fåmansbolagsbeskattning

Interpellation 2002/03:332 av Grönlund, Anna (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-05-08
Anmäld: 2003-05-08
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2003-05-22
Svar fördröjt anmält: 2003-05-27
Besvarad: 2003-06-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 maj
Interpellation 2002/03:332
av Anna Grönlund (fp) till finansminister Bosse Ringholm om fåmansbolagsbeskattning

För snart ett år sedan avlämnades ett mycket omfattande betänkande från 3:12-utredningen som bland annat gällde just beskattningen av fåmansbolag. Betänkandet har efter avlämnandet varit ute på remiss och en rad olika svar har kommit in. Åsikterna skiljer sig mellan de olika remissinstanserna, men det, som så gott som, alla har gemensamt är att de anser att det är hög tid att förändra skattereglerna för fåmansbolag så att fler stimuleras att bli företagare.

Fåmansbolagsbeskattningen är en viktig tillväxtfråga för företagen och också en symbolfråga för entreprenörskap och företagsamhet. Sveriges småföretag har under en alltför lång period blivit behandlade som strykpojkar i skuggan av de stora företagen och den offentliga sektorn. En reformering av fåmansbolagsreglerna är därför angelägen inte minst för att vi ska få fart på Sverige.

Tyvärr har regeringen inte visat att handlingskraften är alltför stor när det gäller att åstadkomma förbättringar för företagsamheten. I stället väljer regeringen denna gång, som så många gånger förut, att förhala och försvåra i stället för att förenkla och förbättra.

Under tiden som regeringen låter fåmansbolagsbeskattningen försvinna in i dimman så fortsätter nyföretagandet att minska samtidigt som de etablerade företagen känner oro inför framtiden. Företagsklimatet i Sverige i dag är inte vad det borde vara. Ett sätt att förbättra för företagsamheten skulle vara att snabbt ta itu med fåmansbolagsbeskattningen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Bosse Ringholm:

Har finansministern för avsikt att inom en kort framtid presentera förändringar på området vad gäller skatten för fåmansbolag?
Vad avser finansministern att vidta för åtgärder för att komma till rätta med de problem som den nuvarande fåmansbolagsbeskattningen medför?

Debatt

(5 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:332

Webb-tv: fåmansbolagsbeskattning

Protokoll från debatten

Bosse Ringholm (S)

Anf. 61 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Ett skäl till att den så kallade 3:12- utredningen tog rätt mycket tid på sig kanske var att det är ett oerhört komplicerat område som man hade att utreda. Vi har en företagsbeskattning som bygger på enkla tydliga principer, men vi har också väldigt många undantag som ibland betingas av att vi försö- ker skapa rättvisa för olika typer av företag och olika typer av branscher. Det har ofta varit så att undanta- gen har tillkommit efter påtryckningar från olika organisationer och kanske inte alltid har förenklat lagstiftningen men ändå i viss mån har varit motive- rade och berättigade utifrån någon form av rättvise- synpunkt. Som framgår av 3:12-utredningens betänkande finns det inte en enda enkel slutsats hur man kan hantera 3:12-beskattningen. I det förslag som seder- mera lämnades från utredningen fanns också en rad synpunkter från olika experter och sakkunniga i ut- redningen. Det framgår också av remissynpunkterna att det är en väldigt splittrad bild av hur man har uppfattat utredningens förslag och hur man vill gå vidare. Därför tror jag att ett snabbt och raskt grepp där man bara bangar på med ett förslag utan att ha tänkt sig för ordentligt snarast kan vara till förfång för företagen. Det finns skäl att grundligt ha studerat de olika förslag som finns, inte minst remissynpunkter- na. Det är det ena. Det andra är att det naturligtvis också är en finan- sieringsfråga. Det förslag som utredningen lämnade, och som det också föreslogs en finansiering kring, kostar ungefär 1 miljard kronor. För den som vill föra en ansvarsfull finanspolitik måste det naturligtvis antingen finansieras eller göras en bedömning av att det har hög prioritet inom det ekonomiska utrymme som finns. Det får göras i samband med kommande budgetpropositioner och i andra sammanhang. Jag vill gärna upprepa vad jag har sagt i olika sammanhang. För mig har 3:12-utredningen hög prioritet. Jag tycker att det är viktigt att den får en bra teknisk lösning. Den står högt på listan. I kammaren har det många gånger sagts att man vill ta bort re- klamskatten. För min del är det mer angeläget att göra någonting åt 3:12-utredningen. Det gäller att hitta rätt teknik. Det finns delade meningar om hur tekniken ska kunna utformas i det här fallet. Jag tycker att den tid som utredningen har arbetat och den tid som be- hövs för beredningen är väl använd om vi kan hitta större samstämmighet än vad utredningen åstadkom för att hitta en bra lösning kring 3:12-beskattningen.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 61 Bosse Ringholm (S)

Anna Grönlund (Fp)

Anf. 62 Anna Grönlund (Fp)

Fru talman! Finansministern sätter fingret på nå- got väldigt viktigt. Finansministern säger att lagstift- ningen är krånglig och komplicerad. Man har haft en huvudregel och sedan gjort många sidospår. Det är ganska otroligt att det tar fyra år för en ut- redning och sedan ett år minst för ett finansdeparte- ment att komma underfund med hur en bra lagstift- ning ska se ut. Det är inte konstigt att Sveriges före- tagare har problem med att tolka lagstiftningen när sådana som är experter har svårt att tolka. Det finns en rad olika, både mer och mindre kom- plicerade, förslag om hur fåmansbolagsreglerna skulle kunna reformeras. Det finns också förslag om att helt ta bort dem. Jag tror att det i grund och botten är viktigast att det händer någonting. Det är precis som finansministern säger i sitt svar. Det behövs mer gynnsamma regler för företagen. Det behövs att den här förändringen blir en realitet. Det är glädjande att finansministern säger att det här är högt upp på listan. Men låt mig ändå skicka med till finansministern att jag tror att det är väldigt viktigt att det händer någonting. Svenska småföreta- gare har det ganska kärvt. De har det ganska kämpigt, en stor regelbyråkrati och många lagar som de ska följa. Det är inte alltid så lätt för en småföretagare att klara av det här. Att just få till stånd en förändring av fåmansbolagsbeskattningen skulle hjälpa svenska småföretagare mycket. Jag tycker att det är bekymmersamt att det pratas så mycket om att man borde göra någonting för före- tagare men att det görs så lite. Låt mig få skicka med till dig, Bosse Ringholm, att det vore väldigt tacksamt om det kunde hända någonting mer konkret på Fi- nansdepartementet än att det bara pratades.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 65 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Gunnar Andrén har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att minska skatte- felet, eller skattefusket, inom de branscher där detta är utbrett. Anna Grönlund har frågat mig vad jag avser att göra för att göra den svarta hushållssektorn vit. Båda interpellationerna gäller åtgärder mot skat- tefusk. Jag har därför valt att besvara dem gemen- samt. Regeringen har under ett antal år prioriterat kam- pen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Som exempel kan nämnas att skatteförvaltningen under åren 2001 och 2002 tillfördes sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll. Det har lett till att fler brottsutredningar slutförts och att fler anmälningar om skattebrott görs till åklagarmyn- digheten. Inom Regeringskansliet pågår olika projekt med den direkta uppgiften att utforma åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet. Från och med den 1 juli i år finns i alkohollagen en bestämmelse om att all försäljning som sker av en person som har ett serveringstillstånd ska registreras i ett kassaregister. Från framför allt skatteförvaltningen har gjorts gällande att kassaregister enligt föreslagen modell inte tillräckligt tillgodoser de krav som krävs för en effektiv skattekontroll. Regeringen överväger därför om kassaregisterbestämmelser bör kompletteras med krav på typgodkännande. I detta sammanhang över- vägs också om typgodkända kassaregister bör införas på fler håll i kontantbranschen. Ett annat förslag som syftar till att motverka skattefusk i bygg- och anläggningsbranschen har nyligen lämnats av Byggkommissionen. Här föreslås ett så kallat entreprenadavdrag och omvänd moms- skyldighet för huvudentreprenörer. Beredning av Byggkommissionens förslag pågår. När det gäller hushållsnära tjänster har den kritik som tidigare framförts till stor del bestått i att regler- na om redovisning och betalning av skatt och sociala avgifter som gäller när en privatperson anlitar någon tillfälligt är svåra att förstå och tillämpa. För att komma till rätta med dessa problem infördes den 1 januari 2002 bestämmelser som syftar till att göra det enklare för fysiska personer att redovisa och betala in skatt och avgifter när de anlitar en annan fysisk person för ett arbete, en så kallad förenklad skattedeklaration. Det finns anledning att anta att dessa regler inte fått full effekt ännu. Jag uppfattar Anna Grönlunds interpellation som att den också innehåller frågan om eventuella skatte- subventioner för hushållsnära tjänster. I 2003 års budgetproposition sade regeringen med anledning av Tjänstebeskattningsutredningens förslag att åtgärder av denna typ för att begränsa svartarbetets omfattning tenderar att bli offentligtfinansiellt kost- samma och ineffektiva. Regeringen ansåg därför inte att de åtgärder som föreslogs av Tjänstebeskattnings- utredningen skulle genomföras. Regeringen har inte ändrat uppfattning. Jag avser således inte att initiera några skattesubventioner för hushållsnära tjänster. Av det nu sagda framgår att det kontinuerligt på- går ett omfattande arbete med att motverka skatte- fusk. Detta arbete ska naturligtvis fortsätta.

Anna Grönlund (Fp)

Anf. 66 Anna Grönlund (Fp)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, finansmi- nistern! Det är glädjande och mycket bra att det nu är enklare för alla svenskar som anlitar städhjälp, snick- are, rörmokare eller liknande att redovisa och betala in skatten. Jag tror trots allt inte att det är där proble- met ligger. Problemet ligger i det höga skatteuttaget på arbeten. Vi vet alla att mellan 63 % och 74 % av kostnaderna för tjänster utgörs av skatter och sociala avgifter. Då räcker det knappast med förenklade skattedeklarationer, informationskampanjer eller allmänna pekpinnar från skattemyndigheterna för att komma till rätta med den svarta sektorn för hushålls- tjänster, som jag har interpellerat om. Fru talman! Det kanske är som att svära i kyrkan, men jag skulle vilja påstå att den svartstädningshärva som under den senaste tiden har rullats upp i Göte- borg bara är toppen av ett isberg. Många familjer köper i dag hushållstjänster, men de gör det på en svart marknad. Jag är orolig för skattemoralen i Sverige. För att vi ska kunna ha en god vård, skola och omsorg är det viktigt att våra skatteintäkter kommer in till den ge- mensamma kassan. För att det ska vara möjligt är det vår uppgift att i denna kammare stifta lagar som van- ligt folk tycker är vettiga och riktiga. Visst, svarta köp av tjänster - eller för den delen svarta köp av annat - ska aldrig tolereras. Det är därför viktigt att skattemyndigheten har resurser så att missbruk av våra skattesystem kan stävjas. Det är dock beklagligt att regeringen inte har viljan att lösa ett problem och samtidigt öppna en marknad för en vit tjänstesektor som vänder sig till hushållen. Vart fjärde hushåll i Sverige är intresserat av att få hjälp i hemmet, ibland eller regelbundet. För de allra flesta med skattemoral och normala inkomster är detta dock helt uteslutet. Det går helt enkelt inte. Det svenska folket vet att det i dagsläget är bättre att göra som Martin Timell och lägga golv, sätta ka- kel eller för den delen bygga en bastu själv. Det är helt enkelt bättre att vara undersköterska och kakla än att låta någon som är professionell göra det. Alla vet att det inte är möjligt att köpa flyttstäd- ning. Det kostar ungefär lika mycket som en Mallor- caresa. Finansministern redovisar i sitt svar att regeringen under två års tid har lagt ned sammanlagt 300 miljo- ner kronor för att minska den svarta sektorns storlek. Ibland kan man tycka att det hade varit lämpligare att gå på djupet med problemet. Den svarta hushållssek- torn omsätter 3 miljarder kronor. Trots att regeringen har gett skatteförvaltningen mer pengar kommer inte mer än någon promille av de svarta köpen till myn- digheternas kännedom. Det tycker jag är beklagligt. Det är som sagt lovvärt att regeringen tillför skat- temyndigheterna mer resurser för att jobba med att öka skattemoralen. Men jag skulle också vilja fråga finansministern om han ser att ökade resurser till skattemyndigheten löser hela problemet eller om han tror att skatterna på hushållstjänster kommer att sän- kas i framtiden.

Intressenter

Frågeställare

Anna GrönlundFP

Besvarad av

Bosse RingholmSocialdemokraterna