Förgröningen
Interpellation 2014/15:125 av Anders Forsberg (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-12
- Överlämnad
- 2014-11-13
- Anmäld
- 2014-11-14
- Svarsdatum
- 2014-11-27
- Sista svarsdatum
- 2014-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
För att kunna få utbetalt gårdsstödet för 2015 behöver man uppfylla en del nya krav. Det största är förgröningsstödet som står för ungefär 30 procent av 2014 års grundstöd. För att få del av detta ska bland annat 5 procent av den totala åkerarealen utgöras av en så kallad ekologisk fokusareal. De nya reglerna bottnar i den europeiska jordbrukspolitiken och en del av syftet är att öka biologisk mångfald.
Stödrätterna kommer att finnas kvar men deras värde kommer att sänkas med 45 procent. Dessa pengar ska i stället föras över till tre nya stöd, nämligen förgröningsstödet som står för 30 procent, stöd till nötkreatur som står för 13 procent och stöd till unga lantbrukare på 2 procent.
Många bönder och rådgivare är kritiska till förgröningen av jordbrukspolitiken utifrån otydlighet och ett rättssäkerhetsperspektiv. Det kan konstateras att det tillkommer ett stort antal villkor och en ökad administration som inte ger en nämnvärt förbättrad miljö.
Många bönder planerar sin växtodling långt i förväg, vilket till exempel avgör hur mycket gödsel och utsäde som köps in. Det finns flera exempel på gårdar som tack vare den här fina hösten höstsått hela sin areal, och därmed skulle bli diskvalificerade för ett förgröningsstöd, trots att sådana regler ännu inte finns.
I ett rättssystem går det inte att ha regler som inte är klara vid inträdet av ett system och sedan utfärda kontroller och ställa krav på åtgärder utifrån detta ännu icke-existerande system.
Så mina frågor till ministern är följande:
Hur ser landsbygdsministern på att det fortfarande i november råder oklarheter kring reglerna och tillämpningen av förgröningsstödet inför växtodlingssäsongen 2015?
Vad tänker landsbygdsministern göra för att snabba upp processen och snarast få till stånd tydliga regler och tillämpning av det nya förgröningsstödet?
Mot bakgrund av att det fortfarande råder stora oklarheter kring förgröningsstödet, kan landsbygdsministern tänka sig att verka för att tillämpningen av förgröningstödet förskjuts till SAM-ansökan 2016?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:125
Webb-tv: Förgröningen
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:28 Torsdagen den 27 novemberProtokoll 2014/15:28 Svar på interpellation 2014/15:125 om förgröningen
Protokoll från debatten
Anf. 106 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Anders Forsberg har frågat mig hur jag ser på att det fortfarande i november råder oklarheter kring reglerna för och tillämpningen av förgröningsstödet inför växtodlingssäsongen 2015. Anders Forsberg har vidare frågat vad jag tänker göra för att snabba upp processen och snarast få till stånd tydliga regler och tydlig tillämpning av det nya förgröningsstödet. Avslutningsvis har Anders Forsberg frågat mig om jag kan tänka mig att verka för att tillämpningen av förgröningsstödet förskjuts till SAM-ansökan 2016.
Jag vill inleda med att säga att regeringen hellre hade sett att EU stärkte miljöarbetet inom jordbruket genom ett ökat fokus på miljöersättningarna och andra miljörelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Åtgärderna i landsbygdsprogrammet kan i högre grad anpassas efter nationella behov och förutsättningar, och har därmed större förutsättningar att vara effektiva, än de allmänt utformade kraven i förgröningen. För svensk del är riktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet ett viktigt styrmedel i arbetet med att uppnå de miljökvalitetsmål som berör jordbruket.
Jag instämmer i att det är olyckligt att alla regler kring förgröningen ännu inte är på plats. Det har varit en lång process inom EU att få klarhet i alla de regler och tolkningar som ska ligga till grund för de nationella bestämmelserna. Jag håller även med om att förgröningen är komplex och ger ökad administration och ökade kostnader, och jag har stor förståelse för att det är viktigt med tidig information så att jordbrukare kan planera sin växtodling.
Jag skulle därför, utan tvekan, ställa mig bakom en framflyttning av tillämpningen av förgröningen till 2016. Men en framflyttning kräver en ändring av rådets och Europaparlamentets förordning om direktstöd, en ändring som inte är sannolik i dagsläget. Vad vi däremot kan göra är att arbeta för en så bra tillämpning i Sverige som möjligt utifrån de ramar som är fastställda på EU-nivå. Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för stora delar av tillämpningen, och de är behjälpta av att få ta del av kunskaper och synpunkter från jordbruksnäringen och andra berörda.
Avslutningsvis vill jag framföra att EU-kommissionen har åtagit sig att inom kort utvärdera erfarenheterna av förgröningen, exempelvis kravet på ekologiska fokusarealer. I mina ögon är det viktigt att göra en utvärdering och att man vid behov vidtar åtgärder för att förbättra systemet. Det finns generellt sett ett stort behov av att förenkla regelverken, något som skulle betyda mycket för jordbrukarnas vardag. Den nye kommissionären verkar också förstå behovet av enklare regelverk, vilket är lovande. I samband med en översyn av förgröningen kommer jag därför att lägga särskilt fokus på förenklingar och på anpassning till de förutsättningar som råder i det svenska lantbruket.
Anf. 107 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Jag finner det glädjande att regeringen och landsbygdsministern helt delar Sverigedemokraternas kritik mot hur förgröningsstödet är utformat och hur det hanteras.
Det är så vansinnigt dumt att det inte ens går att tänka ut. Så sa en växtodlingsrådgivare i Skaraborg som bor ganska nära mig. Höstsäden är i jorden. Växtodlingsplanen är bestämd. Utsädet är valt. Men fortfarande hänger den nya jordbrukspolitiken i luften. Nästa år träder EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik i kraft. Ett av kraven för att få ett fullt gårdsstöd är att lantbrukaren vidtar särskilda miljöåtgärder, den så kallade förgröningen.
Låt mig beskriva förgröningen för de åhörare som inte vet vad det innebär. För att få gårdsstödet behöver man uppfylla en del nya krav. Den stora nya delen av gårdsstödet är det så kallade förgröningsstödet, som står för 30 procent.
Herr talman! Vad innebär då detta? Jo, man inför någonting som man kallar för ekologiska fokusarealer. 5 procent av åkermarken ska avsättas. I fokusarealerna kan det till exempel ingå träda, salix eller kvävefixerande grödor som ärter, åkerbönor och lupiner. Även vallinsådd godkänns. Det finns en massa undantag också, men vi behöver inte gräva ned oss i det. Det räcker som det är.
Min fundering är, herr talman - och det är på grund av detta jag tar upp frågan: Är det rimligt att de här nya reglerna kommer så snabbt på, innan lantbruket hinner bestämma sig för hur man ska odla och vad man ska bedriva?
Bland växtodlingsrådgivare och bönder är domen hård. Detta är ett i deras tycke helt värdelöst politiskt system, som endast kommer att kosta bönderna pengar men ge dålig miljönytta. Förgröningsstödet får också störst effekt för de mindre spannmålsgårdarna runt 30-50 hektar. För större gårdar gör det ingen större skillnad.
En bättre växtföljd har givetvis positiva effekter på den biologiska mångfalden men påverkar knappast kväveläckaget. Det finns utmärkta växtföljder med ärter, åkerbönor och raps. Men varför måste man ha det varje år? Nu måste bonden dela upp sin växtföljd efter en godtycklig politisk åtgärd med en koppling till svensk jordbrukspolitik som inte är rimlig. I vårt tycke är det ett fyrkantigt system utan koppling till de naturliga förutsättningarna.
Som jag nämnde i min interpellation har många bönder planerat sin växtodling långt i förväg. Det finns många gårdar som redan har höstsått hela sin areal. Därmed skulle de bli diskvalificerade för förgröningsstödet. I värsta fall kan ungefär 30 procent av det så kallade gårdsstödet försvinna.
Jag är nöjd med interpellationssvaret från landsbygdsministern. Jag finner att han delar mina frågeställningar och min oro. Men det finns ett antal saker som vi behöver klargöra. Anser landsbygdsministern att det i ett rättssystem ska finnas regler som inte är klara vid inträdet i systemet? Ska man sedan utföra kontroller och ställa krav på åtgärder som ännu inte finns i detta icke-existerande system? Anser landsbygdsministern att detta är ett bra system?
Anf. 108 Kristina Yngwe (C)
Herr talman! Först och främst vill jag vända mig till interpellanten Anders Forsberg från Sverigedemokraterna. Det är glädjande men också lite förvånande att SD plötsligt intresserar sig för realpolitiska frågor kopplade till EU-stödet, framför allt med tanke på att SD förra veckan försökte driva igenom ett förslag om att vi helt skulle avskaffa EU:s jordbruksstöd för att minska Sveriges avgift till EU. Jag förutsätter att både Anders Forsberg och hans kolleger i SD är väl medvetna om att just jordbruk är det enda område som fullt ut regleras av EU. Även om budgeten för jordbruksstödet skulle dras ned till noll skulle vi i Sverige inte kunna införa några helt nationella stöd helt plötsligt. Vi står just nu och diskuterar gårdsstödet för perioden som kommer, och det är uppenbart att ett åternationaliserande av gårdsstödet inte direkt ligger på bordet. Det vore klädsamt om SD hade en sammanhållen linje för jordbrukspolitiken och inte ena stunden sa att man vill slåss för lantbrukets pengar för att i nästa stund vilja dra ned budgeten till noll, vilket skulle få katastrofala konsekvenser för svenskt lantbruk.
Jag vill också prata lite grann med landsbygdsministern om jordbruksstöd och jordbrukspolitik. Svenskt lantbruk sitter just nu i ett ganska krisartat läge när det gäller jordbrukspolitiken, vilket jag förutsätter att landsbygdsministern är väl medveten om. Det finns tre områden där jag förväntar mig att regeringen agerar skyndsamt.
Det första handlar om landsbygdsprogrammet. Kommissionen har lämnat över mer än 300 kommentarer till Sveriges förslag till landsbygdsprogram. Mycket av det är rena formalia som egentligen inte gör någon skillnad, men det mest oroande är djurvälfärdsersättningen, som är väldigt viktig för många djurproducenter. Svensk animalieproduktion minskar stadigt. Djurvälfärdsersättningen är en viktig del för att hjälpa producenter att kunna upprätthålla världens högsta djurskydd. Centerpartiet drev igenom djurvälfärdsersättningen, och jag förutsätter att regeringen tänker slåss för denna.
Det andra handlar om kompensationsbidraget. Kommissionen anser att nuvarande kompensationsbidrag är alldeles för starkt kopplat till produktion och anser att detta måste göras om i grunden. Det här skulle få absolut katastrofala konsekvenser, inte minst för lantbrukare i ministerns hemlän, Norrbotten. Om kompensationsbidraget slås ut på alla producenter och all mark är jag mycket orolig för att det kommer att slå väldigt hårt mot våra djurproducenter, som redan har det kämpigt. Jag ser en stor risk för att det blir mer passivt brukande i Sverige när stödnivån ökar även för den mark som i dag inte brukas aktivt.
Det tredje och sista handlar såklart om förgröningen, som är uppe till diskussion här i dag. Många lantbrukare har i år jublat över att det är så väldigt bra förutsättningar för höstsådd. Men det kan bli ett ganska bryskt uppvaknande i vår, när de upptäcker att de måste ha tre grödor och ekologiska fokusarealer.
Möjligheten att släppa de här förgröningsåtgärderna ligger inte direkt på bordet. Däremot måste regeringen se till att vi får ett flexibelt och tolerant system från 2015. Det bästa vore om vi kunde skjuta upp det till 2016, men som ministern sa är det knappast möjligt. Om vi inte har högre tolerans under 2015 kommer väldigt många lantbrukare att behöva harva upp sin höstsådd. Det är givetvis helt orimligt att lantbrukare ska riskera sanktioner när regelverket för förgröning inte var klart vid sådden.
Herr talman! Centerpartiet har med Eskil Erlandsson i spetsen drivit på gentemot kommissionen för att vi ska ha en jordbrukspolitik som ger fler djur i Sverige och mer aktivt brukande. Men kommissionens trilskande riskerar att välta denna politik över ända om inte regeringen agerar kraftfullt. Därför undrar jag: Vilket är regeringens ingångsvärde när det gäller den fortsatta inriktningen på jordbrukspolitiken? Hur tänker landsbygdsministern säkerställa att de tre problemområden som jag lyft fram får väldigt skyndsamma lösningar?
Anf. 109 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Anders Forsberg talar om rimligheten i att reglerna kommer sent. Det är klart att det inte är bra att regler kommer sent. Dessa frågor hanteras på EU-nivå. Det som vi från svensk sida kan göra är givetvis att jobba väldigt snabbt med att klargöra de oklarheter som finns. Det är Jordbruksverket som gör de sakerna.
Jag har ärvt de här frågorna för sju och en halv vecka sedan. Det har funnits någon annan som har hanterat de här frågorna under mycket lång tid. Oaktat det är min ambition att göra allt för att få det på plats så snabbt som möjligt.
När det gäller reglerna för förgröningen har de varit kända, och det har tidigare varit information om dem. Man kan ifrågasätta den. Har det varit tillräcklig information om, som Anders Forsberg tar upp i exemplet, vissa säger att de inte har känt till dem? Det är viktigt att vi får enkla och tydliga regler och minskar administrationen.
Kristina Yngwe tog upp landsbygdsprogrammet. Där finns väldigt många utestående frågor. Det antogs väldigt sent av den förra regeringen i juni. Det finns massor av frågor som ännu är utestående. Jag hoppas verkligen att man kan lösa dem så snabbt som möjligt.
Vi gör allt från regeringen och departementet för att få snabba processer när det gäller landsbygdsprogrammet. Samma sak är det med djurvälfärdsersättningen. Det är väldigt viktigt att vi från Sverige påverkar EU-beslut, är med och driver frågorna och driver dem stenhårt. Det är min ambition.
När det gäller kompensationsstödet är det inte bra att det kommer sex veckor före den 1 januari. Här kommer jag inte att spara någon kraft. Jag har i dag haft en diskussion med Cecilia Malmström om dessa frågor. Jag kommer också att söka kontakt med kommissionär Phil Hogan. Jag kommer förhoppningsvis att få en tid med honom för att driva dessa frågor.
Detta är frågor som jag har ärvt sedan några veckor. Det kan hända att det finns anledning att också ställa dessa frågor till någon annan.
Anf. 110 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Tack för svaret, landsbygdsministern! Vi är ganska överens. Det handlar egentligen inte om att angripa punkterna.
Jag vet inte om jag lyssnade dåligt eller inte. Vad anser landsbygdsministern att vi ska göra i det här läget? Det är fortfarande ganska oklart. Kommer det att vara i maj 2016 eller i juni 2016? När kommer vi att ha det klart, och hur kommer det i så fall att påverka lantbrukarna som ska göra sina SAM-ansökningar 2016?
Sedan har vi den andra delen. Vi talar om att driva frågan i EU. Bakgrunden är att det fortfarande råder stora oklarheter om förgröningsstödet. Det har sagts att det är en svår fråga att driva. Tänker landsbygdsministern göra det? Du utlovade att du kommer att ta en fajt för kompensationsbidraget. Kommer du att ta en fajt också för detta?
Om jag får kommentera det Kristina Yngwe sa har jag personligen och vårt parti inga problem med att driva en aktiv landsbygdspolitik oavsett om vi är med i EU eller inte. Jag tror snarare att det är en fördel att vi kan driva en svensk landsbygdspolitik utan EU:s demokratur.
Men vi är fortfarande med i EU. Så länge vi är med kommer vi att verka för att vi utnyttjar och använder de ersättningar som finns. Det är någonting som vi definitivt gör.
Anf. 111 Kristina Yngwe (C)
Herr talman! Det är väldigt positivt att landsbygdsministern verkligen kommer att försöka ta tag i frågorna. Jag har tidigare läst i medierna att du har uttalat dig om att du har en förhoppning att få till en förutsättningslös diskussion med kommissionären om problemet för att se vilka möjligheter som finns. Det är inte så där jättestarkt. Men det är väldigt positivt om det nu är så.
Jag frågade Eskil Erlandsson i går: Vad hade du gjort om du varit landsbygdsminister nu? Han sa: Jag hade åkt ned till Bryssel och slagit näven i bordet, och det är vad Bucht också måste göra. Jag ser fram emot att du åker ned till Bryssel och slår näven i bordet. Det är verkligen frågor som är otroligt viktiga för våra lantbrukare. Vi måste få en långsiktighet och trygghet i det.
Jag vill skicka med att det är många som håller ögonen på detta och ser till att regeringen verkligen driver på. Jag vill avslutningsvis säga att detta inte är frågor som den nuvarande regeringen har fått i knät. Det är frågor som ligger i ett EU-perspektiv med budgethantering och sådant. Kompensationsbidrag och djurvälfärdsersättningar är modeller som har fungerat i tidigare system.
Det gäller bara att vi har en regering som åker ned, sätter ned foten och markerar att vi vill stå upp för det svenska lantbruket.
Anf. 112 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Vad kan vi göra? frågar Anders Forsberg. Vi håller på att titta på det och sondera lite grann med andra länder som också har detta problem med förgröningen. Det finns en sådan sondering som vi håller på med. Om vi får ett antal länder med oss är det möjligt att vi kan få en förändring. Ingen kraft kommer heller att sparas där.
Kristina Yngwe läste i medierna att jag har förhoppningar att vi kan ha bra samtal. Jag har förhandlat jättemycket. En sak har jag lärt mig. Var inte för tuff i uttalanden om någon som du ska möta i en förhandling, för då kommer du i en dålig position. Det kanske finns en anledning att man uttrycker sig på ett visst sätt.
Det handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för svenskt lantbruk. Vi ska inte spara någon kraft. I många av frågorna, inte minst när det gäller kompensationsbidraget, finns det som jag ser det inte någon partipolitisk konflikt. Jag har inte hört det.
Det finns ingen konflikt med branschorganisationerna. Jag har jättemycket kontakt med LRF. Jag har väldigt stor förståelse för hur de ser på frågorna. Vi delar uppfattningen. Sverige står egentligen enat i de här frågorna, men vi har lite olika syn där nere.
Det handlar om att få dem att förstå att detta är viktigt. Det gäller den fråga som interpellanten ställer om förgröningen men också frågan om kompensationsbidraget, djurvälfärdsersättningen och så vidare.
Anf. 113 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Det är ganska tydligt att vi delar åsikten. Precis som herr landsbygdsministern säger finns det inte någon partipolitisk konflikt. Men jag tror att vi allihop delar en oro.
Jag finner det glädjande att du är så tydlig och säger att du kommer att driva de här frågorna. Det är någonting som jag kommer att ta med mig i debatterna och diskussionerna framöver.
Sedan kan man fundera på att det med till exempel ett nedlagt landsbygdsdepartement kanske finns en risk att frågorna drunknar. Jag hoppas verkligen inte det, så att vi inte får några problem i den delen.
Jag noterar också diskussionen om vems fel det är. Den är egentligen inte så intressant. Snarare gäller det att hålla undan här, sopa framför sin egen dörr och se till att det inte kommer mer skräp framför dörren. Jag tackar landsbygdsministern för svaret.
Anf. 114 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! När det gäller det nedlagda Landsbygdsdepartementet och flytten till Näringsdepartementet skapar det kraft och styrka i den här typen av frågor. Där känner jag ingen oro. Jag ser med tillförsikt fram mot att kunna jobba med dessa frågor inom Näringsdepartementet.
Direktstödet har i dag en stor betydelse för jordbrukarna och är en viktig del av deras inkomst. För mig är det viktigt att stödet utformas på ett sätt som i så hög grad som möjligt stärker konkurrenskraften och bidrar till miljönyttan. Vi måste också säkerställa framför allt enkla, rättssäkra och stabila regelverk.
Även om stöden i dag är mycket betydelsefulla för bönderna vill jag i detta sammanhang framhäva vikten av arbetet för en stärkt primär produktion på mer marknadsmässiga grunder. Det är också därför vi kommer att ta fram den livsmedelsstrategi som vi tidigare har debatterat i kammaren - för att stärka svensk livsmedelsförsörjning och primärproduktion. Det gäller inte minst jordbruks- och trädgårdsnäring men också i vidareförädlingsled och handel. Vi ska kunna ha svensk export av matprodukter.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.