Företagshälsovårdens framtid
Interpellation 2023/24:136 av Ciczie Weidby (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-01
- Överlämnad
- 2023-11-02
- Anmäld
- 2023-11-07
- Svarsdatum
- 2023-11-16
- Besvarad
- 2023-11-16
- Sista svarsdatum
- 2023-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Företagshälsovården har en central roll i arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser. Företagshälsovården upptäcker, förebygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt, hållbart och säkert arbetsliv utan olyckor, skador eller dödsfall. Företagshälsovården bidrar till att förebygga ohälsa, främja hälsa och skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Företagshälsovården bidrar med kunskap och kompetens och utgör därmed en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården har således en viktig uppgift.
I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 lyfts företagshälsovårdens viktiga roll fram. Här konstateras även vad som krävs för att företagshälsovården ska fungera: ”Företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Det förutsätter en företagshälsovård med god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.” (skr. 2020/21:92, s.15).
I dag är kompetensförsörjningen till företagshälsovården allt annat än god. Enligt Sveriges Företagshälsor, branschorganisationen för företagshälsovården i Sverige, lider företagshälsovården av en allvarlig kompetenskris. Av drygt 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård (så kallade företagsläkare) är närmare 900 över 65 år. Om företagshälsovården även framgent ska kunna ”bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser”, så som det uttrycks i regeringens arbetsmiljöstrategi, behöver ny kompetens säkras.
För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/företagshälsovård. Till skillnad från alla andra specialistutbildningar saknar denna utbildning offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara utbildats ett fåtal specialister i arbetsmedicin per år.
Kompetensfrågan inom företagshälsovården har utretts och beretts av myndigheter och departement under många år. Alla konstaterar samma sak: att det råder en kompetenskris inom företagshälsovården och att krisen inte löses av sig själv – det krävs finansiering av utbildningen och ett samlat utbildningsuppdrag.
Tidigare finansierades utbildningen av företagsläkare av staten och Arbetslivsinstitutet hade samordningsansvar för utbildningen. Efter att alliansregeringen lade ned Arbetslivsinstitutet 2007 har företagshälsovårdens kompetensbehov lämnats åt sitt öde. Varken den förra eller den nuvarande regeringen har vidtagit några åtgärder för att säkerställa företagshälsovårdens kompetens – trots utsagor om företagshälsovårdens viktiga uppgift.
Sveriges Företagshälsor anser att det är hög tid för politiken att dels peka ut var ansvaret för tilläggsspecialiteten i arbetsmedicin ska ligga, dels avsätta offentliga medel för att finansiera utbildningen. Branschorganisationen har lagt fram två konkreta förslag. För det första bör regeringen besluta om att ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggsspecialiteten i arbetsmedicin. För det andra bör regeringen säkra en framtida finansiering av utbildningen. Vänsterpartiet delar Sveriges Företagshälsors uppfattning.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
- Avser statsrådet att verka för att regeringen ska besluta om att ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggsspecialiteten i arbetsmedicin?
- Avser statsrådet att verka för att regeringen säkrar en framtida finansiering av utbildningen?
- Hur avser statsrådet att stärka kvaliteten inom företagshälsovården?
- Hur avser statsrådet att göra regelverket för företagshälsovården mer ändamålsenligt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:136
Webb-tv: Företagshälsovårdens framtid
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:31
- Protokoll 2023/24:31 Torsdagen den 16 novemberProtokoll 2023/24:31 Svar på interpellation 2023/24:136 om företagshälsovårdens framtid
Protokoll från debatten
Anf. 85 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska besluta om att ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggsspecialiteten i arbetsmedicin, om jag avser att verka för att regeringen ska säkra en framtida finansiering av utbildningen, hur jag avser att stärka kvaliteten inom företagshälsovården och hur jag avser att göra regelverket för företagshälsovården mer ändamålsenligt.
Jag vill inleda med att tacka Ciczie Weidby för frågorna och engagemanget för företagshälsovården.
Företagshälsovården är en bland flera aktörer som kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete.
Genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har företagshälsovården goda förutsättningar att se de arbetsrelaterade sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö. Men för att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en god kompetensförsörjning och hög kvalitet. Man kan konstatera att det är få läkare som utbildas i tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har därför fått ett regeringsuppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare (A2021/02080).
Inom ramen för uppdraget ska myndigheten vara en koordinerande instans genom att bland annat samordna inblandade aktörer samt följa utvecklingen av relevanta utbildningsinstanser och nätverk för läkares specialistutbildning inom arbetsmiljöområdet. Uppdraget inbegriper även att främja läkares möjligheter till fortbildning, god tillgång till handledare och studierektorer samt relevanta nätverk, men inte att myndigheten själv ska vara en utbildningsanordnare. Inom ramen för samordningen ska Mynak också starta upp ett eller flera nationella nätverk för berörda aktörer inom företagshälsovård. I uppdraget ingår även att föreslå hur ansvaret kan lämnas över till lämplig aktör. Uppdraget ska slutredovisas i samband med Mynaks årsredovisning för 2023.
Svar på interpellationer
Det är viktigt att förbättra företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Jag ser fram emot att ta del av Mynaks redovisning av uppdraget, och jag vill därför inte föregripa dess resultat och förslag.
Jag kommer att följa företagshälsovårdsfrågan noga framöver.
Anf. 86 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag ställde fyra frågor i min interpellation, och jag fick tyvärr inte svar på en endaste av dem. Statsrådet hänvisar till och vill inte föregripa det uppdrag som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, fick 2021 av den förra regeringen.
Frågan om företagshälsovårdens kompetensförsörjning har vid flera tillfällen utretts av Mynak. Det torde finnas tillräckligt med fakta och förslag för att man ska kunna lägga fram konkreta politiska förslag. Men tyvärr verkar denna fråga ha hamnat i något slags utredningsloop, och inget konkret händer. Under tiden blir företagsläkarna bara äldre och äldre. Av drygt 1 100 läkare är 80 procent över 65 år.
Företagshälsovården har en central roll i arbetsmiljöarbetet och på våra arbetsplatser. De upptäcker, förebygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur såklart skapar bättre förutsättningar för ett långt, hållbart och säkert arbetsliv utan olyckor. Dessutom står det faktiskt i arbetsmiljölagen att arbetsgivaren är skyldig att tillse att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Tillgång till företagshälsovård betonas också i föreskrifterna om SAM, det vill säga systematiskt arbetsmiljöarbete.
Fru talman! Det kan inte vara så att statsrådet och regeringen inte har någon ambition eller något intresse av eller någon idé om hur företagshälsovårdens framtid ska se ut. Eller ska vi tolka detta som att vad Mynak än kommer fram till i februari kommer man att verkställa det?
I regeringens arbetsmiljöstrategi, som för övrigt är en väldigt bra strategi, lyfter man fram företagshälsovården, precis som statsrådet sa i sin inledning. Den är viktig. Den ska bidra till friska arbetsplatser. Och man måste se till att ha en god kompetensförsörjning och en hög kvalitet. Men tyvärr är kompetensförsörjningen allt annat än god i dag. De lider verkligen av en allvarlig kompetenskris.
För att man ska kunna arbeta som företagsläkare behöver man en specialistutbildning. Till skillnad från många andra specialistutbildningar saknar denna en offentlig finansiering. Som det är nu får läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, och det har gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal specialister varje år.
Fru talman! Jag ger statsrådet möjligheten att svara på om hon kommer att verka för att regeringen ska säkra en framtida finansiering av denna utbildning. Jag undrar också hur hon avser att stärka kvaliteten inom företagshälsovården.
Anf. 87 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Till att börja med vill jag säga att regeringen delar interpellantens uppfattning att företagshälsovården har en viktig roll när det gäller att vara ett stöd och att motverka bland annat ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet.
Jag och regeringen delar också problembilden när det gäller att vi har en kompetenskris. Vi står inför problemet att de läkare som vi nu har är gamla. Denna kompetenskris behöver vi hantera på något sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen har, som jag har sagt, gett ett uppdrag. Det ligger ett regeringsuppdrag till Mynak. Det är ett regeringsuppdrag som ska redovisas i februari, det vill säga om tre månader. Det vore dumt av mig att stå här och föregripa den utredningen. Om tre månader kan jag ta del av vad experter anser behöver göras för att man just ska kunna främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Självklart behöver vi lyssna in vad experterna föreslår. Detta kommer såklart sedan att beredas i Regeringskansliet, och så kommer vi att återkomma med åtgärder. Men jag vill betona att vi delar interpellantens problembild.
Anf. 88 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Det är inte den nuvarande regeringen som har gett detta uppdrag. Det var den förra regeringen som gjorde det. Det var 2021 som man gjorde detta. Men kompetensfrågan om företagshälsovården har utretts och beretts av flera myndigheter och departement under många år. Och alla konstaterar samma sak, precis det som statsrådet säger. Denna kris löser sig inte av sig själv, och den löser sig definitivt inte genom att man ännu en gång ger ett uppdrag eller inväntar vad nya experter ska säga.
Det är ändå så att det kokar ned till att det måste finnas en tydlig samordning och en finansiär för detta. Tidigare finansierades företagsläkarutbildningen av staten, och Arbetslivsinstitutet hade samordningsansvaret. Men alliansregeringen lade ned Arbetslivsinstitutet 2007, och efter det har man lämnat företagshälsovårdens kompetensbehov helt åt sitt öde. Varken den förra regeringen eller den nuvarande har vidtagit några konkreta åtgärder trots att man säger att detta är otroligt viktigt.
Fru talman! Jag vill för debattens skull säga något om vad jag har upplevt i min roll som skyddsombud, som jag har varit under många år, och när jag har varit i en skyddskommitté på en stor arbetsplats. Det har varit tydligt vilken otrolig kompetens just företagsläkarna har och hur viktigt det är att det är någon oberoende som kommer in, som har lite andra ögon på en arbetsplats. De har också en ofantlig kunskap inom en massa olika områden. Det är alltifrån arbetsskadeutredningar, ergonomi, krisstöd och livsstilsfrågor till ledarskapsfrågor. De har en otrolig kompetens. Den blir svår att hitta hos en aktör. Då blir det flera andra. Därför är det himla viktigt att man verkligen ser till att säkra detta.
Som sagt: Man har utrett detta flera gånger tidigare. Frågan är också varför man tror att man i februari ska få ett annat svar än det som har presenterats tidigare.
Jag vill betona en sak till, och det är att det finns flera samhällsviktiga yrkeskategorier där man behöver ett tjänstbarhetsintyg för att kunna arbeta. Utan det intyget får man inte jobba. Det är i princip bara företagsläkare som utfärdar det. Det gäller brandmän, lokförare och piloter. Detta blir också viktigt, för hur ska man säkra att de får sina intyg om man inte ser till att säkra företagshälsovården?
Jag förstår att det är ett limbo. Man ska säga: Jag ska vänta in utredningen. Men det håller inte att bara säga så. Det måste visas på konkreta förslag och finnas en vilja att säga att detta är en viktig fråga. Jag skulle ändå vilja försöka lirka fram något mer besked av statsrådet.
Anf. 89 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ska hålla mig kort. Interpellanten redogör på ett bra och tydligt sätt hur viktig företagshälsovården är och vilken funktion den fyller. Precis som interpellanten framhåller ska arbetsgivaren, enligt arbetsmiljölagen, redan i dag se till att anställda har tillgång till den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Då är det klart att det också måste fungera i praktiken.
Det uppdrag som har lämnats till Mynak är ett uppdrag som lämnades innan denna regering tillträdde - det stämmer.
Jag tycker att det är ett bra initiativ som den förra regeringen tog för att lösa kompetenskrisen och hitta sätt att hantera frågan.
Återigen vill jag betona att när det nu ligger ett sådant här uppdrag hos Mynak vore det dumt och konstigt att föregripa den utredningen. Det rimliga är att vänta in och se vad som kommer fram i utredningen och sedan bereda detta inom Regeringskansliet.
Vi kommer att återkomma med hur vi hanterar frågan.
Anf. 90 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Då ska jag också hålla mig kort och konstatera att både jag och Sveriges företagshälsor väntar med spänning på vad regeringen och statsrådet ska presentera för lösningar efter februari 2024 för att säkra framtidens företagshälsovård.
Hur det än är bygger ju vårt svenska samhälle och vårt ekonomiska system i mångt och mycket på vår förmåga att arbeta och kunna ha ett gott, långt arbetsliv. Arbetet har, förutom såklart sin egen ekonomiska betydelse, faktiskt också något slags djupare mening. Man vill vara med och bygga samhället och så vidare och bidra till det gemensamma. Som Karl-Bertil Jonsson säger till oss varje jul: Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.
Alla kommer att vilja bidra till detta, men vi måste också få förutsättningar att kunna arbeta och bidra med det som vårt samhälle behöver.
Anf. 91 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag delar helt interpellantens bild av att människor generellt mår bra av att vara i arbete. Därför är det såklart viktigt med åtgärder som gör att vi minskar sjukfrånvaron och också underlättar rehabilitering för dem som behöver det.
Vi behöver få ned sjuktalen och även förebygga sjukskrivningar. Detta är någonting som alla vinner på, i första hand såklart den enskilda arbetstagaren, men sjukskrivningar innebär såklart kostnader för alla inblandade.
Det är viktigt att vi har en fungerande företagshälsovård i Sverige, och det här är åtgärder som alla vinner på.
Jag vill tacka för debatten. Jag ser som sagt var fram emot att ta emot utredningen i februari och kommer att återkomma med hur vi arbetar med frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.