FINSAM

Interpellation 1999/2000:412 av Könberg, Bo (fp)

den 28 april

Interpellation 1999/2000:412

av Bo Könberg (fp) till socialminister Lars Engqvist om FINSAM

Tiotusentals svenskar väntar i vårdköer. Det handlar både om operationsköer och lång väntan på olika behandlingar. Dessa köer har växt mycket kraftigt sedan socialdemokraterna återkom till regeringsmakten hösten 1994 och är nu tillbaka på ungefär samma nivå som de var före 1991.

Samtidigt med att köerna växt så har även kostnaderna för sjukskrivningen ökat. I fjol ökade kostnaderna med 24 %, och de prognoser pekar inte på någon direkt avmattning. Den stora minskningen av sjukskrivningen i början och mitten på 90-talet håller på att vända tillbaka, och mycket av minskningen håller på att försvinna.

Vårdköerna består ofta av människor som är sjukskrivna. Samtidigt vet vi att det finns stora brister i rehabiliteringen. Regeringens egen utredare Gerhard Larsson konstaterar detta i diskussionspromemorian Individen i Centrum (Ds 1999:08). Liknande slutsatser kommer Socialstyrelsen fram till i utredningen Samverkan för individen (1999:4). Det kanske mot den bakgrunden inte är så konstigt att antalet sjukskrivningar blir fler.

Tanken bakom den finansiella samordningen mellan försäkringskassor och landsting, FINSAM, är enkel. Det är bättre att använda pengar till att människor får den rehabilitering, de operationer och de behandlingar de behöver än att de får sjukskrivningspengar. Vad som har hänt är att lyckosamma försök på området som startades i början på 90-talet stängdes av från den 1 januari 1998 inför eventuellt något slags beslut kanske år 2003.

Försöken åren 1993@1997 med detta system har varit mycket framgångsrika. Om samma regler infördes i hela landet och vinsterna på andra håll blev lika stora som i försöksområdena skulle inom ett par år bortemot 3 miljarder kronor årligen kunna användas inom sjukvården.

Socialstyrelsen har pekat på att det behövs några slags, som den kallar det, finansieringsbroar mellan vård och sjukförsäkring. Försäkringskasseförbundet tycker att det är fel att man inte får samverka. Det socialdemokratiskt styrda Landstingsförbundet har skrivit till regeringen och bett att man ska få ökade möjligheter till att samverka @ utan att få svar. Det nya landstinget i Västra Götaland har tillsammans med försäkringskassan i Västra Götaland också skrivit till regeringen och bett om att få möjligheter att samverka.

I ett förslag till yttrande till Landstingsförbundets kongress angående en motion om FINSAM så står det att läsa: "Mot ovanstående bakgrund är det mycket beklagligt att de huvudmän som är intresserade av att driva samverkan i enlighet med FINSAM-modellen inte har möjlighet att agera tillräckligt kraftfullt under en rad kommande år". Därefter yrkar man bifall till en motion från Folkpartiet om FINSAM-försök.

I dessa fall är det inte bara liberala politiker som har förfäktat uppfattningen att man borde få använda försäkringspengar i vården utan även socialdemokrater såväl i försäkringskassorna som i Landstingsförbundet som i Västra Götaland. I några fall har de skrivit brev till regeringen och bett att få tillbaka regler som liknar de regler som gällde den finansiella samordningen.

I mars månad beslutade majoriteten i socialutskottet att ställa sig positiva till att FINSAM bör utvecklas i hela landet och inte bara, som tidigare, i vissa försöksområden.

Det innebär att ett första viktigt steg har tagits mot att pengar som annars går till passiv sjukskrivning kan användas till att korta vårdköerna för alla de tiotusentals som köar för operation och behandling i vården.

Folkpartiet hade helst sett att utskottets beslut blev ett tillkännagivande till regeringen men anser ändå att den föreslagna skrivningen i utskottet är ett stort steg framåt.

Mot bakgrund av det ovan angivna vill jag fråga socialministern följande:

Avser ministern vidta åtgärder för att genomföra FINSAM-modellen i hela Sverige?