Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förmögenhetsskatten

Interpellation 2003/04:404 av Sjösten, Ulf (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-01
Anmäld
2004-04-01
Besvarad
2004-04-20
Sista svarsdatum
2004-04-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 april

Interpellation 2003/04:404

 av Ulf Sjösten (m) till finansminister Bosse Ringholm om förmögenhetsskatten

Förmögenhetsskatten hindrar tillväxt och utveckling i Sverige. Den är en av landets mest skadliga skatter, och den hindrar investeringar i Sverige och styr kapital till fel investeringar. Den driver kapital ur landet, och beräkningar säger att svenskar i dag har häpnadsväckande 500 miljarder kronor placerade någon annanstans än i Sverige. Svenskt näringsliv bedömer att mer än 1 000 miljarder kronor är placerade utomlands.

Förmögenhetsskatten är godtycklig och öppnar oanade möjligheter till skatteplanering. Den är orättvis, då några av landets rikaste personer är delvis skattebefriade medan vanligt folk som råkat bo in sig i ett hus som stigit kraftigt i värde tvingas betala.

Många länder har avskaffat förmögenhetsskatten. I dag finns det endast fyra OECD-länder utanför Norden som beskattar förmögenheter.

De flesta som betalar förmögenhetsskatt i dag är småhusägare.

Det bästa för tillväxt och utveckling i landet hade varit att lyssna på de borgerliga partierna och inleda en avveckling av förmögenhetsskatten som drabbar många normala egnahemsägare.

Inte minst näringslivets organisationer har fört fram denna skatts skadliga effekter för tillkomsten av nya jobb och försämrade investeringsförutsättningar.

I skattebasutredningens betänkande föreslogs att förmögenhetsskatten skulle slopas, men regeringen har inte tagit några initiativ för att ta bort den.

I riksdagens debatt om förmögenhetsskatten den 24 mars sade den socialdemokratiske representanten att förmögenhetsskatten hade god effekt, och man fick ett tydligt intryck av att den skulle bestå.

Samma dag sade statsminister Göran Persson att han var beredd att slopa förmögenhetsskatten.

Egendomsskattekommittén föreslår att förmögenhetsskatten förändras men också att skattebasen breddas.

Det råder i dag en bred enighet om förmögenhetsskattens skadliga effekter för god utveckling och tillväxt i Sverige och vikten av att ta bort den orättvisa och lotteribetonade skatten.

Skiftande signaler med stor spännvidd den senaste tiden har skapat många frågetecken kring regeringens inställning till förmögenhetsskattens vara eller inte vara.

Min fråga till finansministern blir därför:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att förmögenhetsskatten ska kunna tas bort?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:404, förmögenhetsskatten

Interpellationsdebatt 2003/04:404

Webb-tv: förmögenhetsskatten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Bosse Ringholm (S)
Anf. 47 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmögenhetsskatten ska kunna tas bort. Först vill jag säga att jag inte instämmer i den beskrivning som Ulf Sjösten ger av förmögenhetsskatten. Det finns inga omedelbara planer på att den ska avskaffas. Det är sant att förmögenhetsskatten har en del brister. Det gäller framför allt olikheter i värderingsreglerna och vissa undantag från skatteplikten som kan utnyttjas i skatteplaneringssyfte. Jag har full förståelse för att det upplevs som orättvist att vissa förmögna personer på så sätt kan undgå skatt på delar av sina tillgångar. Man får emellertid inte glömma bort att förmögenhetsskatten har positiva fördelningspolitiska effekter. Det finns ett starkt samband mellan hög inkomst och skyldighet att betala förmögenhetsskatt. Den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna står för omkring 65 % av den inbetalda skatten. Förmögenhetsskatten bidrar alltså till en jämnare inkomstfördelning och uppfyller de fördelningspolitiska syften som motiverar den. Det pågår en diskussion mellan regeringen och samarbetspartierna om inte bara förmögenhetsskatten, utan även om ett antal andra skatter. Regeringen återkommer till riksdagen i samband med budgetpropositionen i höst.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 48 Ulf Sjösten (M)
Herr talman, åhörare på läktaren! Finansministern pratade om en repris av debatten tidigare. Det här kanske också blir en repris, men jag tror att det är en nödvändig sådan. I torsdags presenterade regeringen sin vårproposition där man insiktsfullt konstaterar att det behövs åtgärder för att skapa tillväxt och jobb i Sverige. I vårpropositionen finns det många konstateranden om vad som behövs, men få konkreta åtgärdsförslag. Förmögenhetsskatten hindrar tillväxt och utveckling i Sverige. Den är en av landets mest skadliga skatter. Den hindrar investeringar i Sverige och styr kapital till fel investeringar. Den driver kapital ur landet. Beräkningar säger att svenskar i dag har häpnadsväckande 500 miljarder kronor placerade någon annanstans än i Sverige. Svenskt näringsliv bedömer att mer än 1 000 miljarder är placerade utomlands. Förmögenhetsskatten är godtycklig och öppnar oanade möjligheter till skatteplanering. Den är orättvis. Några av landets rikaste personer är delvis skattebefriade, medan vanligt folk som råkar ha bott in sig i ett hus som stigit kraftigt i värde tvingas betala. Herr talman! Många länder har avskaffat förmögenhetsskatten. I dag finns det endast fyra OECD-länder utanför Norden som beskattar förmögenhet. De flesta som betalar förmögenhetsskatt i dag är småhusägare. Det bästa för tillväxt och utveckling i landet hade för regeringen varit att lyssna på de borgerliga partierna och inleda en avveckling av förmögenhetsskatten som drabbar många normala egnahemsägare. Herr talman! Inte minst näringslivets organisationer har fört fram denna skatts skadliga effekter för tillkomsten av nya jobb - något som finansministern var inne på i den tidigare debatten. Man har också lyft fram frågan om försämrade investeringsförutsättningar. I Skattebasutredningens betänkande föreslogs att förmögenhetsskatten skulle slopas, men regeringen har inte tagit några initiativ för att få bort den. I riksdagens debatt om förmögenhetsskatten den 24 mars i år sade den socialdemokratiske representanten från skatteutskottet att förmögenhetsskatten hade god effekt. Man fick ett tydligt intryck av att den skulle bestå. Samma dag, den 24 mars, sade statsminister Göran Persson att han var beredd att slopa förmögenhetsskatten. Egendomsskattekommittén föreslår att förmögenhetsskatten förändras, men också att skattebasen breddas. Göran Persson sade dagen före vårpropositionens offentliggörande att förmögenhetsskatten nu kunde tas bort. Många - däribland jag - fick intrycket att vägen till att ta bort förmögenhetsskatten skulle finnas med i propositionen. Var finns den beskrivningen, Bosse Ringholm? Jag hävdar att det i dag råder en bred enighet om att förmögenhetsskatten har skadliga effekter för god utveckling och tillväxt i Sverige och att väldigt många inser vikten av att ta bort denna orättvisa och lotteribetonade skatt. Skiftande signaler med stor spännvidd den senaste tiden har skapat många frågetecken kring regeringens inställning till förmögenhetsskattens vara eller inte vara. Därför är min fråga till finansministern återigen: Vad vill regeringen egentligen med förmögenhetsskatten? Några tankar måste det väl ändå finnas som går att redovisa här i dag.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 49 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tackar Ulf Sjösten för att han har ställt interpellationen och finansministern för svaret. Jag börjar med det ideologiska, som jag brukar. Skatt efter bärkraft är något som vi liberaler och ni socialdemokrater alltid har hävdat är den grundläggande skatteprincipen. Mot den bakgrunden har Folkpartiet också tyckt att förmögenhetsskatt är en skatt som rätt utformad innehåller elementet skatt efter bärkraft. Sedan har det inträffat att omvärlden och skattereglerna i Sverige har blivit sådana att det tyvärr är omöjligt att upprätthålla en rättvis fördelning. Principen skatt efter bärkraft har totalt urholkats. Det är naturligtvis som statsrådet säger att 65 % av en tiondel av befolkningen betalar det mesta. Men inom gruppen förmögenhetsskattebetalare är det ett rent lotteri. Jag är personligen en mycket god skattebetalare beroende på att jag har ett hus som är högt värderat. Jag menar att vi inte kan ha det så att det är ett lotteri. Nu har också Ulf Sjösten redogjort för de olika turer som har varit mellan ideologiskt försvar, från den 24 mars, för den här skatten till det svar som vi har fått nu. Det centrala ordet i svaret finns i meningen "Det finns inga omedelbara planer på att den ska avskaffas." Det centrala ordet är alltså "omedelbara". Det innebär att man inte kan veta någonting om inriktningen på det här efter de väldigt många uttalanden som har varit. Det har varit fråga om halvering, breddning, avskaffande och så vidare. Det här tycker jag, herr talman, inte är en bra politik gentemot medborgarna, att man inte vet vad som ska gälla. Det tycker jag är ett bekymmer utöver allt annat. Det innebär att man gynnar dem som jag brukar säga att man inte ska gynna, nämligen skatteplaneringsadvokater. Jag tycker inte att det är bra. De gynnas av den här osäkerheten. Sedan har statsrådet vid flera olika tillfällen, och det handlar min fråga om, sagt att skattesänkningar bör finansieras av den grupp som uppbär de skattelättnader som det är fråga om. Men på just det här området måste man säga att detta är väldigt svårt av den anledning som Ulf Sjösten framhöll och som finns dokumenterad i den utredning som dåvarande Riksskatteverket gjorde för något år sedan. Där diskuterade man de förmögenheter som till följd av förmögenhetsskatterna har flyttat ut, de 500 miljarderna. Varken finansministern eller jag kan veta exakt hur mycket det är, men det är betydande belopp. Den finansieringskällan är ju i praktiken undandragen. Det är en komplikation. Vem ska finansiera detta? Ja, det är de kvarvarande som ska finansiera detta, de som inte redan har skatteplanerat. Jag skulle gärna vilja ställa en fråga till finansministern på den punkten. Jag har förståelse för det ideologiska momentet i detta. De som drar nytta av saker och ting ska också vara med och finansiera. Men är det inte så att det här skapas en dubbel orättvisa? Det är de som inte har skatteplanerat som nu också måste finansiera den här delen av skattesänkningen. Det tycker jag är ologiskt.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 50 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag kommer från ett besök från Skatteverket ute i Solna, det här nya skatteverket som är en sammanslagning med Riksskatteverket. Det har bildats ett nytt skatteverk. De framförde en del synpunkter där, bland annat på det här området. Det var därför jag tyckte att det var så intressant att få delta i den här debatten. De ville lyfta fram en del synpunkter. De har ju yttrat sig över det här med förmögenhetsskatten. De sade att det första de bedömer är: Vad är en bra skatt? Jo, den ska vara likformig, sade de. Då sade de att det är absolut inte förmögenhetsskatten, för den är godtycklig. Man framförde också flera synpunkter på hur denna kunde användas och planeras genom att man köpte O-aktier vid lämpliga tillfällen strax före årsskiftena. På så vis kunde man komma förbi en massa kostnader och komma undan skatter som andra, som har fastigheter och annat, inte kan göra. Det gör den här skatten ännu mer godtycklig. Nu säger man i vårpropositionen att man räknar med att få ungefär 4 miljarder kronor i intäkt. Då är min fråga: Är det de här pengarna, de här 4 miljarderna, som är det väsentliga i detta? Eller är det en ideologisk låsning? Den fråga man måste ställa sig är ju: Har de socialdemokratiska regeringarna i andra länder ingen solidarisk profil eller fördelningsprofil? De gör ju faktiskt så att de inte, på grund av flera skadliga effekter, behåller någon förmögenhetsskatt. De har tagit bort den. Varför skulle inte finansministern och den socialdemokratiska regeringen i Sverige kunna tänka sig att göra likadant? De andra kan väl knappast sägas ha mindre kunskap om effekter av att ha skadliga eller goda skatter. Finns det inte en möjlighet för finansministern att haka på finansministrar från andra länder som har socialdemokratiska regeringar och följa dem så att vi får en likhet? Det är ganska bra med likhet när man har konkurrerande flöden av varor och tjänster, som vi har, i förhållande till andra länder i Europa. Det skulle vara en fördel om vi fick en likhet i olika länder, tror jag. Det vore en fördel för Sverige.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.