Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Folkomröstning om EU:s konstitution

Interpellation 2006/07:4 av Johnson, Jacob (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-10-10
Anmäld
2006-10-11
Sista svarsdatum
2006-10-24
Besvarad
2006-10-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 oktober

Interpellation

2006/07:4 Folkomröstning om EU:s konstitution

av Jacob Johnson (v)

till statsrådet Cecilia Malmström (fp)

I sin regeringsförklaring den 6 oktober 2006 uttalar statsminister Fredrik Reinfeldt bland annat när det gäller Sveriges förhållande till omvärlden och då särskilt EU:

”Sverige ska föra en mer aktiv utrikespolitik.”

”Sverige ska vara en aktiv och pådrivande kraft i Europeiska unionen.”

”Sverige skall tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet.”

”Sverige bör verka för att den transatlantiska länken stärks.”

På våren 2005 utlöstes en kris i EU då de franska och nederländska väljarna röstade nej i folkomröstningarna om EU:s nya konstitution. Klyftan mellan väljarnas syn på EU och medlemsstaternas toppolitikers syn på EU kom som en kalldusch. Arbetet med att få fördraget godkänt i de resterande medlemsländerna avblåstes och en ”reflektionsperiod” utlystes. Ett år senare beslutade EU:s stats- och regeringschefer att ge den tyska regeringen i uppdrag att under sitt EU-ordförandeskap, första halvåret 2007, föreslå hur arbetet med ett nytt fördrag ska fortsätta.

I mars 2007 är det tänkt att EU:s stats- och regeringschefer ska göra en gemensam deklaration om de övergripande målen med ett nytt fördrag och vid toppmötet i juni ska man enas om en färdplan i frågan. Det innebär, enligt denna tidsplan, att den nya svenska regeringen under mandatperioden kommer att delta i såväl förhandlingar som beslut om ett nytt fördrag för EU.

Oberoende av om man är positiv eller kritisk till EU kan det knappast förnekas att medlemskapet i EU har påverkat den demokratiska beslutandeprocessen i Sverige. Lagrådets remiss kom fram till att det konstitutionella fördraget överlåter ytterligare beslutanderätt till EU. Därför bör förslaget till ny konstitution eller nytt fördrag behandlas som en grundlagsändringsfråga, när en så tung instans som Lagrådet kommer fram till att makt flyttas från Sveriges riksdag.

Oavsett vad som sker med förslaget till ett nytt fördrag är det ur ett demokratiskt perspektiv helt avgörande att svenska folket får säga sitt i en folkomröstning, innan ytterligare makt flyttas från dem till EU:s beslutandenivå.

De inledningsvisa citaten från statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring kan enligt min uppfattning tolkas som ett ställningstagande från den nya regeringen att den stöder det vilande förslaget till ny EU-konstitution vad gäller till exempel militarisering av EU och ytterligare närmande till Nato och USA.

Regeringsförklaringen innehåller visserligen konstaterandet att Sverige är alliansfritt. Men i ambitionen att tillhöra kärnan i det europiska samarbetet, kopplat till EU-konstitutionens krav på ömsesidiga försvarsgarantier och militär upprustning, skulle reellt ett svenskt godkännande av förslaget till konstitution eller fördrag innebära slutet på den svenska alliansfriheten. Det är i så fall slutet på en snart tvåhundraårig svensk linje i utrikespolitiken. Av demokratiska skäl bör detta underställas det svenska folket i en folkomröstning.

Jag vill fråga statsrådet Cecilia Malmström:

1.   Är statsrådet beredd att ta initiativ till att svenska folket ska få säga sitt i en folkomröstning om EU:s konstitution, en så betydelsefull fråga som påverkar Sveriges demokratiska system?

2.   Hur tolkar statsrådet innebörden av att ”Sverige skall tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet”?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:4, Folkomröstning om EU:s konstitution

Interpellationsdebatt 2006/07:4

Webb-tv: Folkomröstning om EU:s konstitution

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 151 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Det känns fint att för första gången stå i denna kammare. Jacob Johnson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till folkomröstning om det konstitutionella fördraget och hur jag tolkar formuleringen i regeringsförklaringen om att Sverige klart och tydligt ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Folkomröstning om det konstitutionella fördraget har inte varit aktuell i Sverige. En stabil riksdagsmajoritet har sedan länge bedömt att frågan är bäst lämpad för riksdagsbeslut. Den nya regeringen delar den bedömningen. Efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna är det inte särskilt troligt att det konstitutionella fördraget, i sin nuvarande form, kan träda i kraft. Regeringen ser därför inte tillräckliga skäl för att i det läget gå vidare med en proposition om godkännande av fördraget. Vi ser däremot fram emot att med riksdagen föra en diskussion om hur vi kan gå vidare på längre sikt med hela fördragsprocessen. Men arbetet med angelägna sakfrågor i EU går vidare. Det står flera viktiga frågor på EU:s agenda. Det är frågor som är viktiga för jobben, tillväxten, miljön, brottsbekämpningen och arbetet för global solidaritet. För regeringen är det en självklarhet att Sverige klart och tydligt ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Mina ledstjärnor kommer att vara orden deltagande, ansvarstagande och förankring. Det handlar om att delta aktivt och engagerat i förhandlingarna i Bryssel, att ta ansvar för Europas stora framtidsfrågor samt att förankra EU-frågorna i Sveriges politiska liv och ytterst hos medborgarna.
Jacob Johnson (V)
Anf. 152 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Jag vill först tacka EU-minister Cecilia Malmström för svaret. Min interpellation handlar i första hand om ministern är beredd att ta initiativ till en folkomröstning om EU:s konstitution. Jag ska strax återkomma till Cecilia Malmströms svar i denna del. Min interpellation inleddes dock med några citat från statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring med beröring till Sveriges EU-medlemskap. Den nya regeringen säger sig där vilja föra en mer aktiv utrikespolitik, vara en aktiv och pådrivande kraft i den europeiska unionen, tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet och verka för att den transatlantiska länken stärks. Innan jag kommenterar ministerns svar om att klart och tydligt tillhöra kärnan i EU-samarbetet vill jag uttala min oro för regeringens strategi att stärka den transatlantiska länken. Detta uttryck, som mest används för att beskriva förhållandet mellan USA och Europa, och kanske särskilt mellan USA och Storbritannien, leder tanken till den senaste storpolitiska tillämpningen, nämligen det av president Bush och premiärminister Blair ledda katastrofala Irakkriget. Nu finns det tecken på att händelseutvecklingen i Irak kommer att tvinga USA att ompröva sin politik. Även om jag inte delar uppfattningen om behovet för Sverige att stärka den transatlantiska länken vill jag uppmana den nya regeringen att via denna länk klart och tydligt framföra till USA och Storbritannien att deras Irakpolitik nått vägs ände och att den enda möjliga vägen till långsiktig och fredlig lösning går via tillbakadragandet av de militära styrkorna, respekt för folkrätten och landets nationella självbestämmande med hjälp av en fredsprocess ledd av FN. Fru talman! EU-ministern säger i sitt svar att det är för henne en självklarhet att Sverige klart och tydligt ska tillhöra kärnan i EU-samarbetet, att hennes ledstjärnor kommer att vara deltagande, ansvarstagande och förankring. Det handlar om att delta aktivt och engagerat i förhandlingarna i Bryssel, ta ansvar för Europas stora framtidsfrågor och förankra frågorna i Sveriges politiska liv och ytterst hos medborgarna. Det låter sig sägas. Jag kan trots mitt partis EU-kritiska hållning i stort sett dela ett sådant förhållningssätt. Jag lägger särskilt märke till att ministern betonar förankring av EU-frågorna hos medborgarna. Men Cecilia Malmström berör inte några sakfrågor som jag tycker bör anses ingå om man säger sig vilja tillhöra kärnan i EU-samarbetet. Jag tänker här framför allt på EMU. EU har sitt ursprung i det samarbete som de sex länderna Tyskland, Frankrike, Italien och Beneluxländerna påbörjade på 1950-talet. Det är länder som är EU:s kärnländer, och alla ingår i EMU. Jag uppfattar den här formuleringen så att regeringen säger sig vilja tillhöra och har ambitionen att på sikt ansluta Sverige till EMU - trots det svenska folkets nej i folkomröstningen 2003. Därför vill jag att EU-ministern förtydligar sig. Anser du att EMU ingår som en kärna i EU-samarbetet? När det gäller den delen av interpellationen som avser Cecilia Malmströms inställning till en folkomröstning om det vilande kommande förslaget om en ny EU-konstitution, hänvisar ministern till att folkomröstning inte har varit aktuell eftersom en stabil riksdagsmajoritet länge har bedömt frågan bäst lämpad för riksdagsbeslut. Denna argumentation är vanlig när majoriteten vill undvika en besvärlig debatt. Trots att den nyvalda riksdagen under denna mandatperiod på något sätt kommer att få ta ställning till en ny konstitution lyste frågan så gott som helt med sin frånvaro i valrörelsen. Det kritiserades till exempel av utrikesminister Carl Bildt. Många partier vågade inte ta debatten inför riksdagsvalet.
Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 153 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! När det gäller just den transatlantiska länken och Irakkriget hoppas jag att utrikesministern gärna kommer till kammaren och diskuterar detta med riksdagen. Det är lite utanför ämnet, men vi kan konstatera att vi har många gemensamma frågor som vi behöver besvara tillsammans med USA. Vi är inte alltid överens. Det behöver man inte alltid vara. Men det är en viktig part, och vi avser att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med USA i en mängd olika frågor. Jag är glad att Jacob Johnson uttalade ett stöd för ambitionen om deltagande, ansvarstagande och förankring. Regeringen hoppas att man kan lämna ja- och nejdebatten som fortfarande lever kvar i Sverige bakom sig och använda EU-medlemskapet för att konstruktivt påverka i viktiga frågor. Det är många konkreta sakfrågor som ligger framför oss som har att göra med till exempel miljöpolitiken. Det är kemikaliedirektivet. Det finns mycket som ligger på agendan när det handlar om brottsbekämpning och jobben. Det finns också de långsiktiga frågorna som jag hoppas att vi kan diskutera inom ramen för EU-nämnden och i riksdagen när det gäller utvidgningens fortsatta framtid, översynen av det finansiella perspektivet, budgeten och så vidare. Inte minst gäller det frågan om fördraget. Jag är personligen ingen stor anhängare av folkomröstningar generellt. Men just författningsfördraget är en fråga som enligt min mening och en majoritet i riksdagen inte lämpar sig för en folkomröstning. Det är ett komplext förslag. Just nu ligger det också i den berömda frysboxen. Det behöver diskuteras och ventileras men lämpar sig kanske inte för folkomröstning. Jag hoppas att vi tillsammans med riksdagen kan diskutera hur vi ska gå vidare med en översyn. Det mesta talar för att det blir någon form av översyn, kanske till och med omförhandling, av fördraget. Just nu är den processen i full gång i de olika medlemsländerna. Därifrån kan vi förhoppningsvis formulera, med ett brett stöd från Sverige, hur vi ska positionera oss. Jag delar interpellantens beklagande av att frågan inte diskuterades i valrörelsen. Jag vet att Vänsterpartiet men också Folkpartiet var mycket aktiva på många ställen med att försöka diskutera många EU-frågor, och de fick väl inte riktigt det genomslag som de hade förtjänat. Det är tråkigt, men kanske kan vi bryta det lite just nu. När det gäller den sista frågan, om EMU, är eurodeltagandet naturligtvis en del av den europeiska kärnan. Men det är många länder som står utanför detta. Den nya alliansregeringen har varit väldigt tydlig med att det inte finns någon ambition att söka medlemskap eller att utlysa någon folkomröstning. Även om många av oss personligen engagerade oss på ja-sidan var det ett mycket klart och tydligt resultat av den folkomröstningen. Ingenting i opinionsundersökningarna tyder på att den opinionen har förflyttats, utan den verkar ligga kvar. Därför finns det heller ingen anledning att lyfta upp frågan under den här mandatperioden, såsom jag ser det.
Jacob Johnson (V)
Anf. 154 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Jag är inte riktigt nöjd med Cecilia Malmströms svar vad gäller innehållet i uttrycket "kärnan i det europeiska samarbetet". Det som Cecilia Malmström anför att det innebär, "deltagande, ansvarstagande och förankring" och att vara aktiv, tycker jag är bättre formulerat och täcks in av regeringsförklaringens skrivning om att vara en aktiv och pådrivande kraft i Europeiska unionen. Jag förstår inte riktigt vad regeringen avser med att tillhöra "kärnan i det europeiska samarbetet". När det sedan gäller frågan om folkomröstning vill jag säga att det i dag finns ett demokratiskt underskott i denna församling genom att vi inte har diskuterat frågan tillräckligt inför valet. Visserligen är det nu så att förslaget i dess nuvarande form kommer att falla eftersom man i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna har sagt nej till förslaget. Men det är troligt att det kommer tillbaka, huvudsakligen med många inslag som finns i det vilande förslaget. Bilden av en riksdag som inte kan anses ha mandat i EU-frågan förstärks av en enkätundersökning som nätverket folkomröstning.nu genomförde innan valet. De tio första namnen på varje riksdagslista, av ca 290 namn i varje riksdagsparti, tillskrevs och fick tre frågor om konstitutionen: hur kandidaterna ställde sig till folkomröstningen, hur de tänkte rösta i riksdagen om konstitutionen kom upp och vad de ansåg om det rättsliga samvetet. Av Vänsterpartiets och Miljöpartiets kandidater svarade 40-45 % av de tillfrågade och med ett fåtal undantag i enlighet med partiets officiella inställning. Inom de övriga partierna svarade endast var sjunde av 1 400 tillfrågade. I den absoluta botten låg Socialdemokraterna och Moderaterna. Det är naturligt med ett visst bortfall, men det nästan totala bortfallet av svar från de stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna måste tolkas som ett avsiktligt agerande för att inte vilja diskutera frågan. De EU-positiva partierna framhåller ofta och gärna vikten av att föra in EU i den politiska debatten, men när deras riksdagskandidater tillfrågas om sin inställning vill eller vågar endast en bråkdel bekänna färg. De som har kommit in i riksdagen sitter alltså på ett mandat som är synnerligen svagt att besluta i denna fråga. Det beror sannolikt på att de mer EU-kritiska kandidaterna är mer benägna att svara än de EU-positiva. De EU-positiva, som oftast fanns på valbar plats, vet att deras åsikt inte överensstämmer med väljarnas, och de svarar över huvud taget inte. Mot bakgrund av att EU var en icke-fråga i valrörelsen är det mycket allvarligt om regering och riksdag medverkar till att delar av den fallna konstitutionen antas när väljarna inte gavs någon reell möjlighet att väga in frågan innan de lade sin röst. Du säger själv, Cecilia Malmström, att det är viktigt att förankra EU hos medborgarna. Vore inte en folkomröstning ett väldigt bra sätt att förankra den här frågan hos svenska folket?
Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 155 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! När statsminister Reinfeldt läste upp regeringsförklaringen för två och en halv vecka sedan var det väldigt tydligt att Europafrågorna fick en ganska stor plats. Det är många av oss, också i de partier som ingår i regeringen, som har känt att EU-frågorna inte har haft den plats i den svenska debatten som de förtjänar. Man har också upplevt att den förra regeringen kanske inte prioriterade dem så mycket. Ambitionen att tillhöra den europeiska kärnan av samarbetet slås klart och tydligt fast. Det slås också fast väldigt tydligt att de olika fackdepartementen ska involveras i det här arbetet på ett tydligare sätt än tidigare. Man har bara genom att utse en EU-minister också signalerat att det här är en viktig och prioriterad fråga. Det handlar om både attityd och politik. Deltagande handlar väldigt mycket om attityd, att Sverige ska vara en effektiv och respekterad förhandlingspart i Bryssel, att vi ska finnas på plats, att vi ska vara där på högsta ministernivå så ofta det någonsin är möjligt. Ansvarstagande handlar också om att vara pådrivande och formulera positioner på ett tidigt stadium i de stora övergripande frågorna och att se till att i de övriga, mera sakpolitiska frågorna vara aktiva och pådrivande. Förankring bygger, precis som Jacob Johnson talar om, på att öka förståelsen hos svenska folket för hur EU fungerar och hur EU-beslut påverkar i vardagen. Där har riksdagen och regeringen, och naturligtvis det civila samhället, en väldigt viktig roll i att försöka få till stånd den debatten. Om vi är överens om ambitionen att det här behöver diskuteras kommer också delaktigheten och kunskapen om de här frågorna förhoppningsvis att öka, inte minst i diskussionen om vad vi ska göra med det för tillfället på is lagda fördraget. Men den frågan finns ju, och vi är delaktiga i den - den diskuteras ju livligt i det här huset också. Jag vidhåller min uppfattning att det inte är en fråga som lämpar sig för folkomröstning, men väl för debatt, för diskussion, för ett aktivt engagemang och för att på olika sätt försöka involvera så många grupper av det civila samhället som möjligt.
Jacob Johnson (V)
Anf. 156 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Jag ska inte i denna sena timme förlänga debatten så mycket mer. Frågan om folkomröstning och den nya konstitutionen är en fråga som vi har framför oss kanske under hela mandatperioden. Det kanske är först fram mot ordförandeskapstiden, 2009, som det kan bli aktuellt. Jag kommer att återkomma i den här frågan, och Vänsterpartiet kommer att återkomma. Vi anser, som sagt var, att det föreligger ett demokratiskt underskott och att det här skulle vara ett verkligt sätt att förankra förändringarna i EU. Man överlåter ju ännu mer makt till EU. Vi har frågor om militariseringen av EU och andra väldigt grundläggande saker och menar att detta bör underställas svenska folket i en folkomröstning.
Cecilia Malmström (Fp)
Anf. 157 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Tack, Jacob Johnson, för det här lilla diskussionsutbytet, som jag hoppas inte blir det sista. Låt oss först med gemensamma krafter se till att det finns någon form av fördrag att ta ställning till i framtiden. Det fördrag som lades fram för folkomröstning bland annat i Frankrike och Nederländerna och som där förkastades, även om det godtogs i folkomröstningar i Spanien och Luxemburg, var en bra kompromiss som regeringspartierna och Socialdemokraterna stod bakom. Nu har det fallit, och det blir antagligen någon form av omförhandling och diskussion. Det allra viktigaste är att se till att det förslaget till eventuell omförhandling, eller hur vi ska gå vidare, är en fråga som är förankrad och genomdiskuterad, gärna i bred enighet om det är möjligt, inte minst i denna kammare. Jag är glad att höra att ambitionen att delta och vara mer ansvarstagande och förankrade när det gäller EU-politiken också delas av Vänsterpartiet. Det bådar väldigt gott inför det svenska ordförandeskapet 2009.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.