Högerextremism i gamingvärlden
Interpellation 2023/24:248 av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-24
- Överlämnad
- 2023-11-27
- Anmäld
- 2023-11-28
- Sista svarsdatum
- 2023-12-11
- Svarsdatum
- 2023-12-18
- Besvarad
- 2023-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Gamingkulturen har de senaste åren vuxit, och i dag är spelande något nästan åtta av tio unga gör varje dag.
Spelande är inte ett tidsfördriv, utan det handlar om kultur, om att möta kompisar eller om att kanske hitta en väg ut i yrkeslivet; dataspelsbranschen omsätter omkring 28 miljarder varje år.
Men vuxenvärlden och politiken får inte vara naiva, och allt fler larmar om att det i onlinemiljöer, som i dataspel eller miljöerna kring dataspelande som chattar, forum eller sociala mediekanaler knutna till spelinfluencers, sprids högerextremism.
Flera rapporter den senaste tiden visar på att hotet från högerextrema i dessa miljöer växer.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att öka kunskapen om denna utveckling och för att bekämpa högerextremismen online?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:248
Webb-tv: Högerextremism i gamingvärlden
Dokument från debatten
- Måndag den 18 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:51
- Protokoll 2023/24:51 Måndagen den 18 decemberProtokoll 2023/24:51 Svar på interpellation 2023/24:248 om högerextremism i gamingvärlden
Protokoll från debatten
Anf. 75 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Mattias Vepsä har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka kunskapen om högerextremism i gejmingvärlden och för att bekämpa högerextremismen online.
Våldsbejakande och antidemokratiska budskap förekommer i flera olika former på nätet. Efter Hamas attack mot israeliska civila har vi sett en ökning av hyllningar av attacken och uppmaningar till våld på flera olika plattformar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Säkerhetspolisen beskriver i sin senaste årsbok hur våldsbejakande extremister förekommer på sociala onlineplattformar, inklusive streaming- och spelplattformar. Hat och konspirationsteorier sprids, och våldsbejakande extremister kan påverka barn och unga som kan radikaliseras av deras budskap. En nyligen genomförd enkätundersökning av spelkulturförbundet Sverok visar också på en oroande framväxt av högerextremism i gejmingvärlden.
Regeringen och myndigheterna tar radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism på nätet på allra största allvar. Sedan sommaren 2022 gäller Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online, den så kallade TCO-förordningen, som syftar till att få bort terrorisminnehåll från inte minst sociala nätverk. Ytterst kan Polismyndigheten utfärda en avlägsnandeorder. Även om TCO-förordningen inte gäller spelplattformar ser vi en klart ökad aktivitetsnivå bland EU:s medlemsstater för att få bort terrorisminnehåll.
Barn och unga ska kunna delta i olika sociala medier och på spelplattformar och känna sig trygga. Plattformsföretagens eget arbete är därför viktigt. Många gånger har de själva störst möjligheter att agera mot olagligt material i form av bland annat terrorisminnehåll, eftersom materialet i regel strider mot deras användarvillkor. Plattformarna kan dessutom agera även mot annat material som strider mot deras användarvillkor.
I slutet av november träffade jag några av de större onlineaktörerna tillsammans med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Det är tydligt att det finns allvarliga problem med spridning av olagligt material på nätet och att det finns behov av att utveckla samarbetet, både nationellt och inom EU.
Samhället behöver också mobilisera för att stärka motståndskraften bland barn och ungdomar för att bryta radikalisering och motverka rekrytering till våldsbejakande extremism. Yrkesverksamma inom bland annat skola, fritidsverksamhet och socialtjänst behöver ha tillgång till kunskap om den propaganda som sprids i digitala miljöer, inklusive på olika spelplattformar, men även få tillgång till rätt verktyg för att kunna förebygga hat, hot, våldsbejakande extremism och terrorism, även i digitala miljöer. Sedan 2022 har Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ett permanent uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer. Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brottsförebyggande rådet fyller en väldigt viktig funktion i att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer och bidra till högre effektivitet i de förebyggande insatserna.
Fler samhällsaktörer behöver göra mer, var för sig och tillsammans, för att motverka våldsbejakande extremism. Som nämnts är skolan en viktig aktör. Skolverket erbjuder skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag. I augusti beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen som innebär att utredaren ska kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte.
Avslutningsvis skulle jag vilja lyfta fram att regeringen arbetar intensivt med att ta fram en ny samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Strategin kommer även att ta höjd för det mer komplexa hotet och de nya samhällsproblem som finns med till exempel spridningen av falska uppgifter och desinformation, inte minst i onlinemiljön.
Anf. 76 Mattias Vepsä (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar för svaret på min interpellation.
Jag ställer mig frågande till om vi hade accepterat öppen nazism, hat, hot, homofobi och sexism om det hade förekommit i det öppna på en lekplats mitt på ljusa dagen. Hade vi inte gjort allt vi kunnat för att få stopp på hat, hot, sexism, homofobi och andra kränkningar?
I gejmingmiljön breder dock högerextremismen ut sig i dag. Det är en epidemi som pågår och som påverkar barn och unga dagligen. Nio av tio barn och unga har spelat spel det senaste året, och sju av tio barn och unga umgås med sina kompisar i onlinemiljöer på spelplattformar eller sociala medier. Det här är inte bara ett svenskt fenomen utan ett globalt fenomen. 82 procent av alla internetanvändare i hela världen är en del av gejmingmiljön, och det motsvarar ungefär 40 procent av jordens befolkning.
Det är i den kontexten vi ska se att hat, hot och kränkningar från högerextrema dubblerades mellan 2021 och 2022. Enligt Sveroks undersökning, som justitieministern refererar till, kan man också läsa att 64 procent av de svenska spelarna stött på högerextrema åsikter i gejmingvärlden. Det är fråga om en bredd av åsikter och allt från grovt hat och rekryteringsförsök till att man bara får stå ut med att den högerextrema världen tränger sig på.
Då blir liknelsen ganska allvarlig: Hade vi accepterat om detta hade skett på skolgårdar, på lekplatser eller i parker, eller hade vi gjort mer?
Sverige är inte på något sätt vaccinerat mot högerextremism. Det är i högerextrema miljöer som skolattacker har planerats. Mordet på Ing-Marie Wieselgren i Visby begicks av en person med högerextrema åsikter och högerextrem bakgrund. I de högerextrema miljöerna växer hatet, och även hotet från dessa miljöer växer. Senast i går slog polisen i Spanien till mot nazistledare misstänkta för planer på statskupp, mordförsök och annat hemskt. På samma sätt har polisen i Tyskland haft lång uppsikt över Reichsbürgerrörelsen, som inte bara sprider nazism och hat utan också odlar konspirationsteorier och aktivt finns i de här miljöerna för att rekrytera nya unga och nya barn in i denna extrema miljö. Det är i de miljöerna som hot, mord och statskupper planeras.
Jag har läst och lyssnat på justitieministerns interpellationssvar och måste säga att det är bra att det görs saker. Men jag tror att det görs för lite. Som det står i Expos rapport Motdrag är "ljudet av öronbedövande varningsklockor" här. Vi ser hotet. Vi ser hur de högerextrema skjuter fram sina positioner. Mot den bakgrunden undrar jag om justitieministern ser behov av ytterligare initiativ på EU-nivå och om det går att göra mer här hemma för att involvera civilsamhället och ta breda grepp för att motverka högerextremism i gejmingvärlden.
Anf. 77 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar Mattias Vepsä för möjligheten att diskutera de här väldigt viktiga frågorna. Allra först vill jag bredda perspektivet. Jag ska sedan komma till högerextremismen mer specifikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Antidemokratiska rörelser av olika slag verkar väldigt offensivt i den digitala miljön, inte bara på spelplattformar utan i den digitala miljön över huvud taget. De terrorhot och hot från våldsbejakande extremism som Sverige nu möter kommer från flera olika håll: högerextremismen, den våldsbejakande islamismen och över tid olika vänsterautonoma rörelser, även om det på senare tid i första hand har handlat just om högerextremism och våldsbejakande islamism.
De studier som Mattias Vepsä refererar till bekräftar den bredare antidemokratiska problematik som finns i digitala miljöer. På senare tid, efter Hamas terrorattack mot Israel, har vi i väldigt hög grad sett antisemitism, inte sällan uppbackad från både våldsbejakande islamistiskt håll och högerextremt håll i ett slags ohelig förening. Allt detta är ägnat att göra tillvaron osäker och otrygg för barn och unga i den digitala miljön, men också över tid bidra till en polarisering och radikalisering som ytterst kan materialisera sig i påtagliga hot om våldsdåd som drabbar både enskilda och samhället i stort. Vi ska alltså ta dessa problem på stort allvar. Där råder det ingen som helst tvekan.
När det gäller gejmingvärlden är det uppenbart att inte minst högerextrema aktörer är väldigt aktiva just i spelmiljöer. Den Sverokrapport som jag nämnde och som Mattias Vepsä refererar till pekar på det. Expos serie av rapporter som har publicerats under hösten bekräftar den bilden. För egen del hade jag ett möte med ungdomarna i Sverok tidigare under året. Det var ett väldigt upplysande möte och för mig en väckarklocka om betydelsen av att vuxenvärlden ytterligare stärker sin närvaro och kanske inte minst sin förståelse för vad det egentligen är som händer i den här miljön.
Jag vill peka på de explicita uppdrag som centrala myndigheter har på det här området. Flera av de studier vi talat om har finansierats, initierats eller tagits fram i samspel med Center mot våldsbejakande extremism och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Man kan alltså säga att staten är närvarande när det gäller att bygga upp och sprida kunskapen samt inte minst - om jag kollar på mitt eget fögderi och Center mot våldsbejakande extremism - erbjuda ett mycket påtagligt konkret stöd, exempelvis till skolor och andra lokala aktörer, för att kunna möta den här problematiken och möta unga människor där de befinner sig.
Jag har tagit del av ett antal förslag som lyfts fram i de här rapporterna och andra, och jag är absolut öppen för att diskutera ytterligare åtgärder. Det viktiga är att vi med precision och kraft gör sådant som är ägnat att skapa en trygg och säker miljö, inte minst för barn och unga som spelar eller på annat sätt befinner sig i den digitala miljön, och på det sättet trycker tillbaka antidemokratiska krafter, oavsett om de är högerextremistiska, våldsbejakande islamistiska eller för den delen av annan art.
Anf. 78 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag står här och funderar på om vi ska ha lite politikutveckling tillsammans. Jag tror att det är avgörande att vi i politiken ser det stora hot som högerextremismen utgör och att dessa miljöer är så närvarande som de faktiskt är online. Det är inte alla som har den kunskapen och är så närvarande i barns och ungas miljöer att man ser och kan skaffa sig egna erfarenheter av hur stark och stor räckvidden är.
I ytterligare en rapport, från Myndigheten för psykologiskt försvar, identifieras 40 påverkanstekniker som framgångsrikt har riktat in sig på just speldomänen. Jag delar uppfattningen att onlinemiljön omfattar mer än spel. Även om denna interpellation riktar in sig på just spel- och gejmingvärlden har vi också sociala medier och andra plattformar online där, hat, hot, sexism och högerextremism är närvarande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som är intressant i rapporten från Myndigheten för psykologiskt försvar är att man pekar på att det förekommer långtgående påverkans- och informationskampanjer och att det inte bara handlar om högerextremism utan också om främmande makt. Det rör sig om allt från att påverka våra allmänna val till att rekrytera till extrema miljöer för att till syvende och sist kunna begå terrorhandlingar eller sprida sina åsikter vidare.
Men man pekar här på - och det är också det jag läser i de rapporter vi diskuterar här - att de sociala medieplattformarna har kommit något längre vad gäller både moderering och bakomliggande teknik för att kunna identifiera hat, hot och högerextremism. Jag vet att man inom dataspelsbranschen jobbar aktivt, för detta är inte bara underhållning, ett tidsfördriv, ett nöje och en kulturform utan också en stor och växande näringsgren i Sverige.
Som du beskriver i ditt svar har du också själv haft en dialog med branschen. Här kan man se ett behov av att mellan det offentliga och branschorganisationen samt civilsamhället, som en tredje part, göra mer för att se till så att dessa miljöer blir trygga - så att fler kan fortsätta spela och slippa ställas ansikte mot ansikte med väldigt extrema åsikter och hat.
När det gäller brottsbekämpning har det på andra områden diskuterats behov av att gå framåt lagstiftningsmässigt. I Tyskland har man prövat att reglera sociala medieplattformar och även gejmingplattformar. Även på Europanivå diskuteras att gå åt ett annat håll och inte bara ha självhushållande regler utan även politiskt kravställande i form av lagstiftning. Hur går den diskussionen i EU-sammanhang? Vad har ministern snappat upp på den fronten, och vad kan du tänka dig är viktigt att titta på?
Anf. 79 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tycker att Mattias Vepsä återigen ger väldigt pedagogiska beskrivningar av problemets djup och vidd. Till bilden hör också att detta är miljöer där vuxenvärlden i hög grad är frånvarande. För inte minst barn och unga rör det sig alltså om en enorm exponering. Det ställer höga krav på barn och unga att vara väldigt vaccinerade mot de uppfattningar och värderingar som torgförs i dessa sammanhang och på att kunna stå emot dem.
I samtal och diskussioner med både de aktörer som ligger nära spelbranschen och andra plattformsföretag har jag fått intrycket att det är väldigt viktigt att öka kunskapen och den vuxna världens förståelse för denna miljö och vad som händer där och om hur metodiskt, systematiskt och offensivt olika extremiströrelser använder dessa plattformar. Jag tycker därför att de rapporter vi har talat om, som har tagits fram av ideella strukturer men finansierats eller i övrigt hanterats i samspel med några av våra myndigheter som har särskilda uppdrag på detta område, är väldigt viktiga steg i en kunskapshöjande riktning.
Där finns också en del förslag på ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas för att strukturera samspelet på ett ännu mer offensivt sätt och diskutera hur myndigheternas arbete mot säkerhetshot av detta slag kan stärkas. Det finns diskussioner om nätpatrullering. Det handlar om en europeisk erfarenhet som jag i och för sig lite mellan raderna uppfattar som något man bör utvärdera närmare, i alla fall innan det rullas ut på bred front. Jag tycker förstås att man kan efterhöra med det civilsamhälle och de civila strukturer som omgärdar gejmingvärlden vad man kan göra för att ytterligare stärka deras ställning och möjligheter att verka preventivt i detta hänseende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På EU-nivå har vi sedan några år tillbaka en reglering som gäller terrorrelaterat innehåll, vilket innebär att polisen ytterst kan beordra borttagande av innehåll på olika plattformar.
Om man ska gå längre och titta även på annat innehåll, vilket jag i och för sig tycker bör ingå i en öppen och frimodig politisk debatt även om jag själv inte är redo att sätta ned foten för det, är min bild att de användarvillkor som finns hos de mer dominanta sociala medieplattformarna inte bara ligger i linje med lagstiftningen utan också innebär större marginaler och säkerhetsavstånd från det som är olagligt och också det som är olämpligt. Jag tror inte att vi kan komma runt att dessa plattformar i ännu högre grad än i dag måste kliva fram, vara offensiva och ta ansvar. Kanske måste de till och med ha ett större handlingsutrymme att tillämpa lagstiftning på ett offensivt sätt, om det sker inom en frivillig ram och med användarvillkor med offensiva marginaler som bas.
Jag tycker därför att det var viktigt att prata med dessa plattformar, som jag gjorde ganska nyligen under hösten. Jag vet att motsvarande diskussioner förs med plattformarna på EU-nivå. Jag är öppen för att se vad som framkommer i dessa diskussioner. I nuläget är jag inte beredd att säga att vi ska reglera ytterligare, men det råder ingen tvekan om att själva regleringens legitimitet står och faller med hur offensiva plattformarna är när det gäller att säkerställa att olagligt och extremt material inte sprids.
Anf. 80 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Tack igen, ministern, för ett intressant svar! Vi har nog anledning att återkomma till diskussionen om hur vi ska bekämpa högerextremismen online och i gejmingvärlden.
Som jag redogjorde för i mitt inledningsanförande vore det helt oacceptabelt om det på lekplatser, på skolgårdar eller i parker i Sverige rådde en situation där högerextremister stod och skrek hat eller hot till var sjätte besökare eller försökte rekrytera barn och unga till sådana miljöer. Det är detta vi har att hantera online. Som ministern säger gäller det att både se vilka lagstiftningsvägar man kanske behöver titta på och öka de samarbeten som finns med branschen och inom EU samt när det gäller civilsamhällets erfarenheter.
Med detta vill jag tacka för denna debatt. Jag ser fram emot ett högt reformtempo på detta område. Jag tror att vi är många i denna kammare som skulle kunna ställa upp i ett sådant lagstiftningsarbete.
Anf. 81 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack än en gång, Mattias Vepsä, för frågan och möjligheten att diskutera detta tillsammans! Min erfarenhet är att det är klokt att diskutera extremism ur ett bredare perspektiv och inse vilka extrema rörelser som påverkar och utgör ett hot över längre tid. Det är också viktigt att lyfta fram högerextremismen, särskilt på det sätt vi gör i dag, inte minst i relation till spelvärlden, eftersom vi vet att den är särskilt närvarande där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Breddar vi perspektivet ser vi högerextremism, våldsbejakande islamism och andra extrema rörelser vara väldigt dominanta och offensiva i den digitala miljön. Ibland bejakar de också varandra - det har inte minst märkts när det har gällt den antisemitiska propaganda som har spridits i ännu högre grad de senaste månaderna efter terrorattacken mot Israel den 7 oktober, där vi kan se att våldsbejakande islamister och högerextrema i praktiken samspelar med hat och hot riktade mot judar.
Allt detta måste vi som samhälle bygga motståndskraft mot. Ett särskilt viktigt uppdrag är förstås, som Mattias Vepsä också är inne på, att säkerställa trygga och säkra miljöer för barn och unga, där de skyddas från exponering mot den här typen av mörka krafter.
Jag vill understryka industrins ansvar. Spelindustrin måste i grund och botten erbjuda sammanhang där den här typen av krafter inte kan få genomslag. Med detta sagt måste hela det omgivande samhället, från stat till kommun och civilsamhälle, också bidra på ett offensivt sätt. Låt oss återkomma till varandra om hur detta kan stärkas och utvecklas framåt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.