Förtida stängning av ytterligare kärnkraftverk
Interpellation 2015/16:534 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-04-07
- Överlämnad
- 2016-04-07
- Anmäld
- 2016-04-08
- Sista svarsdatum
- 2016-04-22
- Svarsdatum
- 2016-04-26
- Besvarad
- 2016-04-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Regeringen har sedan tidigare aviserat sin ingång i Energikommissionen om ett fullt ut förnybart kraftsystem. I en debattartikel nyligen meddelade bland andra statsrådet att målsättningen för regeringen är att detta ska förverkligas redan inom 20 år, vilket i sådana fall innebär redan från 2036.
Ett förverkligande av regeringens målsättning innebär följaktligen att samtliga sex kvarvarande reaktorer bortom 2020, sett till deras tekniska livslängd, kommer att behöva stängas i förtid. För vissa av reaktorerna närmare uppemot tio år i förtid. Omfattande investeringar har genomförts i dessa anläggningar för att höja såväl säkerheten som att förlänga driftstiden, och vilket har skett med antagande om att få driva anläggningarna vidare under de krav som ställs från myndigheterna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:
Är regeringen beredd att med politiska verktyg säkerställa den målsättning man har meddelat angående sammansättningen av de olika kraftslagen på den svenska elmarknaden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:534
Webb-tv: Förtida stängning av ytterligare kärnkraftverk
Dokument från debatten
- Protokoll 2015/16:98 Tisdagen den 26 aprilProtokoll 2015/16:98 Svar på interpellation 2015/16:534 om förtida stängning av ytterligare kärnkraftverk
Protokoll från debatten
Anf. 26 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om regeringen är beredd att med politiska verktyg säkerställa den målsättning man har meddelat angående sammansättningen av de olika kraftslagen på den svenska elmarknaden.
Arbetet i Energikommissionen tar ett systemperspektiv för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi. I det arbetet ingår allt ifrån att se över förutsättningarna för de enskilda kraftslagen till att genomlysa hela marknadens utformning. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet, inklusive skatten på termisk effekt, är uppe för diskussion inom ramen för Energikommissionen.
Vårt mål med de diskussionerna är att sätta mål för energisystemet och att slå fast en färdplan för att nå målen. Det är dock för tidigt att i dag uttala sig om vad denna diskussion kommer att resultera i.
Anf. 27 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Bakgrunden till interpellationen är det besked som regeringen lämnade i en debattartikel där man aviserade sin ingång i energisamtalen, nämligen att man vill ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem och att detta ska uppnås redan inom 20 år.
Jag är väl medveten om det arbete som pågår i Energikommissionen. Den nya komponenten i detta avseende är som jag ser det att regeringen, som tidigare har varit tydlig med ingången om ett hundraprocentigt förnybart kraftsystem, nu tillägger i återhållsexercisen att man ska vara framme vid detta mål redan om 20 år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som vi ser som bekymmersamt är att de sex kvarvarande kärnkraftsreaktorerna, där det inte finns något besked om att de ska läggas ned, har en driftstid bortom 2036. Med den ingång som regeringen aviserade i debattartikeln innebär detta ett spann mellan 2040-2045 då man inte ska köra vidare utan stänga i förtid, uppemot tio år för de nyaste reaktorerna.
Det är en sak att man har en vilja att med politiska styrmedel få fram nyproduktion inom vissa delar av branschen, men frågan är hur man hanterar de kvarvarande produktionsanläggningarna med den ambition man har. Sverigedemokraterna ser det som oroväckande ur perspektivet att man står inför omfattande investeringar i närtid, där det delvis krävs ett snabbt besked om effektskattens varande eller icke varande.
Om man gör de investeringar som behövs och vill köra vidare kommer det att krävas att man får köra den tekniska livslängden ut för att kunna finansiera investeringarna och få avkastning på det egna kapital som finns i verksamheten.
När man för in denna typ av återhållsexercis blir det ytterligare en parameter med osäkerhet. Vad händer när man är framme vid 2036 om regeringen får bestämma och man inte lever upp till detta? Ska man stänga produktionsanläggningar, eller vad kan man tänka sig att vidta för typ av åtgärder för att nå upp till den ambition man har satt upp?
Denna fråga blir hängande kvar, även bortom det som sägs i interpellationssvaret. Vad kan man tänka sig att vidta för typ av åtgärder ifall man inte når upp till ambitionen? Om de befintliga sex kärnkraftsreaktorerna inte skulle få köra sin tekniska livslängd fullt ut kommer det helt klart inte att bli hundraprocentigt förnybart till 2036, exempelvis. Det är denna fråga som jag återigen vill ställa till statsrådet.
Anf. 28 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Själva frågan om energisystemet och tillgången till säker leverans av el är central för vårt samhälle, för våra hushåll och för att vi ska kunna leva både bekväma och rika liv. Mycket av vårt moderna leverne bygger ju på tillgången till el.
Det handlar om landets utveckling. Mycket av vår industri, inte minst basindustrin, är beroende av trygga leveranser av elektricitet till konkurrenskraftiga priser. Situationen är i dagsläget väldigt gynnsam för konsumenter och industrin, och det tror jag att interpellanten kan hålla med om. Vi har stora överskott av elektricitet. Förra året exporterade vi mer än någonsin, tror jag, framför allt till vårt grannland Finland. Priserna är historiskt låga. Förra året hade vi snittpriser under hela året på motsvarande 20 öre per kilowattimme exklusive skatter och avgifter.
Men det är klart att vi ser utmaningar om vi tittar framåt. Varken jag eller Mattias Bäckström Johansson kan egentligen sia om exakt vad som händer om 15, 20 eller 25 år. Det är en sak att resonera om teknisk livslängd, men det måste också finnas en ekonomisk hållbarhet i detta. Det är mot den bakgrunden vi har fått besked om att fyra av de tio reaktorer vi har i dag kommer att fasas ut inom de närmaste fyra åren. Det klarar vi just därför att vi under dessa år har byggt upp en kapacitet som gör att vi kan hantera det.
På motsvarande sätt måste vi naturligtvis fråga oss hur vi ska göra när de återstående sex reaktorerna av tekniska och ekonomiska skäl fasas ut. Vi kan inte vänta till den minut då detta görs, utan vi måste ha en plan för att alltid kunna säkra elen till hushållen och industrin. Regeringens ingång är att detta måste vi kunna göra samtidigt som vi ökar hållbarheten i systemet. Vi tror att det är fullt möjligt att göra det både förnybart, leveranssäkert och konkurrenskraftigt. Det är mot denna bakgrund som vi har en energikommission som sitter och jobbar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det är viktigt, fru talman, att vi inte nöjer oss med att bara skruva i en liten del av systemet och tro att vi har löst alla utmaningar - det brukar vara det vanliga, att man ofta fokuserar på just genereringen av el - utan att vi för en gångs skull faktiskt gör en ordentlig översyn av hela systemet.
Ja, produktionen är viktig, men överföringsnätet, stamnätet, överföringsförmågan, användningen, energieffektiviseringen och marknadens utformning är också frågor som det är viktigt att hitta lösningar på så att vi i alla lägen kan garantera våra hushåll och industrier el till konkurrenskraftiga priser.
Det är detta vi sitter och jobbar med nu. Utifrån mitt perspektiv, som energiminister såväl som ordförande i Energikommissionen, är det viktigt att inte föregripa samtalen och på det viset försvåra en bred samsyn i dessa frågor, för jag tror att en bred samsyn är nödvändig för att skapa långsiktiga förutsättningar för energisystemet. Om vi inte lyckas med det är risken att denna period av nollinvesteringar, som i dagsläget inte är ett stort bekymmer men som kan bli det om den håller på för länge, hävs just därför att man skapar långsiktiga förutsättningar för energisektorn.
Anf. 29 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Sverigedemokraterna delar absolut den syn som statsrådet ger uttryck för - att systemperspektivet är viktigt liksom att man tittar på vad energisystemet ska serva i sammanhanget och inte det omvända, vad samhället och näringslivet ska uppbringa för att se till att energisystemet fungerar i alla avseenden.
Vi är även positiva till att man tar ett bredare omtag i en energikommission för att hitta någon form av utgångsläge som är hållbart över flera mandatperioder, med tanke på de investeringar som görs inom energisektorn, där det handlar om decennier då investeringen ska kunna stå sig, inte om enskilda år.
Men om man tittar på det fokus som har ålagts Energikommissionen genom kommittédirektivet ser man att det ligger på tiden efter 2025 och särskilt på landets elförsörjning. Det vi ser som bekymmersamt är det som även statsrådet ger uttryck för, nämligen att konsumenter och industrin har väldigt låga elpriser, vilket är gynnsamt, men att dessa inte är hållbara i det avseendet att det investeras i nya produktionsanläggningar för att ersätta dem som faller ut.
Just det gör att det är säkerhetshöjande åtgärder i de befintliga kärnkraftsreaktorerna som väntar. Det är även ett måste för att man ska kunna vara i drift efter 2020. Kommer de investeringarna till kommer det förmodligen att krävas att man vill kunna driva sina anläggningar under hela deras tekniska livslängd. Men då kastas i stället otydligheten in om vad som händer under resans gång, mot 2040. Det kastas ut i debattartiklar att det ska vara hundra procent förnybart redan 2036, som är nästan tio år innan den tekniska livslängden går ut för vissa av de här anläggningarna. Det ändrar också förutsättningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skapar man en otydlighet som inte leder till att de här investeringarna i bland annat oberoende härdkylning kan göras kommer 40 procent av landets elkraftsproduktion att vara borta före 2025, vilket är den tidpunkt då Energikommissionens lösningar ska börja gälla. Då har man raserat förutsättningarna för hela den bit som var ingången i samtalen från första början.
Statsrådet säger att man har byggt upp en kapacitet för att hantera de nedläggningsbeslut som har kommit från de fyra kärnkraftsreaktorerna. Jag vill delvis säga att det snarare är en följd av den kapacitet, överkapacitet, som man har byggt upp och som har varit en av de mest bidragande orsakerna till att vi har fått låga grossistpriser på el. Framför allt handlar det om utbyggnad av förnybart, med subventioner som det har fattats beslut om på politisk väg, men det handlar även om en nedgång i efterfrågan. Det har raserat förutsättningarna för alla typer av marknadsmässiga investeringar i just kraftproduktion.
Politikens roll är att försöka hitta ett utgångsläge där man på en öppen och fri elmarknad bör kunna stå sig utan att det ska behövas politiska beslut för att få igång investeringar. Här finns det en uppenbar risk att man även hamnar i en mycket negativ spiral, där man nödgas gå in med politiska åtgärder, skattemedel och olika subventionspaket för att få till investeringar. Då driver man det längre och längre bort från någon form av marknadsmekanismer på elmarknaden.
Jag vill återigen flagga för: Jag välkomnar mycket av det arbete som sker inom ramen för Energikommissionen. Men man raserar även förutsättningarna för det arbete som ska syfta till att lösa förutsättningarna för elmarknaden efter 2025 genom att skapa otydlighet för investeringar som måste göras långt innan dess.
Anf. 30 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Det är klart att en del av grundutmaningen för kärnkraften handlar om de låga priserna. Lägg därtill de säkerhetskrav som har tillkommit efter Fukushimakatastrofen, med oberoende härdkylning, som i runda tal motsvarar investeringskostnader på ungefär 1 miljard per reaktor. Det är en del av utmaningen, och den måste man hitta en väg att hantera. Som jag säger i mitt svar ingår det naturligtvis i kommissionens arbete att resonera samlat kring den här typen av frågor.
Man kan alltid diskutera vad som är hönan och vad som är ägget. Det finns en diskussion om vad som orsakar de mycket låga elpriser som vi har i dag, som är till fromma för både industrin och hushållen.
Energikommissionen har ganska nyligen tagit fram en analys, ett underlag, kring detta och mycket annat som handlar om de olika kraftslagen. Det är klart att allt påverkar, men den analysen och ett flertal andra analyser som andra aktörer har gjort visar att huvudorsaken till att vi har så låga elpriser i Sverige i dag är de låga kolpriserna och de låga priserna på utsläppsrätter.
Vi är ett land som är tätt sammanlänkat till andra länder när det gäller elsystemen. Vi har närmare 4 gigawatt i överföringskapacitet ned till kontinenten, Danmark, Polen, Tyskland. Där är kolet prissättande på marginalen. Enligt den analys som Energikommissionen har gjort och som bekräftas av ett flertal andra förklaras de låga elpriserna till 80 procent av det låga kolpriset och de låga priserna på utsläppshandeln, priserna på så kallade ETS.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man ska inte göra det så enkelt för sig att man tror att det i ett land som är så sammanlänkat som Sverige är bara beslut som vi har tagit här och nu som påverkar vår marknad, särskilt som den till sin natur är nordisk och alltmer kontinental.
Likväl ställer detta oss inför utmaningar - det går inte att komma ifrån. Det är de utmaningarna som vi måste hantera, och det är det vi gör inom Energikommissionen.
Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna har också blivit inbjudna att delta i det arbetet. Där får man, precis som alla andra partier, föra fram sina synpunkter. Min ambition är som sagt att hitta en bred samsyn inom kommissionen, så att vi skapar långsiktiga förutsättningar och så att vi får nödvändiga investeringar, eftersom målet är att i alla lägen kunna garantera våra hushåll el till konkurrenskraftiga priser. Regeringen menar också att det är fullt möjligt att på sikt göra det förnybart. Som Mattias Bäckström Johansson nämner har vi tydligt sagt att vi tror att det går att göra inom 20 år.
Innebär detta, för att återkomma till frågan i ditt första inlägg, att vi med politiska beslut, som man gör i Tyskland, kommer att förbjuda kärnkraftsreaktorer som är igång? Svaret på den frågan är entydigt nej.
Anf. 31 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Det sista i statsrådets svar var väl någorlunda i närhet till vad frågan avsåg i sådana fall, för det är en otydlighet som man skapar och som har varit uppe till diskussioner där man inte säger hela biten. Det är en sak att ha målsättningen att vi kanske kan landa där, men frågan är hur långt man är beredd att gå för att nå det mål som man har satt upp.
Jag är väl medveten om att man i underlaget till Energikommissionen nämner låga kolpriser som det mest avgörande. Men det finns en oenighet inom den här sektorn kring vad det är som har lett fram till de här priserna. En rapport nyligen från Svensk energi har pekat på att det snarare är en nidbild att de låga kolpriserna är den starkast bidragande orsaken och att det är överproduktionen på marknaden som har betydligt större påverkan på grossistpriserna. Det finns olika delar i detta.
Jag vill ändå skicka med bilden: Energikommissionen ska titta på tiden efter 2025. Gör man ingenting med den straffbeskattning som utövas mot kärnkraften och inte skapar en tydlighet för vilka spelregler som råder i närtid, då kommer inte de investeringar att bli av som måste ske före 2020. Då raserar man förutsättningarna för det Energikommissionen ska jobba med, om nu 40 procent av den svenska elkraftsproduktionen skulle försvinna. Då blir det mycket stora konsekvenser för alla som bor i det här landet, de företag som finns här och framför allt den industri som måste ha stark tillgång till leveranssäker och konkurrenskraftig elenergi. Detta kommer helt och hållet att rasera förutsättningarna för att detta kommer till stånd, med de investeringar som åläggs i närtid.
Jag tackar för svaret.
Anf. 32 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Sverige har de bästa förutsättningarna inom Europeiska unionen för att skapa ett energisystem som är hållbart, konkurrenskraftigt och säkert. Vi har stor tillgång till vattenkraft, en enorm tillgång både nu och i framtiden, tror jag. Vi har tillsammans med Norge 70 procent av Europas vattenkraftstillgångar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den största kraftkällan i Sverige redan i dag är bioenergi. Vi använder den för värmeändamål och har kunnat ersätta oljan i uppvärmningssektorn nästan helt och hållet.
Det blåser ganska mycket i det här landet, vilket har inneburit att vi i dag på totalen producerar mer vindkraft än till exempel vindkraftslandet Danmark. På samma sätt tror jag att vi har förutsättningar att bygga ut.
Lägg därtill, fru talman, de mycket goda förutsättningarna att fortsätta energieffektiviseringsarbetet. Sverige har varit mycket framgångsrikt på det här området, och potentialen är fortsatt mycket stor. Låt mig ge ett exempel.
Om alla hushåll, offentliga byggnader, hotell med mera byter belysning till LED - en belysning som fungerar alldeles utmärkt i dag och där livslängden innebär att den är betydligt billigare än den vi använder i dag - skulle det enligt Energimyndigheten motsvara en besparing på närmare 7 terawattimmar el per år. Potentialen är därmed fortsatt stor.
Regeringens ambition och regeringens ingång är att vi nu ska vidta mått och steg för att inte bara säkra elen under de närmaste fem eller tio åren för hushåll och industrier utan också lägga fram grundläggande förutsättningar som gör att vi kan säkra eltillgången för våra hushåll och industrier de närmaste 25-30 åren. För att kunna göra detta vill vi ha en bred samsyn så att en enskild aktör kan veta att om jag investerar mina pengar här kommer det att vara en lyckad affär, inte bara de närmaste två tre åren utan de närmaste tjugo åren.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.