Försening av byggandet av Citytunneln
Interpellation 2005/06:262 av Lundgren, Kerstin (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-15
- Anmäld
- 2006-02-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-03-06
- Sista svarsdatum
- 2006-03-08
- Besvarad
- 2006-03-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 februari
Interpellation 2005/06:262 av Kerstin Lundgren (c) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Försening av byggandet av Citytunneln
I dag har jag nåtts av klart oroande signaler när det gäller Citytunneln i Stockholm. Citytunneln är den gordiska knut som måste lösas upp om den spårbundna kollektivtrafiken i Stockholms- och Mälarregionen och hela landets järnvägskapacitet ska förbättras. Citytunneln är en strategisk satsning för hela landet och har direkt betydelse för hela landets globala konkurrenskraft.
Enligt uppgifter blir kostnaden för själva tunneln minst 60 % högre och den är därmed kraftigt underfinansierad. I praktiken finns ingen finansiering för Tomteboda@Kallhäll. Systemsynen, med förstärkningar både söder och norr om själva tunneln för en fungerande trafik, är hotad.
Inte nog med att finansieringen är hotad, regeringsbeslutet innebar en driftsstart 2011 men redan i dag säger Banverket att det blir allra tidigast 2013, förmodligen ännu senare. I det så kallade 121-punktsprogrammet sägs att driftsstarten skulle bli tidigarelagd till 2009!
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åtminstone säkerställa att regeringsbeslutet inte försenas?
2. Är statsrådet beredd att omprioritera resurser för att säkerställa att staten tar sitt fulla ansvar för att Citytunneln ska kunna byggas på ett optimalt sätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:262
Webb-tv: Försening av byggandet av Citytunneln
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:89 Fredagen den 17 marsProtokoll 2005/06:89 4 § Svar på interpellation 2005/06:262 om försening av byggandet av Citytunneln
Protokoll från debatten
Anf. 21 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Kerstin Lundgren har ställt följande frågor till mig:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åtminstone säkerställa att regeringsbeslutet inte försenas?
2. Är statsrådet beredd att omprioritera resurser för att säkerställa att staten tar sitt fulla ansvar för att Citytunneln ska kunna byggas på ett optimalt sätt?
Allra först vill jag göra klart att det är City
banan
i Stockholm som interpellationen handlar om, alltså inte City
tunneln
som byggs i Malmö. Det är olyckligt att de heter nästan samma sak.
Regeringen uppdrog under 2000 åt Banverket att planera för en utökad spårkapacitet genom centrala Stockholm. Planeringsarbetet skulle enligt uppdraget genomföras så att en utökad spårkapacitet kan tas i drift senast 2011. I uppdraget ingick också att identifiera vilka andra parter än staten som kan ha nytta av spårutbyggnaden och verka för att de bidrar till finansieringen. Detta uppdrag kvarstår.
Redan när uppdraget beslutades var det tydligt att tidsplanen var pressad och krävde byggstart under 2005 för att klara driftstart 2011. Många pusselbitar har fallit på plats inför byggstarten. Planeringsarbetet för projektet Citybanan är långt framskridet. Regeringen beslutade under 2005 om tillåtlighet för projektet. Arbete med järnvägsplaner, detaljplaner och miljöprövningar pågår. Det är också mycket positivt att en principöverenskommelse och ett samarbetsavtal träffats mellan Banverket, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Det har gett stabilitet åt ett projekt där ett stort antal intressen ska vägas samman och en mängd ärenden beredas. Jag utgår ifrån att dessa parter håller fortsatt högt tempo i arbetet med att förverkliga Citybanan.
Jag vill avsluta med att slå fast att regeringens ambition är att Citybanan ska genomföras så fort som möjligt. Det råder en stor enighet om att Citybanan är ett mycket viktigt projekt för järnvägstrafiken i Stockholm, Mälardalen och hela landet. Därför är det mycket bekymmersamt att projektet enligt de preliminära beräkningarna kommer att bli avsevärt dyrare än planerat och att tidsplanen inte håller. Senare i vår kommer Banverket att presentera en ny budget och en ny tidsplan. Först därefter är det möjligt att ta ställning till om eventuella omprioriteringar av resurser blir nödvändiga.
Anf. 22 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Namnet må vara ett problem, men det är inte det största i den här frågan.
För svaren på frågorna i min interpellation ska jag be att få tacka, men jag konstaterar att statsrådet fortfarande har en del att svara upp för.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Mälartunneln eller Citybanan kan tas i drift 2011?
För en månad sedan, herr talman, den 15 februari, fick statsrådet en rapport om läget och att själva tunneln blir minst 60 % dyrare och är kraftigt underfinansierad. I praktiken finns ingen finansiering för sträckan Tomteboda-Kallhäll.
Frågan är då: Vad har statsrådet gjort? Hon har låtit ännu en månad förflyta och väntar på nästa rapport från Banverket, som på de grunderna redovisar en ny budget och en ny tidsplan. Om nu statsrådet skulle sitta kvar, vilket vi får hoppas inte blir fallet, har ännu ett år förflutit, gått förlorat.
Den andra frågan, herr talman, gällde om statsrådet var beredd att omprioritera resurser för att Citybanan skulle kunna byggas på ett optimalt sätt.
Herr talman! Inte heller här blir det ett tydligt svar. Statsrådet väntar på ytterligare tid, väntar på ytterligare underlag från Banverket, innan statsrådet är beredd att ge en signal om vad som ska gälla.
Herr talman! Stockholmsregionens spår bär 100 år bakåt i tiden - till och med det. Det har varit en kraftig trafikökning under den tiden. I dag har Banverket dragit ned på underhållet med 1 miljard, med allvarliga konsekvenser för trafiken. I dag köar tågen in till Stockholm, med förseningar och återverkningar i stora delar av landet. I dag får våra invånare i Stockholms- och Mälarregionen regelbundet be om ursäkt för sen ankomst till jobb, till möten eller till dagis. I dag tvingas många stå långa sträckor för att kapaciteten inte räcker till med tåg.
I morgon, herr talman, de kommande 10-20 åren, blir det än fler som drabbas av de beslut som tagits eller inte tagits, de åtgärder som gjorts eller inte gjorts under de gångna 12 regeringsåren.
Dagens kollektivtrafiksituation och spårsituation är helt oacceptabel i den här regionen, en omöjlig situation för hela landet. Morgondagens blir än värre.
Herr talman! Regeringen har uppgiften att styra landet. Regeringen har också ett tydligt ansvar även för det som inte görs. Då kan man fråga sig: Vill statsrådet fortsätta att spela svartepetter kring Citybanan och Mälarbanan, eller vill statsrådet ge en tydlig signal om att nu får det vara ett slut, nu är hon beredd att säkerställa och ta ett ansvar för att det här kommer att genomföras, inte 2009, som i det hundrapunktsprogram som regeringen kom överens om med stödpartierna, utan 2011, som har varit det senaste beskedet? Eller kommer statsrådet att se att tiden bara rinner i väg och den driftstart som är så oerhört angelägen försenas och förskjuts allt längre bort i framtiden? Ett svar vore välkommet, herr talman.
Anf. 23 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Det kändes nästan som om Kerstin Lundgren skulle stå på ett torgmöte och agitera för medborgarna i stället för att ställa frågor till mig som statsråd. Jag har varit oerhört tydlig: Banan ska byggas. Den ska byggas så fort som möjligt, och jag utgår från att alla parter hjälps åt.
För att ha en tydlig representant, som både ställer krav på myndigheten och kan vara med och vara en samtalspart mot landstinget och kommunen, har regeringen utsett Sven Hulterström. Han har återrapporterat till regeringen och sagt att det är förseningar i bygget, som till stor del handlar om att de myndigheter som nu har fått vara med och tycka till om hur banan ska gå fram har ställt andra krav på till exempel nödutgångar än vad som var med i den första beräkningen när vi tittade på hur bygget skulle se ut. Jag har stor respekt för det. Jag kommer aldrig att tumma på säkerheten. Jag inser att en del av den ökade kostnaden handlar just om det - säkerhetsåtgärderna blir mycket dyrare.
Banan ska byggas. Den ska byggas så snabbt som möjligt. Men jag vet inte vad den kommer att kosta, och det vet inte Kerstin Lundgren heller. Att då låtsas som att vi i dag skulle kunna tala om hur mycket pengar vi får avsätta för banan är fel.
Banverket kommer nu med ett förslag till ny budget och ny tidsram, och det kommer nästa månad. Jag känner ingen akut oro för att här i riksdagen i dag behöva sätta ned foten och säga att vi får räkna med att det blir 2 eller 3 miljarder dyrare, därför att jag kan vänta till april med den frågan.
Den viktigaste signalen är naturligtvis, ur ett lokalt, ur ett regionalt och ur ett nationellt perspektiv, att denna investering i Citybanan är oerhört viktig. Därför återigen: Banan ska byggas, och den ska byggas så fort det bara är möjligt. Jag hoppas att Banverket tittar på möjligheten att till exempel arbeta i skift för att få banan klar tidigare. I dag är Citybanan dessutom lånefinansierad, och det gör att trycket på omfördelningar i eventuellt andra planer inte heller är akut.
Banan ska byggas. Jag är inte överraskad över att den i de prognoser vi har fått hittills verkar vara dyrare än tidigare. Jag är oerhört mån om att alla aktörer hjälps åt för att se till att bygget kan komma i gång så fort som möjligt. Jag ser fram emot den rapport som kommer nästa månad.
Anf. 24 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Nu säger statsrådet att hon har varit oerhört tydlig: Banan ska byggas så snart som möjligt. Men varför då inte ge en tydlig signal om att dra i gång byggnationen av banan? Varför vänta och fortsätta att vänta och sända ut signaler, och låta dem stå oemotsagda, att nu ligger fördröjningar, att nu ligger vi framme vid 2013, möjligen än senare? Den typen av signaler är oerhört förödande för bilden av utvecklingen i vår region och för kollektivtrafiken och trafiksatsningarna i Mälardalen.
Kan statsrådet lova att i april ge en signal att banan kommer att påbörjas, att starten kommer att kunna ske 2006? Är det statsrådets uppfattning? Nu har snart halva året gått. Den skulle ha påbörjats 2005 - varför gjordes inte det? Var det därför att statsrådet inte ville ge besked och ge klartecken på grund av finansieringsfrågor? Kommer vi att hamna i samma situation nu under 2006, eller kommer den frågan att undanröjas? Statsrådet säger ju att det inte är något bekymmer, att man inte behöver omprioritera, utan det kan lösas ändå.
Är då signalen från statsrådet att banan kan påbörjas under 2006, att första spadtaget kan tas, vem vet, kanske redan någon vecka före valet?
Anf. 25 Ulrica Messing (S)
Herr talman! I dag finns en principöverenskommelse i ett avtal mellan de olika aktörerna, och det gäller till och med den sista oktober i höst. Jag utgår från att den principöverenskommelsen innan det datumet löper ut har gått över till ett genomförandeavtal. Det är regeringens vilja och vårt uppdrag till Banverket att se till att det blir så. Om vi har skrivit ett genomförandeavtal med alla berörda parter kommer byggstarten att ske under 2006. Det är det jag kommer att arbeta aktivt för.
Jag har i dialog med representanter för trafikpolitiken i Stockholms län och i Stockholms stad försäkrat mig om att de har exakt samma höga ambitionsnivå. Om alla är överens om att det är angeläget att vi gör allt vad vi kan för att hålla ihop det projekt som redan har tagit längre tid än vad någon av oss hade önskat är jag övertygad om att vi också kan bygga i kapp en del av den här förseningen. Ja, byggstart kan ske under 2006. Jag utgår från att det inte bara är min önskan utan också alla andras önskan att så sker.
Anf. 26 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack för det beskedet från statsrådet! Men det bygger naturligtvis på att det inte är en hållning från regeringens sida att skjuta kostnaderna till Stockholm och Mälardalsregionen och försöka pressa på än mer. Det här är en statlig angelägenhet. Det är ett tydligt statligt ansvar. Låt den principöverenskommelse som har träffats gå in i ett nytt avtal! Så blir det inte något bekymmer. Problemet är om man spelar svartepetter för att försöka skjuta över ytterligare kostnader till en region som redan tar en stor del av kostnaden för ett nationellt projekt. Det värsta vore om man hamnade i ett läge där man inte drev på Banverket.
Det är också en svår signal som finns i den här regionen, att Banverket inte aktivt agerar utan att man avvaktar eller är passiv och inte ger signaler att det här är ett angeläget viktigt projekt. Då kommer naturligtvis frågan: Varför? Beror det på att man känner sig osäker om vad som är huvuduppgiften? Är det att få i gång byggnation eller att försöka försena för att lösa statens finansieringsfrågor? Den delen är det viktigt att klara ut inför den fortsatta hanteringen. Då är jag övertygad om att man kan komma i gång. Jag ser gärna en byggstart under första halvåret och en snabb byggnation för att hinna till 2011.
Anf. 27 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag har ingen ambition eller önskan om att ändra fördelningen kring vem som ska betala vad. Jag är medveten om att mycket av de fördyringar som antagligen är resultatet av den rapport jag tar emot nästa månad ligger på ökade ambitioner när det handlar om räddningsvägar och andra sådana åtgärder. De har ofta en koppling till själva järnvägen och gångarna i tunnlarna. Jag har ingen ambition och har heller inte sänt någon signal till Banverket att den överenskommelse som vi ska gå in i som blir permanent skulle innehålla någon annan fördelning av ansvarsfrågorna. Jag är oerhört mån om att Banverket agerar och driver den här frågan intensivt och att de känner ett ansvar för att bygget kommer i gång.
Jag kommer att försäkra mig om, efter den här interpellationsdebatten, att ingen har uppfattat något annat. Min önskan och min ambition är att vi ska kunna ta ett spadtag under 2006 och att vi sedan ska göra vad vi kan för att korta byggnadstiden så långt det bara är möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.