Finansministerns bristande kontroll över offentliga finanser
Interpellation 2015/16:139 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-04
- Överlämnad
- 2015-11-05
- Anmäld
- 2015-11-06
- Sista svarsdatum
- 2015-11-19
- Svarsdatum
- 2015-11-24
- Besvarad
- 2015-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sverige befinner sig i ett utsatt läge med kraftigt tilltagande migrationsströmmar som verkligen sätter samhällsapparaten på prov. Detta anstränger såväl välfärden som de offentliga finanserna. Bara Migrationsverket begär ytterligare 30 miljarder för 2016 för att klara sitt uppdrag. Också kommunerna kommer att behöva stora resurstillskott för att klara sina välfärdsåtaganden med anledning av den nyuppkomna situationen.
I detta svåra läge har finansministern i en intervju med Svenska Dagbladet meddelat att krona-för-krona-principen nu inte längre gäller för finansiering av satsningar och reformer. Hon förefaller också ha skjutit på tidpunkten för vilken offentliga finanser är i balans. Att nya förutsättningarna ändrar spelplanen är självklart. Moderaterna motsätter sig inte regeringens initiativ att ge kommunerna resurstillskott. Det finns dock tydliga signaler om att finansministern och regeringen utnyttjar den rådande situationen för att släppa tyglarna och undgå ansvarstagande för offentliga finanser. Redan före flyktingkrisen gjorde finansministern till exempel en helomvändning i frågan om överskottsmålets varande eller icke varande.
Menar regeringen allvar med att värna offentliga finanser i balans bör frågan om att skjuta upp reformer och satsningar på framtiden ligga på bordet. Så tycks inte vara fallet. Slutsatsen är att finansministern tappat kontrollen över de offentliga finanserna och inte förmår hålla tillbaka de många viljor som finns i regeringspartierna om olika satsningar.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Är finansministern öppen för att senarelägga satsningar i budgetpropositionen för 2016 i syfte att upprätthålla ordning i offentliga finanser?
- Kommer finansministern framgent att genomföra partipolitiskt laddade reformer så som bidragshöjningar, subventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ofinansierat med anledning av hennes kommentar i medierna om att principen om krona för krona inte längre gäller?
- Hur mycket större underskott beräknar finansministern att staten kommer att göra för 2015 och 2016 sedan budgeten presenterades?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:139
Webb-tv: Finansministerns bristande kontroll över offentliga finanser
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:32
- Protokoll 2015/16:32 Tisdagen den 24 novemberProtokoll 2015/16:32 Svar på interpellation 2015/16:139 om finansministerns bristande kontroll över offentliga finanser
Protokoll från debatten
Anf. 82 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag är öppen för att senarelägga satsningar i budgetpropositionen för 2016, om jag framgent kommer att genomföra partipolitiskt laddade reformer med anledning av min kommentar i medierna om principen om krona för krona och slutligen hur mycket större underskott jag beräknar att staten kommer att göra för 2015 och 2016 sedan budgeten presenterades.
Sedan regeringens tillträde har vi lagt fram ekonomiska propositioner som har bidragit till att underskotten har halverats samtidigt som det strukturella sparandet har förbättrats. Vi har tagit ansvar för Sveriges ekonomi. Detta är något som vi avser att göra även i framtiden.
Därför är det naturligt att Regeringskansliet har beredskap för att se över utgifter och inkomster. Med anledning av att Migrationsverket presenterat en prognos där de förutser stora utgiftsökningar har Finansdepartementet uppmanat alla departement att inventera möjliga utgiftsminskningar samt olika sätt att dämpa kostnadsökningar. Därefter sker en politisk prioritering. Detta är en del av Finansdepartementets ordinarie arbetsuppgifter.
Till följd av det ökade antalet personer som söker asyl i Sverige har regeringen gjort bedömningen att det finns särskilda skäl till att lämna förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2015 utöver de förslag som lämnats i höständringsbudgeten för 2015. Dessa förslag innebär sammantaget att de takbegränsade utgifterna ökar med 11 miljarder kronor 2015 och att budgeteringsmarginalen minskar med motsvarande belopp. Eftersom den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i periodiserade termer bedöms effekten på det finansiella sparandet till största del ske under 2016.
Anf. 83 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är i kriser som det politiska ledarskapet verkligen testas. När vi hade en alliansregering som fick hantera en av de största globala ekonomiska kriserna sedan andra världskriget prövades Anders Borgs ledarskap som finansminister. Under 2007-2008 kom det ständiga propåer från Socialdemokraterna om att regeringen måste spendera och satsa mer, men Anders Borg höll tillbaka. Tack vare att han visade det ledarskapet kunde regeringen tackla finanskrisen på ett bra sätt. Vi sparade i goda tider för att kunna hantera dåliga tider.
Nu prövas Magdalena Anderssons politiska ledarskap. Det är inte en finanskris. Tvärtom ser svensk ekonomi ut att gå allt bättre. Däremot råder det en flyktingkris. Den kommer att kosta mycket pengar, och den kommer att belasta samhällets olika system på många olika sätt - särskilt på välfärdsområdet. Den kommer också att innebära ökade utgifter för staten.
Kommer Magdalena Andersson att kunna hantera situationen? Kommer Magdalena Andersson att kunna hålla i de offentliga finanserna så att det när det i framtiden kommer en ekonomisk kris, en ekonomisk lågkonjunktur, kommer att finnas resurser att tackla den situationen?
Låt oss konstatera framför allt två saker. Den första är att regeringen inte har klarat av att hantera kärnan i flyktingkrisen. Man har inte förmått att agera kraftfullt politiskt för att bromsa de stora flyktingströmmar vi nu ser. För bara några timmar sedan presenterade regeringen nya förslag till åtgärder för att bromsa flyktingkrisen. De förslagen kommer inte att räcka. Det kommer även i fortsättningen att vara ett stort inflöde av flyktingar i en kraftigt ansträngd situation för mottagningssystemet.
Den andra saken är att finansministern har tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Om Migrationsverkets prognoser slår in kommer det att kosta staten 100 miljarder mer under budgetperioden. Prognoserna kommer, men vi har inte fått något svar över huvud taget från finansministern om vad hon vill. Finansutskottet har kallat in finansministern för att redovisa vad prognoserna får för effekt på de offentliga finanserna. Hon kommer dit och ger en allmän utläggning om att flyktingkrisen kommer att innebära tuffa ansträngningar. Det finns inget tydligt ledarskap som visar om finansministern vill att överskottsmålet ska nås, som enligt lag ska följas. Hon kan inte ge besked om hon vill nå ett balansmål och vilket år det målet ska inträffa. Finansministern har inte gett några som helst prognoser om vart hon vill eller hur hon ska ta sig dit.
Jag har i den här interpellationen ställt ett par frågor till finansministern som hon inte har svarat på. Är hon beredd att senarelägga reformer i budgeten till framtiden? Det har hon inte svarat på. Kommer hon att föreslå skattehöjningar för att hantera situationen? Det svaret har jag inte heller fått. Vi har fått ett allmänt vagt svar om att man tittar på besparingar.
Fru talman! 100 miljarder på fyra år är mycket pengar. Det är den största besparingen sedan 90-talskrisen. Det finns inget ledarskap, och det ges ingen tydlig signal. Finansministern har uppenbarligen tappat kontrollen över de offentliga finanserna.
Anf. 84 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! För fyra timmar sedan presenterade regeringen en rad förslag på väldigt kraftfulla åtgärder för att dämpa inflödet av asylsökande till Sverige. Men Fredrik Schulte vet redan att detta inte kommer att ha någon som helst effekt, trots att Moderaterna ännu inte haft möte med regeringen och inte kunnat analysera förslagen. I den situation som Sverige i dag befinner sig i, Fredrik Schulte, ett ganska akut krisläge, tycker jag inte att det är en seriös ton i debatten. Jag är i och för sig inte förvånad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fredrik Schulte säger att jag har tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Då vill jag bara påpeka för Fredrik Schulte att jag sedan jag tillträdde har halverat underskottet i de offentliga finanserna. Och enligt de prognoser som ESV kom med i går kommer jag inte under något år att komma i närheten av de underskott som Fredrik Schultes parti lämnade efter sig när man själv innehade regeringsmakten. Det var väl bristande kontroll! Det är inte heller ett seriöst sätt att debattera, Fredrik Schulte.
Anf. 85 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Apropå seriositet står finansministern här och slår sig för bröstet och säger: Jag har halverat underskottet i de offentliga finanserna. Då kanske jag ska påminna finansministern om att hennes budget för 2015 alltså inte gick igenom. Finansministerns egen politik har börjat gälla först delvis under sommaren. Finansministern har ännu inte fått igenom en budget i den här riksdagen.
Finansministern har inte halverat något budgetunderskott, utan det gjorde Alliansens politik.
Sedan är det lite märkligt, om man jämför Alliansens budget för 2015 som blev antagen med Socialdemokraternas och regeringens budget, att regeringen vill ha ett större budgetunderskott. Det är ett väldigt oseriöst och märkligt sätt att argumentera av finansministern. Har hon redan glömt bort den kris som vi hade i svensk politik för ett år sedan, när hon inte fick igenom sin budget? Det är väldigt märkligt.
Kommer regeringens föreslagna åtgärder för att hantera flyktingkrisen att ha effekt? Ja, absolut kommer de att ha effekt, men de kommer inte att ha tillräcklig effekt. För att vi verkligen ska se till att vi tar, för att använda statsministerns ord, en flyktingpaus behöver vi verkligen tillämpa Dublinkonventionen och säga att de människor som passerar den svenska gränsen från annat EU-land ska återvända till det första EU-land som de kom till, för det är där de ska söka asyl. Det är vad som krävs för att vi på allvar ska stoppa det här flödet.
Oavsett vad kvarstår det faktum att vi har ett utsatt läge. Det stora mottagande som Sverige har sett kommer att få effekter på de offentliga finanserna. Och när vi kallar finansministern till finansutskottet kan hon inte svara på vad hon vill, vad hon kommer att vidta för åtgärder, vad hon har för plan för att nå överskott eller om hon helt har åsidosatt regelverket för överskottsmålet, om hon nu ens vill nå balans. Hon kan inte svara på frågan om hennes uttalande om att krona-för-krona-principen inte längre gäller och om hon med det syftar också på andra reformer än sådana som är kopplade till flyktingkrisen.
Vi är ganska många som är oroliga över att finansministern har en plan att använda flyktingkrisen som orsak för att få sätta sprätt på väldigt mycket skattepengar. Det är ju inte första gången finansministern agerar tveksamt i det sammanhanget. Hon lovade före valet att inte avveckla överskottsmålet. Sedan dröjde det inte många månader förrän hon satt i tv-soffan och sa att nu skulle de avveckla överskottsmålet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Redan innan vi gick in i den här krisen rådde det brist på ledarskap och stor osäkerhet kring vad som gäller med de offentliga finanserna, och nu får vi inga besked alls. Det är ganska tydligt att Magdalena Andersson inte kommer att klara av att hålla tag i de offentliga finanserna. Hon kommer inte att klara av att visa det politiska ledarskap som till exempel Anders Borg och Alliansen visade i början av vår regeringsperiod, för två mandatperioder sedan. Det kommer att få väldigt negativa effekter.
Frågan om offentliga finanser är inte bara någonting som vi politiker tycker är viktigt, utan det är avgörande för att Sverige i nästa kris ska kunna upprätthålla efterfrågan i ekonomin, att vi ska kunna betala ut a-kassa till dem som blir arbetslösa, att vi ska klara av att stimulera ekonomin och upprätthålla efterfrågan genom olika typer av satsningar. Och det kommer vi inte att klara om Magdalena Andersson nu sjabblar bort de offentliga finanserna.
Anf. 86 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte har tydligen en alldeles egen kristallkula och vet hur allting kommer att gestalta sig under de kommande åren, för hans inlägg handlar ju i huvudsak om hur jag kommer att agera under de kommande åren. Då har jag bara en fråga till Fredrik Schulte: Om du nu vet hur allting kommer att bli, varför ställer du då frågor till mig ideligen?
Anf. 87 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Det här löjliga, nästan barnsliga, sättet som finansministern argumenterar på visar hur jag träffar en öm tå här. Det är ingen som tror sig kunna se in i framtiden. Vi är däremot många som är oroliga för Sveriges framtid, att Sverige är på väg in på fel spår och att finansministern inte klarar av att tackla de antagligen ganska tuffa utmaningar som vi ser framför oss. Och varför är vi det? Jo, därför att först skrotar Magdalena Andersson överskottsmålet, en ryggrad i det offentliga finansiella ramverket som ska se till att vi kan spara i goda tider för att kunna stimulera ekonomin i dåliga tider. Det raserar finansministern.
När vi nu står inför en flyktingkris som sannolikt kommer att belasta offentliga finanser på ett svårt sätt kan inte finansministern visa något ledarskap och tala om vad det är hon vill. Vill hon att vi, nu i en tid av relativt god ekonomi, ska strunta i att bygga upp en buffert för framtiden? Vill hon nå ett balansmål? Vill hon nå ett överskottsmål? Hur lång tid kommer det att ta innan man når det eventuella mål man uppställer?
Vi får inga som helst svar. Den enda slutsats man kan dra av det är att finansministern har tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Det är oroväckande, och det är ingen härinne i kammaren som tror sig veta precis hur det kommer att utspela sig. Men vi är oroliga för att finansministern inte kommer att klara av att hålla i rodret, och det finns väldigt mycket som tyder på det, inte minst oseriositeten i finansministerns agerande här i kammaren.
Anf. 88 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Precis innan Fredrik Schulte kom in här i kammaren hade jag två mycket både bra och seriösa debatter med hans partikollegor. Jag skulle önska att du kunde ta lite intryck av dem när det gäller debattstil.
När det handlar om att ha kontroll över de offentliga finanserna kan jag konstatera att enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer vi inte under något år att ha större underskott än de underskott som rådde när Fredrik Schultes partikamrat Anders Borg satt i Finansdepartementet. Om detta är att ha bristande kontroll över statsfinanserna, vad gällde då under Moderaternas tid? kan man fråga sig. Det måste ha varit total okoll på allting, eftersom man hade betydligt större underskott samt underskott som växte år efter år. I min budget minskar underskotten år för år.
Vi kommer att komma med en ny prognos för de offentliga finanserna. Det brukar vi komma med runt årsskiftet, och det gör vi den här gången också. Då kommer vi att visa hur de offentliga finanserna utvecklas under de kommande åren.
Vi arbetar nu intensivt på Finansdepartementet med att gå igenom vilka åtgärder vi ska vidta för att säkerställa att vi klarar utgiftstaken under de kommande åren. Men självklart kommer delar av de kostnader som kommer för flyktinginvandringen att slå igenom i de offentliga finanserna i form av en ökad upplåning och ett större budgetunderskott.
De åtgärder vi har vidtagit hittills innebär ökad upplåning. Det är för övrigt någonting som vi är helt överens med Moderaterna om, eftersom den ändringsbudget som vi lade fram till riksdagen, och som är finansierad via ökad upplåning, står också Moderaterna bakom.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.