Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Högre kvalitet i hemtjänsten

Interpellation 2015/16:140 av Lars-Arne Staxäng (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-11-04
Överlämnad
2015-11-05
Anmäld
2015-11-06
Sista svarsdatum
2015-11-19
Svarsdatum
2015-11-24
Besvarad
2015-11-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Högre kvalitet i hemtjänsten (pdf, 98 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Många äldre människor vill bo kvar hemma trots att kanske synen blivit sämre eller att trapporna i huset börjat bli ett hinder för att ta sig ut. En del äldre har behov av enklare omsorg och hjälp med matinköp medan andra har mer omfattande omsorgsbehov och borde kanske egentligen ha en plats på ett särskilt boende. Detta försöker dock många kommuner avråda ifrån, inte sällan på grund av de höga kostnader ett sådant boende medför. Allt fler äldre får därmed sina omsorgsbehov tillgodosedda av hemtjänsten.

Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre – både i antal och andel av befolkningen i Sverige – gör att vård- och omsorgsbehoven kommer att växa framöver. Allt fler äldre människor kommer att behöva stöd av hemtjänsten. På sina håll fungerar detta väldigt bra, men på andra håll gör det inte det. Dessvärre har vi genom mediernas rapportering kunnat ta del av äldre människor som blir bortglömda av hemtjänstpersonalen, som dagligen möts av nya händer och ansikten från hemtjänsten och som gång på gång måste upprepa vad de vill ha hjälp med, ibland med de mest intima saker. Det är orimligt att äldre ska känna otrygghet och obehag av att få stöd av hemtjänsten. Dessutom saknar delar av personalen grundläggande utbildning för att arbeta inom äldreomsorgen. På flera håll påpekar de äldre och deras anhöriga till kommunen att omsorgen inte är god nog, men de blir sällan lyssnade på.

Det är inte acceptabelt att äldre människor i många kommuner blir offer för tajta arbetsscheman, förlegade arbetsstrukturer och lokalpolitikers sparbeting. Det är heller inte acceptabelt att hemtjänstens kvalitet varierar så mycket mellan landets kommuner. Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser finns det kommuner där endast var fjärde äldre känner sig trygg med hemtjänsten. När det gäller möjligheten att föra fram synpunkter spänner det från 40 procent i någon kommun till 87 procent i andra kommuner. För att inte tala om personalkontinuiteten, det vill säga hur många personer från hemtjänsten som den äldre besöks av på två veckor, som varierar mellan 6 personer och 24 personer – beroende på kommun.

Men i stället för att lägga vikt vid det negativa bör det understrykas att det finns både kommunala och privata hemtjänstverksamheter som fungerar mycket väl. Det finns exempel där hemtjänsten har organiserats om i mindre geografiska team. Man har frågat och utgått ifrån vad de äldre anser vara viktigast. Verksamheten utvecklas tillsammans av personal och äldre, och personalen sköter scheman och planering. Resultatet har blivit låg personalkontinuitet, mer nöjda äldre och mindre sjukskrivingar bland personalen. Det bör tilläggas att detta har genomförts till samma kostnad som tidigare.

En hemtjänst av god kvalitet behöver alltså inte kosta mer än i dag. Men då krävs att fler hemtjänstverksamheter tar till sig av goda exempel på organisation och dialog mellan personal och de äldre. Hemtjänsten ska vara till för de äldre och utformas efter deras behov. Politiker, tjänstemän och personal måste förändra sitt synsätt på omsorgen och förändra de förlegade strukturer som förekommer på många håll i landet. Att bara stoppa in mer personal i organisationsmönster som äldre känner sig otrygga med kommer inte att höja kvaliteten eller få de äldre att må bättre.

Det bör därför initieras ett arbete med att samla in fall där hemtjänsten fungerar väl, titta på arbetssätt och organisation, vilka förändringar som genomförts och hur dialogen med de äldre fungerar, kostnader samt hur nöjdheten ser ut bland både äldre och personal. Detta bör sedan förmedlas ut. På så sätt kan hemtjänstverksamheter runt om i landet få inspiration till förändring och förbättring. Därför bör ett kvalitetsarbete omgående påbörjas för att samla in goda exempel på väl fungerande hemtjänstverksamheter för att sedan sprida dessa över hela landet.

Stick i stäv med detta har vi nu en regering som höjer avgifterna för äldreomsorg samtidigt som man försämrar RUT-avdraget som nyttjas av många äldre.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér följande:

  • Vilka planer har statsrådet för att förbättra äldreomsorgen i vårt land?
  • Hur möter statsrådet den demografiska utvecklingen där vi blir allt fler äldre och där allt fler lever längre?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:140, Högre kvalitet i hemtjänsten

Interpellationsdebatt 2015/16:140

Webb-tv: Högre kvalitet i hemtjänsten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Åsa Regnér (S)
Anf. 59 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Herr talman! Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka planer jag har för att förbättra äldreomsorgen i vårt land. Han har också frågat hur jag möter den demografiska utvecklingen där vi blir allt fler äldre och där allt fler lever längre.

Att andelen äldre i befolkningen ökar är väl känt och framställs ibland som ett problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem; det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir andelen som ska stå för välfärdens finansiering mindre. Det ställer krav på välfärdens organisering och prioriteringar.

Vården och omsorgen om äldre kvinnor och män utgör en central del av välfärdspolitiken och berör många människor. Det är grundläggande att kvinnor och män med behov av omsorg ska ha tillgång till en rättvis, likvärdig och jämlik omsorg oavsett var i landet de bor. God kvalitet, kompetens, likabehandling och rättssäkerhet ska prägla det stöd som erbjuds den enskilde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens äldrepolitik syftar till att dessa åtaganden följs och att det får genomslagskraft i lagstiftning och andra offentliga åtaganden. Satsningar har gjorts, och regeringen avser att göra satsningar inom en rad områden för äldre kvinnor och män.

Regeringen vill utveckla nya mål och en ny inriktning för äldrepolitiken. Regeringen har tillsatt en utredning om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Syftet är att långsiktigt säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen.

Äldre kvinnor och män i behov av omsorg ska kunna lita på att den är av god kvalitet och att det finns tillräckligt med personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra den. Bemanning är en central faktor som påverkar kvaliteten. I budgeten för 2016 avsätter regeringen 2 miljarder kronor per år under perioden 2016-2018 för en ökad bemanning inom äldreomsorgen.

En viktig faktor för god kvalitet i äldreomsorgen, men även för goda arbetsvillkor, är personalens möjlighet till kompetensutveckling. Regeringen avser att för 2016 avsätta 200 miljoner kronor till en kunskapssatsning för personal i verksamheter inom äldre- och funktionshindersområdet.

Att det finns bra bostäder för äldre är en viktig fråga för att klara den demografiska utvecklingen. En plats i särskilt boende är central för den som behöver en sådan. Men det behöver även finnas ändamålsenliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden för att säkerställa äldre personers olika behov. Regeringen avser därför att införa ett nytt investeringsstöd. Stödet ska stimulera ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år.

Demenssjukdomar har omfattande konsekvenser för den som drabbas, för närstående och för hela samhället. Det behövs samordning och ett strukturerat utvecklingsarbete mellan alla aktörer. Regeringen avser att avsätta medel för ett kartläggningsarbete som underlag för att bygga upp ett långsiktigt, målinriktat och koordinerat arbete på demensområdet.

Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall och flest antal inläggningar på sjukhus. Samhällskostnaderna för fallolyckor uppgick 2012 till 24,6 miljarder kronor. Kunskaper om hur fallskador bland äldre kan förebyggas eller minskas behöver få bättre spridning. Regeringen avser att för 2016 avsätta medel för fallskadeförebyggande arbete.

Avslutningsvis vill jag säga att arbetet med framtidens äldreomsorg måste ske i nära samspel med dem som berörs - de äldre själva, anhöriga, personal och beslutsfattare. Jag har därför besökt och kommer att besöka kommuner under hösten och nästa vår. Syftet med besöken är att föra en dialog kring regeringens äldrepolitik, lyssna och få synpunkter för att på så sätt få en bild av situationen i äldreomsorgen. De besök jag hittills har gjort har varit mycket givande och inspirerande. Det finns ett stort engagemang och kunnande som ger mig viktig kunskap att ha med i det fortsatta arbetet.

Lars-Arne Staxäng (M)
Anf. 60 Lars-Arne Staxäng (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag börjar med att tacka för svaret.

Jag behöver nog inte upprepa att denna fråga är mycket viktig för att servicen för de äldre ska fungera bra. Det gör den också på många platser i vårt land.

Vi människor fungerar ofta så att vi inspireras betydligt mer av positiva exempel för att vi ska förändra beteenden än av att någon påpekar att vi gör fel eller att vi har dålig kvalitet. I det senare fallet går vi ofta i försvarsställning, och så händer ingenting.

Därför kan man faktiskt se några gemensamma nämnare i de kommuner där det fungerar bra. Det är oftast en duktig ledning som har en tydlig vision för verksamheten. Man försöker oftast ha en utbildad och kompetent personal som också får en adekvat vidareutbildning. Det finns också en valfrihet för de äldre och deras anhöriga. De kan välja vad de vill ha, eller, som kanske är ännu viktigare, välja bort dålig kvalitet - det som exempelvis LOV erbjuder. Denna valfrihet kan handla om att välja mellan kommunala och enskilda vårdföretag eller enbart kommunal verksamhet.

Jag tycker att det är viktigt att fler kommuner tar del av dessa erfarenheter för att kvaliteten ska bli bättre. Nu kommer jag nämligen till det riktigt tråkiga i det hela, nämligen att det tyvärr finns en rad kommuner i vårt land som inte kommer upp i godtagbar kvalitet. Det finns brister på flera områden. De äldre har inget eller litet inflytande över vården eller omsorgen. De har inga valfrihetsalternativ när det gäller maten. Man har outbildad personal. Ibland kan personalen, enligt talesättet, komma in från gatan. Man följer inte upp brister som kommer fram. Man följer inte upp läkemedelsförteckningar eller behandlingar för att uppnå bästa kvalitet.

Därför är det med sorg som jag konstaterar att den äldreutredning som tillsattes av den förra regeringen lades ned för ett år sedan. Jag vet att det kom en ny i juni.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för att sprida kunskap om goda exempel på hur omsorgen fungerar i en del kommuner till andra kommuner där omsorgen fungerar mindre väl?

Om en kommun missköter omsorgen - exempelvis hemtjänsten i Göteborg, enligt Uppdrag granskning, eller en 94-åring som råkade illa ut i Linköping och som vägrades plats på ett särskilt boende för att kommunen skulle spara pengar - hur ska vi då göra för att detta inte ska gå obemärkt förbi?

Till sist, men inte minst: Jag brukar arbeta med bland annat pensionsfrågorna, och jag kan konstatera att vi nu har en mycket stor 40-talsgeneration framför oss som börjar komma upp i åren. Då börjar krämporna bli tydliga. Så blir det för oss alla när vi kommer över 80 år. Vilka planer har regeringen för att möta dessa frågor? Är det den utredning som sjösattes i juni som ska ge svar på dessa frågor?

Lotta Finstorp (M)
Anf. 61 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Jag tackar ministern och Lars-Arne Staxäng för en väldigt viktig debatt om framtidens äldreomsorg, eller om den vi faktiskt har nu och hur den ska se ut framåt.

Jag skulle vilja uppehålla mig vid en del i svaret från ministern. Det gäller den sista biten, där ministern sa: "Avslutningsvis vill jag säga att arbetet om framtidens äldreomsorg måste ske i nära samspel med dem som berörs - de äldre själva, anhöriga, personal och beslutsfattare."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ju alldeles utmärkt, men när man har den ambitionen måste man också tänka på politiken som en helhet. För min del ser jag det som att tala med kluven tunga. När man rullar tillbaka och inskränker till exempel RUT-reformen är det nämligen inte att lyssna på brukare, det vill säga de äldre själva, eller på de främst kvinnor som har startat RUT-företagen.

Om man ska ha detta som ambition handlar det om att utgå från individens behov och att ha individen i fokus. Det handlar också om att kunna hitta lösningar för var och en av våra äldre. Därför har jag en fråga jag skulle vilja ställa direkt till ministern. Vill ministern att äldreomsorg ska bedrivas av andra aktörer än kommunerna? Jag skulle vilja ha ett väldigt enkelt ja eller nej på den frågan.

Vi stod i talarstolarna, ministern och jag, i samma sorts debatt för ungefär tre månader sedan. Utanför det här huset är detta nämligen en viktig fråga, och eftersom ministern är ute mycket och besöker olika verksamheter finns det en oro bland de äldre för vad som kommer att hända framöver. Andelen äldre ökar, och vi blir fler i Sverige. Vi är ett land som växer mycket, och då måste också välfärdens resurser räcka till.

Vid den debatten talade vi bland annat om trygghetsboenden. Det är också någonting jag tänkte på när jag hörde det ministern sa om att alla dessa utmaningar ställer krav på välfärdens organisering och prioriteringar. Trygghetsboendereformen, som Alliansen genomförde och som satte fart på trygghetsboenden i Sverige, gjorde att de som har hemtjänst - de som ännu inte är så skröpliga och dåliga att de måste bo i ett särskilt boende - kunde flytta från villan till ett trygghetsboende där det finns andra äldre. Det finns också vissa aktiviteter och krav på att det ska finnas minst en person som håller samman aktiviteter och trygghetsboendet.

Sedan tar regeringen bort pengarna för specifikt trygghetsboenden. Men om fler som har hemtjänst kan bo tillsammans måste det ju ge en effektivitet och besparing, för hemtjänsten ägnar i dag väldigt mycket tid åt att sitta i bilar och åka runt. Jag ser alltså trygghetsboenden som en mycket större sak än ett nytt sätt för äldre att bo på, utifrån precis det ministern säger om att det ställs krav på välfärdens organisering och prioriteringar.

Det är därför också min fråga. Även om man gör satsningar på bostäder, vilket ministern säger i svaret och vilket jag vet utifrån budgeten, är det just det här med trygghetsboenden som har gått i stå där ute. Vi började se framför allt ute på landsbygden, i mindre kommuner, att det tog fart. Man vågade bygga trygghetsboenden. Det är ett väldigt bra mellanled mellan den egna villan eller lägenheten och ett särskilt boende.

Det är alltså några konkreta frågor jag gärna vill att ministern svarar på.

(forts.)

Åsa Regnér (S)
Anf. 62 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Lars-Arne och Lotta! Jag hoppas att jag gör debatten rättvisa nu - jag försöker komma ihåg var vi avbröt detta viktiga samtal.

Under debatten och kanske också under pausen har flyktingmottagandet diskuterats. Regeringen har lagt fram ett antal förslag om ett andrum, om begränsningar av flyktingmottagandet. Det är med tungt hjärta som vi gör det, men vi tror att det är ansvarsfullt i det här läget.

Varför säger jag det i förhållande till den här debatten? Jo, apropå de frågor som vi debatterar - kvalitet i äldreomsorgen, personalförsörjning och stabilitet - tror jag att det är viktigt att vi satsar på ett bra sätt på alla som finns i Sverige så att vi har ett ordentligt arbetskraftsdeltagande för kvinnor och män och även tar vara på personer, både kvinnor och män, som vill förvärvsarbeta i äldreomsorgen. Där kommer ett ansvarsfullt flyktingmottagande och integration in. Det är någonting som jag tror är viktigt för ett land som Sverige i framtiden och även en stor tillgång för oss.

Lars-Arne ställde frågor om vad som ska fixa äldreomsorgen i framtiden och hur vi ser på det.

Vi tycker förstås att de satsningar som vi har på bemanning i äldreomsorgen, medel för att stimulera investeringar i äldreboenden och medel till kompetensutveckling är en grund för en bra äldreomsorg i framtiden. Det är en rejäl satsning under mandatperioden. Det har aldrig tidigare satsats så mycket statliga medel på bemanning i äldreomsorgen som vi satsar nu.

Uppenbarligen är den satsningen välkommen. Ett sätt att mäta det är att se på årets utbetalningar av medel. Medlen har gått ut på ett bra sätt, det vill säga att det fanns en stor efterfrågan. Jag tror att det är en mätare på att det här var en efterfrågad reform.

Den utredning som vi har tillsatt och som Lars-Arne nämnde tar sig an ett antal framtidsfrågor. I den grund som vi lägger nu, där också många av de frågor som Alliansen brukar peka på i sina förslag tas om hand, satsar vi på bemanning. Vi satsar 2 miljarder per år på det. Den grunden lägger vi tillsammans med fokus för den här utredningen, som är högre kvalitet och ökad effektivitet i äldreomsorgen, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser där de äldres behov ska vara i centrum, tryggad personalförsörjning och översyn av särskilda boendeformer, som Lotta pratar om, på olika sätt. Där har vi investeringsstöd, som hon också pekade på. Vi tittar på flexiblare former för beslut om äldreomsorg och användning av välfärdsteknologi. Det är frågor som den här utredningen tar upp och som vi tror är strategiska för framtiden.

Lotta tar som sagt upp satsningar på trygghetsboenden. Medlen som jag just nämnde kan helt enkelt användas till satsningar på boenden för äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller RUT är det ju så att de som har fyllt 65 år fortfarande kan göra RUT-avdrag för 50 000 per år och person.

Lars-Arne Staxäng (M)
Anf. 63 Lars-Arne Staxäng (M)

Fru talman! Jag ska försöka kommentera och även försöka både svara på och ställa frågor om de punkter som statsrådet Regnér tog upp i sitt svar till mig.

För det första kommer det att bli fler äldre. Det vet vi alla. Det är vi helt överens om. Det är en av anledningarna till att jag har ställt den här interpellationen. I det läget tycker jag att det är konstigt att man från regeringens sida inför höjningar av den särskilda löneskatten och en massa andra skatter, vilket naturligtvis kommer att sänka arbetskraftsutbudet av äldre. Det blir mindre lönsamt att jobba vidare och så vidare. Är det någonting vi kan vara överens om att vi behöver i framtiden är det fler arbetade timmar, inte minst av just de äldre, om vi ska klara den här ekvationen.

För det andra är vården av äldre en grundläggande och central del av välfärdspolitiken. Där är vi helt överens. Jag noterar att ni använder ord som rättvis, likvärdig och jämlik. Jag håller med om alla de orden. Däremot tycker jag att det fattas något, vilket jag har nämnt på något ställe: hög kvalitet. Kvalitetsfrågan är oerhört viktig.

Det är även äldres möjlighet att påverka. Det fattas helt och hållet. Just valfriheten är oerhört viktig - att de vårdbehövande och deras anhöriga får lov att välja det ena eller det andra.

Det finns inget om äldres inflytande i svaret. Regeringen verkar nedprioritera just valfriheten.

När det gäller ny inriktning för äldrepolitiken tycker jag fortfarande - vi har till och med interpellerat om det tidigare - att det var fel att lägga ned Äldreutredningen. Kommer det över huvud taget att implementeras något under denna mandatperiod?

Jag ställde frågan eftersom det tillsattes en ny utredning i juni som tydligen ska ge svar till 2017 om jag inte är helt felunderrättad. Innan detta kan omvandlas till en proposition vet ju alla att det brukar ta ett år. Hela den här mandatperioden hinner alltså gå innan det blir verkstad av det hela.

Det saknas också viktiga aspekter: måltider i omsorgen och ökad valfrihet, som jag nämnde tidigare.

När det gäller bemanningen håller jag med om att den är viktig. Men det handlar inte bara om ny personal. Om ny personal inte är utbildad och kompetent eller ska arbeta i en organisation, en struktur, som inte fungerar från början kommer inte kvaliteten att öka. Äldre tycker att det är särskilt viktigt att träffa samma personal som man känner sig trygg med och litar på - något som regeringens personalsatsning inte kommer att lösa. Jag tycker att regeringen sätter kvantitet före kvalitet.

Jag vet att det finns ett förslag när det gäller kompetensutvecklingen, men i förslaget är den ettårig. Om man verkligen menade någonting med detta skulle den vara kontinuerlig, år efter år. Då hade jag inte ställt den andra frågan.

Investeringsstödet till trygghetsboenden har regeringen avskaffat. Det var ett dåligt beslut. I dag råder det brist på platser på särskilda boenden i hälften av landets kommuner - hälften! Svårt sjuka äldre tvingas bo kvar hemma hos anhöriga mot sin vilja. Stödet är på 150 miljoner 2016 och 400 miljoner till 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att sköra äldre tvingas bo hemma är dessutom anmärkningsvärt då alla med omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i det egna hemmet har rätt till särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Vad ska regeringen göra för att lagen ska uppfyllas?

Lotta Finstorp (M)
Anf. 64 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill gärna fokusera på ordet rättvis, som ministern och regeringen ofta talar om. Vad betyder det för regeringen?

Jag frågar eftersom medlen som nu kommer att tillföras, som finns i budgeten från regeringen, är avsedda att bli en förstärkning inom äldreomsorgen. När jag tidigare i denna kammare ställde frågan till ministern hur de skulle fördelas fick jag svaret att varje kommun i egenskap av huvudman får bestämma hur dessa medel ska fördelas i kommunen.

Frågan är om det är rättvist att den äldre som bor i ett privat drivet boende, ett alternativt drivet boende, kanske går miste om förstärkningspengarna därför att man från politiskt håll i den kommunen anser att det bara är de kommunalt drivna boendena som ska få förstärkningen avseende kvaliteten. Det är väldigt bra att pengarna tillförs, absolut, men det finns en diskrepans mellan det som regeringen säger, att det är viktigt att medlen fördelas rättvist, och att det är upp till kommunerna hur de gör. Jag värnar absolut det kommunala självstyret - jag står alltid på barrikaderna för det - men det finns en uppenbar risk att pengarna inte kommer varje pensionär till godo som behöver dem.

Jag vill därför fråga ministern: Hur ser ministern på det? Är det inte stor risk att det finns pensionärer i Sverige som inte kommer att få del av förstärkningsmedlen?

Likvärdigt är också ett ord som regeringen ofta använder. Vad betyder det? Det kanske betyder att det bara är de kommunala boendena som ska vara likvärdiga över landet. Eller hur ser det ut? Den äldre som bor i ett alternativt drivet boende har också betalat skatt under sin aktiva tid. Rättvist och likvärdigt är ord som jag skulle vilja att ministern kommenterade.

Åsa Regnér (S)
Anf. 65 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Jag uppskattar den här debatten och andra som vi har haft, för jag vet att de drivs av ett äkta engagemang i de äldres liv. Samtidigt blir jag lite förbryllad. Regeringen anslår nämligen dubbelt så mycket till äldreomsorgsområdet som Moderaterna, och för mig går det inte riktigt ihop.

Det här är en stor satsning på bemanning i äldreomsorgen, den största någonsin. Vi vet att med mer tid och med mer personal kan man tillgodose viktiga behov som tas upp här, till exempel lugn och ro runt måltider, att kunna sitta ned, ha tid och känna lust att äta. Det är en hälsofråga och kan till och med vara en överlevnadsfråga. Det blir mer tid för att förebygga fall, mer tid för att över huvud taget skapa livskvalitet. Dessutom blir det bättre villkor för personalen. Det är viktigt för personalen, och det är viktigt för de äldre. Det är också viktigt för att det ska bli ett yrke man vill satsa på i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Moderaterna anslår ungefär hälften så mycket till äldreomsorgsområdet. För mig går det inte riktigt ihop.

När det gäller utredningen ska de äldres behov stå i centrum. Utredningen heter En utredning om kvalitet, och det är fokus för utredningen både nu och i framtiden.

Jag har ingenting emot valfrihet. Jag är för valfrihet. Dock tycker jag att det ska vara kvalitet, vem som än ordnar hemtjänst och äldreomsorg, och jag tycker att man ska återinvestera i den verksamhet som är till för de äldre. Det är viktigt för mig att skattepengarna används på ett bra sätt.

Äldres inflytande är helt centralt. Det finns investeringsstöd. Nu talar vi om trygghetsboenden, men när det gäller äldreboenden är det ett faktum att många äldre får vänta länge. Så är det, och därför satsar vi på investeringsstöd. Under Alliansens tid lades äldreboenden faktiskt ned.

Jag vill jobba med det. Jag kommer att jobba med det. Därför satsar vi på det, och därför är det också en fråga för utredningen. Det ska finnas ett tänkande runt det även i framtiden. Där kan det komma in många fler frågor, till exempel sådant som rör teknikanvändning och andra strategiska områden.

När det gäller rättvisa, jämlikhet och även jämställdhet är jag bekymrad över att vi lever i ett Sverige där kvinnor som hela sitt liv har jobbat i äldreomsorgen inte alltid har råd med det äldreboende de vill ha, även om de är biståndsbedömda. De har helt enkelt haft för låg inkomst, kanske jobbat deltid utan att de velat det och så vidare. Det är ett mycket dåligt resultat som vi tillsammans, under olika regeringar, har åstadkommit.

För mig är det därför viktigt att vi, när vi talar om den framtida äldreomsorgen, ser på hela livscykeln för kvinnor och män och att vi arbetar med olika frågor som stärker kvinnorna på arbetsmarknaden. Ett exempel är förslaget om ytterligare en månad i föräldraförsäkringen som viks till vardera föräldern så att män och kvinnor mer ska dela på både obetalt och betalt arbete.

Alla de frågor som handlar om orättvisa, ojämställdhet och också ojämlikhet under en livscykel vill jag arbeta med samtidigt och på så sätt förbättra möjligheterna för kvinnor och män att när de blir pensionärer kunna välja på riktigt när de kommer i det läget att de behöver hemtjänst och äldreomsorg.

Lars-Arne Staxäng (M)
Anf. 66 Lars-Arne Staxäng (M)

Fru talman! Vad är kvalitet för något? Ibland får jag för mig att vi har olika syn på det begreppet. Jag lägger in följande i det när det gäller hemtjänsten:

Det är viktigt att personalen är utbildad för sitt arbete och i övrigt är lämplig, att kommunen har en tydlig vision och ett tydligt ledarskap beträffande vad man vill göra med hemtjänsten utefter de nationella riktlinjer som finns inom området, att vårdtagarna och deras anhöriga har inflytande över vården, att valfrihet råder antingen som LOV eller på något annat sätt, att det finns en utvärderings- och uppföljningsstrategi för hemtjänsten samt att det finns bra möjligheter för vårdtagarna att klaga på saker som inte fungerar tillfredsställande.

Ingenstans i svaret från statsrådet nämns de äldres inflytande och valfrihet på något tydligt sätt. Med fler olika verksamheter - privata, idéburna, kommunala - stimuleras nytänkande, olika tjänster och inriktning på omsorgen. Vad ska en äldre som inte är nöjd med sin hemtjänst göra om det bara finns ett alternativ? Det viktiga är att kunna välja bort sådant som man inte är nöjd med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns saker att förbättra. De mest sjuka har ofta svårt att välja, men det kan lösas genom det kommunala stödet till de anhöriga som ska kunna välja.

Vi var inne på ett par andra saker också. Det framfördes att Moderaterna bara anslog hälften så mycket. Det vänder jag mig emot. Vi har olika förslag, men båda sidor har i budgeten tillfört saker till de äldre. Beträffande om de äldre har råd, hur kan man tala om det när man tillåter kommunerna att höja taxan i hemtjänsten med 211 kronor i månaden, vilket drabbar många av de fattigaste?

Åsa Regnér (S)
Anf. 67 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Tack så mycket för debatten! Ja, det är oerhört viktigt att det finns kompetent och engagerad personal och att det är bra villkor för både kvinnor och män när man blir äldre, särskilt när man blir beroende av insatser som äldreomsorg och så småningom kanske kommer till ett äldreboende. Därför satsar vi mycket på det.

Jag gör en resa genom Sverige för att se på goda exempel. Före ajourneringen talade vi om best practice och utbyte av inspirerande sätt att arbeta på. Jag gör resan för att lära mig mer och helt enkelt få tankar om vilka önskemål som finns i glesbygdskommuner, storstadskommuner och kommuner med många utlandsfödda och hur vi löser det; det gäller olika delar av Sverige. Jag träffar alltid representanter för de äldre, för personer som jobbar i äldreomsorgen och förstås för kommunerna. Det gäller både privata och kommunala anordnare av äldreomsorg. Det är mycket intressant, och jag gör det som ett komplement till allt det andra som vi gör. Det är ett exempel på att vi verkligen är engagerade i frågan.

Det finns sätt att följa äldreomsorgen. Nyligen kom öppna jämförelser som visar att de flesta äldre är nöjda med äldreomsorgen. Men det finns mycket att göra. Även där finns könsskillnader. Kvinnor har fler synpunkter och är mer oroade i äldreomsorgen.

Det finns också institutioner som Ivo, som ska undersöka äldreomsorgen och som man kan klaga till. Det viktiga är att vi ständigt förbättrar. För mig är det oerhört viktigt att säkerställa att vi har en bra äldreomsorg, en äldreomsorg med hög kvalitet, nu och i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.