Gränsproblematiken

Interpellation 2009/10:80 av Larsson, Lars Mejern (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-10-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2009-11-02
Svar fördröjt anmält
2009-11-17
Sista svarsdatum
2009-11-19
Besvarad
2009-11-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 oktober

Interpellation

2009/10:80 Gränsproblematiken

av Lars Mejern Larsson (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

En byggarbetare som har jobbat i Norge under en längre tid och som sedan blir arbetslös kan hamna i en svår situation om han eller hon blir arbetslös.

Det finns rapporter om fall där arbetslösa inte får sina pengar förrän över tre månader senare. Det är en tungrodd byråkrati som inte blir mindre komplicerad beroende bland annat på blankett E301. I Sverige är det arbetslöshetskassorna som har ansvar för att utfärda intyg E301 till personer som har arbetat i Sverige och behöver intyget för att söka arbetslöshetsersättning i annat EES-land. Det är även arbetslöshetskassornas uppgift att inhämta intyg E301 från andra EES-länder om det behövs för uppfyllande av ersättningsvillkoren.

I Norge finns begreppet permitteringar. Det ställer till problem för människor som bor i Sverige men jobbar i Norge och blir permitterade från sitt jobb. Detta gränshinder löstes 2004 men kan nu åter bli ett problem.

Detta kan ske beroende på att permitterad tid – personerna har fortfarande en anställning i Norge under permitterad tid – kommer att redovisas lika från Norge till alla EU/EES-länder. Det kommer att redovisas under punkt 4.2 på blankett E301, Likestillte perioder. Ändringen blev gjord i mars 2009. Tidigare, 2004–2009, redovisades detta som anställd tid och genererade a-kassa. Det har nu som sagt ändrats.

I väntan på att få denna blankett kan handläggningen inte påbörjas. Under tiden har den arbetslöse förhoppningsvis en buffert. Den arbetslöse har heller inget val annat än att ta jobb i utlandet om sådant finns. Regeringsrätten har avgjort en tvist om a-kassa för en byggnadsarbetare som inte ville ta arbete i Norge, vilket han enligt Regeringsrätten borde ha gjort.

Vad händer om den arbetslöse får ett nytt jobb för en kortare period? Då tar byråkratins långbänkar över igen. Då finns kanske ingen buffert i ekonomin för att återigen klara månaders väntan på pengar. Därför måste vi se till att det är ett flexiblare system och en a-kassa som gör att man inte riskerar hela sin livssituation vid arbetslöshet.

Av detta skäl ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet om vad statsrådet ämnar vidta för åtgärder för att lösa problematiken. Svaret jag fick förvånar mig dock något:

”Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) är väl medveten om att det förekommer långa handläggningstider vad gäller utfärdande av dessa intyg i vissa länder. Generellt har norska myndigheter för tillfället långa handläggningstider för ärenden som rör arbetslöshetsersättning. Kontakter har inletts mellan IAF och Ny arbejds- och velferdsforvaltning (NAV) och frågan tas upp på ett möte i Stockholm mellan de båda myndigheterna den 22 oktober. Motsvarande handläggningstider föreligger inte vid inhämtande av dessa intyg från något annat nordiskt land.”

Jag finner detta svar problematiskt. För det första kommer det att ha gått över ett halvår innan de norska och svenska myndigheterna träffar varandra för ett möte om denna fråga. Det kan knappast ha varit en överraskning för regering eller berörda myndigheter att handläggningstiderna i Norge ser ut som de gör. Svaret från statsrådet fortsätter:

”Den 1 maj 2010 träder den nya EG-förordningen 883/04 om samordning av socialförsäkringsförmåner i kraft. Denna förordning ersätter den tidigare förordningen 1408/71. EG-förordning 883/04 syftar bland annat till att förbättra samarbetet mellan berörda institutioner i de olika EU/EES-länderna. Detta sker bland annat genom ett gradvis införande av ett elektroniskt systemstöd för utbyte av socialförsäkringsinformation inom EU/EES. Detta systemstöd ska bland annat underlätta hanteringen av E301-intyg, vilket medför att denna hantering inte blir lika tidskrävande inom EU/EES.

Mot bakgrund av dessa redan planerade förändringar avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder med avseende på de problem som Lars Mejern Larsson påtalar.”

Den 1 maj 2010 är det över ett år efter förändringarna i mars 2009. Lägger vi till den tid som det tar att implementera ett sådant system, om nu Norge ens kommer att införliva denna förordning, så blir det en bra bit över ett år.

Jag förstår och har full respekt för att denna fråga är komplex och svårlöst. Men när domstol har funnit att en arbetstagare ibland måste ta ett jobb i exempelvis Norge är det oerhört angeläget att problematiken löses.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är:

Vad ämnar arbetsmarknadsministern göra för att skynda på arbetet med att lösa den problematik som beskrivs ovan?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:80, Gränsproblematiken

Interpellationsdebatt 2009/10:80

Webb-tv: Gränsproblematiken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 49 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag ämnar göra för att skynda på arbetet med att lösa gränshindersproblematiken gällande dels långa handläggningstider för utfärdandet av intyg E301, dels hur den tid under vilken personer som tidigare arbetat i Norge och är permitterade ska behandlas i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Först, vad avser de långa handläggningstiderna för utfärdandet av intyg E301, håller jag med om att det är olyckligt att enskilda under en ibland alltför lång tid får vänta på att deras ansökan om arbetslöshetsersättning ska behandlas. Jag vill emellertid i detta sammanhang påpeka att det yttersta ansvaret för arbetslöshetskassornas handläggningstider vilar på arbetslöshetskassorna. I egenskap av tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna har dock Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, en löpande dialog med myndigheten i Norge om de långa handläggningstiderna vid inhämtande av intyg E301. Som ett resultat av myndigheternas möte den 22 oktober 2009 har IAF fått förslag på hur de administrativa rutinerna kring hanteringen av intyg E301 kan tydliggöras och förenklas. Denna information har IAF i sin tur fört vidare till Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Vad avser frågan hur den tid under vilken personer som arbetat i Norge är permitterade ska behandlas i den svenska arbetslöshetsförsäkringen analyserar IAF för närvarande denna fråga för att finna en lösning. Jag är glad att Lars Mejern Larsson noterar att frågan är komplex - det är den - och en konsekvens av detta är att den måste beredas ordentligt. Mot bakgrund av det arbete som nu pågår för att lösa frågorna har jag för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.

Anf. 50 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Jag är glad att jag har fått ett svar av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, men jag är besviken. Svaret säger ingenting om vad ministern avser att göra åt de problem som jag belyser i min interpellation. Jag vill klargöra för alla som lyssnar till diskussionen här i kammaren i dag att jag inte står här för min egen skull utan för alla de arbetstagare som drabbas av ministerns inaktivitet. Sverige är ett avlångt land, och vi har långa gränser mot våra grannländer hela vägen från Haparanda och ned till Ystad. I Värmland har vi Norge som närmaste granne. I en tid när arbetslösheten når skyhöga nivåer i Sverige är den större nordiska arbetsmarknaden en möjlighet för många svenskar. I dag rör det sig kanske om 20 000-25 000 personer som har en del av sin löneinkomst under året från Norge. Högst är antalet från Värmland med runt 4 000-5 000 personer. När två länder möts på det här sättet är det lätt att det blir problem. Det råder byråkratiska hinder som försvårar en rörlig arbetsmarknad över landgränsen. Så här beskriver en arbetslös värmlänning som har arbetat i Norge i sju år problematiken: I början av mars blev jag arbetslös och fick inte mina stämplingspengar förrän i slutet av juli efter tolv veckors väntan. Det är en byråkrati utan like kring en enda liten blankett. Vi måste se till att det är ett flexiblare system och en a-kassa som gör att man inte riskerar hela sin livssituation vid arbetslöshet. En annan värmlänning, Göran Aarhus, beskriver sin oro på ett liknande sätt: Förra måndagen åkte jag till Grensetjensten för att skaffa de nödvändiga övergångshandlingarna till a-kassan, och så rasade hela världen för en stund. Svensk personal som varit permitterad i Norge så länge har inte rätt till a-kassa i Sverige. Beslutet var taget i mars, men ingen kände till det. Jag har nu försökt att peka på några av de gränshinder som man ställs inför och som gemensamt måste lösas mellan våra länder för att nå visionen om ett gränslöst Norden. Herr talman! Även Metall hemma i västra Värmland vittnar om medlemmar som har fått vänta på pengar i upp till sex månader. Detta är inte acceptabelt. Vi måste lyssna på dem som möter människorna. Verkligheten är här och nu, och regeringen måste ta ansvar för de beslut som man fattar. Regeringen måste vara mycket mer aktiv i att skapa gemensamma modeller som gör att våra gränspendlares vardag fungerar på ett så smidigt sätt som möjligt. Det kan inte vara nödvändigt att man ska straffas och behöva söka ekonomiskt bistånd från hemmakommunen. För mig som tillhör oppositionen kan det vara okej att säga att frågan är komplex, men för arbetsmarknadsministern som är ansvarig räcker det inte med att säga att frågan är komplex och att den måste beredas ordentligt. Herr talman! På tidigare direkta frågor har ministern svarat: "Att lösa gränshinder som innebär att människor som bor och arbetar i olika länder riskerar sämre ersättningsvillkor än personer som både bor och arbetar i samma land har varit en prioriterad fråga inom arbetsmarknadspolitiken sedan regeringsskiftet 2006." Ja, herr talman, det låter ju bra. Men om man hanterar frågor som är prioriterade på detta sätt vågar jag knappt tänka på hur icke prioriterade frågor behandlas inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har alla ett ansvar, och den som har det största ansvaret är arbetsmarknadsministern. Så vilket är beskedet till de drabbade värmländska familjeförsörjarna? Är det att de inte ska få besked om de är berättigade till ersättning, eller vad är det?

Anf. 51 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Lars Mejern Larsson slår in öppna dörrar. För det första är det naturligtvis helt oacceptabelt med de långa handläggningstiderna. Det ska gå snabbt att få den ersättning man har rätt till. Det är väl inga konstigheter. Problemet är här att det - precis som Lars Mejern Larsson pekar på - är två regelverk och två myndigheter som måste hitta gemensamma lösningar för att hantera informationsöverföring. Jag pratade med den norske statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet i Oslo om detta för två veckor sedan just för att se till att snabba på processen så att vi kan få lite snabbare besked. IAF har varit över och pratat med NAV, som är den norska myndigheten, för att kunna förenkla den här informationshanteringen. Informationen har lämnats från IAF till A-kassornas Samorganisation. Går det att göra mer förenklingsarbete ska vi självklart se till att göra det, för det här ska gå så snabbt som möjligt. Den här blanketten finns, och det kan ju inte vara alltför komplicerat att fylla i den och skicka över den så att man får den ersättning som man ska ha. Jag kan lova Lars Mejern Larsson att jag ska ligga på i det arbetet för att se till att det hanteras. Jag är av helt samma uppfattning. Har man rätt till ersättning ska man få sina pengar i rätt tid och i rätt omfattning. Det ska inte vara någon tvekan om det. När det gäller permitteringsdiskussionen är problemet lite annorlunda. Här har inte vi bidragit till någon förvirring, utan det är ju regler som har funnits ganska länge och som säger att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att kunna få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Då har det tolkats som att man under en permitteringsperiod inte står till arbetsmarknadens förfogande. Men det finns hopp även i den delen, kan jag säga! En dom i kammarrätten från mars meddelade att man ska kunna betrakta tiden i permittering som arbetad tid och därmed vara grund för rätt till arbetslöshetsersättning. Det arbete som nu pågår är att IAF som är den myndighet som har att se över de här frågorna går igenom och ser hur man konkret ska kunna göra det. Jag har i våra kontakter med IAF försökt att säga att naturligtvis ska det bli rätt och därför krävs det lite tid för att man ska kunna få det på plats. Men det finns ingen anledning att dra benen efter sig, utan den här frågan ska också kunna lösas. Har man rätt till ersättning ska man också i den här dimensionen få det i rätt tid.

Anf. 52 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för att han ligger på när det gäller hanteringen av E301:an, för det är som du säger bara en blankett. Det borde man kunna lösa på ett mycket snabbare sätt, för det är tufft för dem som drabbas och lever utan ersättning. Jag måste säga, herr talman, att det var först när den här artikeln om problematiken för Göran publicerades i Värmlands Folkblad som en ombudsman tog kontakt med Grensetjensten och de i sin tur fick höra talas om kammarrättsdomen. De har efter det vänt sig till IAF, och de har också vänt sig till SO, och man väntar nu med spänning på svaret. Det är som du säger att i domen avslås IAF:s överklagan på länsrättens beslut i permitteringsfrågan. Då ställer jag mig mycket frågande till ministerns okunskap om denna så viktiga dom för enskild medborgare. Man kan vidare starkt ifrågasätta Inspektionen för arbetslöshet, IAF:s, agerande. Jag undrar om IAF inte har känt till domen eller inte har brytt sig om utslaget i kammarrätten. Jag hade hoppats att de arbetslösa skulle få lugnande besked från ministern, men det verkar som att de får avvakta svaret från IAF och ministern till ett senare tillfälle. Ministern tar upp det här, och han belyser det ju själv. Men det gör mig ändå oerhört förvånad att regeringen inte har känt till denna dom trots att man enligt egen utsago har satsat stora resurser på att lösa problemen vid arbete i annat land. Om en så viktig dom inte finns med i ministerns underlag till svar, som jag sade, ställer sig nog många gränspendlande svenskar frågan vad som tidigare har uteslutits i tidigare svar från ministern rörande deras situation. Jag vill till slut ännu en gång upprepa ministerns tidigare svar och låta det tala lite för sig självt: "Att lösa gränshinder som innebär att människor som bor och arbetar i olika länder riskerar sämre ersättningsvillkor än personer som både bor och arbetar i samma land har varit en prioriterad fråga inom arbetsmarknadspolitiken sedan regeringsskiftet 2006." Herr talman! När nu ministern har fått kännedom om att det finns en dom som reglerar detta är det intressant att höra vilka åtgärder som ministern tänker vidta.

Anf. 53 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Okunskap? Jag tog ju själv upp domen i tidigare inlägg! Dessutom hade jag en interpellationsdebatt med Sven-Erik Österberg om just detta i våras. Det råder ingen okunskap alls om detta. Däremot är jag inte någon domstol. Jag kan inte överpröva myndigheternas hantering av frågan, men jag kan ligga på dem och kräva ett besked. Det har jag också gjort, vilket framgår av föregående replikomgång. Återigen: Man ska ha rätt ersättning i rätt tid till rätt person. Det gäller självklart också dem som pendlar över gränsen. Problemet har varit, återigen, att det är olika myndigheter i olika länder som ibland tolkar regelverk på olika vis. Det här är det ständiga problemet när det gäller gränspendling. Min ambition är, och det säger jag återigen, att det ska vara så enkelt som möjligt. Jag delar Lars Mejern Larssons grunduppfattning. Det är oerhört bra att försöka riva de här hindren mellan våra olika länder - mellan Sverige och Norge i Värmland och andra delar av landet, mellan Sverige och Danmark i södra Sverige och mellan Sverige och Finland uppåt Tornedalen. Gång efter gång när vi identifierar den här typen av problem gör vi just det, och vi försöker att hantera det just på det här sättet. Men nu är det IAF som har uppgiften att göra detta, och vi ligger på för att de ska komma fram med rekommendationer till a-kassorna för att hantera detta på rätt sätt.

Anf. 54 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Jag är glad att ministern delar min uppfattning om att det ska vara så enkelt som möjligt och att man måste skapa möjligheter för gränspendlandet så att det kan vara enkelt. Det gläder mig. Den inaktivitet som varit tidigare har skapat stor oro bland många gränspendlare, och det måste vi ta fasta på. Jag är inte nöjd i dag, och jag är inte nöjd i morgon. Jag kommer att följa den här frågan tills den är löst. Först då är jag möjligtvis nöjd.

Anf. 55 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Nu jobbar vi på, och sedan får vi återkomma.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.