Förbud mot klustervapen i Sverige

Interpellation 2005/06:321 av Jóhannesson, Berit (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-03-22
Anmäld
2006-03-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2006-03-27
Sista svarsdatum
2006-04-05
Besvarad
2006-04-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 mars

Interpellation 2005/06:321 av Berit Jóhannesson (v) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Förbud mot klustervapen i Sverige

Klusterbomber är det konventionella vapen som utgör det största humanitära hotet mot civilbefolkningen i krigsdrabbade länder. Den 26 maj 2003 svarade dåvarande utrikesminister Anna Lindh på en interpellation om ett omedelbart moratorium vad gäller klusterbomber inom EU och FN. Vissa framsteg har uppnåtts sedan dess men vi har inte anledning att vara nöjda.

Klusterbomber är bombkapslar som i luften släpper ut minibomber bland vilka upp till 30 % inte detonerar när de träffar mark utan i stället ligger kvar på marken likt ett minfält. Klusterbomber syftar till att sprida ut klustret av bomber över ett större område vilket utgör en påfallande risk för att träffa civila människor. Trots att klusterbomber och andra klustervapen till stor del har samma effekt som personminor är dessa vapen inte förbjudna.

Försvarsminister Leni Björklund säger i ett TT-meddelande att ”det behövs en definition av vad klustervapen är” (TT 2006-02-22). Enligt FN kan klustervapen definieras som kapslar designade för att sprida eller frigöra multipelt subkrigsmateriel. Definitionen är av stor betydelse för det fortsatta arbetet för ett förbud mot klustervapen.

Det av riksdagen ratificerade femte protokollet till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention) är enligt Vänsterpartiet ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt långtgående eller verkningsfullt.

Vänsterpartiet har skrivit kommittémotion 2004/05:v768 om att Sverige bör införa ett moratorium för klustervapen i Sverige och verka för ett förbud mot klustervapen inom FN och EU. EU-parlamentet har i en resolution fastslagit att man önskar se ett moratorium för klustervapen.

Vänsterpartiet vill liksom Cluster Munition Coalition, som består av 161 freds- och människorättsorganisationer som Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Amnesty International, verka för ett stopp för användning, produktion och handel med klustervapen till dess att de humanitära problemen med klustervapen är lösta.

Det säkerhetspolitiska syftet med Sveriges innehav av klusterbomber av typen Mjölner som kan fällas från JAS-plan är tvivelaktigt. Det är anpassat till invasionsförsvarets behov och passar inte den nya försvarspolitiken. Eftersom klustervapen sprider ut sig över ett stort område och ligger kvar i marken likt personminor är det omöjligt att undvika att civila människor skadas. Även om det svenska försvarets klustervapen, det vill säga Mjölner, enbart har en felmarginal på 1 % så riskerar de ändå att skada civila. Dels för att en felmarginal på 1 % kan resultera i stora mängder blindgångare, dels för att Mjölners spridningsradie är stor, en 250 meter bred och 400 meter lång yta, vilket gör det svårt att säkerställa att inga civila mål eller människor finns i spridningsområdet.

Det tjänar inget säkerhetspolitiskt syfte att Sverige innehar klustervapen. Konsekvensen av Sveriges innehav av klustervapen ger i stället legitimitet åt andra länders användning och handel med klustervapen.

Belgien är det första landet i världen att förbjuda klusterbomber sedan den 16 februari 2006. Belgien var också det första landet att förbjuda personminor, efterföljt av Sverige på fjärde plats. Förbuden ledde fram till Ottawakonventionen om förbud mot antipersonella minor, vilket 148 länder i dag omfattas av. Ottawakonventionen har gjort världen säkrare och räddat många människoliv. Tack vare Belgiens politiska mod har en historisk chans uppstått att verka för ett förbud mot klustervapen internationellt och uppnå en motsvarighet till Ottawakonventionen.

Vänsterpartiet anser liksom fredsrörelsen att Sverige bör följa Belgiens exempel och förbjuda användning, produktion och handel av klustervapen. Vi måste börja på hemmaplan innan vi verkar för ett förbud internationellt. Ett förbud mot klustervapen i Sverige skulle ge minskad legitimitet för användning, produktion och export av klustervapen internationellt. Ett svenskt förbud mot klustervapen skulle ge Sverige trovärdighet i internationella nedrustningsförhandlingar. Sverige har genom åren varit pådrivande i nedrustningssammanhang. Vänsterpartiet anser att vi bör vara det även fortsättningsvis. Ottawakonventionen visar att enskilda länders förbud mot inhumana vapen kan leda fram till internationella förbud. Därför vore det klokt av Sverige att stödja den rörelse som kan vara ett frö till ett internationellt förbud mot klustervapen.

Jag vill fråga försvarsministern:

1.   Hur definierar försvarsministern klustervapen?

2.   Vilket säkerhetspolitiskt syfte fyller Sveriges innehav av klustervapen av typen Mjölner i det svenska insatsförsvaret?

3.   Avser försvarsministern att vidta åtgärder för att Sverige ska följa Belgiens exempel och införa ett förbud mot klustervapen i Sverige?

Debatt

(0 Anföranden)

Dokument från debatten

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.