Helsingborg

Interpellation 2000/01:100 av Lantz, Kenneth (kd)

den 9 november

Interpellation 2000/01:100

av Kenneth Lantz (kd) till näringsminister Björn Rosengren om Helsingborg

Ingen har kunnat undgå att märka att Malmö, tack vare Öresundsbron, numera är den mest expansiva delen av Skåne. I Malmö har man en stark bas med många stora företag och numera också en universitetssatsning. Detta är alldeles utmärkt. Det ger draghjälp åt såväl Skåne som region, som landet i sin helhet.

Samtidigt är det klart för oss som bor i Helsingborg att de senaste årens utveckling har inneburit att vår region, i viss mån, hamnat i skymundan. Från att ha varit den självklara förbindelselänken till Danmark och kontinenten är vi nu bara ett andrahandsalternativ. Våra färjor ses numera som ett komplement till brotrafiken över Öresund. Vi får hänga på och ta del av den draghjälp som Malmö ger. Ibland kan man få känslan av Davids kamp mot Goliat. Samtidigt har Helsingborg goda förutsättningar att utvecklas, men det gäller då också att statsmakterna håller sig till stabila spelregler för såväl kommunala aktörer som det fria företagandet.

Den struktur av småföretagande och stark inriktning på åkerinäring, som finns i Helsingborgsområdet, har alla förutsättningar att utvecklas om bara rättvisa och lika konkurrensvillkor ges. I den delen är det oerhört centralt att den paritetsprincip som upprättades i samband med att Öresundsbron öppnades nu också får gälla. Broavgifterna ska inte kunna sättas på en nivå så att konkurrenssituationen snedvrids till nackdel för färjetrafiken Helsingborg@Helsingör.

I det ursprungliga avtalet om Öresundsförbindelsen ingick ett tilläggsprotokoll enligt vilket nivån för färjetaxorna vid Helsingborg@Helsingör ska vara utgångspunkt för taxorna för vägtrafiken på bron (punkt 3 i tilläggsprotokollet). I en proposition som riksdagen antog under förra riksmötet skriver regeringen att avtalet ska ligga fast, men att utgångspunkten för konsortiets fastställande av taxor bör kunna ske med annan grund än de nämnda färjetaxorna. Regeringen ska återkomma om det blir aktuellt att ändra principerna för vägtaxorna.

Öresundsbron har bara varit i drift i fyra månader och redan reses krav på sänkta broavgifter för vägtrafiken. Brokonsortiet har på egen hand redan ändrat taxorna genom ett särskilt rabatterbjudande @ detta utan riksdagens hörande, trots att avgiftsnivåerna är resultatet av ett väl genomtänkt transporttänkande utifrån såväl ekonomiska som miljömässiga motiv.

När det gäller transportpolitiken i Öresundsområdet måste man väga in de fortsatta möjligheterna till färjetrafik mellan Helsingborg och Helsingör. Så har det ju sagts i avtalet om Öresundsförbindelsen. Det är viktigt att man fortsättningsvis har möjlighet att välja färja, inte minst gäller detta för godstrafiken. De investeringar som skett i Helsingborg/Helsingör-området har givetvis också utgått från de broavgifter som fastställts. Stabila spelregler för näringslivet är något som ofta efterlyses och här är ett exempel där instabilitet och nya villkor kommer att kunna rubba mycket i ofördelaktig riktning. Det måste också miljömässigt vara avsevärt fördelaktigare att ha bibehållen färjetrafik än att ta ned gods till Malmö och transportera det vägledes över sundet.

Med anledning av ovanstående är mina frågor till näringsministern:

Anser näringsministern att paritetsprincipen avseende bro- och färjeavgifter också fortsättningsvis ska gälla enligt avtal?

På vilket sätt agerar näringsministern för att Helsingsborgsområdet ska få samma konkurrensvillkor som Malmö och för att förutsättningarna för en dynamisk utveckling i nordvästra Skåne inte försämras?