Handelsavtalet Mercosur
Interpellation 2020/21:88 av Lorena Delgado Varas (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-23
- Överlämnad
- 2020-10-26
- Anmäld
- 2020-11-03
- Svarsdatum
- 2020-11-10
- Besvarad
- 2020-11-10
- Sista svarsdatum
- 2020-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
I slutet av juni 2019 kom EU och Mercosurländerna fram till en principöverenskommelse, vilket är ett av de sista stegen inför en slutförhandling. Det här är ett avtal som varit hårt kritiserat, och nu har 265 organisationer från civilsamhället och de sociala rörelserna i EU och Mercosurländerna skrivit ett öppet brev angående handelsavtalet.
I likhet med Vänsterpartiet kritiserar dessa organisationer handelsavtalets grund och att de ekonomiska intressena står över allt annat. I brevet beskriver man tre punkter som berörs av handelsavtalet:
1. Förvärrande av miljöförstöring och klimatkrisen.
2. Ökning av brott mot mänskliga rättigheter, utan möjlighet till rättvisa.
3. Agroexportorienterat avtal.
Mercosuravtalet leder till ökad bilproduktion, monokulturer, miljöförstörelse på grund av ökade utsläpp, skogsskövling, bränder, stoppade vattendrag, uttorkning och så vidare. Det kommer också att leda till en ökning och en acceptans av brotten mot urfolks-, miljö- och fackliga aktivisters mänskliga rättigheter eftersom avtalet ger nya fördelar till länderna trots upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna och avsaknaden av demokrati i exempelvis Brasilien.
De jordlösas rörelse (MST) och andra småbrukar- och urfolksorganisationer har blivit aggressivt attackerade av Bolsonaros regering. Områden där MST har skapat fungerande samhällen, med skolor och produktion, har våldsamt förstörts och rivits ned till grunden under rådande pandemi.
Avtalet är mycket kontroversiellt. De österrikiska, vallonska och nyligen de nederländska parlamenten avvisade avtalet i dess nuvarande form, medan viktiga EU-medlemsstater (Frankrike och Irland) har uttryckt tydlig kritik.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
1) Avser statsrådet att arbeta för att handelsavtal ska användas som det politiska instrument de är och i detta fall ställa krav på Brasilien att de ska följa sina klimatåtaganden, och kommer ministern i annat fall att säga nej till Mercosuravtalet?
2) Avser statsrådet att arbeta för att handelsavtalen ska användas för att driva fram förändring i klimatfrågan och angående mänskliga rättigheter, i synnerhet arbetares rättigheter, kvinnors rättigheter och urfolkens rättigheter?
3) Avser statsrådet att fortsättningsvis förorda att skriva på handelsavtal med länder som inte följer Parisavtalet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:88
Webb-tv: Handelsavtalet Mercosur
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:32
- Protokoll 2020/21:32 Tisdagen den 10 novemberProtokoll 2020/21:32 Svar på interpellation 2020/21:88 om handelsavtalet Mercosur
Protokoll från debatten
Anf. 104 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om jag avser att arbeta för att handelsavtal ska användas som politiska instrument och ställa krav på Brasilien att följa sina klimatåtaganden och om jag i annat fall avser att säga nej till Mercosuravtalet.
Vidare har Lorena Delgado Varas frågat mig om jag avser att arbeta för att handelsavtalen ska användas till att driva fram förändring i klimatfrågan och mänskliga rättigheter, i synnerhet arbetares rättigheter, kvinnors rättigheter och urfolks rättigheter.
Lorena Delgado Varas har också frågat mig om jag avser att fortsättningsvis förorda att skriva på handelsavtal med länder som inte följer Parisavtalet.
För lite mer än ett år sedan ställde Lorena Delgado Varas samma frågor, och jag redogjorde för svaren i en interpellation.
Frågorna som restes då är fortfarande relevanta. Utmaningarna kvarstår, och det förs en viktig diskussion inom EU om avtalet och hållbarhet. Det understryker regeringens hållning. Vi fortsätter att vara pådrivande för en fri, rättvis och hållbar handel. Vi ser fortfarande med oro på utvecklingen i Brasilien.
I juni 2019 nåddes en principöverenskommelse mellan EU och Mercosur, Sydamerikas största handelsblock, om handelsdelen i ett associeringsavtal. Avtalet kommer att gynna båda regioners ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning. Avtalet är även av stor strategisk-politisk betydelse eftersom det knyter EU:s och Mercosurs länder närmare varandra.
Avtalet utgör ett tydligt åtagande från EU och Mercosur om en regelbaserad internationell handel som kommer att ge företag från båda regioner större affärsmöjligheter på respektive marknad.
Handelns betydelse för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet blir alltmer framträdande. Här ska EU vara ledande.
EU:s handelspolitik kan i sammanhanget vara ett viktigt verktyg för att främja en hållbar utveckling i världen. Det är en balansgång mellan att å ena sidan sätta press och å andra sidan skapa kontaktytor för att kunna påverka i rätt riktning. Handelsavtal är en sådan kontaktyta.
Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part och för att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet.
Ett av EU:s krav för att gå vidare med Mercosuravtalet var att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet.
Brasilien har ratificerat Parisavtalet och har därmed tagit på sig att minska sina klimatutsläpp, förhindra illegal skogsavverkning och återbeskoga Amazonas.
EU-kommissionen har aviserat att de nu kommer att föra en dialog med Mercosurländerna om ytterligare åtaganden vad gäller hållbarhetsfrågor för att förbättra förutsättningarna för en ratificering. Viljan att få till stånd ett avtal med EU var också delvis orsaken till att Brasilien valde att inte träda ur Parisavtalet. På så vis har EU:s handelspolitik redan haft effekt.
Samtidigt står det klart att situationen för Amazonas blir alltmer allvarlig. Vi har tidigare uttryckt vår oro över skogsavverkningarna i Amazonas. Jag upprepar mitt tidigare budskap här i kammaren: Denna utveckling kan få effekter för ratificeringen av avtalet. Regeringen hoppas att Brasilien agerar med den kraft och det allvar som situationen kräver.
I ett brev till EU-kommissionen har jag uttryckt att man har Sveriges fulla stöd för att vidta fler åtgärder för en effektiv implementering av hållbarhetskapitlet. För Sverige är det viktigt att EU har en handlingsplan för hur man med full kraft ska påverka i enlighet med avtalet.
Genom Mercosuravtalet och dess dialogmekanismer får vi en plattform för att följa upp dessa åtaganden. Genom ökade kontaktytor får vi även möjligheter till dialog för att försöka påverka parternas klimat- och miljöpolitik i allmänhet. Med ett handelsavtal på plats kan vi även underlätta för export av svenska miljövänliga lösningar som bidrar till att bekämpa klimatförändringar.
Sverige har varit pådrivande i arbetet med att EU:s handelsavtal ska inkludera skydd av arbetstagares rättigheter. I hållbarhetskapitlet finns förutom skrivningar om skydd av klimat och miljö även bestämmelser om arbetsrätt och krav på implementering av ILO:s kärnkonventioner. Med andra ord ställs krav på att parterna lever upp till sina åtaganden inom ramen för ILO.
Vad gäller kvinnors rättigheter verkar regeringen aktivt för att handelspolitiken ska bidra till att stärka kvinnors villkor och bidra till ökad jämställdhet. Regeringen bedriver en feministisk handelspolitik där handelsavtalen spelar en viktig roll.
Avtalet med Mercosur innehåller även skrivningar om att genom politisk dialog samarbeta för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket även innefattar urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter.
Att motsätta sig Mercosuravtalet innebär att låta handeln mellan EU och Mercosur fortlöpa utifrån rådande regleringar, utan nya bindande regler för miljö och klimat och med begränsad möjlighet att påverka utvecklingen i en för oss önskvärd riktning.
Sverige stöttar EU-kommissionens initiativ för att förbättra förutsättningarna för en ratificering och fortsätter att nära bevaka utvecklingen i Brasilien. Som grund är regeringens ingångsvärde att handelsavtal ger oss möjlighet att påverka till det bättre.
Anf. 105 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att Sveriges regering använder kontaktytorna för att driva hållbarhetsfrågorna framåt. Men med detta sagt tror jag att vi behöver klargöra vissa saker i denna debatt. Handelsminister Hallberg menar att avtalet kommer att gynna båda regionernas utveckling. Frågan är vilken utveckling vi pratar om.
Mercosuravtalet är starkt agroexportorienterat. Här kommer skillnaderna mellan nord och syd in och varför handelsavtalen gynnar EU i ekonomiska avseenden och inte alls Mercosurländerna lika mycket. EU är mycket mer skyddat. Vi har starkare djurskydd och starkare arbetsrätt jämfört med Mercosurländerna. Det är stor skillnad när det gäller löner, arbetsvillkor, djurhållning och miljökrav. Därför sker handeln på ett orättvist sätt och utan hänsyn till konsekvenserna. För vad innebär det egentligen att uppmuntra till en ökning av till exempel köttproduktion eller soja?
Vi vet att det industriella storskaliga jordbruket står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Ökningen av köttimporten till EU med 50 procent och ökningen av soja, till exempel, utan att det sker några förändringar av jordbruket till ett mer hållbart sådant, kommer inte att ge den effekt som beskrivs så fint i förhandlingarna.
Så hur kommer Mercosurregionen att utvecklas? Vi vet att Amazonas bränns ned och skövlas för att ge plats åt agroindustrin. Detta påverkar skogarna i Paraguay, Brasilien och Argentina. Att påstå att avtalet, så som det är utformat i dag, är ett verktyg för hållbar utveckling är en chimär, en illusion. Det blir ett frihandelsavtal som uppmuntrar till avskogning och skogsbränder. Bara en sådan sak som att utsläppen av växthusgaser från avskogning inte inkluderas i produkternas totala utsläpp ger fri lejd att fortsätta precis som vanligt.
Anf. 106 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Jag och Lorena Delgado Varas enas verkligen i vår oro över skövlingen av regnskogen, till exempel. Det finns många andra områden när det gäller Mercosurländerna - jämställdhet, skydd av mänskliga rättigheter och så vidare - där vi också delar en oro. Men när det gäller just klimatfrågan, till att börja med, kan man säga att självfallet har framför allt Brasilien en helt unik naturresurs i Amazonas regnskog och också ett djupt ansvar för att skydda den.
Den centrala frågan är hur EU ska kunna uppmuntra, stödja och sätta press på Brasilien att verkställa den lagstiftning som man har i landet och se till att illegal avskogning stävjas. Är svaret att lämna Mercosuravtalet därhän från och med i dag och i stället låta Brasilien sälja till andra länder som inte ställer samma miljökrav som EU? Eller är svaret att engagera Brasiliens regering, den privata sektorn och civilsamhället i ett mer långsiktigt handelsförhållande, med hållbarhet som en absolut nödvändig kärna?
Regeringens uppfattning och min uppfattning som handelsminister är att utan Mercosuravtalet skulle troligen politiken och handeln fortlöpa som den gör i dag, med den skillnaden att vi inte kan vara med och påverka dem. De kontaktytor som ett frihandelsavtal ger skulle vi då helt och hållet sakna, och det gäller framför allt hållbarhetskapitlen.
Med Mercosuravtalet på plats kommer det att finnas ett institutionaliserat samarbete mellan parterna. Man måste sitta ned och komma överens om de gemensamma projekt som man ska ha när det gäller hållbarhetsbestämmelserna i avtalet. Och om det uppstår konflikter mellan parterna, exempelvis på grund av att någon inte uppfyller sina åtaganden enligt hållbarhetsbestämmelserna, ska expertpaneler sammankallas. Frågan måste granskas och en åtgärdsplan presenteras, och detta ska övervakas av en kommitté enligt avtalet.
Avtalet har ett mer ambitiöst hållbarhetskapitel än tidigare frihandelsavtal som vi har tecknat. Där regleras villkoren för civilsamhället, som spelar en mycket större roll än tidigare. Det är och förblir regeringens ingångsvärde att detta ger oss möjlighet att påverka till det bättre och ställa tydliga hållbarhetskrav.
Jag vill påpeka att när det gäller illegalt avverkad skog finns det faktiskt ett förbud mot försäljning av sådan inom EU. Den illegala avskogningen i Brasilien på senare år har därför knappast påverkats av handeln med EU utan har snarare att göra med ett ineffektivt verkställande av redan befintliga miljöskyddslagar och regler för bruk av mark i framför allt Brasilien.
Jag vill också påpeka att Sverige är väldigt engagerat inom utvecklingssamarbete. Genom olika politiska initiativ för att skydda och bevara världens regnskogar och andra unika skogsområden arbetar vi inom utvecklingssamarbetet på bred front med miljö- och klimatfrågor, bland annat genom Utrikesdepartementets stora bidrag till den gröna klimatfonden, den globala miljöfonden och så vidare.
Med detta sagt vill jag understryka att vi ser att utvecklingen på marken fortsätter att gå åt fel håll. Situationen för Amazonas blir allt allvarligare. Brasiliens regering har nu föreslagit en ny lag om markägarskap som riskerar att skynda på skövlingen, trots att nya omfattande bränder härjar i regnskogen ända sedan i september. Vi ser allvaret i detta, och om Brasilien inte tar sina åtaganden på allvar kommer detta att få effekter för ratificeringen av avtalet.
Anf. 107 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Tack, ministern!
Jag vill gärna fortsätta på temat hur Mercosuravtalet missgynnar utvecklingen.
Att fortsätta bedriva handel genom att uppmuntra långa transportvägar enbart för profitens skull är ännu ett bevis på att handelsavtalen inte håller måttet. Hur länge ska vi fortsätta att uppmuntra till import av varor som kan produceras nära men som EU vill importera på grund av det är billigare? Om vi funderar tre varv på varför kött skulle bli billigare att importera från Mercosur hittar vi svaret i överexploateringen, avskogningen, dåliga löner och dåliga arbetsvillkor.
Vilken utveckling gynnar Mercosuravtalet? Man pekar ut Parisavtalet men för in element som innebär en utveckling åt andra hållet. Det går liksom inte ihop. Man vill att Mercosurländerna ska följa Parisavtalet, men man öppnar upp för en produktion som man vet ger ett helt annat resultat.
Sanningen är att de stora skillnaderna mellan EU och Mercosurländerna när det gäller förhållandena inom agroindustrin kommer att leda till en fortsatt överexploatering av agroindustrin i Mercosurländerna, inte till en förbättring av förhållandena, eftersom det fortfarande är de ekonomiska intressena som står över allt annat.
Anf. 108 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Jag återkommer till att regeringen anser att EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg för att påverka andra länder och bidra till en hållbar utveckling i världen och till att bekämpa klimatförändringarna. Ibland kan det till och med vara så att handeln i vissa fall är det enda verktyget för att påverka hållbarhetsfrågor i en bred kontext. Vi måste använda avtalen till att se till att våra handelspartner till exempel respekterar och implementerar Parisavtalet men också i en bredare kontext. Jag håller helt med Lorena Delgado Varas om att vi ska se detta i en bredare kontext och se den möjlighet som vi anser att detta skulle ge oss.
Man ska komma ihåg att vi vet att hela vår köttkonsumtion generellt sett ger ett stort avtryck på klimatet. EU:s köttimport från Brasilien är ett bra exempel på hur Mercosuravtalet kan ge oss påverkansmöjligheter som vi annars inte skulle haft. Om vi tar frågan om EU:s import av just kött från Brasilien, som skulle beröras av Mercosuravtalet, som ett exempel utgör den endast 1,4 procent av Brasiliens totala köttproduktion. Ett handelsembargo mot brasilianskt nötkött skulle alltså knappast få stor effekt på produktionen av kött i Brasilien. Brasilien skulle antagligen bara sälja mer till andra länder som har en mindre ambitiös miljöpolitik än EU och vars handelsavtal inte har samma klimatkrav som EU:s.
Brasilien vill verkligen ha Mercosuravtalet och vill absolut få tillgång till vår marknad. Men därigenom får vi också en möjlighet att ställa krav och påverka den brasilianska produktionen och påverka hållbarheten i de brasilianska produkterna, tillverkningen, arbetsvillkoren och så vidare i en bred kontext.
Alla livsmedelsprodukter som importeras måste även fortsatt klara av EU:s strikta krav på livsmedelssäkerhet och hantering. Detta avtal ändrar inte detta, tvärtom.
Dessutom innebär avtalet att EU och Mercosur kommer att arbeta tillsammans. Vi måste arbeta tillsammans för en minskad användning av antibiotika i djurproduktionen och för bättre djurvälfärd. Sverige kommer att vara pådrivande för att detta också ska bli ett effektivt samarbete just i detta avseende.
Jag vill återigen kommentera Lorena Delgado Varas fråga om handeln verkligen är ett verktyg för att kunna påverka i rätt riktning. På miljöområdet ligger faktiskt fokus bland annat på frågor som inte bara gäller skog och köttproduktion utan även hållbart fiske, skogsbruk, biologisk mångfald med mera. Detta är ett avtal som uppmuntrar och ställer krav på att det ska genomföras internationella miljöavtal och att vi ska få ett viktigt civilsamhällesforum. Det är en del i det som vi kan kalla det institutionella ramverket kring Mercosuravtalet. Det möjliggör också för organisationer i civilsamhället att vara med och påverka och föra en dialog med regeringen.
Implementeringen av ett frihandelsavtal öppnar alltså dörrar för konkreta aktiviteter i hållbarhetsfrågor. Jag skulle också vilja lyfta fram att närvaron av svenska och europeiska företag i Brasilien möjliggör för oss att jobba med inte bara hållbarhetsfrågor för miljön utan också med arbetsrättsliga frågor och ett hållbart företagande generellt sett.
EU-kommissionen har nu aviserat att man tar denna situation på mycket stort allvar. Man för och ska föra en omfattande dialog med Mercosurländerna om ytterligare åtaganden vad gäller hållbarhetsfrågor. Vi välkomnar verkligen det, och vi har verkligen större förväntningar på att denna dialog ska leda till ett resultat.
Anf. 109 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Om handelsavtalen är verktygen måste man föra in fler krav. Dessutom ska det inte vara självklart att handel kommer att bedrivas i den omfattningen om miljö och mänskliga rättigheter inte respekteras.
Vår närvaro ger inte en total säkerhet för att saker och ting kommer att förändras. Vi såg när Brasilien hade en tyst kupp, kan man säga. Ingenting hände från Sveriges håll. Vi såg Bolivia, vi såg Chile och så vidare.
Slutligen vill jag beröra MR-frågan, arbetares rättigheter och urfolkens rättigheter. Genom skövling tar man ifrån småbrukarna och urfolken deras rätt till marken.
Förra månaden kallade Brasiliens regering in militären för att attackera MST:s legala bosättningar i södra delen av Bahia. Här finns det ett tjugotal samhällen som har förstörts till grunden. Skolor och ekologisk produktion är helt förstörda. Här kriminaliserar man sociala ledare och bryter ned urfolkens och småbrukarnas organisering för ett värdigare liv. Det finns nämligen ingen plats för ekologisk småskalig produktion under Mercosuravtalets skugga. Frihandelsavtalen är nämligen utformade för att gynna detta makro, de storskaliga odlingarna, med allt vad det innebär. Det drabbar även småbrukare både i Mercosur och i EU.
Detta kommer att leda till en ökning och en acceptans av mänskliga rättighetsbrott mot urfolk, miljö och fackliga aktivister, eftersom länderna premieras med avtalet, trots upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna och avsaknaden av demokrati till exempel i Brasilien.
Detta är någonting som i alla fall Vänsterpartiet anser behöver förändras.
Anf. 110 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Jag instämmer verkligen i Lorena Delgado Varas uppfattning om hur otroligt viktigt det är att vi också lyfter fram frågan om mänskliga rättigheter och tar den möjlighet vi kan få när vi får till stånd en dialog, inte bara när avtalet är tecknat utan också innan avtalet är tecknat. Det handlar inte bara om dialog. Det handlar faktiskt också om påtryckningar, eftersom det är av stort intresse från Mercosurländerna att teckna detta avtal med EU. Vi har nu en möjlighet att påverka. Vi har redan gjort det. Vi tror definitivt att det är en faktor när det gäller att Brasilien har valt att inte lämna Parisavtalet, att man har sett framför sig att kunna kliva in i ett Mercosuravtal med EU. Det har alltså redan haft effekt. Men vi ser inte någon effekt förrän detta får en effekt också i verkligheten borta i Mercosurländerna.
Beträffande skrivningar i avtalet när det gäller just mänskliga rättigheter finns det skrivningar där om en politisk dialog. Vi ska samarbeta för att främja respekten för mänskliga rättigheter. Det innefattar också urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter.
EU antog rådsslutsatser om urfolk i maj 2017. Där bekräftas bland annat EU:s stöd för FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Detta är otroligt centralt också i dialog med Mercosurländerna.
Vidare slogs det också fast från EU:s sida att man ska ha en särskild prioritet när det gäller att bekämpa diskriminering av urfolk, som hot och våld mot urfolk. EU:s linje är, och Sverige är verkligen pådrivande när det gäller urfolkens rättigheter, att detta måste avspeglas i dialogen när det gäller mänskliga rättigheter i fråga om Mercosur. Det är centralt i förhandlingarna och också i dialogen före. Som jag nyss nämnde pågår en nyupptagen dialog mellan EU och Mercosur just för att få in dessa otroligt centrala frågor om mänskliga rättigheter men också frågor om miljö och klimat innan ratificering sker.
Generellt kan man säga att Sverige är ett av de länder som är pådrivande just i dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.