Fler poliser och civilanställda i Västerbottens inland
Interpellation 2020/21:531 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-04
- Anmäld
- 2021-03-05
- Sista svarsdatum
- 2021-03-18
- Svarsdatum
- 2021-03-23
- Besvarad
- 2021-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Statsrådet Damberg svarade följande på min skriftliga fråga om att vi behöver fler civilanställda inom polisen i hela landet: Antalet civilanställda inom Polismyndigheten har de senaste fyra åren ökat med 4 000 personer. Det har aldrig tidigare funnits så många civilanställda inom myndigheten som i år. Att antalet polisanställda ökar är en förutsättning för en bättre tillgänglighet i hela landet.
Det är det här som är det stora problemet: Både poliser och civilanställda söker sig till kusten och till våra stora städer. Vi behöver incitament för att få fler poliser och civilanställda inom polisen. I mitt hemlän Västerbotten nås vi av nyheten att polisen inte längre patrullerar nattetid, utan de måste prioritera sin arbetstid till dagtid då det händer mer. Ofta sker inbrott i skydd av mörkret och ofta så sker våld och annan kriminalitet när mörkret infaller. Om vi hade fler civilanställda i Västerbottens inland skulle polisen kunna prioritera sin arbetstid på ett helt annat sätt.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är:
Vad tänker statsrådet inrätta för incitament så att vi kan öka intresset för fler poliser och fler civilanställda att arbeta i Västerbottens inland?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:531
Webb-tv: Fler poliser och civilanställda i Västerbottens inland
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:98
- Protokoll 2020/21:98 Tisdagen den 23 marsProtokoll 2020/21:98 Svar på interpellation 2020/21:531 om fler poliser och civilanställda i Västerbottens inland
Protokoll från debatten
Anf. 47 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Elisabeth Björnsdotter Rahm frågar mig vad jag tänker inrätta för incitament så att vi kan öka intresset och få fler poliser och fler civilanställda att vilja arbeta i Västerbottens inland.
Låt mig inledningsvis understryka att jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med att bekämpa kriminalitet i hela landet. För att lyckas krävs bland annat en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsen och en ändamålsenlig lagstiftning. Utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del i arbetet, och regeringen gör en historisk satsning på myndigheten. Vi har nu kommit halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024.
Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag som rör såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Det är Polismyndigheten som är bäst lämpad att avgöra hur resurserna ska användas och fördelas för att myndigheten ska kunna leva upp till sina åtaganden i hela landet.
Vad avser det specifika fallet stämmer inte påståendet om att Västerbottens inland är utan polis nattetid. Polismyndigheten och Polisförbundet har tecknat ett nationellt kollektivavtal som möjliggör beredskap i hemmet för polispersonal som arbetar inom ingripandeverksamheten. I polisregion Nord kommer det efter årsskiftet att genomföras en försöksverksamhet där polispersonal har beredskap i hemmet vid vissa tillfällen. Under denna tid är de tillgängliga för uppdrag. Syftet med ingripandeberedskapen är att tillgängliggöra fler patruller för akuta händelser nattetid, samtidigt som resursen förbättras dag- och kvällstid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att tilldelade resurser används på bästa sätt är en angelägen fråga för regeringen, liksom att dessa medel kommer hela landet till del. Enligt regleringsbrevet för 2021 ska Polismyndigheten fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.
Anf. 48 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Herr ålderspresident! Tack, inrikesminister Damberg, för svaret! Det blir mycket poliser här i dag. Jag ställer mig bakom ministerns ambitioner om att Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. En del i att uppnå denna trygghet är att vi får fler poliser och fler närvarande poliser.
Jag lät riksdagens utredningstjänst titta på hur många poliser vi nyanställt sedan 2016. Det visar sig att drygt 4 000 fler poliser är anställda inom polisväsendet jämfört med 2016. Men vi behöver fler.
Vi vet även att utbildningsplatser står tomma av olika anledningar. Detta är absolut inte någon bra utveckling. Brottsligheten ökar, liksom det kriminella våldet. Trygghet skapas utifrån olika aspekter, men närvarande poliser som syns ute i vårt samhälle är en betydande faktor för att skapa trygghet för vår befolkning.
Det är positivt att det utbildas fler poliser, att det polisiära samarbetet stärks, att fler poliser kan bekämpa brottslighet och öka tryggheten i hela landet och att detta är prioriterade frågor för regeringen. Men vi har otroligt stora utmaningar att hantera innan vi är där.
Västerbotten är ett exempel på ett län, lika stort som Danmark, med många små kommuner, stora avstånd och få poliser. Det är kanske inte så konstigt att jag tar upp Västerbotten eftersom det är mitt hemlän.
Herr ålderspresident! Många polisstationer i glesbygdsområden har svårt att bemanna med ett antal poliser som motsvarar behovet. Ofta stannar poliserna ett kort tag för att sedan söka sig till större städer.
En av anledningarna till detta är att ansökningsförfarandet har ändrats. Tidigare visste man inte var i landet man skulle göra sin utbildning. Nu söker man till ett län eller ett så kallat polisområde. Efter avslutad utbildning placeras man ut på sin aspirantutbildning utifrån var det finns behov av poliser. Det blir i princip en form av straffkommendering; man gör sin aspirantutbildning där det saknas fast anställda poliser. Efter fullgjord aspirantutbildning vill de flesta flytta till kustorter eller större städer. Det är en stor utmaning att få poliser att stanna kvar på mindre orter där man kanske inte har någon anknytning.
Lokalpolisområdeschefen i södra Lappland är väldigt tydlig: Bäst jobb gör vi om vi har folk som trivs på orten och bor där. Om man gör sin aspirantutbildning på en ort där man inte har någon anknytning är man ofta mindre benägen att stanna kvar.
Anf. 49 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Jag kunde inte låta bli utan var tvungen att komma in i debatten. Det var en passus i svaret som gjorde mig lite extra nyfiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har mina rötter i Västerbotten och Vilhelmina. Min far är därifrån, så jag har en stor del av släkten där uppe. Man kan titta på det område som polisen i Vilhelmina har att bevaka. Om de ska åka till Saxnäs är det 9,2 mil, och till Klimpfjäll är det 12,3 mil. Om det är bra väglag under en utryckning tar man sig kanske dit på någon timme. Är det dåligt väglag tar det längre tid. Det förutsätter naturligtvis att det finns en polispatrull som är ledig. I annat fall får de som är utsatta för brott där uppe vänta tills det blir någon ledig, och det kan ta tid. Vi har ju alla i minne hur det var för handlaren där uppe som inte fick hjälp av polisen på grund av att polisen inte hade resurser.
Nu kommer vi till det i svaret som gjorde mig lite nyfiken. Statsrådet måste ju på något sätt ha tagit del av hur polisen tänker lösa detta. Det står så här: "I polisregion Nord kommer det efter årsskiftet att genomföras en försöksverksamhet där polispersonal har beredskap i hemmet vid vissa tillfällen." Då är frågan: Hur ska man bemanna patrullerna? Ska det vara en singelpatrull? Eller ska det vara en dubbelpatrull? I så fall: Bor de som ska ingå i patrullen relativt nära varandra? Eller bor de i var sin by, och hur lång blir framkörningen då innan man kommer iväg på det jobb som man egentligen är satt att göra?
När jag är uppe i Vilhelmina, vilket jag är ett par gånger om året, brukar jag roa mig med att titta efter var polisen är någonstans. Det är ytterst sällan man ser polispatrullen. Man kan träffa någon på polisstationen, men någon rörlig polis ute i samhället ser man sällan.
Vilhelmina figurerade ju i ett mindre smickrande sammanhang för något år sedan. Det var omfattande problem med narkotikahandel i den lilla köpingen med 6 200 invånare.
Det är ofta på det viset att där polisen inte finns närvarande etablerar sig de kriminella, för de kan leva och jobba tämligen ostört när inte polisen är där och vidtar åtgärder mot dem.
När jag var på trafikpolisen i Skaraborg brukade vi, när vi passerade Tidan, lite skämtsamt säga att det var läge att osäkra vapnen, för då kom vi in i ett område där det var väldigt mycket kriminalitet. Man sökte sig dit, för polisen hade inte särskilt hög närvaro där. Men en kollega till mig och jag var ofta där och stökade till det för dem genom att på något sätt ha polisiär närvaro, och det fick naturligtvis sina effekter.
Poliserna är för få, framför allt i glesbygdskommuner och i Västerbottens inland, som den här interpellationen handlar om. Men jag hoppas att jag får ett svar av statsrådet på hur bemanningen där ska vara.
Anf. 50 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Det är bra att kunna konstatera att interpellanten och jag är väldigt överens om att vi behöver fler poliser och att det behövs närvarande poliser över hela Sverige.
En ambition med hela polisreformen, som genomfördes i bred politisk enighet, var att vi skulle åstadkomma fler områdespoliser, lokalt närvarande poliser, poliser med kännedom om sin verksamhet och som därmed skulle kunna jobba mer brottsförebyggande.
Det är sant att vi har kommit typ halvvägs med tillväxten av poliser, som jag ju brukar beskriva. Men jag ska vara ärlig och säga att av ökningen med 5 000 sedan vi startade är 4 000 civilanställda. Det är bara 1 000 extra poliser än så länge. Och varför är det så? Jo, därför att det är baktungt på polissidan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De civilanställda behövs. De bidrar i utredningsverksamheten och har en väldigt viktig verksamhet i Polismyndigheten. Men eftersom det tar två och ett halvt år innan de blivande poliserna börjar komma ut i verksamheten blir det per automatik så att den kraftiga utbyggnaden av polisutbildningen kommer att börja märkas runt om i landet först i år och framöver. Varje halvår kommer det nu att fyllas på med nya poliser. Jag konstaterar att förra året anställdes 1 075 nya poliser runt om i Sverige och av dem 81 i polisregion Nord, så nu växer det på.
För att vara tydlig mot kammaren och dem som följer debatten har det varit en ganska bred politisk enighet om att hur polisen fördelar sina resurser avgör de själva. Vi tillser att de får resurser, men exakt var i landet poliserna ska jobba avgör Polismyndigheten själv. Fördelningen av poliser över landet avgörs i dag av en fördelningsnyckel som Polismyndigheten tar fram utifrån graden av brottslighet men också befolkningsstorlek. Men jag har sagt flera gånger att varken regering eller riksdag kommer att acceptera om det efter den stora utbyggnaden inte märks att det finns fler poliser närvarande i hela Sverige. Då har tillväxten inte fungerat. Jag har höga förväntningar på att den ska märkas i hela Sverige, även om jag vet att det är lite baktungt med polisbemanningen. Men det är ungefär 3 000 polisstudenter inne i verksamheten nu, och det kommer ut poliser i tjänst vartenda halvår framöver runt om i Sverige.
Det är en intressant diskussion kring hur man får människor att stanna i vissa områden i Sverige. Och jag skulle vilja börja lite tidigare än så, till och med. Jag har haft en aktiv dialog med Polismyndigheten kopplad till utbildningsverksamheten och inte minst distansutbildningsmöjligheterna. Min bild när jag är ute och reser i landet, inte minst i glesbygd, är att man efterfrågar mer distansutbildningsplatser, för då kan man rekrytera människor som är stadgade och som har en plan att genomföra polisutbildningen men sedan komma tillbaka. Att komma direkt från en polisutbildning, få göra sin tjänstgöring någonstans och sedan flytta hem igen och bilda familj, med allt vad det kan innebära, är en ganska svår manöver att göra som inte passar alla. Nu vill Polismyndigheten bygga ut distansutbildningen ytterligare, vilket jag tror är ett sätt att lösa detta.
Jag nämnde försöksverksamheten, och jag kan ärligt säga att jag inte har besökt den än, så jag vet inte så mycket om den. När det här projektet har rullat lite grann ser jag fram emot att göra ett digitalt besök för att se vilka erfarenheter man dragit av det. Jag har för lite kunskaper om exakt vad detta innebär, men eftersom jag fick frågor om det ville jag besvara dem.
Anf. 51 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Herr ålderspresident! Det här blir en jättespännande diskussion.
Den lokala polisområdeschefen i södra Lappland gick ut med en debattartikel i en lokaltidning för två veckor sedan. Där lyfte han fram att behovet av distansutbildning är jättestort för att kunna öka incitamenten för dem som bor på mindre orter att söka sig till yrket. Precis som jag sa i mitt tidigare inlägg krävs det att polisstudenter som bor på en liten ort trivs och vill bo kvar där för att man ska kunna få ett ökat antal poliser där. Detta gäller många olika yrkeskategorier, givetvis.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det sedan gäller försöksverksamheten, som ministern pratar om, ser jag också fram emot att se resultatet av den. Men vad vi kan konstatera är att många brott sker nattetid, att avstånden är långa och att risken för att poliserna ska få för lite nattvila och dygnsvila är stor.
Att allt fler inbrott begås i inlandet har vi kunnat konstatera under årens lopp. Det är en stor oro för alla som bor i länets glesbefolkade inlandskommuner, till exempel kring påsktid då många åker till fjällen, vilket man inte får göra men många ändå gör, och husen står tomma.
Det är som sagt var en stor oro för många i länets inlandskommuner, och att känna trygghet är svårt när man vet att hjälpen är långt borta.
Jag har full förståelse för den oro som människor känner då jag själv blivit utsatt för inbrott i mitt eget hem och allt av värde försvann, så också min trygghet. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att lyfta fram behovet av närvarande poliser.
När det gäller civilanställda inom polisen svarade ministern inte riktigt på min fråga om hur vi ska göra för att öka antalet civilanställda där det är få poliser, så att poliser får vara poliser och inte sitter bakom ett skrivbord.
Anf. 52 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet! Det finns nog all anledning att diskutera vidare hur försöksverksamheten har slagit ut. Jag är lite nyfiken på hur man tänker lösa bemanningen. Ska man ha någon form av beredskap i hemmet? Hur ska man få dem i verksamheten att vara på tåspetsarna ganska snabbt? Kommer det ett larm måste ju patrullen komma iväg ganska snabbt.
När det gäller civilanställda kan man faktiskt öka insatserna, så att man får in civilanställda. De har oftast administrativa arbetsuppgifter och kan avlasta poliser. Jag vet inte om de gör så i alla polisregioner, men i alla fall hemmavid har de haft civilanställda på kontoret som med stor framgång utrett brott. Då kan man frigöra polisiära resurser, och poliser kan då komma ut.
Vi pratar nu om Västerbottens inland. Som jag sa är det 13 mil mellan Vilhelmina och Klimpfjäll. De som bor, lever och verkar i det området måste också känna att de har polisen nära till hands om någonting händer. Där är det stora ytor, och finns det bara en enda patrull och den är upptagen med någonting kommer den inte att vara på plats den dagen och kanske inte ens dagen därpå.
Precis som statsrådet sa måste man, oavsett var i landet man bor, känna trygghet i att polisen finns närvarande. Jag kan säga att just i Västerbottens inland är polistätheten ruggigt gles. Det är fler björnar än poliser på vägarna.
Anf. 53 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Jag är glad över att vi verkar vara eniga om betydelsen av distansutbildning. Det är en fråga som jag har haft en aktiv dialog med Polismyndigheten om under en längre tid. Nu utökas dessa möjligheter, och det tror jag är väldigt bra.
Det är bra för att man då kan få in en del äldre människor som vill sadla om och bli poliser, så att inte all polistillväxt är väldigt unga människor som kommer rakt in i polisutbildningen. Det är också bra eftersom man har större möjligheter att rekrytera till orter som annars kan ha lite svårt att hitta människor som är rotade med sina familjer och sina liv. Jag tror på denna möjlighet. Det är därför jag är väldigt tacksam över att rikspolischefen har sagt att detta ska utökas framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska bara upprepa det som vi allihop verkar vara överens om: att den stora polistillväxten ska märkas i hela landet. Det är hela poängen med detta. Men jag kan göra frågan lite mer komplicerad. Det är i Stockholm som vi just nu har störst problem med polistillväxten i Sverige. Det är alltså inte helt enkelt när man tittar på dessa frågor. Var är det lättast att rekrytera? Hur behåller man personal?
Många av de unga poliserna tycker att det är roligt att vara i Stockholm under den första tiden, men sedan vill de tillbaka hem eller till sin region. Det vill de kanske eftersom det är ganska tufft att vara polis i Stockholm. Det finns kanske andra arbeten som lockar här, som gör konkurrenssituationen annorlunda. Kanske lockar de centrala och regionala enheterna en del av de lokala poliserna. Man tar snabbt de duktiga poliserna på fältet upp i organisationen för att man har viktiga projekt i Polismyndigheten. De är ofta kopplade till Stockholm.
Jag säger inte att det finns ett svar, men det är lite intressant att vi just nu hör varningsklockor om att vi har lite svårt att klara tillväxten just i Stockholm. Det vill jag förmedla, så att vi har den bilden. Vi vill se fler poliser över hela landet. Det är hela poängen med polisreformen.
Jag är glad över att ni vill ha fler frågor kopplade till den här försöksverksamheten. Jag bara noterar att jag tror att facken och polisen har resonerat om att detta kan vara ett sätt att jobba så att man de facto får bättre möjligheter att rycka ut också på nätter och på kvällar. Jag ska följa det. Det är en spännande försöksverksamhet. Låt oss se på det! Men det är inte så att polispatrullerna bara åker runt på måfå på nätterna i en så stor region som region Nord. Det är inte riktigt så man gör i dag heller, om man ska vara helt ärlig. Då får man åka många mil, och man riskerar alltid att vara på fel plats i en stor region med stora avstånd. Jag tror att de har tänkt igenom detta, men det blir spännande att utvärdera. Hela poängen är att få ut mer polisiära resurser. Jag tror att det är viktigt.
Jag sa tidigare att 4 000 av de 5 000 i tillväxten så här långt är civilanställda. Nu menar jag inte att någon av ledamöterna sa detta, men ibland blir det bara en diskussion om att de ska avlasta polisen, ungefär som om de är något slags bihang till dem med polisiära befogenheter. De civilanställda gör väldigt viktiga insatser i utredningsverksamheten och i polisens kärnverksamhet. Det har varit ett stort lyft för Polismyndigheten. Men det vi ser framför oss är att tonvikten under de närmsta åren snarare ligger på polisiär tillväxt, för nu har man redan växt på den civila sidan. Nu blir tillväxten alltså mer polisiär, och det tror jag att många människor runt om i Sverige ser fram emot.
Avslutningsvis gäller det inte minst inbrotten på landsbygden men också på andra ställen runt om i Sverige. Vi jobbar nu ganska hårt med krafttag mot de internationella stöldligorna, som driver mycket av denna brottslighet, men också med grannsamverkan och annat som har stor betydelse för att få ned denna typ av brottslighet. Jag tror att vi kan göra väldigt mycket mer på det området.
Anf. 54 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag är helt enig med ministern om att vi kan göra mer, och vi kan hjälpas åt att göra mer. Jag delar många av ministerns ingångar här. Vi behöver fler poliser, och vi behöver fler civilanställda för att lyfta upp polisernas betydelse och arbete.
Men jag kan konstatera att 2020 fick polisområde Nord 77 civilanställda. Alla gick till kusten, till Umeå och Skellefteå. Ingen gick till södra Lappland. Och det är södra Lappland som min frågeställning gäller. Det är där vi ser behov av betydligt fler poliser, och vi skulle behöva fler civilanställda. Jag efterfrågar incitament så att fler civilanställda och fler poliser vill stanna.
Jag ser att vi är eniga om att vi måste förbättra incitamentet gällande distansutbildning, och vi måste hitta andra morötter så att vi får fler poliser att stanna på mindre orter och för att vi ska kunna öka tryggheten i hela vårt land.
Det finns landsbygd på många andra ställen än i Västerbottens inland. Bilden kan se exakt likadan ut på många andra ställen. Men det som är intressant är det som ministern påpekar: att polisbristen är störst i Stockholm. Det är väl inte det jag skulle kalla för landsbygd, direkt. Men jag ser att vi har utmaningar som vi måste hantera, och det är jätteviktigt att vi har åtgärder som gör att vi kan skapa en större trygghet i hela landet.
Anf. 55 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Detta är en viktig debatt om utvecklingen av polisen i hela landet. Det handlar om att vi ser till att tryggheten ökar i alla delar av vårt samhälle. Det är bra att vi är överens om distansutbildningens möjligheter när det gäller att rekrytera på ställen där det annars kan vara svårt att rekrytera.
Jag tror inte att det riktigt är min uppgift att skapa incitamenten inom Polismyndigheten. Det får Polismyndigheten vara huvudansvarig för, för det är de som fördelar resurserna över landet och som måste bygga karriärvägar men också en organisation som är robust och uthållig. Det är väl också en del av vägen framåt: att skapa attraktiva arbetsplatser på fler platser runt om i Sverige nu när de växer. Detta får vi följa över tid, men ytterst är det Polismyndigheten som måste ta ansvar för att klara verksamheten i hela landet.
Avslutningsvis ska jag bara ha en liten regionalpolitisk diskussion. Jag tycker att det är lite spännande. Dessa investeringar sker längs Norrlandskusten, men det är kraftfulla investeringar. Och norra Sverige driver mycket av den industriella utvecklingen i Sverige. Vi talar om Northvolt. Vi talar om LKAB. Vi talar om återbruksarbetet kopplat till batteriarbetet. Vi har LKAB:s hela omvandlingsplan vid sidan av Hybrit. Det är enorma industriinvesteringar. Nya industrigrenar växer här.
Även om det är på kusten skapar det också ett tryck mot norra Sverige, som jag tror är väldigt intressant utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv och när det gäller var tillväxten och många av framtidsjobben finns i Sverige. Detta borgar också för att en del av de civila jobben kommer att finns kvar i regionen och inte försvinna längre bort. Det tror jag är spännande även för Polismyndigheten när de bygger ut sin verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.