Förstatligande av privat företagsamhet

Interpellation 2005/06:309 av Bill, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-03-16
Anmäld
2006-03-16
Besvarad
2006-03-28
Sista svarsdatum
2006-03-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 mars

Interpellation 2005/06:309 av Per Bill (m) till näringsminister Thomas Östros (s)

Förstatligande av privat företagsamhet

Posten AB planerar ett övertagande av familjeföretaget Strålfors, vilket skulle förändra Postens verksamhet och socialisera privat företagande. Posten AB lär ha lagt ett bud på företaget på 2 miljarder kronor. Det förefaller ännu vara oklart på vilket sätt köpet ska finansieras.

Strålfors är en blankettillverkare med verksamhet i tolv länder. Om köpet går igenom blir ett tidigare privat och börsnoterat företag i stället statligt och Posten AB:s affärsinriktning kommer att förändras.

Ännu har inte någon av dessa aspekter tagits upp med något av de berörda riksdagsutskotten.

Monopolsituationen inom postbranschen är uppe till diskussion i EU-sammanhang, liksom vilka negativa konsekvenser monopolföretags branschglidningar kan få.

1.   Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra branschglidningar inom statliga monopolföretag?

2.   Vad avser ministern att göra för att säkerställa riksdagens insyn i processer där statliga företag förändrar affärsstrategi?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:309, Förstatligande av privat företagsamhet

Interpellationsdebatt 2005/06:309

Webb-tv: Förstatligande av privat företagsamhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 21 Thomas Östros (S)
Herr talman! Mot bakgrund av att Posten AB har lagt ett bud på aktierna i Strålfors AB har Per Bill frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra branschglidningar inom statliga monopolföretag och vad jag avser att göra för att säkerställa riksdagens insyn i processer där statliga företag förändrar affärsstrategi. Låt mig börja med att svara på den senare frågan. Regeringen förvaltar de statligt ägda bolagen på riksdagens mandat. Riksdagen beslutar om inriktningen och villkoren för denna förvaltning. Bolagens övergripande verksamhetsinriktning underställs alltid riksdagens godkännande. Regeringen förvaltar sedan bolagen utifrån dessa beslut. Med utgångspunkt i riksdagens beslut om verksamhetsinriktning utformas och beslutas bolagens inriktning i bolagsordningen. Beslut om detta fattas på bolagens stämmor. Vid stämman överlämnar även regeringen de riksdagsbeslut som tagits om bolagens verksamhetsinriktning till styrelsen. Frågor rörande strategier för bolagen beslutas av deras styrelse och ledning. Denna beslutsordning gäller såväl privata som helägda eller delägda statliga aktiebolag. Beslut om strategier ska alltid ligga inom ramarna för beslutad verksamhetsinriktning i bolagsordningen. Denna ordning gäller även vid regeringens förvaltning av Posten. Regeringen arbetar målmedvetet för att riksdagens ledamöter och allmänheten ska ges en god insyn i och information om de statligt ägda bolagens inriktning och verksamhet. Regeringen har sedan lång tid tillbaka krav om att de statliga bolagen ska ha en utvecklad extern ekonomisk rapportering. Denna rapportering ska vara i minst samma klass som börsnoterade bolag. Vidare ska alltid riksdagsledamöterna inbjudas till bolagens årsstämmor. Regeringen lämnar själv en löpande information dels genom att offentliggöra kvartalsrapporter för de statligt ägda bolagen, dels genom den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande. På detta sätt skapas tydliga möjligheter för information rörande både regeringens förvaltning och bolagens verksamhet och strategier. Postens nu aviserade förvärv ligger inom ramen för det mandat som riksdagen tidigare beslutat om i samband med bolagiseringen. Per Bill har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra branschglidningar inom statliga monopolföretag. Låt mig först bara förtydliga en sak. Per Bill vill tillskriva svenska Posten ett monopol. Dåvarande Postverket förlorade sin ensamrätt till brevbefordran år 1993 och ombildades till Posten AB år 1994. Posten verkar på en liberaliserad marknad och har inget lagskyddat monopol, vilket fortfarande är fallet i de flesta europeiska länder. Sverige agerar dock för att EU ska skapa likvärdiga konkurrensvillkor på den europeiska brevmarknaden genom en liberalisering i likhet med den svenska. I detta sammanhang vill jag också understryka det viktiga samhällsuppdrag som Posten har ansvar för. En väl fungerande postservice är av stor vikt för att människors vardag ska fungera och för att företag och organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Av detta skäl är det viktigt att Posten framåtsyftande sköter och utvecklar sin postservice. Marknader och branscher genomgår kontinuerligt förändringar. Dessa förändringar kan styras av exempelvis teknologiskiften, förändrad lagstiftning, beteendeförändringar hos kunder med mera. Även statligt ägda bolag möter starka förändringar i sina verksamhetsförutsättningar, vilka inte alltid kan förutses. Det kan vara förändringar som genomgripande påverkar bolagens utvecklingsmöjligheter, konkurrenskraft eller till och med möjlighet till långsiktig överlevnad. Det ligger i en ansvarstagande ägares intresse att löpande bedöma och ompröva bolagens verksamhetsinriktning utifrån bland annat omvärldsförändringar. Som jag tidigare beskrivit underställs alltid riksdagen denna typ av omprövningar och beslut. Detta gäller oavsett om bolaget har ett lagstadgat monopol eller inte. Att förhindra omvärldsförändringar och därmed i vissa fall branschglidningar är inte alltid vare sig möjligt eller önskvärt. Statligt ägda bolag som verkar på konkurrensutsatta marknader ska utveckla sin verksamhet utifrån sunda marknadsmässiga och affärsmässiga grunder. Jag tycker inte att det är rimligt att statligt ägda bolag ska hindras att delta i utvecklingen av det svenska näringslivet. Denna inställning bygger enligt min mening inte på en industriell logik utan snarare på en ideologisk inställning om att statligt ägda bolag inte kan åstadkomma samma effektivitet och värdeskapande som privata. Det är ett synsätt som jag vänder mig emot.

Anf. 22 Per Bill (M)
Herr talman! Tack för svaret, näringsministern! Den svenska Posten, Posten AB, har under lång tid varit ett vanskött företag med stora förluster för skattebetalarna. Jag tänker till exempel på den tidigare branschglidningen när Posten skulle bli en aktiv spelare på Internetmarknaden och i och med sin satsning Torget orsakade skattebetalarna miljardförluster. De exakta siffrorna kommer vi aldrig att få reda på. Men det var över en miljard kronor, bedömer man. Det tog lång tid för Posten att så att säga få lite ordning. Den nuvarande ledningen har på ett tydligt sätt sett till att det är mer ordning, att det är bättre fokus på kärnverksamheter och att mycket av kringverksamheten både i Sverige och utomlands har rensats bort. Detta är bra. Men fortfarande är det - det är bara att titta i redogörelsen för företag med statligt ägande år 2005 och att se vad Posten har åstadkommit i utdelningar de senaste åren - en nolla, en nolla, en nolla och 150 miljoner de sista fem åren. Det är inte en särskilt bra avkastning som skattebetalarna har fått på de pengar som satsats i Posten. Under tiden har dock Posten fått ihop ett ganska hyggligt eget kapital - om jag minns rätt i storleksordningen 4 miljarder kronor. Nu är man villig att göra en affär där 40-50 % av det egna kapitalet ska användas till ett förvärv av Strålfors AB. Det här är en branschglidning som inte bara jag utan också många i affärspressen sätter ett mycket stort frågetecken för. Varför ska Posten köpa någonting som kanske till 30 % handlar om det man vill ha, nämligen information logistics men som för övrigt handlar om tryckeri, lotter, tipskuponger, kuvertering, adressering och försäljning av kontorsmaterial? Det är för mig väldigt svårt att förstå varför Posten ska förstatliga Strålfors AB. Jag har en tydlig fråga till näringsministern för att ändå hitta en gräns för när näringsministern tycker att det är rimligt att ett statligt företag och dess affärer diskuteras i riksdagen: Om Posten inom en månad lägger ett bud på VM Data, Tietoenator eller Federal Express - anser näringsministern då att det är rimligt att näringsministern åtminstone tar kontakt med riksdagens partier eller på annat sätt informerar om förstatligandet av företag i den storleken?

Anf. 23 Thomas Östros (S)
Herr talman! Den förändring som pågår inom den verksamhet som Posten i många hundra år har bedrivit är mycket stor. I Sverige har vi varit tämligen unika i att fullständigt liberalisera postmarknaden i den meningen att det är helt fritt för öppen konkurrens. Samtidigt har vi gått från Posten som ett affärsverk till Posten som ett aktiebolag med uppdraget från riksdagen att på denna avreglerade marknad klara sitt huvuduppdrag: att vara en framgångsrik leverantör av tjänster till svenska medborgare och andra. Det är en stor förändring som har skett. Tittar man på vad som händer just i dessa år ser man en tydlig och stadig minskning av brevskörden, som många naturligtvis uppfattar som Postens kärnverksamhet. Människor sänder alltmer elektroniska meddelanden till varandra. Man mejlar och sms:ar. Det gör att det gamla brevet inte alls har samma ställning som förr. Att den borgerliga majoritet som under 1990-talets inledning tog beslutet att liberalisera postmarknaden såsom man gjorde och dessutom tog beslutet att bolagisera Posten och väl argumenterade i sin proposition för varför man ville bolagisera Posten förutsätter jag var genomtänkt med tanke på den stora förändring som pågår sett till hur människor kommunicerar med varandra. Låt oss titta på vad regeringen och riksdagen sade 1993 när man tog beslutet om att bolagisera Posten. Man argumenterade bland annat för att gå ifrån ett statligt verk till ett bolag, som framgår av följande mening: Erfarenheten visar att de begränsningar som finns i affärsverksformen i fråga om till exempel förvärv medför komplikationer. Det var en väldigt medveten tanke att skapa ett aktiebolag som skulle drivas på affärsmässig grund för att skapa också större möjligheter för Posten att agera i en konkurrensutsatt värld. Utgångspunkten och budskapet från riksdagen är att Posten ska förvaltas så att värdet ökar i Posten. Avkastning på det egna kapitalet är viktigt för riksdagen. Det framgår också att det från ägarens sida är viktigt att Posten ska agera på affärsmässiga villkor. Kärnverksamheten ska vara att erbjuda rikstäckande post- och kassaservice. Så säger man: Annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet. Redan när man bolagiserar Posten förutser man att Posten kommer att hamna i en verklighet där verksamheten måste kompletteras för att huvud- och kärnverksamheten ska fungera. Det skrivs vidare att Posten måste ges möjlighet att tekniskt möta den ökande konkurrensen från den elektroniska sektorn. Min övertygelse är att de aviserade förvärv som nu finns ligger helt inom ramen för riksdagens beslut om bolagens uppdrag och verksamhetsinriktning. Det handlar helt enkelt om att kunderna i dag efterfrågar något annat än tidigare. Kombinationen av elektroniska och fysiska försändelser är det paket som man vill ha av en aktör som Posten. Posten har redan en viss verksamhet inom det område som man nu får vid förvärvet att Strålfors, men möjligheterna stärks att till kunden erbjuda det kunden vill ha. 10 % av Postens verksamhet riktar sig i dag till privatpersoner, 90 % till företagsmarknaden. Vill vi att Posten ska fullfölja uppdraget för riksdagen måste det naturligtvis vara möjligt för Posten att så komplettera sin verksamhet att man stärker sitt uppdrag, att på affärsmässig grund kunna vara framgångsrik på logistik- och postmarknaden.

Anf. 24 Per Bill (M)
Herr talman! Jag noterar att näringsministern inte svarade på min fråga. Det är ändå det som detta institut är till för. Riksdagen ska kunna fråga ut ministrarna om verksamheten och bland annat om hur de statliga bolagen drivs. Jag ska ställa frågan en gång till: När kommer vi till en gräns där förvärven är så stora eller av så branschglidande natur att riksdagens partier bör informeras om affären? Finns det någon sådan yttre gräns, eller kan man med dagens bolagsordning och den verksamhetsinriktning som finns i princip köpa vilka företag som helst på den globala marknaden utan att informera några av riksdagens partier? Det är min fråga, och jag hoppas verkligen att jag får ett svar på den. Herr talman! Näringsministern har rätt, det har hänt stora förändringar. Huvuduppdraget gäller inte på samma sätt som förut brev. Men fortfarande har Posten när det gäller brevutdelningen en marknadsandel som ligger en bra bit över 90 %. Senast jag tittade var det 96-97 %. Men det är fortfarande ett, som man på ekonomispråk brukar kalla det för, de facto-monopol även om det är på en avreglerad marknad. Man förändrade strukturen 1993, och vi har naturligtvis full rätt att återkomma och se om ett beslut som då var klokt fortfarande är klokt i dag. Det är inte alltid så att ett beslut som togs för 13 år sedan är det beslut som fortfarande ska gälla. Jag tror ändå att man förutsåg att förvärven, om det skulle vara några, snarare skulle handla om hur postföretag på olika marknader gick ihop. Jag har svårt att tro att man då förutsåg att skattebetalarna skulle bli av med över en miljard kronor på Internetsatsningen Torget eller att man skulle förstatliga det medelstora företaget Strålfors. Jag har ytterligare en fråga. Jag kan ändå tolka ministern som att ministern tycker att det är information logistics -delen av Strålfors som det finns en affärslogik för. Innebär det att ministern ser att övriga delar, till exempel försäljning av häftstift och kontorsmaterial, är någonting som Posten inte ska syssla med och därmed kanske så att säga ska deinvestera vid ett senare tillfälle? Jag måste ändå ta upp frågan om detta är en bra eller en dålig affär. I tidningen Dagens Industri i lördags beskriver man den här affären som en signal om att nu har det varit tre års börsuppgång och nu kommer de riktigt korkade strukturaffärerna, rent vettlösa med prislappar och industriell logik som inte stämmer överens. Enligt Dagens Industris krönikör Peter Benson är förvärvet sådant att det ger ett p/e-tal på 76. Han ställer den retoriska frågan: Sedan när har tryckerier i Småland, i Ljungby, blivit så hightech att de klassas med ett p/e-tal på 76?

Anf. 25 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag tror inte att man ska recensera pjäser när man än så länge bara har sett affischen för själva föreställningen. Jag tror inte heller Per Bill vill göra det. I mitt inlägg var det viktigt att visa att Per Bill har fel när han beskriver Posten som ett monopolföretag. Vi befinner oss på den mest liberaliserade marknad för postverksamheten som jag känner till och där det finns mycket goda möjligheter för andra aktörer att plocka russinen ur kakan. Posten har nämligen ansvar för att dela ut post och ge service i hela landet men kan få konkurrens, och får det, bara på de områden där lönsamheten är mera självklar. Det är en konkurrensutsatt situation som riksdagen fullt medvetet har skapat. Det är den situationen som Posten måste verka under. Det är alltså inte en monopolmarknad. Det andra är att de riksdagsbeslut som gäller i fråga om statliga bolag naturligtvis gäller, inte minst för Posten. Det innebär att det absolut finns lägen där ett förvärv kräver förändrade riksdagsbeslut och debatt i riksdagen, självklart. Om det går ut över de riktlinjer som finns från riksdagen eller om man behöver ett kapitaltillskott för att kunna genomföra en sådan affär måste naturligtvis riksdagen vara involverad. Här har vi en affär som kompletterar och stärker Postens huvudverksamhet. Det beror på att verksamheten är så förändrad i dag att kunderna kräver mer än förr för att köpa Postens tjänster. Sedan är den här affären - och det är väldigt viktigt att säga i riksdagens kammare - ännu inte genomförd. Jag känner mig absolut förhindrad att gå in i olika delar och göra några bedömningar av den affären. Här är det fråga om ett börsnoterat företag som Posten har lagt bud på, dock familjeägt i mycket stor utsträckning. Det ansvarar styrelsen och ledningen för i de bägge bolagen. Det är inte lämpligt att i detalj diskutera det i riksdagens talarstol. Jag ser att Posten har börjat få en bra, precis om Per Bill säger, inriktning och en bra ordning på sina affärer. Posten har genomgått svåra strukturomvandlingar, och de kommer att fortsätta. Kundernas beteende ändras radikalt i takt med ny teknik och nya möjligheter att kommunicera. Samtidigt har Posten möjligheter via till exempel Internetutvecklingen att starkt utveckla sig som bolag. Alltfler paket skickas till människor som har handlat på Internet. Därmed finns det möjlighet att stärka den delen av Postens kärnverksamhet. Den traditionella brevhanteringen minskar i omfattning, och sannolikt kommer den att minska i omfattning under lång tid framöver. Det kräver att Posten och framför allt Postens styrelse är strategisk i sitt tänkande, precis på det sätt som riksdagen begärde när den borgerliga regeringen och den dåvarande borgerliga majoriteten en gång i tiden bolagiserade Posten.

Anf. 26 Per Bill (M)
Herr talman! Tack för svaret, näringsministern. Det är trevligt med interpellationsdebatter där riksdagsledamöterna faktiskt får tydliga och raka svar på sina frågor. Jag tycker dessutom att det var ett bra svar, nämligen att det finns en bortre gräns för storlek och branschglidning på de förvärv som ska göras. Sedan har vi lite skilda åsikter om huruvida detta förvärv faller inom den ena eller den andra kategorin. Eftersom vi båda är från samma valkrets kan jag inte låta bli att fundera över vad de som bor i Årböle, som har kämpat hårt under lång tid för att de ska slippa gå över en kilometer till sina brevlådor varje dag, tycker när de ser hur den verksamhet som de förknippar med Posten AB, nämligen utdelning av brev och paket, har blivit alltmer tufft kommersiell. Det är positivt att vi för bara någon vecka sedan har fått höra att det ska bli en förbättring för dessa glesbygdsbor ute i den uppländska Roslagen och att de faktiskt ska få en service som någotsånär överensstämmer med den bild som gemene man har av Postens uppdrag. Gemene man har nämligen ofta en känsla av att Posten handlar om utdelning av post och paket, att man dessutom ska sköta Svensk kassaservice och få betalt för att man gör det eftersom den är alltmer obsolet och vänder sig till en allt mindre kundgrupp. Jag tror att få vet om att Posten i dag är en stor aktör i många andra branscher och är aktiv med dotterföretag i 12 eller 13 olika länder.

Anf. 27 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Jag tänkte att jag skulle fortsätta diskussionen om Postens förvärv av Strålfors. Det är en intressant fråga. Det är inte bara det att Posten nu ska vidga sina domäner och bli ett mer konkurrenskraftigt och kanske mer expansivt företag - jag förmodar att det är det som ligger bakom det hela. Det intressanta är snarare hur man resonerar, därför att i budet på Strålfors aktier ligger en premie, en premie på 30 %. Man har alltså från Postens sida, herr talman, sagt sig vara villig att förvärva aktierna till ett pris utöver det som marknaden har prissatt företaget till. Premien på 30 % motsvarar enligt Postens vd 600 miljoner kronor. Merparten av premien på 600 miljoner kronor går till huvudägaren, familjen Parkander. Närmare bestämt kommer premien som tillfaller familjen Parkander att uppgå till ungefär 400 miljoner kronor - allt enligt Postens vd. Då undrar jag: Hur ser man från Näringsdepartementets sida och hur ser ett socialdemokratiskt statsråd på att man ger en ägare 400 miljoner kronor mer för sitt företag än vad marknaden värderar företaget till? Du kan jämföra detta med expropriationslagstiftningen när ägare ofta känner sig förbigångna och får för lite betalt av staten när staten tvångsmässigt förvärvar tillgångar. I det här fallet betalar staten mera. 400 miljoner kronor räcker till ungefär 500 skolpsykologer, två stycken i varje kommun under ett år, för att bara ta ett exempel. Men detta anser man uppenbarligen från Postens styrelses sida - med näringsministerns goda minne, skulle jag vilja påstå - att det är värt att lägga som merersättning till en enskild ägare. Jag tycker att det är egendomligt att staten agerar på detta sätt, inte för Postens pengar utan för skattekollektivets pengar, därför att de statliga företagen ägs ju ytterst av de svenska medborgarna, skattebetalarna. Tycker näringsministern att det är ett bra sätt att använda skattekollektivets pengar som en extra premie till en enskild privatfamilj? 400 miljoner kronor, herr talman, är inte lite pengar.

Anf. 29 Thomas Östros (S)
Herr talman! Efter rätt många år i riksdagen måste jag säga att detta är en unik företeelse som jag inte har stött på. Men jag böjer mig för grundlagen. Den är ett väldigt tungt argument. Jag hoppas att det går att skapa majoritet i två beslut med mellanliggande val för att ändra denna ordning, men det återstår att se. Anne-Marie Pålsson har efter en mandatperiod i riksdagen gått ifrån att vara docent Pålsson till att anta något mer populistiska drag. Sällan har jag hört en moderat tala så ur ett vänsterperspektiv som Anne-Marie Pålsson nu gjorde. Jag tror att det är väldigt viktigt att ge Posten förutsättningar att ge bra service och utvecklas som bolag på den marknad som har skapats av borgerliga majoriteter i denna kammare. Jag kan tycka att man var oerhört naiv och hade väldigt lite insikt om hur marknaden fungerar när man en gång i tiden skapade denna marknad. Den är dock skapad, och att rulla tillbaka den är väsentligt mycket svårare än det var att en gång avreglera den. Det var nämligen så att Sverige före alla andra fullständigt liberaliserade sin marknad utan att ha tillgång till andra länders marknader. Posten fick behålla kravet att ge service över hela landet men hela tiden bli utsatt på de mest lönsamma marknaderna för dem som plockar russinen ur kakan. Det tycker jag inte var särskilt kloka beslut. Men det innebär att vi måste ge och enligt riksdagens beslut ska ge Posten förutsättningarna. Anne-Marie Pålsson vet ju att det inte är ovanligt att man på en kapitalistisk marknad betalar ett högre pris för aktier i lägen där man får kontroll på ett bolag och kan tillgodoräkna sig synergier. Det är mycket vanligt. Det är däremot styrelsen och ledningen som bedömer den kommersiella grunden för detta förvärv. Det har skett i god kommunikation med Näringsdepartementet. Men grunden ligger i de liberaliseringar som Anne-Marie Pålssons parti har stått för.

Anf. 30 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Inte trodde jag att jag här i kammaren skulle bli beskylld för att vara en vänsterpopulist. (Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s): Det trodde inte jag heller.) Så kan livet vara. Men jag noterar, herr talman, att jag inte fick svar på min fråga. Det är klart att jag vet att det inte alls är ovanligt när privata företag förvärvar bolag att de får betala en premie för att förvärva aktien. Det vet jag, det är helt känt. Men det som är intressant är när statliga företag med skattekollektivets pengar vidgar sitt affärsområde, sitt kommersiella område, och betalar överpriser för de bolag man förvärvar, belopp som går till enskilda personer, utan att riksdagen på något sätt har varit inkopplad på verksamheten. Det kan riksdagen inte vara heller på grund av de verksamhetsformer som Posten numera bedrivs inom, det vill säga som aktiebolag. Därmed är riksdagen fullständigt bortkopplad i hela denna process. De grunder utifrån vilka man gör förvärvet och räknar hem kalkylen står utanför de folkvaldas kontroll, och detta är då en fråga för Näringsdepartementets ägarförvaltning och näringsministern. Jag fick inget svar på frågan. Jag tycker fortfarande att jag hade förtjänat ett svar på frågan, men uppenbarligen, eftersom näringsministern inte svarar på frågan, tycker han att det är helt okej att skattekollektivets pengar, 400 miljoner kronor, används som en extra dusör till en privat familj. Jag tycker, herr talman, att det. Om jag säger att det liknar Ryssland så får väl näringsministern ett extra inlägg, men för mig är detta ett sätt att hantera de statliga bolagen och det svenska skattekollektivets pengar som är mycket diskutabelt och lämnar mycket i övrigt att önska.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.