fastighetsskatt för äldre

Interpellation 2004/05:171 av Landgren, Per (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-18
Anmäld
2004-11-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2004-11-29
Sista svarsdatum
2004-12-02
Besvarad
2004-12-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 november

Interpellation 2004/05:171

av Per Landgren (kd) till finansminister Pär Nuder om fastighetsskatt för äldre

Den statliga fastighetsskatten har för många människor blivit det största hotet mot en trygg ålderdom. Från och med att nya taxeringsvärden räknades fram och började gälla år 2001, sedan den tidigare frysningen från 1997 upphört, har skatteuttaget ökat lavinartat för många fastighetsägare.

Beviset för att den socialdemokratiska regeringen saknar den kontroll som medborgarna faktiskt efterfrågar är förstås den så kallade begränsningsregeln. Begränsningsregeln anger att ingen ska behöva betala mer än 5 % av den samlade hushållsinkomsten i fastighetsskatt.

Det kräver inte mycket fantasi för att man ska förstå att de som drabbas hårdast av fastighetsskatten är pensionärer med låg inkomst som råkar bo fel. Man har kanske byggt huset själv på 50- eller 60-talet i områden som i dag anses attraktiva.

Förmögenhetsskatten slår ofta lika hårt mot exakt samma människor, eftersom taxeringsvärdena är grund också för förmögenhetsskatt. Därför har Socialdemokraterna försökt lösa problematiken på samma vis. En begränsningsregel som anger att högst 5 % av inkomsten ska få betalas i förmögenhetsskatt.

Totalt får alltså pensionärer med låg pension med ett hus på "fel" plats betala 10 % av sin pension i egendomsskatter. Med kommunal skatt vid omkring 30 % får mindre bemedlade pensionärer betala över 40 % i inkomstskatt och marginalskatt på sin pension. Detta är förstås inte rimligt!

Vi Kristdemokrater anser att den statliga fastighetsskatten helt ska tas bort och ersättas med en avgift om maximalt 2 600 kronor per år för kostnader som kommunerna har i anslutning till fastigheterna. Förmögenhetsskatten ska också avvecklas.

Men med anledning av ovanstående vill jag rikta en fråga till finansministern som nu har ansvar för beskattningen av våra äldre:

Avser statsrådet att verka för att äldres skattebörda vad gäller fastighetsskatten lättas?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:171, fastighetsskatt för äldre

Interpellationsdebatt 2004/05:171

Webb-tv: fastighetsskatt för äldre

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 33 Pär Nuder (S)
Fru talman! Per Landgren har frågat mig hur jag avser att verka för att äldres skattebörda vad gäller fastighetsskatten lättas. Som Per Landgren mycket riktigt påpekar finns i dag en begränsningsregel för fastighetsskatt och en begränsningsregel för förmögenhetsskatt. Begränsningsregeln för fastighetsskatt innebär att i normalfallet ska ingen behöva betala mer än 5 % av den samlade hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Förhållandet mellan tillgodoräknad skattereduktion för fastighetsskatt och den fastighetsskatt som påförts för permanentbostaden avgör hur stor reduktion som ska tillgodoräknas för förmögenhetsskatten. Om skattereduktionen för fastighetsskatt utgör till exempel en tredjedel av den påförda fastighetsskatten ska skattereduktionen för förmögenhetsskatten uppgå till ett belopp som motsvarar en tredjedel av den förmögenhetsskatt som hänförs till permanentbostaden. Dessa begränsningsregler är utformade så att de ska omfatta bland annat dem som Per Landgren avser i interpellationen, det vill säga pensionärer med låg inkomst och högt taxerade fastigheter. Jag vill framhålla att i budgetpropositionen för 2005 har regeringen föreslagit en höjning av fribeloppet för att betala förmögenhetsskatt för sambeskattade par. Fribeloppet föreslås bli höjt från 2 till 3 miljoner kronor. Detta kommer att innebära stora lättnader för dem som i dag betalar förmögenhetsskatt på grund av att de äger ett småhus. Som framgår av vad jag sagt har det vidtagits en rad åtgärder för att begränsa uttaget av skatt för dem som har låga inkomster. Jag kommer att fortsätta att följa utvecklingen men är för dagen inte beredd att ge några ytterligare besked.

Anf. 34 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret. När jag gått igenom det har jag sett en uppräkning av sådant som jag själv delvis i utredningssammanhang har varit med om att bereda, även om utredningarna inte alltid har varit eniga. Det låter som om finansministern menar att begränsningsregeln nu för fastighetsskatten och för förmögenhetsskatten löser skatteproblemen i det här sammanhanget - alltså för, som min interpellation gäller, de äldre. Men jag skulle vilja att finansministern tänkte efter lite grann och funderade på vad begränsningsregeln och de andra regler som tagits fram - dämpningsregler och regler inom begränsningsregeln - egentligen är tecken på, bevis på. Hela den här beskattningen - eller låt säga skatten på fastigheter - har genom åren visat sig inte stå upp mot den skatterättsliga principen skatt efter bärkraft. De människor som jag här fokuserat på är äldre. Men det är inte bara äldre som tidigare har tvingats från hus och hem på grund av fastighetsskatten och på grund av att deras löpande inkomster varit för låga, utan det gäller även äldre som så att säga klarar hushållsinkomstgränsen på 600 000 kr. Tycker finansministern att det är rimligt även för låginkomsthushåll att 5 % av hushållsinkomsten ska gå till fastighetsskatt och kanske ytterligare 5 % på grund av att fastigheten är så pass högt värderad - oavsett inkomsten för förmögenhetsskatten? Det är alltså fråga om 10 % av den samlade hushållsinkomsten. Jag föreställer mig, fru talman, att finansministern också kan tänka sig hur en hushållsinkomst kan vara uppdelad. Låt säga att det gäller två äldre människor. Kanske finns det också någon yngre ogift i hushållet. Där ska det delas upp, fördelas, kanske på husets verklige ägare - eller verkliga ägare, om de är två. Ingenting sägs heller, fru talman, i finansministerns svar om marginalproblemen då höjd pension eller någon annan höjning som en del av inkomsten leder till en marginaleffekt på 10 %. Sedan har vi problematiken med äldre och sommarstugor. I och för sig skulle jag lika gärna kunna säga löntagare och sommarstugor, eller mindre bemedlade människor som kanske bor i ett hyreshus i ett förortsområde - gäller det Göteborg bor man kanske i Angered och har en sommarstuga på Tjörn - eller barn till kustbefolkningen och sommarstugor. Sommarstugorna behöver inte vara några palats, men de råkar ligga på fel ställe. Det här gäller inte dem. Ska de inte ha någon rätt eller möjlighet till sommarvistelse, något som de kanske haft i släkten jag vet inte hur länge? Ta tag i den här skatten och gör något rejält av den, för den är inte legitim! Men det kommer vi senare till.

Anf. 35 Pär Nuder (S)
Fru talman! Vi har höga skatter i Sverige inte därför att vi per definition tycker om höga skatter utan därför att vi tycker så väldigt mycket om det välfärdssamhälle som vi har byggt upp i Sverige. Vi behöver ha ett högt skatteuttag för att kunna ha en generös välfärd. När jag lyssnar av opinionen i Sverige är det inte krav på mindre välfärd eller på en sämre välfärd, utan det är krav på raka motsatsen som kommer till uttryck: än bättre här, än högre där, än utbyggt där. Allt detta kostar. Det är därför som vi har skatter, och det är därför som vi har de höga skatter som vi har. Jag ifrågasätter inte Per Landgrens uppriktiga engagemang för de äldres situation. Men jag misstänker någonting annat, nämligen att Per Landgren tycker illa om fastighetsskatten som skatt över huvud taget. Det är väl det som debatten egentligen borde handla om. Här har vi ju en skatt som inbringar runt 25 miljarder kronor till statskassan - pengar som vi anställer poliser för, pengar som vi skickar ut till kommunsektorn så att man kan anställa fler förskollärare, pengar som vi använder till att höja barnbidrag och till allt annat som våra skatter går till. Debatten borde handla om vilka typer av skatter vi ska ha. Inom ramen för det kan vi sedan naturligtvis föra en teknisk diskussion om hur vi ska underlätta för vissa specifika grupper. Precis som jag redovisat i mitt svar har vi helt nyligen genomfört betydande och viktiga förändringar i samspelet mellan förmögenhetsskatt och fastighetsskatt för att underlätta just för de grupper som Per Landgren talar om i sin interpellation. Det är klart att en enskild skatt som fastighetsskatten måste vara utformad på ett sådant sätt att människor uppfattar den som rimlig. Det är därför som regeringen har genomfört de här förändringarna. Men det jag, som sagt, misstänker är att Per Landgren inte vill ha någon fastighetsskatt över huvud taget. Därmed skapar han ett hål i den statsbudget som just nu ligger på kammarens bord - detta med förödande konsekvenser för den välfärd som alltfler efterfrågar och vill ha alltmer av. Svaret om hur vi löser välfärden i framtiden är alltså inte att vi ska avskaffa en stor och viktig skattebas, därtill en skattebas som i motsats till andra skatter är stabil, som inte utsätts för internationell konkurrens utan som finns här i Sverige. Jag är inte främmande för att diskutera hur skattesystemet i sin helhet ska se ut, inte minst i ljuset av den internationella konkurrens som vi alltmer utsätts för och i ljuset av EU-medlemskapet, men det är en annan diskussion. Vi ska vara väldigt aktsamma om de skatter vi har som inte är utsatta för internationell konkurrens.

Anf. 37 Pär Nuder (S)
Fru talman! Per Landgren säger att han inte är motståndare till fastighetsskatt. Men ändå säger han att det är något fel i konstruktionen. Nu är visserligen jag inte här för att ställa frågor till interpellanten, men frågan kan ställas retoriskt. Vad är Per Landgren för då? Vi ser inte likadana ut som fastighetsägare, som förmögenhetsinnehavare. Det är därför vi har infört dämpningsregler, begränsningsregler och fribelopp. Vi kan inte ha skattesystem som är konforma, exakt lika för alla därför att vi som individer har olika förutsättningar. Men om vi är överens om att vi behöver ha denna stabila skattebas därför att den just är stabil jämfört med andra skatter som utsätts för internationell konkurrens, borde vi inte bilda opinion mot fastighetsskatten som sådan utan tvärtom bilda opinion för den, hjälpas åt, Per Landgren. Vi kan väl gå i armkrok för att bilda opinion för fastighetsskatten därför att det är en bra skatt sett i detta internationella perspektiv. Jag är den förste att lyssna om Per Landgren har konkreta och bra ytterligare förslag förutom begränsningsregeln, dämpningsregeln, det höjda fribelopp som vi nu inför och som gör att många villaägare slipper att betala förmögenhetsskatt. Men låt oss då tillsammans mycket tydligt artikulera att vi behöver fastighetsskatten, den ger en stabil och bra skattebas som inte utsätts för internationell konkurrens. Har Per Landgren några konkreta förslag då ska jag lyssna på dem, fru talman.

Anf. 36 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Jag kan hålla med om stora delar av det som finansministern säger, och jag kan också "avliva" finansministerns misstanke. Att jag skulle vara ett slags principiell motståndare till fastighetsbeskattning över huvud taget är alltså fel. Här handlar det om en skatt som faktiskt har löpt amok. Vi kan, hade jag tänkt, i nästa interpellationsdebatt här i dag komma in på orsakerna till att just denna skatt som enskild skatt löpt amok, komma in på dess konstruktion. Vad jag nu ville bjuda in finansministern till eftertanke om är alla dessa ad hoc -regler för att på något sätt bevara fastighetsbeskattningen som skattebas, om att det egentligen är tecken på att något är fel med beskattningens konstruktion över huvud taget. Då undrar jag bland annat om man kan säga att det är rimligt att även låginkomsttagare ska betala 5 % av hushållsinkomsten i fastighetsskatt och ytterligare 5 % i förmögenhetsskatt bara för att de bor på "fel" ställe. Visst vill vi människor ha välfärd, men fastighetsskatten och förmögenhetsskatten när det gäller fastigheter slår inte rättvist över hela landet. Den är inte likformig i den meningen. Sedan kom vi till frågan om, i det här fallet, äldre och sommarboende och om det - frågan är mer generell än så - över huvud taget ska vara möjligt i vårt land eller om inte. Jag kan formulera detta på en konfrontativt sätt eller på ett öppet sätt, och jag kan ställa frågan om inte fastighetsskatten, även när det gäller sommarhus, bidrar till en segregering. Vilka är det som tvingas flytta? Vilka är det som inte längre har råd att ha kvar ett hus som kanske har varit i familjen eller släkten länge eller är någonting som man har köpt tidigt och kunnat betala av? Man kan bo i en lägenhet i stan under enkla omständigheter och också ha enkla sommarhus, men om de ligger på "fel" ställe gäller inte begränsningsreglerna. Jag har fått del av ett brev till finansministern från en person - jag har själv träffat flera fastän det då inte var samma finansminister, men det spelar inte så stor roll - som beskriver sin situation. I brevet kallar man fastighetsskatten för oförutsägbar när det gäller sommarboendet. Taxeringsvärdet på fritidsfastigheten ökade på ett år från 1,7 till 3,5 miljoner. Det är en omodern stuga, skriver de, som dock råkar ligga på en sjötomt i Stockholms skärgård. För dem som är fastboende finns en begränsningsregel vad gäller boendeskatt, men den omfattar inte fritidshus. Min fru och jag, vi bor i en äldre villa i Bandhagen, taxerad till 2,1 miljoner. Vi är båda pensionärer, vi hade hunnit betala av våra lån och räknade därför med att ha en relativt bekymmersfri ålderdom, trots betydligt lägre inkomster. Den totala fastighets- och förmögenhetsskatten gör dock att om ingen drastisk förändring sker av dessa skatter kommer vi att tvingas sälja sommarstugan. Naturligtvis känns det än värre för dem som av boendeskatteskäl tvingas sälja egna villor. Så får de ett svar från finansministern där en tjänsteman skriver: Jag får på Pär Nuders vägnar tacka för ditt brev och för de synpunkter på fastighetsbeskattning som du för fram. Det är värt att ta mer tid till den typen av brev och problem än så.

Anf. 38 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Jag kan förstå att finansministern inte har haft tid och möjlighet att sätta sig in i den politik som vi under ganska många år har drivit här i kammaren och som jag sedan 2002 är något slags ansvarig för som skatteutskottsledamot för vårt parti. Jag skulle vilja beteckna vårt förslag, där vi talar om att göra fastighetsskatten till en kommunal skattebas, en regional skattebas, som ett uttryck för att både legitimera och rädda en skattebas och göra den rimlig och legitim i fastighetsägares ögon. Där har vi ett hyfsat välarbetat förslag. Jag vet att andra har varit inne på samma linje inom finansministerns eget parti, inte minst de som verkar i kommunsektorn och ser en statlig fastighetsskatt som inte lever upp till den intresseprincip som faktiskt motsvarade någon typ av kommunal service utan som nu uppfattas som inte varande legitim. Den motsvarar inte någon form av gentjänst. Här finns det en förankring. I Kommunförbundet har det också funnits en sådan förankring, även om man i Kommunförbundets regi mer eller mindre av politiska skäl har sett sig tvingad att formulera det lite annorlunda. Det har inte varit opportunt att tala om kanske en kommunal servicerelaterad fastighetsavgift eller liknande. Men det har varit vår ambition, det kan jag säga. Jag slår gärna armkrok i den frågan.

Anf. 39 Pär Nuder (S)
Fru talman! Det dröjde inte längre än till andra repliken förrän den statliga fastighetsskatten så att säga försvann. Det var precis vad jag misstänkte. Det här var en omväg för att komma fram till slutsatsen: Avskaffa den statliga fastighetsskatten och ta bort 25 miljarder kronor ur statens budget. Vill man det, ska man naturligtvis stå för det. Då ska man stå för de konsekvenser som det innebär att vi plockar bort 25 miljarder kronor ur statskassan. Det var ett intressant besked som Per Landgren kom med. Jag trodde mer, att döma av den inledande replikrundan, nämligen att Per Landgren stod för att vi behöver ha en statlig fastighetsskatt, särskilt i ljuset av den internationella konkurrens som andra skatter utsätts för. Men vi får väl diskutera den frågan i annat sammanhang.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.