Till innehåll på sidan

Förändring av besiktningsintervallet för fordon

Interpellation 2015/16:401 av Sten Bergheden (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-02-12
Överlämnad
2016-02-15
Anmäld
2016-02-23
Sista svarsdatum
2016-03-07
Svarsdatum
2016-03-18
Besvarad
2016-03-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Transportstyrelsen har i en rapport till regeringen föreslagit att besiktningsintervallet för fordon ska ändras. Dagens system med besiktning tre år efter att fordonet togs i bruk, sedan efter två år och därefter varje år, ska enligt förslaget ändras till besiktning efter fyra år och sedan vartannat år. För att kompensera för den ökade tiden mellan besiktningarna föreslås att polisen ska göra fler flygande kontroller av fordon på väg. Utredningen har kommit fram till att det skulle kräva 70 fler trafikpoliser än vad som finns i dag för att nå målet. 

Polismyndigheten arbetar i dag under stort tryck, och många poliser är avdelade för att sköta id-kontroller och andra uppgifter som är kopplade till flyktingkrisen. En ökning med 70 trafikpoliser innebär en ökning med i snitt tre tjänster per län. 

Om förslaget blir verklighet kommer även kostnaderna för Polismyndigheten att öka. Enligt rapporten uppgår de ökade kostnaderna till 52 miljoner kronor, där en del är engångskostnader för införskaffande av nödvändig utrustning medan en del är löpande kostnader. Exempelvis uppskattas kostnaden för de tjänster som polisen behöver köpa av olika besiktningsorgan till 8,8 miljoner koronor per år. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

 

Delar statsrådet Transportstyrelsens bedömning att 70 extra trafikpoliser räcker för att klara att täcka det ökade behovet av flygande fordonsbesiktningar om besiktningsintervallet ändras? 

Anser statsrådet att polisen under rådande förhållanden har möjlighet att avdela 70 extra poliser för att utföra det ökade antal flygande besiktningar som utredningen föreslår? 

Anser statsrådet att Polismyndigheten bör få ökade ekonomiska anslag för att kompensera för kostnaderna som ett större antal flygande besiktningar innebär om Transportstyrelsens förslag blir verklighet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:401, Förändring av besiktningsintervallet för fordon

Interpellationsdebatt 2015/16:401

Webb-tv: Förändring av besiktningsintervallet för fordon

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig om jag delar Transportstyrelsens bedömning att 70 extra trafikpoliser räcker för att klara att täcka det ökade behovet av flygande fordonsbesiktningar om besiktningsintervallet ändras. Vidare har han frågat om jag anser att polisen under rådande förhållanden har möjlighet att avdela 70 extra poliser för att utföra det ökade antalet flygande besiktningar som utredningen föreslår. Slutligen har Sten Bergheden frågat om jag anser att Polismyndigheten bör få ökade ekonomiska anslag för att kompensera för kostnaderna som ett större antal flygande besiktningar innebär om Transportstyrelsens förslag blir verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU antog 2014 det så kallade besiktningspaketet, som består av tre direktiv vilka reglerar periodisk provning av fordon och tekniska vägkontroller. Transportstyrelsen har i ett underlag till regeringen föreslagit hur Sverige skulle kunna införliva direktiven. Rapporten har varit på remiss till berörda parter, såväl offentliga som privata, och intresseorganisationer. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Av Transportstyrelsens förslag framgår att ändrade besiktningsintervall avser lätta fordon, framför allt personbilar. Detta har ingen direkt koppling till det utökade antalet flygande inspektioner. Där handlar det i stället om tunga nyttofordon, det vill säga lastbilar och bussar. Direktiven ska vara införlivade i samtliga medlemsstater senast i maj 2017 och tillämpas från och med maj 2018.

Det är Polismyndighetens ansvar att bedöma hur den samlade resursen ska användas och att kompetensförsörjningen är väl avvägd i förhållande till verksamhetens behov. Möjligheten till effektiv verksamhet har tidigare begränsats av att befogenheter, ansvar och prioriteringar varit underställda beslut i varje polismyndighet. Ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet möjliggör både en effektiv resursfördelning över landet och en enhetlig tillämpning av lagstiftningen.

Mot bakgrund av den senaste tidens omvärldsutveckling kom Polismyndigheten den 25 januari in med ett underlag till regeringen. Där framgår det att myndigheten fram till och med 2020 kan behöva öka antalet poliser med mellan 1 500 och 2 500 och antalet civilanställda med mellan 1 000 och 1 600 personer. I det budgetunderlag som Polismyndigheten har lämnat före den 1 mars har myndigheten specificerat sina resursbehov. Därefter kommer regeringen i vanlig ordning att bereda detta inom ramen för arbetet med nästa års budgetförslag.

Jag ska passa på att be interpellanten om ursäkt för att vi har dröjt lite grann med detta svar.


Anf. 32 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Även om svaret har dröjt är det bra att jag får tillfälle att ta upp denna fråga innan ni fattar beslut.

Det är redan i dag, med den trafikpolisbemanning som vi har, en stor oro ute på våra vägar. Det är egentligen av denna anledning som jag skulle vilja veta ministerns och regeringens syn på detta. Är det möjligt att flytta ut ytterligare verksamhet som i dag bedrivs på besiktningsstationer för att öka antalet faktiska kontroller på väg av fordon och försöka stoppa olagliga fordon på väg i stället för att stoppa dem i en besiktningshall? Är det rätt väg att gå?

Redan i dag är det många fordon som körs omkring ute på våra vägar och har både körförbud och allvarliga fel. De är oförsäkrade, och det är fel däck, rattonykterhet och dåliga bromsar. Vi ser dagligen notiser i tidningen om att det har skett olyckor på grund av att trafiksäkerheten inte kan upprätthållas och, i många fall, även på grund av att det är brist på kontroller ute på våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om nu polisen får ett nytt uppdrag att ta hand om ännu fler bilar där ute och får ett antal kronor och ett antal poliser för detta, hur stor risk är det att polisen ändå kommer att använda resurserna någon annanstans i sin verksamhet? I så fall har vi nämligen flyttat en kontrollverksamhet ut till en annan kontrollverksamhet, som faktiskt inte blir utförd. Jag vet att polisen självklart har möjlighet att disponera både ekonomi och polisresurser på ett sätt som ska vara helhetsmässigt bra, men bekymret är om vi flyttar ut en verksamhet eller ett ökat tryck på något och efterlevnadskravet inte kommer att uppfyllas som vi kan önska.

Frågan är alltså om ministern ser en risk att polisen, även om de får resurserna och fler poliser för att klara detta, faktiskt kommer att använda resurserna någon annanstans om det behövs.

Jag har även en annan fråga. Jag vet att både ministern och andra från socialdemokratiskt håll tidigare diskuterade att man skulle ge trafikpolisen ett tydligare uppdrag, liknande det tyska BAG. Det är alltså en trafikpolismyndighet som Tyskland har. Är det en intressant lösning på frågan hur vi kan säkra trafikpolis på våra vägar med både resurser, ekonomi, och ett eget budgetansvar - helt enkelt ett eget uppdrag?

Herr talman! Vi vet att antalet kontroller när det gäller alkohol och annat på våra vägar också har minskat över tid. Vi vet även att vi har fått in mindre böter på grund av att vi har färre kontroller, vilket också påverkar budgeten totalt sett i statskassan. Jag vet att Dagens Nyheter nyligen gjorde en utredning där man konstaterade att bötesnivåerna sjunker. Det betyder att vi får mindre resurser samtidigt som det är färre kontroller ute på våra vägar. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar från ministerns sida om hur han ser på den utvecklingen och om vi ska försöka bryta den på något sätt.


Anf. 33 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag ska börja med det sista. Jag ser inget direkt problem med att bötesbeloppen minskar om det inte också leder till ett annat agerande ute på våra vägar.

Ytterst är det nämligen så att det - oavsett om det gäller fortkörning, onykterhet eller vad man än vill kontrollera - är beteendet vi vill förändra. Det handlar inte om att vi vill ha in maximalt med pengar till statskassan. Där har exempelvis Sverige valt en helt annan väg än England när det gäller de automatiska trafikkamerorna. England väljer att maximera böterna men har fått en väsentligt mindre påverkan på hastigheten, medan vi har valt att få maximal påverkan på hastigheten men inte få in så mycket pengar. Jag menar nog att den svenska linjen är ett bättre vägval.

Sedan ställer Sten Bergheden frågan om jag ser en risk, och nej, jag ser faktiskt inte den risken. Skulle vi tillföra resurser till polisen är jag övertygad om att polisen kommer att göra detta.

Hur ser jag på en utveckling som den tyska; skulle det vara en rimlig utveckling även i Sverige? Där är jag mer tveksam. Jag är beredd att titta på det. Jag är beredd att titta på väginspektörer. Tyskland är dock egentligen en federation med delstater, vilket är förklaringen till deras val av organisationsmodell. Men jag vill heller inte helt utesluta någon form av vägorganisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan rör egentligen besiktningsintervallen. Jag tror att det är en klok väg att gå att ha glesare besiktningsintervall, från ett till två år. Skälet till det är inte att jag tror att man kan låta polisen göra det som görs i besiktningshallen utan att fordonen har blivit så mycket bättre. Det är ju det som är grunden för EU-direktivet. Sten Bergheden tar upp körförbud och onykterhet, men det är ju frågor som inte upptäcks i någon besiktningshall. Vi gör inga utandningsprov i besiktningshallen. Körförbudet är möjligtvis en effekt av att du inte har besiktat bilen, men det är ingenting som upptäcks i besiktningshallen.

Det handlar i stället om att göra andra saker. På nykterhetsområdet började redan den förra regeringen med försök med alkobommar i våra hamnar. Det tycker jag var en klok utveckling, och jag tror att vi ska gå vidare och sätta upp alkobommar i fler hamnar. Förhoppningsvis kommer vi att få ett myndighetssamarbete på plats när det gäller detta, så att vi kan permanenta de försök med alkobommar som finns.

När det gäller att upptäcka körförbud, bristande försäkring och bristande skatt är nu 100 polisbilar utrustade med automatisk nummerplåtsavkänning som alltså, utan att det behövs en aktiv åtgärd från en polisman, kan varna för att skatten eller försäkringen inte är betald - eller om ägaren saknar körkort, etcetera. Det tror jag också är en teknisk utveckling som gör att vi får ut otroligt mycket mer resultat av de resurser vi har.

Jag tror därför på en fortsatt teknisk utveckling, och jag tror på att ha bra trafikresurser. Den främsta kompetensen på trafikområdet måste vi dock rikta in på de tunga fordonen och inte på personbilar och de lätta fordonen, där vi har sett en väldigt bra teknikutveckling. Bilarna håller längre, och det blir färre och färre anmärkningar på dem i besiktningen. Vi ska alltså i stället koncentrera oss på lag och ordning och de tunga fordonen på våra vägar. Där förekommer det betydande fel som riskerar att ge stora brister för trafiksäkerheten.


Anf. 34 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack för ett bra svar så långt, ministern! Jag delar dock kanske inte uppfattningen att det inte finns någon risk med att inte ge trafikpolisen eller polisen ett tydligare uppdrag i denna fråga.

Av erfarenhet vet vi att man använder en hel del trafikpoliser och annat till många andra verksamheter. I vissa lägen är det sådant som självklart måste utföras, men det är klart att det är allvarligt om det hela tiden blir så att trafiksäkerheten och trafikpolisen får ta smällen när man behöver omfördela vissa resurser - särskilt om vi samtidigt tillför fler uppgifter och från samhällets sida faktiskt förväntar oss en ökad kontroll med hjälp dessa extra poliser och resurser, och sedan inte får det levererat av polisen därför att man prioriterar bort.

Jag skulle därför gärna se att man oavsett vilken väg man går ger ett tydligare uppdrag till både trafikpolisen och polisen att lösa dessa frågor och att det kan redovisas. Trenden är nämligen lite alarmerande nu med tanke på att vi dagligen kan se olyckor som beror på rattonykterhet, samtidigt som vi vet att antalet onyktra förare ökar därute medan kontrollerna minskar. Om detta får fortsätta innebär det ju att det finns en stor risk att ännu fler tar chansen, med tanke på den minimala risken att bli ertappad vid förseelserna. Någonstans måste alltså detta brytas för att inte fler människor ska dö på vägarna på grund av bristfällig kontroll som gör att folk är beredda att ta större risker med tanke på den lilla risken att faktiskt bli ertappad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det ju så att det på våra vägar i dag finns oerhört mycket annan kriminalitet som åker omkring. Det är stöldtransporter där varor och annat forslas in i och ut ur landet. Det innebär ju att det om vi inte har tillräcklig kontroll på det här området - både när det gäller att kunna gå igenom fordon och när det gäller lagligheten i bromsar och annat runt omkring, liksom kunskapen runt det - finns en risk att detta blir ett område där man tänker att det är helt riskfritt att köra på de svenska vägarna, eftersom det är minimal risk att möta en trafikpolis eller bli ertappad. Den biten tror jag att det är viktigt att bryta.

Jag tycker att det är bra att ministern tar upp alkobommarna och faktiskt är lite tydligare än regeringen har varit hittills i de frågorna.

Jag delar helt den uppfattningen. Det har ju pågått försök med alkobommar, och det otroligt viktigt att man får upp sådana i hamnarna. Även om de inte alltid är i funktion innebär det ändå en stor risk för de personer som tar bilen och är onyktra när de tar sig i land. Bara det restriktiva urvalet gör säkert att fler avstår från att ta den risken. Alkobommarna har ett bra förebyggande syfte, om de sätts upp. Det rör sig ändå om en relativt liten peng för att kunna rädda liv och hindra folk från att komma ut på vägarna.

Jag vill gärna se lite mer handlingskraft här, det vet ministern att vi stöttar och har jobbat med. Jag tror i alla fall att ministern jobbade med den frågan före valet, och det är bra om han jobbar med den även efter valet.

Herr talman! Jag vill ta upp en sak till. Antalet bilar ökar på våra vägar. Både utländska och inhemska bilar ökar, vilket ökar trycket ännu mer på vägarna. Därför skulle jag vilja att ministern utvecklade svaret om ett tydligare ansvar för den trafikpolis som faktiskt finns på våra vägar.


Anf. 35 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag måste bara rensa siffrorna lite. Trots att trafikpolisarbetet minskade under den moderatledda regeringen, och trots att antalet fordon steg under den moderatledda regeringen minskade trafikdöden och trafikolyckorna väsentligt. Det är inte så att vi ser en kraftig ökning av rattonykterhet, trafikolyckor eller trafikdöd, tvärtom.

Under såväl den moderatledda ledda regeringen som under den socialdemokratiskt ledda regeringen sjunker antalet trafikolyckor och antalet trafikdöda. Och antalet fortsätter att minska, trots att man skulle kunna tro att det var tvärtom, att man började med att plocka de lägst hängande frukterna och att det sedan skulle bli svårare och svårare att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Men glädjande nog har vi den motsatta utvecklingen. Vi får inte låtsas som att vi har en annan utveckling än vad vi har.

När det gäller den andra frågan ska vi naturligtvis ha poliser som jobbar speciellt med trafiken. Det ska vara en hög kompetens bland dessa trafikpoliser. Utbildningen och vidareutbildningen ska vara bra.

Självklart ska helt andra poliser ibland vara med och stötta trafikpolisen när det är större razzior eller omfattande kontroller. Lika självklart är det att om vi har en extrem situation i landet, om vi har den första gränskontrollen sedan 1994 som binder stora polisresurser och om vi har det största terrorhotet i Sverige någonsin som binder stora resurser, då kommer detta att drabba även den trafikpolisiära verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har inte tusentals poliser på hyllan som vi bara kan ta ned därifrån och sätta in i gränsbevakningen. Vi har inte tusentals poliser på hyllan som vi bara kan placera ut på gator och torg när vi har det största terrorhotet någonsin. Vi har exakt det antal poliser som den moderatledda regeringen dimensionerade för. Ställs vi inför större utmaningar än någonsin, då blir vi tvungna att använda oss av hela poliskårens samlade styrka. Det har vi gjort, och det är bra. Och jag glad över de lyckade resultaten av dessa insatser.


Anf. 36 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Är det något parti som välkomnar polisens förslag om fler poliser är det vi moderater. Vi anser helt enkelt att det är bra om det går att få fram fler poliser - detta med tanke på att befolkningen, terrorhot, kriminalitet och annat har ökat. Även internetbrott gör att man behöver jobba på bredare front i framtiden. Det kommer att krävas fler poliser och fler specialutbildade poliser.

Det finns en antydan i svaret, och det är anledningen till min oro och till att jag ställde den här interpellationen. Jag förstår mycket väl att polisen vid terrorhot och annat tillfälligt måste omdisponera resurserna. Men om det alltid - som det har gjort hittills - ska drabba polisverksamheten på vägarna, då får vi ingen kontinuitet, ingen kunskapsuppbyggnad, ingen polis som kan jobba effektivt. Trafikpolisen splittras och slås hela tiden sönder av olika uppdrag.

Jag tror att det finns en risk om man i den situationen lägger ut ytterligare uppdrag på den här verksamheten. Man skickar med pengar och fler poliser, men det finns ändå en risk för att det inte blir någon verkstad där ute. Då riskeras trafiksäkerheten. Det finns många äldre fordon i Sverige som i vissa fall kanske repareras bara precis lagom till besiktning eller direkt efter besiktning. Minskar man då besiktningsintervallet måste man på något vis ha beredskap för att den personen kanske kör ytterligare ett år med dåliga bromsar eller andra trafikfarliga brister.

Jag tackar ändå ministern för svaret, och jag hoppas att vi snabbare än så kan få upp fler alkobommar som också är en viktig del i det här sammanhanget.


Anf. 37 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag vill tacka Sten Bergheden för en bra interpellationsdebatt. Jag konstaterar att vi i stora stycken är överens om vikten av att behålla kompetens i trafikpoliskåren och att vi har en tillräcklig numerär på våra vägar som ser till att lag och ordning upprätthålls. Det gäller de brott som finns inom persontrafiken och den ganska omfattande brottsligheten inom den tunga trafiken.

Tillsammans kommer vi nog att kunna jobba vidare i den här frågan. Jag ser fram emot att debattera den fler gånger med Sten Bergheden när vi kan mäta resultaten av de insatser som görs.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.