gymnasiesärskoleelevers ekonomiska situation

Interpellation 2001/02:95 av Wälivaara, Erling (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-11-22
Anmäld: 2001-11-27
Besvarad: 2002-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 november
Interpellation 2001/02:95
av Erling Wälivaara (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om gymnasiesärskoleelevers ekonomiska situation

Elever i gymnasiesärskolan omfattas inte av studiemedelssystemet. Det innebär att dessa elever inte kan få studiehjälp. De får inget extra tillägg eller inackorderingstillägg. I stället får särskoleeleven ett förlängt barnbidrag på 950 kr under tolv månader av året vilket motsvarar 11 400 kr.

Eleverna i den vanliga gymnasieskolan omfattas av studiemedelssystemet och erhåller 950 kr i månaden under nio månader av året. Det extra tillägg de kan erhålla är 855 kr, 570 kr eller 285 kr per månad beroende på föräldrarnas inkomst. Inackorderingstillägget är lägst 1 190 kr per månad och högst 2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hem och skola.

Om en elev i gymnasiesärskolan är i behov av inackordering eller extra tillägg så kommer denna elev att drabbas hårdare ekonomiskt än vanliga gymnasister. Studerar man långt från hemmet och dessutom uppfyller kravet för den mellersta nivån av extra tillägg går man miste om 12 990 kr årligen, i ett värsta scenario 25 995 kr årligen.

Denna effekt ökar ytterligare nästa år, då studiebidraget kommer att utbetalas en månad mer samtidigt som gruppen gymnasiesärskoleelever inte kompenseras.

Vad avser ministern göra för att gymnasiesärskoleelever ska ges samma ekonomiska villkor som gymnasieelever?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:95

Webb-tv: gymnasiesärskoleelevers ekonomiska situation

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 45 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Erling Wälivaara har frågat mig vad jag avser att göra för att elever vid gymnasiesärskolan ska ges samma ekonomiska villkor som övriga gym- nasieelever. Frågan är ställd mot bakgrund av att gymnasiesärskolan inte är en studiestödsberättigande utbildning. Inledningsvis vill jag tala om att det här är en frå- ga som är väl känd inom Utbildningsdepartementet. Erling Wälivaara förordar i sin interpellation att ele- ver i gymnasiesärskolan ska ges samma ekonomiska villkor som övriga gymnasieelever. Men en sådan förändring, dvs. att gymnasiesärskolan inordnas i studiestödssystemet, kan komma att innebära en eko- nomisk försämring för flera av dessa elever och deras familjer. Detta vore olyckligt. Frågan behöver därför belysas ytterligare. Jag avser därför att tillsätta en särskild utredare som ska se över frågan om studiestöd för elever i gymnasiesärskolan. Utbildningsdepartementet arbetar för närvarande med att färdigställa direktiven till en sådan utredning. Det är viktigt att vi får en mer djup- gående analys av vilka ekonomiska konsekvenser olika ändringar får för dessa elevers finansiella situa- tion även med hänsyn till andra familjepolitiska stöd. Först därefter är jag beredd att ta ställning i frågan. Min ambition är att direktiven ska beslutas inom den närmaste tiden.

Erling Wälivaara (Kd)

Anf. 46 Erling Wälivaara (Kd)

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Det är ett likalydande svar som utbildningsmi- nistern har levererat ett antal gånger tidigare, både vid muntliga frågestunder och i debatter om studiestödet. Frågan är på intet sätt ny utan väl känd för Ut- bildningsdepartementet, påpekar Thomas Östros i sitt svar. Det är för väl att frågan är väl känd. Men desto mer förvånande är då att ingenting gjorts för att för- bättra de ekonomiska villkoren för särskoleelever. Det handlar egentligen om ungdomar med olika grad av funktionshinder. I många fall handlar det om män- niskor som har svårt att göra sin röst hörd. Under de två senaste åren har studiestödet för stu- derande i den vanliga gymnasieskolan successivt förbättrats. Nivån på studiehjälpen har höjts, och tiden då studiehjälp, extra tillägg och inackorderings- tillägg utbetalas har utökats från nio till tio månader per år. Det här är väldigt bra åtgärder. Det är sådana åtgärder som Kristdemokraterna har krävt under en lång tid i motioner och i olika debatter. Men vi är oroade över diskrimineringen av gym- nasiesärskoleeleverna. Många av dessa har endast ett s.k. förlängt barnbidrag på 950 kr per månad. Visser- ligen utgår detta bidrag under årets tolv månader, men en gymnasieelev vid särskolan kan inte heller få något extra tillägg avsett för studerande från familjer med svag ekonomi. Likaså kan inte en särskoleelev få det s.k. inackorderingstillägget. I jämförelse med en elev i den vanliga gymnasie- skolan kan särskoleeleven i det värsta scenariot få 26 000 kr mindre per år i ekonomiskt stöd. Detta är djupt orättvist och diskriminerande. Att sedan några särskoleelever har rätt till förtids- pension eller sjukbidrag när de fyller 16 år får inte innebära att de som inte har dessa förmåner måste kvarstå i ett sämre ekonomiskt läge. Att förbättra för de sämst ställda behöver inte heller nödvändigtvis innebära att man försämrar för dem som i dag har sjukbidrag eller förtidspension. Kristdemokraterna efterlyser ett system som är rättvist och inte diskrimi- nerar särskoleeleverna. Nu lovar utbildningsministern att tillsätta en utre- dare som ska se över frågan om studiestöd för elever i gymnasiesärskolan. Det är bra. Det tackar vi för. Men utbildningsministern uttrycker också en ambition om att direktiven ska beslutas "inom den närmaste tiden". Jag känner igen också det svaret. Jag har fått det flera gånger i tidigare debatter. Jag vill i dag fråga minis- tern: Vad menar ministern med "den närmaste tiden"? Det vore bra att få en definition på det. Och när kan utredningen beräknas tillsättas? Jag vill också fråga: Vore det inte lämpligt att ge det här uppdraget till den sittande gymnasiekommit- tén - bara som ett litet tips från oss kristdemokrater - för att höja tempot i frågan? Gymnasiekommittén har ju fått förlängd tid, fram till slutet av det här året, eftersom regeringen avser att komma med tilläggsdi- rektiv till utredningen. Jag är tacksam om jag får svar på de här frågorna.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 47 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Också jag är tacksam för att interpel- lanten ställer den här frågan. Det är en viktig fråge- ställning. Vi arbetar med direktiv. Vi ska se till att belysa frågan ordentligt och se igenom olika möjliga alternativ för att skapa en bättre en bättre ordning och bättre villkor än vad som gäller nu och har gällt under många år. Det här är en fråga som behöver utredas och bely- sas. Det finns i dag en särbehandling av elever vid gymnasiesärskolan. Ett sådant exempel är att dessa elevers familjer inte kan söka det extra tillägget inom ramen för studiehjälpen. Det är dock inte en helt okomplicerad fråga att hitta en bra lösning, och därför är det viktigt att vi ordentligt ser igenom frågan. Om vi inordnar dessa studerande i det vanliga studiestödssystemet kan det både innebära en ekono- misk försämring för flera elever och få konsekvenser för andra samhällsstöd som utgår till den här gruppen av elever. Det är därför väldigt viktigt att vi får ett helhetsperspektiv på detta. Utredningen kommer att tillsättas inom kort. Det kan jag lugna Erling Wälivaara med. Det är med stora förväntningar jag ser fram emot den utredningens resultat. Något mer i sak kan jag inte säga förrän vi har fått just denna utrednings resultat på bordet.

Erling Wälivaara (Kd)

Anf. 48 Erling Wälivaara (Kd)

Fru talman! Nu är det så att en del av eleverna vid gymnasiesärskolan har rätt till förtidspension eller sjukbidrag när de fyller 16 år, som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Men också det här systemet med förtidspension och sjukbidrag ändras från den 1 januari 2003, enligt ett riksdagsbeslut med anledning av propositionen Sjukersättning och aktivitetsersätt- ning i stället för förtidspension. Den här förändringen innebär en försämring för vissa särskoleelever. Enligt beslutet ges ungdomar med funktionshinder rätt till hel aktivitetsersättning i stället för förtidspension, men först från den 1 juli det år som de fyller 19 år. Det blir en försämring för dem. Detta kan de få om de inte har hunnit avsluta sina gymnasiestudier. Nuvarande studiestöds- och ersättningssystem har stora brister. Ett helhetsgrepp måste tas. Inte bara särskoleelevernas utan alla studerandes, även vuxen- studerandes, hela ekonomiska situation bör belysas. Kristdemokraterna har just när det gäller vuxenstude- rande särskoleelever i flera motioner lyft fram den här frågan och tagit upp deras situation. Nu är det glädjande, och det vill jag tacka utbild- ningsministern för, att regeringen efter många års påtryckningar har gått med på att tillsätta en s.k. stu- diesocial utredning som belyser studenternas hela ekonomiska situation. Jag vill fråga utbildningsmi- nistern: Är den studiesociala utredningen tillsatt? Kommer den också att omfatta särskoleelever? När beräknas vi få se resultatet av den? För oss kristdemokrater är det ett renlighetskrav att diskriminering av särskoleelever och deras eko- nomiska villkor upphör och att de får minst lika goda ekonomiska villkor som övriga studerande.

Intressenter

Frågeställare

Wälivaara, Erling (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna