden som helhet, vilket gör att akademiskt utbildade byter jobb oftare.
Det finns dock mycket kvar att göra. Lärarhögskolan finns inte kvar utan är nu en integrerad del av våra lärosäten, och det finns en ny lärarutbildning på plats. Söktrycket till den utbildningen ökar nu, och det är positivt. Det innebär att vi verkligen kan bygga ut, och det gör vi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi behöver som sagt se till att det blir en bättre löneutveckling. Det verkar som om det starkaste sambandet när det gäller en god lön under livstiden har att göra med möjligheten att utveckla lönen under den tid man jobbar. Yrken med låg lönespridning ger en lägre livslön, och yrken med hög lönespridning ger en högre livslön.
Vi jobbar nu tillsammans med parterna för att se till att till exempel lärare får en bättre löneutveckling. Vi ser ett betydligt starkare samband där.
Jag hoppas att vi gemensamt kan se till att läraryrket nu blir betydligt mer attraktivt. Ni har tyvärr inte med en sådan lärarlönesatsning i er budgetmotion, Helena Bouveng, men jag vet att det finns andra borgerliga partier som stöder den. Det finns en bred enighet om att vi behöver satsa på lärarna. Det är positivt.
Anf. 63 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Nu har jag lyssnat ordentligt på Helene Hellmark Knutsson, och jag har fortfarande inte fått något svar på hur högre marginalskatter leder till att fler utbildar sig, att fler väljer att ta ansvar och att fler väljer att jobba några extra timmar.
Det behövs ingen nationalekonom för att inse att om utbytet minskar när man jobbar mer, tar på sig nya utmaningar och utbildar sig så väljer man helt enkelt något annat. När det lönar sig dåligt att satsa på jobbet kommer färre människor att välja just jobbet.
Marginalskatterna påverkar en massa val i människors vardag. De påverkar beslut om arbete, fritid, studier, föräldraledighet och hur länge man väljer att arbeta. Marginalskatten handlar i mångt och mycket om skillnaden mellan lön och ledighet.
Jag frågar återigen Helene Hellmark Knutsson: Hur stärker vi svensk konkurrenskraft, hur ökar vi drivkrafterna för fler arbetade timmar och hur blir det fler som väljer vidareutbildning och högre utbildning med marginalskatter på 60 procent?
Anf. 64 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för diskussionen.
Jag svarade på frågan i mitt första inlägg. Sambandet är svagt om vi ser på hur det har sett ut över tid. Antalet individer inom den högre utbildningen har ökat stadigt sedan 90-talet, oavsett vilken skattepolitik som förts. Antalet studenter ökade till exempel under åtta år i rad efter 1995, då den så kallade värnskatten infördes.
Allra viktigast för att få människor att välja högre utbildning är utbudet - att det finns platser. Ni valde under era åtta år att inte bygga ut den högre utbildningen, Helena Bouveng, vilket gjorde att en lägre andel kunde gå vidare till högre studier.
Ni valde också att inte se till att det fanns ordentligt med fristående kurser så att det var möjligt att vidareutbilda sig när man hade en akademisk utbildning. Det hände heller ingenting med den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen under den tid då ni satt i regeringen.
Nu ser vi över alla dessa saker. Om vi ska få människor att utbilda sig till exempelvis lärare är det viktigt att ha en utbildning av högsta kvalitet. Vi måste ha platser över hela landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi måste också se till att läraryrket är attraktivt. Tillsammans med parterna investerar vi 3 miljarder i löneutveckling för lärarna för att göra yrket mer attraktivt och se till att lönerna går upp över tid så att löneutvecklingen blir positiv.
Det samband vi ser är att om livsinkomsten ska bli bra behövs en löneutveckling under arbetslivet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.