Förhållanden inom Kulturutredningen
Interpellation 2008/09:184 av Israelsson, Margareta (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-03
- Anmäld
- 2008-12-03
- Besvarad
- 2008-12-16
- Sista svarsdatum
- 2008-12-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 december
Interpellation
2008/09:184 Förhållanden inom Kulturutredningen
av Margareta Israelsson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Regeringen utsåg den 28 juni 2007 Eva Swartz till ordförande i Kulturutredningen. Eva Swartz var vid det tillfället vd i bokförlaget Natur & Kultur och har sedan hon utsågs fortsatt att verka som vd.
En statlig utredning är en myndighet, om än av tillfällig karaktär. Från vår sida har det framstått som en självklarhet att ordförandeskapet i Kulturutredningen har varit ett heltidsuppdrag. Så har uppenbarligen inte varit fallet med Eva Swartz då det kommit till vår kännedom att hon fortsatt sitt arbete som vd vid bokförlaget Natur & Kultur. Det är självfallet också så att frågor kan väckas om det är lämpligt att en utredningsordförande samtidigt har uppdrag med kommersiella intressen i det som ska utredas.
Mina frågor till statsrådet är:
Tänker statsrådet vidta några åtgärder med anledning av denna information?
Har statsrådet deltagit i några beslut eller något avtalsskrivande rörande möjligheten för Eva Swartz att ha uppdrag eller anställningar vid sidan av uppdraget som ordförande i Kulturutredningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:184
Webb-tv: Förhållanden inom Kulturutredningen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:50 Tisdagen den 16 decemberProtokoll 2008/09:50 25 § Svar på interpellation 2008/09:184 om förhållanden inom Kulturutredningen
Protokoll från debatten
Anf. 230 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Margareta Israelsson har frågat mig dels om jag tänker göra något med anledning av att ordföranden i Kulturutredningen Eva Swartz samtidigt med uppdraget har fortsatt sitt arbete som vd för bokförlaget Natur & Kultur, dels om jag deltagit i några beslut eller något avtalsskrivande om möjligheten för Eva Swartz att ha uppdrag eller anställningar vid sidan om uppdraget som ordförande i Kulturutredningen.
Kulturutredningens arbete leds av ordföranden Eva Swartz, som tillsammans med fyra andra ledamöter utgör kommittén. Ingen av ledamöterna i kommittén är heltidsanställda, och de får ersättning enligt föreskrifterna i kommittéförordningen. Kopplat till kommittén finns däremot ett sekretariat av heltidsanställda sekreterare, som under ordförandens ledning svarar för det löpande arbetet. Detta är den normala ordningen för kommittéer.
Ett viktigt kriterium vid förordnandet av kommittén var att ledamöterna skulle representera djupa kunskaper om det svenska kulturlivet och ha insikter om kulturområdets behov av förnyelse och utveckling. Det ligger då i sakens natur att det i kommittén ingår personer som är verksamma inom kultursektorn. Här förutsätts även att de som tar statliga uppdrag också sätter sig in i och följer de lagar och riktlinjer som gäller för de intressekonflikter som kan uppkomma och som kan utgöra jäv. Mot bakgrund av det som anförts ovan har jag inte för avsikt att göra något ytterligare.
Då Margareta Israelsson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Lars Wegendal i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 231 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Först måste jag naturligtvis beklaga att Margareta Israelsson inte kan vara den som debatterar den här frågan med kulturministern. Jag hoppas att kulturministern inte har något emot att jag tar debatten, och jag vill givetvis rikta ett tack till ministern för svaret.
Som Margareta Israelsson skriver i interpellationen tillsattes Kulturutredningen och dess ordförande den 28 juni 2007. Kulturutredningen är inte vilken utredning som helst. Det är en väldigt omfattande utredning och, om jag får uttrycka det så, en mycket prestigefylld utredning för kulturministern, ja kanske för hela regeringen. Jag har dock inte hört någon annan minister uttala sig om den, men det kanske inte heller är praxis. För kulturministern är den dock viktig kan jag föreställa mig.
Jag minns när kulturministern var en helt vanlig riksdagsledamot. Då var hon tydlig med att tala om vikten av att forma en annan kulturpolitik än den som vi socialdemokrater format alltsedan 1974 års kulturpolitiska mål. Det var flera i den dåvarande borgerliga oppositionen som efterlyste något nytt, och det resulterade i Kulturutredningen.
Tyvärr har Kulturutredningen fått det mesta i den moderatstyrda regeringens kulturpolitik att gå i stå i två år, och inte särskilt mycket har hänt.
Självklart är tillsättandet av en ordförande tillsammans med utredningsdirektivet en nyckelfråga. Utan någon kunskap om hur nyckelpersoner tillsätts i den moderatstyrda regeringen skulle det förvåna mig väldigt mycket om inte alla ingående partier lämnade synpunkter. Så är det naturligtvis.
Visst är det rimligt att anta att någon av dessa borgerliga politiker borde ha vetat att en utredning är att jämställa med en myndighet och att det ändå finns en olämplighet i att både vara utredningsordförande i en stor och omfattande kulturutredning samtidigt som man är vd i ett stort bokförlag som omfattas av utredningen.
Fru talman! Min andra fråga kvarstår, som egentligen är den centrala i Margareta Israelssons interpellation: Har ordföranden i Kulturutredningen något avtal eller löfte från kulturministern att hon under tiden som hon är utredningsordförande kan bibehålla sin tjänst som vd för bokförlaget Natur & Kultur?
Anf. 232 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag tycker att Margareta Israelssons interpellation är lite märklig. Nu är det inte med henne som jag kan debattera den utan med Lars Wegendal. Jag har ingenting emot det. Det vill jag ha sagt.
Lars Wegendal vet mycket väl att det är mycket ovanligt att utredare, även om de har en stor, viktig och prestigefull utredning, är heltidsutredare. Det gäller inte ens Mats Svegfors, som ledde en betydligt större, väl så tung och längre pågående utredning, det vill säga Ansvarskommittén. Han var heller inte heltidsutredare, utan det var han vid sidan om sitt ordinarie uppdrag som landshövding.
Under den socialdemokratiska tiden, om vi nu ska blicka bakåt, hade Birgitta Englin, vd för Riksteatern, i uppdrag att utreda jämställdheten inom scenkonsten. Det var en utmärkt utredning, men det var ingalunda någonting på heltid.
Lotta Lundgren ledde Barnkulturutredningen samtidigt som hon var vd för Drömmarnas hus. Sven-Olof Bodenfors på reklambyrån Forsman & Bodenfors var ordförande för Rådet för arkitektur, form och design. Anna-Greta Leijon, välkänd tidigare minister, var chef för Skansen samtidigt som hon hade utredningen Mål i mun. Vi kan hålla på så ett bra tag till.
Vi har ett antal övriga utredningar på kulturområdet. Jag tog så sent som i går emot en av utredningarna på tv-området av Lotty Nordling, som är generaldirektör i Allmänna reklamationsnämnden, som är ett uppdrag hon har på heltid. Vi kan fortsätta så. Det är inte särskilt märkligt att man har utredare som har detta som uppdrag vid sidan om sitt ordinarie. Tvärtom är det den gängse modellen.
Däremot finns det vid sidan av i det här fallet Eva Swartz, som är ordförande i utredningen som ska se över kulturområdet, heltidsanställda sekreterare, närmare bestämt åtta stycken, och en expertgrupp om fyra personer som har ett arvode om 350 kronor om dagen.
Vad jag vill säga är att det inte är något märkvärdigt alls att en utredare, inte ens för en så viktig utredning som Kulturutredningen, har detta vid sidan om sitt ordinarie uppdrag.
Anf. 233 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Nu var det inte tänkt att vi skulle göra en historisk exposé över alla de utredningar som har förekommit inom kulturens område.
Det är ändå mycket intressant att läsa kulturministerns svar. Det går i stort sett ut på att hon saknar ansvar för jävssituationen som kan uppkomma, utan detta ligger hos den enskilde. Jag vill erinra kulturministern om den syn på en ministers ansvar för jävsfrågor som hon tidigare har biträtt.
Jag citerar: "Av 12 § förvaltningslagen framgår att den som är jävig inte får handlägga ett ärende. Det ankommer på den jävige att anmäla jävsförhållandet. Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att jävsbestämmelserna följs i Regeringskansliet. Ingen skall delta i handläggningen i ett ärende om det finns omständigheter som riskerar kunna leda till att förtroendet till opartiskhet rubbas. För att förebygga risken för att jäv uppstår är det angeläget att Regeringskansliet bl.a. beaktar vikten av kunskaper i förvaltningsrätt i samband med rekrytering och erbjuder vidareutbildning i förvaltningsrätt. Enligt utskottets mening har en departementschef ett allmänt ansvar för förhållandena på sitt departement. Det är otillfredsställande att beslut fattats i ett ärende som handlagts av en jävig tjänsteman. Ministern borde ha tillsett att kunskaperna om jävsbestämmelserna är väl kända och tillämpas i varje ärende."
Fru talman! Det här citatet är hämtat från KU:s granskningsbetänkande år 2005. När kulturministern var riksdagsledamot biträdde hon denna uppfattning i kammaren. Som minister har hon som synes en annan syn på sitt ansvar. Man kan naturligtvis ställa sig frågan: Varför?
Varför ska inte nu den moderata kulturministern tillse att reglerna om jävsförhållandena är väl kända och tillämpas i varje ärende när det var mycket viktigt att socialdemokratiska ministrar gjorde det?
Anf. 234 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Vi får väl se hur stor exposé det är. Vi kan väl ägna oss åt det som frågan gäller. Det var Lars Wegendal själv som började göra en historisk beskrivning tillbaka till år 1974.
Jag förstår fortfarande inte frågan. Det är ingenting som har förändrats. Reglerna om jäv är lika giltiga och lika viktiga nu som någonsin tidigare. Det är självklart att kunskapen om jävsfrågorna finns både på departementet och inom den kulturpolitiska utredningen.
Jag ser heller inte problemet när det gäller Eva Swartz och vad som skulle kunna vara ett bekymmer när det gäller jäv. Är det detta att hon är vd, alltså anställd och inte ägare, på Natur & Kultur? Alla förlag får titelstöd, och Natur & Kultur får mindre än flera andra bokförlag.
Det kan knappast vara något som gäller utredningen, som inte heller handlar om enskilda frågor utan om strukturfrågor. Jag ser inte på något sätt det som ett bekymmer. Jag vet inte ens om Lars Wegendal ser det, men han försöker ändå att få det som ett bekymmer.
Anf. 235 Lars Wegendal (S)
Fru talman! Utifrån Margareta Israelssons frågor i interpellationen och kulturministerns svar på frågorna har den här korta debatten inte givit åhöraren någon större klarhet.
Jag tycker att det är tråkigt. Jag tror ändå att det är av yttersta vikt att regeringen och departementscheferna är väldigt noga med vilka kriterier som ligger till grund för tillsättningar av till exempel utredningsordförande.
Detta gäller inte minst för att upprätthålla trovärdigheten i hela utredningsväsendet. Vi vet alla att mycket av kommande lagstiftningar ändå har sitt ursprung i utredningar.
Anf. 236 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Vi är otroligt noga med de kriterierna, inte minst därför att vi har haft ett antal utredningar. Flera har nu lämnat sina betänkanden och andra kommer.
Vi är lika noga när det gäller kommittéledamöter som ordförande. Jag ser inga som helst problem med jäv i de fallen och inte heller i detta.
Vad som skulle vara ett eventuellt bekymmer med Eva Swartz kan jag faktiskt inte se.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.