folklig samling kring klimatfrågan
Interpellation 2004/05:78 av Gunnar Persson, Sven (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-26
- Anmäld
- 2004-10-26
- Besvarad
- 2004-11-16
- Sista svarsdatum
- 2004-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 26 oktober
Interpellation 2004/05:78
av Sven Gunnar Persson (kd) till miljöminister Lena Sommestad om folklig samling kring klimatfråganJag vill väcka frågan om hur vi tillsammans, som folkvalda och medborgare kan medverka till en ny och fördjupad medvetenhet om att hoten från klimatförändringarna måste motarbetas genom ett mycket bredare deltagande än vad som nu är fallet i Sverige, i Europa och globalt.
Samstämmigheten bland världens experter om att människan allvarligt påverkar jordens klimat blir allt större. Klimatförändringarna väntas få en avgörande påverkan för den vanlige medborgarens vardag inom en inte alltför avlägsen framtid. Ändå tycks det vara så att frågor om klimatförändringarna fortfarande främst är en angelägenhet för forskare, politiker, diplomater, miljörörelser och andra som arbetar med dessa frågor i tjänsten. Jag blir mer och mer övertygad om att det blir riktig kraft i kampen mot klimatförändringarna först när medvetenheten hos de många berörda blir så stor att det politiska trycket kommer underifrån.
Det behövs medborgare som gör medvetna val i sin dagliga livsföring och som därigenom ställer krav när det gäller varor och tjänster, och som samtidigt ställer krav på beslutsfattare och politiker på alla nivåer. Det behövs ett perspektivskifte från dagens situation där politiker genom olika restriktioner och pålagor försöker påverka undersåtarna till en situation där vi genom samtal och kunskapsspridning skapar ett brett folkligt engagemang och en vilja att förhindra den katastrofala utveckling som riskerar att dra undan livsmöjligheterna för kommande generationer.
Visst är det viktigt att få med USA, Australien, Kina och Indien i ett aktivt klimatarbete. Men vårt primära ansvar handlar om Sverige och Europa. Det är dags för en massiv mobilisering av folkrörelser, folkbildning och föreningsliv, skolor, högskolor och universitet, kyrkor och samfund, företag och fackföreningar, organisationer och myndigheter och inte minst politiker på alla nivåer i arbetet för en folklig förankring av klimatarbetet.
En bra början skulle kunna vara att miljöministern bjöd in sina europeiska kolleger för att diskutera en folklig mobilisering med den inriktning som jag skissat. Sverige bör forma en modell för hur ett sådant arbete kan startas.
Självklart innebär detta inte att arbete med lagstiftning, ekonomiska styrmedel eller andra åtgärder ska avstanna och självklart ska de nya möjligheter som Kyotoprotokollets ikraftträdande och handeln med utsläppsrätter tas tillvara och utvecklas ytterligare. Men nu gäller det att också ta nästa steg för att fler ska kunna bli delaktiga i arbetet för våra barnbarns och barnbarnsbarns möjligheter till ett i alla avseenden rikt liv.
Jag vill ställa följande frågor till miljöministern:
1.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa en bred folklig samling kring det viktiga arbetet med att förhindra oacceptabla förändringar av jordens klimat?
2.Vilka kontakter avser statsrådet att ta med ledare för folkrörelser, folkbildning och föreningsliv, skolor, högskolor och universitet, kyrkor och samfund, företag och fackföreningar, andra organisationer och myndigheter i syfte att i Sverige skapa en bred folklig mobilisering kring klimatfrågan?
3.Vilka kontakter avser statsrådet att ta med de andra europeiska miljöministrarna i syfte att skapa en europeisk folklig mobilisering i klimatfrågan?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:78
Webb-tv: folklig samling kring klimatfrågan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:30 Tisdagen den 16 novemberProtokoll 2004/05:30 4 § Svar på interpellation 2004/05:78 om folklig samling kring klimatfrågan
Protokoll från debatten
Anf. 17 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag delar frågeställarens uppfattning om det allvarliga hot som klimatförändringarna innebär. Vi ser redan nu effekterna av ett förändrat klimat, och de blir mer omfattande och går snabbare än vad forskarna tidigare ansett. Visionen om det gröna folkhemmet med en hållbar utveckling i Sverige och världen är central för regeringen. Då krävs att alla delar av samhället deltar, och kunskap om klimatförändringarna är av största vikt.
För närvarande pågår arbetet med kontrollstationen av klimatpolitiken. De remissvar som kommit angående underlaget för kontrollstationen visar att det finns både intresse och kunskap om klimatfrågan bland många av samhällets aktörer. Samma bild ger mig de kontakter jag har med engagerade samhällsmedborgare och de brev jag får.
Regeringen och myndigheterna deltar redan i ett antal processer nationellt så väl som internationellt, som syftar till kunskapsspridning. Mycket av det samråd som efterlyses av interpellanten finns i dag. Utöver detta är jag som miljöminister, och övriga i regeringen, proaktiva.
Den av Naturvårdsverket genomförda klimatkampanjen ledde till att människor i dag tydligare ser de olika sektorernas betydelse för utsläpp av växthusgaser. Även andelen som anser att det är viktigt med statliga styrmedel för att minska utsläppen har ökat. Inom det breda nätverk av kommuner, organisationer och näringsliv som deltog i kampanjen förvaltas erfarenheterna, och förbättrade samarbeten utvecklas.
Nyligen gav regeringen även Boverket i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt forum för hållbar utveckling. Forumet ska arbeta för att genomföra strategin för hållbar utveckling och skapa en nationell plattform för diskussion mellan kommuner, näringsliv, organisationer och andra aktörer regionalt och lokalt.
Det är särskilt viktigt att ungdomar deltar i denna diskussion. Ett exempel på hur regeringen arbetar för att nå ungdomar är det seminarium för utbildning för hållbar utveckling som arrangeras i december. Seminariet är ett led i Utbildningsdepartementets implementering av den nationella strategin för hållbar utveckling och politiken för global utveckling. Det är också en nationell start inför FN:s årtionde 2005-2014 för utbildning för hållbar utveckling. Det riktar sig till bland annat universitet och högskolor, lärarutbildning, folkbildningsrådet samt företrädare för skolledar- och lärarorganisationer och frivilliga organisationer.
Med utgångspunkt i dessa och andra erfarenheter kommer regeringen att överväga det fortsatta informationsarbetet i den klimatproposition som regeringen avser att presentera för riksdagen under våren 2005.
Det svenska arbetet med kunskapsspridning till allmänheten har rönt uppmärksamhet internationellt och jag har vid flera tillfällen informerat om det arbetet. Sverige arbetar även aktivt med informationsfrågor inom ramen för klimatkonventionen där det bland annat utvecklas webbaserade informationskanaler.
Sverige gör även internationella insatser för att öka kunskaper nödvändiga för hållbar utveckling. I maj i år ordnades i Göteborg ett internationellt rådslag om utbildning för hållbar utveckling vid vilket 350 personer från 71 länder deltog.
Klimatfrågan står högt på EU:s dagordning och är en återkommande fråga då jag träffar mina kolleger från EU och de nordiska länderna. EU:s vårtoppmöte ska, som interpellanten säkert känner till, överväga klimatpolitiska mål och strategier. Inför detta genomför kommissionen en dialog bland berörda samhällsaktörer och allmänheten som bland annat omfattar en konsultation via Internet och en konferens. Regeringskansliet deltar aktivt i detta arbete. Att Kyotoprotokollet nu träder i kraft innebär en kraftig positiv injektion i dessa diskussioner.
Det är min uppfattning att den diskussion mellan ledande företrädare för regeringar, organisationer, samfund och företag som Sven Gunnar Persson efterfrågar redan pågår i Sverige och Europa. Vi ska alla ta aktiv del i denna, inte minst regeringen. Det som krävs är att diskussionen omsätts vidare i praktiska åtgärder för att minska utsläppen. Det är därför glädjande att jag vid tidigare debatter i riksdagen har kunnat konstatera att det råder en bred uppslutning i kammaren om klimatpolitiken. Att skapa uppslutning kring dessa ibland kontroversiella men nödvändiga åtgärder är ett ansvar som vi alla delar.
Anf. 18 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret även om det inte fullt ut motsvarar mina förväntningar. Men vi får samtala här i dag och se vad det leder fram till.
Som miljöministern säger finns det en bred uppslutning kring klimatpolitiken, om frågans allvar och nödvändigheten att agera. Det finns dock kanske lite olika betoningar på vilka åtgärder som ska vidtas och med vilken hastighet detta ska ske.
Jag tror inte att vi i den här debatten behöver överträffa varandra i framläggandet av fakta om klimatgasutsläppens konsekvenser. Vi behöver inte heller övertyga varandra om allvaret i situationen och behovet av åtgärder. Vi står nog på samma plattform i fråga om detta.
Mina frågor handlar om kommunikation och hur miljöministern vill agera för att få en verkligt bred och djup mobilisering av oss medborgare. Jag ser behovet av engagemang från folkrörelser, folkbildning, föreningsliv, skolor, högskolor, universitet, kyrkor, samfund, företag, fackföreningar, organisationer, myndigheter och politiker på alla nivåer. Jag har säkert dessutom glömt någon.
Miljöministern vill i sitt svar förmedla känslan av att allt som i stort sett går att göra görs. Miljöministern säger att mycket av det som interpellanten efterlyser finns i dag och att det redan pågår.
Samtidigt uppträder miljöministern i olika sammanhang, exempelvis på Naturvårdsverkets klimatforum. Och hon säger att det finns mycket kvar att göra på klimatområdet och att det är viktigt att vi tar krafttag redan nu.
Jag är lite orolig för att dessa krafttag bara innebär nya inskränkningar och nya pålagor på människor utan att det skapas förståelse för och kraft att underifrån vilja delta i arbetet fullt ut.
Miljöministern betonade också på klimatforumet vikten av att kommunicera klimatfrågan och att frågan kommer i centrum för olika diskussioner. Men hon säger inte hur detta ska gå till.
Inför kontrollstationen 2004 pekar Energimyndigheten och Naturvårdsverket i sina delrapporter på behovet av nya satsningar på klimatinformation. Miljöministern säger i svaret att hon ska överväga detta inför klimatpropositionen. Det vore intressant att höra lite mer om vad dessa överväganden går ut på.
Ett alldeles särskilt kapitel i en av rapporterna inför kontrollstationen heter just Kommunikation för bättre acceptans. Där betonas vikten av utveckling. Det finns alltså de som menar att mer måste göras när det gäller kommunikationen för att väcka det engagemang som behövs.
Herr talman! Jag ställde tre frågor i min interpellation:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa en bred folklig samling kring det viktiga arbetet med att förhindra oacceptabla förändringar av jordens klimat?
2. Vilka kontakter avser statsrådet att ta med ledare för folkrörelser, folkbildning och föreningsliv, skolor och samfund, företag och fackföreningar samt andra organisationer och myndigheter i syfte att i Sverige skapa en bred folklig mobilisering kring klimatfrågan?
3. Vilka kontakter avser statsrådet att ta med andra europeiska miljöministrar i syfte att skapa en europeisk folklig mobilisering i klimatfrågan?
Herr talman! Jag tycker att det är synd att miljöministern avfärdar dessa frågor med att säga att allt som är möjligt redan görs.
Anf. 19 Claes Västerteg (C)
Herr talman! Till att börja med skulle jag vilja rikta ett tack till Sven Gunnar Persson för att han har ställt den här interpellationen och därmed gett oss möjlighet att ha en debatt om de här viktiga frågorna. Precis som både miljöministern och Sven Gunnar sade är vi alla överens om att det är en viktig fråga men att vi har lite olika syn på vilken väg vi ska ta för att lösa det hela.
Jag tycker att svaret lämnar en del övrigt att önska. Det är i mångt och mycket en uppräkning av vad som har skett. Det är en tydlig brist på de visioner och den framåtanda som jag skulle vilja se lite mer av. Det sägs i svaret att regeringen arbetar proaktivt, men samtidigt säger ni att ni gör allt som går att göra.
Vidare innehåller svaret ett tydligt ovanifrånperspektiv. Det är för mig inte helt främmande i miljöpolitiken, men det centrala i miljöpolitiken är att ha ett tydligt underifrånperspektiv.
Jag tror inte att fler forum löser klimatproblematiken. Går vi ett antal år tillbaka i tiden ser vi att det lokala arbetet har spelat en stor roll i miljöarbetet. Allt det som skedde kring Agenda 21-arbetet - lokala handlingsplaner som gjordes för det - har gjort att Sverige ligger i framkanten i miljöarbetet, och nu senast har vi arbetet med de lokala miljömålen.
Samtidigt finns det en stor potential i allt det engagemang som finns lokalt. Även om klimatfrågan nu är en fråga med ett tydligt globalt perspektiv görs mycket lokalt - oftast sker det praktiska miljöarbetet lokalt, hos den enskilda konsumenten och hos det enskilda företaget.
I det perspektivet skulle jag vilja veta hur miljöministern tänkt sig att ta till vara de lokala miljömålen i det fortsatta arbetet på klimatområdet.
Anf. 20 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Man hade önskat en programförklaring och egentligen att jag hade lagt fram vårens klimatproposition redan nu. Ja, jag är helt enig med er om att mycket mer kan göras, men jag kommer att återkomma. Vad jag tror är viktigt är att vi också utvärderar och tittar på vad vi hittills har gjort. Jag anser inte att det är tillräckligt. Men vi har gjort väldigt många insatser och haft många gräsrotsinitiativ, kan man säga.
Klimatkampanjen drevs uppifrån, men vi har också till exempel haft Klimat.nu, som var en intressant satsning tillsammans med folkrörelser. Just nu har vi en utställning på Naturhistoriska riksmuseet bland annat riktad till skolungdomar. Vi har också statligt stöd till denna. Vidare har vi en hel del pågående informationsarbete i samband med våra klimatinvesteringsprogram ute i kommunerna. Det har tagits en lång rad initiativ och prövats många grepp, och det är viktigt att se vilka vägar som är bäst när det gäller framkomlighet.
Det finns en konflikt här när det gäller att styra gräsrotsinitiativ uppifrån - det vill säga detta med att fråga regeringen. Styr inte uppifrån, utan se till att det händer nedifrån!
Jag menar att det nationella forum som vi startar vid årsskiftet är bra just därför att det bygger på att det ska vara en underifrånaktivitet. Det är inte fråga om en ny myndighet som ska styras uppifrån utan om en plattform för samordning av de aktiviteter som pågår i kommunerna - alltså just det som Claes Västerteg tar upp.
Många av dem som är aktiva ute i kommunerna - inte minst exempelvis Agenda 12-nätverk - tycker att den här typen av stöd behövs, just ett stöd för den verksamhet som pågår med möjligheter till erfarenhetsutbyte och möjligheter till kontakter som finns i och med ett sådant här forum. Jag tror att detta är ett utmärkt initiativ för att stötta det lokala arbetet när det gäller klimatinformation och aktivitet.
Jag tror att vi också som politiker har ett ansvar för att föra upp det här på agendan och menar att klimatfrågorna så att säga är på väg upp i en diskussion som är väldigt positiv just nu. Det kan vi alla bidra till - nationellt, lokalt, i medierna och på andra sätt - till exempel genom att föra ut forskningsresultat. När vi för ett par veckor sedan förde ut resultaten från den nya forskning som har gjorts i Arktis kunde jag själv uppleva vilket intresse detta väcker och vilken medvetenhet det skapar.
Vi märker att det fungerar att i samband med klimatförändringarna diskutera den typ av ekonomiska styrmedel som vi nu jobbar med inom ramen för den gröna skatteväxlingen till exempel och att det, som jag sade i mitt svar, finns ett ökat intresse för att koppla ihop det hela och förstå att det här är nödvändigt.
Jag välkomnar alltså utvärderingar, diskussioner och förslag om hur vi på ett bra sätt ska driva vidare kommunikationen kring klimatfrågan; jag tror att vi är eniga om att detta är centralt. Vad jag kommer att göra är att på bästa sätt försöka utvärdera de erfarenheter vi har, ta del av de förslag som finns och tänka nytt.
Jag tar, som sagt, gärna emot förslag och idéer om hur ni tror att vi mobiliserar nedifrån, för jag tror inte att detta är någonting som ska göras bara uppifrån, från regeringen, utan det är en gemensam uppgift som vi har.
Anf. 21 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Miljöministern vill inte riktigt svara på mina frågor om hur man måste gå till väga för att få en riktigt bred ansats i mobiliseringen. Det gäller också nödvändigheten att göra ytterligare saker, att ta ytterligare kontakter, att ta initiativ på Europanivå tillsammans med folkrörelser och så vidare därför att väldigt mycket görs, och väldigt mycket är på gång. I varje fall framgick det när jag läste ministerns svar. Nu har hon öppnat lite grann i debatten här för att det faktiskt behövs ytterligare insatser på informations- och mobiliseringssidan. Det gläder mig. Jag tror att vi tillsammans kan komma framåt där.
När jag läste ministerns svar om att det mesta redan görs blev jag naturligtvis nyfiken på att få ta del av den sjudande folkbildningsverksamhet som då naturligtvis måste råda runtom i landet. Via Internet kollade jag utbudet hos två stora studieförbund, av vilka det ena är miljöministerns parti närstående. Vilka studiecirklar och arrangemang finns det när det gäller klimat, växthuseffekt etcetera? Jag har kollat i Örebro som ligger nära mig, och i Uppsala som ligger nära miljöministern - dessa centralorter för intellektuell briljans i vårt land.
Men döm om min förvåning när jag inte hittade en enda cirkel eller föreläsning om miljön! Det ena studieförbundet hade 365 olika cirklar i Örebro och Uppsala ihop att välja bland. Där fanns kinesiska, och där fanns knyppling. "Mindre matlagningskunniga modiga män" fanns också på programmet liksom "Bli en fena i köket", kundaliniyoga och, inte att förglömma, gärdsgårdsbygge. Men där fanns inget om växthuseffekten.
Anser miljöministern att detta är ett uttryck för den mobilisering som hon anser vara i stort sett fullgod?
Ibland roar jag mig också med att läsa bilannonser dels därför att jag är väldigt intresserad av bilar - jag brukar titta på återförsäljarna för de stora märkena - dels mer och mer av nyfikenhet kring hur man marknadsför fordon. Nästan undantagslöst handlar det om att marknadsföra sportighet, lyx och styrka. Men nästan aldrig är det de mer miljövänliga alternativen som marknadsförs - en konsekvens bland annat av, och till stor del av, hur efterfrågan faktiskt fortfarande ser ut.
Är detta ett uttryck för att mobiliseringen hittills har lyckats så väl som miljöministern vill påstå?
Climate Aid är ett mycket spännande initiativ för just kommunikationsinsatser inom klimatområdet och när det gäller växthuseffekten. Flera gånger har man från Climate Aid varit i kontakt med Miljödepartementet för att få stöd för sitt arbete och sin idé.
Stödet i budgetpropositionen 2005 uteblev, men det kan finnas möjligheter att på annat sätt ge stöd för arbetet. Tänker miljöministern genom regleringsbrev eller på annat sätt ge Naturvårdsverket möjligheter att stödja Climate Aid ekonomiskt i dess arbete? Såvitt jag kan förstå är Naturvårdsverket mycket positivt till detta initiativ, som innebär att företag och organisationer och även allmänheten kan mobiliseras ännu bättre i arbetet för en bättre miljö och för att hejda den galopperande växthuseffekten.
Anf. 22 Claes Västerteg (C)
Herr talman! Jag tror att både jag och Sven Gunnar gärna hade tagit emot klimatpropositionen redan nu, för vi längtar efter att få skriva motioner och se vad den innehåller. Det är som sagt en viktig fråga.
Låt mig skicka med lite av en önskelista. Jag tror, precis som miljöministern, att det måste innehålla en del kraftiga informationsinsatser kring klimatproblematiken, växthuseffekten och utsläppen. Då ska det vara långsiktiga informationsinsatser. Det ska inte vara såsom det inträffade för något år sedan när Naturvårdsverket hade inlett en stor satsning men blev plötsligt avbrutet i sin kampanj. Samtidigt måste också propositionen och det framtida arbetet innehålla tydliga incitament för mig som individ och för företag runtom i landet - incitament som visar att det finns möjligheter att med en "morot" göra något åt klimatproblematiken och att man kan tjäna på att vara miljövänlig. Men en central del - just kopplad till den interpellation som Sven Gunnar har skrivit - är honnörsordet delaktighet, så att man lokalt ute i landet kan känna att man kan påverka miljöpolitiken och de miljömål som vi sätter upp och att man har ett inflytande. Det är för mig en helt central utgångspunkt i det fortsatta arbetet med klimatfrågan.
Anf. 23 Lena Sommestad (S)
Herr talman! I tolkningen att jag hävdat att allting gjorts och att ingenting mer behöver göras hårdrar Sven Gunnar en aning. Jag tror att vi båda tycker att mer behöver göras, samtidigt som det är viktigt att se vad som redan görs och arbeta vidare med det. I stället för att hela tiden bara tänka på att man ska ha nya saker ska man arbeta vidare på det som redan gjorts.
Vad gäller folkrörelsearbete hade vi kampanjen Klimat.nu för en tid sedan. Det finns skäl att se på hur till exempel folkrörelsearbetet kan främjas. Då vill jag än en gång återkomma till ett nationellt forum för hållbar utveckling. Grunden och idén bakom detta forum, som utvecklades här i riksdagen i en parlamentarisk kommitté - Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat - var att ha en plattform för mobilisering, inte bara för kommuner utan också för organisationer ungefär på det sätt som vi hade inför Johannesburg, då väldigt många aktiva organisationer hade en möjlighet att samlas, ta del av och delta i det stora arbetet med egna insatser. Sådant ser jag fram emot, och jag ser också fram emot att det görs insatser också på lokal nivå och från organisationer. Även den gången visade det sig att allt inte kan styras och drivas fram uppifrån.
Här har vi än en gång ett gemensamt problem när det gäller både klimatfrågan och miljöfrågorna i stort. Vi har ett ansvar att lyfta de frågorna i våra egna partier, i oss närstående studieförbund och var det må vara. Jag ska noga överväga vad vi inom ramen för klimatpropositionen kan föreslå när det gäller information och kommunikation, som vi är så eniga om är en viktig fråga.
Climate Aid är en utlöpare av just klimatkampanjen. Det är utifrån det arbetet som detta har kommit i gång. Jag har träffat representanter för Climate Aid, och de kommer faktiskt till departementet i morgon, så vi har en fortlöpande dialog. I tidigt skede handlade det till en hel del om vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för den typen av initiativ. Nu har det ändrat form en del underhand. Men Naturvårdsverket har alltså kontakt med dem, och Sydkraft är också involverat. Vi möter dem alltså i morgon, och jag vill i dag inte säga på vilket sätt vi kan komma att stödja och samarbeta med Climate Aid. Det är ett väldigt positivt initiativ och alltså en utlöpare av den klimatkampanj som vi en gång beslutade om. Det tycker jag visar att vi kan få ringar på vattnet av bra initiativ.
Till slut vill jag till Claes Västerteg än en gång säga att jag är helt enig med honom om betydelsen av det lokala deltagandet. När det gäller miljömålen över huvud taget är det någonting väldigt positivt som hänt sedan den förra miljömålspropositionen. Vi arbetar med en ny miljömålsproposition, och det vi känner nu är att det är ett helt annat både regionalt och lokalt deltagande i det här arbetet, vilket är väldigt positivt. Vi har lyckats förankra miljömålen, och vi har lyckats få kommuner att ta miljömålen till sig och arbeta med dem. Vi har också mycket att lära av kommuner och den regionala nivån när det gäller hur vi ska arbeta vidare.
Jag kommer i morgon att delta i en större konferens just tillsammans med företrädare för kommuner och diskutera samspelet mellan nationell och lokal miljöpolitik, där vi har väldigt mycket att göra framöver.
Anf. 24 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för den här diskussionen och också tacka för att det, som jag tycker, finns en öppnare attityd än i det skriftliga svaret, där jag kunde spåra en ganska nöjd miljöminister. Nu är man mer beredd att jobba med studieförbunden och ta initiativ till förändringar, som ju bevisligen behövs. Jag är också tacksam för att miljöministern vill arbeta med Climate Aid i en positiv anda. Jag hoppas verkligen att vi hittar olika vägar för att ge stöd åt det arbete som Climate Aid har initierat.
Jag är dock övertygad om att verklig kraft i arbetet att förhindra klimatförändringarna får vi först när människor, medborgare, i breda fält med sin vilja och sitt engagemang ställer krav på varor och tjänster, på politiker och andra beslutsfattare. För att det ska bli verklighet önskar jag trots allt lite mer eld i baken på miljöministern för att understödja den breda folkliga samling som behövs i arbetet för att hålla tillbaka växthuseffekten, för att aktivt mobilisera till folkbildning, mobilisera folkrörelser, företag, organisationer med flera och för att ta initiativ på Europanivå för att få till stånd motsvarande mobilisering i Europa.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.