Extratjänster

Interpellation 2021/22:350 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-02-14
Överlämnad
2022-02-16
Anmäld
2022-02-17
Sista svarsdatum
2022-03-02
Svarsdatum
2022-04-05
Besvarad
2022-04-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

 

Nya siffror från riksdagens utredningstjänst visar att endast 3 procent av dem som får en subventionerad extratjänst i Gävleborgs län får ett riktigt arbete efter avslutad insats. De senaste åren har åtskilliga miljarder kronor av skattebetalarnas pengar satsats på arbetsmarknadsåtgärder, trots usla resultat. Det är sju förlorade år för samhället men även för individerna som inte har fått arbete efter avslutad insats! Misslyckandet är totalt.

Extratjänsterna sjösattes 2015 och beskrevs då som universallösningen för att nå full sysselsättning. I stället blev det mest pysselsättning och låtsasjobb. I socialistiskt styrda Sandviken ertappades kommunledningen så sent som förra året med att gömma arbetslösa i meningslösa åtgärder för att på det sättet cyniskt skyffla över kostnaden för försörjningsstöd på staten. I Gävle kommun granskades dessutom extratjänsterna för något år sedan av Dagens industri. Facit: Endast en tredjedel av de arbetslösa utförde en meningsfull aktivitet på en arbetsplats; resten satt och fikade på arbetsmarknadskontoret. 

Nya siffror från riksdagens utredningstjänst visar att resultatet har blivit än sämre. I Gävleborg får endast 3 procent en anställning utan subvention 90 dagar efter avslutad insats. Det är ett underbetyg för extratjänsterna som sådana, men också förkastligt sett till slöseri med skattemedel. Förra året kostade extratjänsterna 3,5 miljarder kronor, pengar som helt sonika kastas i sjön. I den av riksdagen antagna budgeten avvecklas extratjänsterna, och inga nya deltagare får tilldelas en extratjänst. Det är sju förlorade år för skattebetalarna. 

Uppföljning 90 dagar efter avslutad extratjänst, 2018–2021, Gävleborgs län, andel av samtliga

 

2018

2019

2020

2021

2018–2021

Arbete utan stöd

8

3

4

3

4

Arbete med stöd

14

5

5

8

7

Nystartsjobb

14

15

9

14

14

Studier

5

8

12

8

8

Program med aktivitetsstöd

37

59

53

49

54

Öppet arbetslösa

6

2

3

4

3

Övriga

16

8

14

15

10

Andel totalt

100

100

100

100

100

Antal totalt

400

1 500

200

200

2 300

Anmärkning: Underlaget för 2021 omfattar perioden januari–september. Antal och andelar är avrundade till närmaste hundratal respektive ental.

Källa: Arbetsförmedlingen samt egna beräkningar 

Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska utbildningar sjunker kraftigt i Gävleborg, vilket redovisades vid ett möte med Almega, Svenskt Näringsliv och Arbetsförmedlingen. Det beror på att insatsen Krom inte har skalats upp tillräckligt snabbt.

De privata matchningsföretagen signalerar om en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft hos sina kunder men får inte tillräckligt många anvisade från Arbetsförmedlingen enligt dagens regelverk. Budskapet från företagen på mötet med Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv och Almega var: Vi kan förmedla mängder av arbeten om vi bara får tillgång till de arbetssökande.

Med anledning av ovanstående frågar jag arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark följande:

 

  1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka arbetsmarknadsutbildningarna så att fler kommer i jobb?
  2. Vad kan ministern vidta för åtgärder för att öka volymerna till de privata matchningsföretagen? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:350, Extratjänster

Interpellationsdebatt 2021/22:350

Webb-tv: Extratjänster

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka arbetsmarknadsutbildningarna så att fler kommer i jobb och för att öka volymerna till de privata matchningsföretagen.

Regeringen instämmer i att arbetsmarknadsutbildningen leder till att fler kommer i arbete och har därför verkat för en ambitionshöjning vad gäller volymerna i arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen föreslog också ökade resurser för att öka volymerna senast i budgetpropositionen för 2022. Riksdagen valde dock sedan att ställa sig bakom de budgetjusteringar som föreslogs av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och som innebar ett mindre tillskott för arbetsmarknadsutbildningen än regeringens förslag.

Svar på interpellationer

Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att öka antalet anvisningar till arbetsmarknadsutbildning. Myndigheten ska också säkerställa att anvisningarna riktas till deltagare som kan tillgodogöra sig utbildningen och att övergången till arbete efter avslutad utbildning ökar. Arbetsförmedlingen ska dessutom säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna används i enlighet med syftet att motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

I februari trädde regeländringar i kraft som innebär att även andra arbetssökande än de som saknar tidigare erfarenhet av svensk arbetsmarknad kan ta del av arbetsmarknadsutbildning på eftergymnasial nivå. Det vidgar målgruppen för arbetsmarknadsutbildning.

Under 2021 har de matchningstjänster som utförs av fristående aktörer ökat, och ökningen har fortsatt tydligt under 2022. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att ytterligare medel tillförs dessa insatser i syfte att stärka matchningen på arbetsmarknaden. De ökade medlen ger Arbetsförmedlingen utrymme att öka volymerna för matchningstjänster. I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2022 anges mål som syftar till att tydliggöra regeringens prioriteringar för myndighetens arbete under 2022. Ett av dessa mål är att antalet deltagare i utvecklade matchningstjänster ska öka samtidigt som det ska finnas en bredd av andra arbetsmarknadspolitiska insatser som arbetssökande kan anvisas till.

Arbetslösheten i Sverige har sjunkit snabbt under det senaste året. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har minskat med över 100 000 individer sedan juni 2020. I januari 2022 uppgick antalet sysselsatta till över 5 miljoner. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen är nu på samma nivå som före pandemin. Långtidsarbetslösheten är dock fortsatt för hög, och skillnaden är för stor mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt utrikes födda kvinnor behöver komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning.

Två tydliga politiska prioriteringar för regeringen är att bryta segregationen och att skapa jobb i hela landet. Regeringen fortsätter därför arbetet för att fler ska komma i jobb, för att arbetssökande ska få rätt stöd och för att arbetsgivare lättare ska kunna hitta den kompetens de söker. Matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning är två verktyg i det arbetet. Arbetsmarknadspolitiken kommer även fortsättningsvis att rymma en bredd av insatser som kan möta olika behov hos arbetssökande och arbetsgivare och som utförs av till exempel leverantörer, kommuner och idéburna aktörer eller i Arbetsförmedlingens egen regi.


Anf. 2 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Vi kommer alla ihåg 2014 när Socialdemokraterna i allmänhet och Stefan Löfven i synnerhet gick till val på att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det var inget litet löfte; det var ett viktigt löfte. Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Fru talman! I årets val har väljarna all anledning att utvärdera hur det har gått för Sverige. Den som är intresserad av dessa frågor kan med fördel gå in på Ekonomifaktas hemsida och klicka på fliken "Arbetslöshet" och sedan på fliken "Arbetslöshet - internationellt" för att se hur det har gått. Ja, vi har lägre arbetslöshet än Spanien, Grekland och Turkiet, men det är också vad vi har. Vi ligger, fru talman, bland de sämsta i Europa när det gäller arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Det är ett fundamentalt misslyckande för regeringen.

En av förklaringarna till att det har gått så dåligt och går så dåligt är naturligtvis att regeringen har fokuserat på fel sak. En av de saker som regeringen har fokuserat på är extratjänster, en offentligt finansierad arbetspolitisk åtgärd, vars syfte har sagts vara att den som har haft en extratjänst ska kunna få ett jobb. Den senaste rapporten från riksdagens utredningstjänst visar att i Gävleborg har 3 procent gått till arbete utan stöd - 97 procent har inte gjort det.

För någon vecka sedan hade P4 Gävleborg ett inslag, som man kan hitta på deras hemsida. Det handlade om Ibrahim som i dag har en extratjänst där han hjälper folk att låna skidor. Jag tror inte att P4-reportern ens reflekterade över vad hon skrev i texten. Det står så här under bildtexten: "Ibrahim Ibrahim är utbildad svetsare men gillar att hjälpa folk att låna skidor." När extratjänsten nu avslutas kommer han att få lämna den. Därför har P4 Gävleborg naturligtvis frågat Gävle kommun varför man inte anställer Ibrahim. Då säger den miljöpartistiska nämndordföranden: Det har vi inte råd med. Vi har inte budgeterat för de här tjänsterna. De ryms inte innanför ramarna.

Ibrahim som är utbildad svetsare, ett bristyrke i Sverige, har alltså stått och lånat ut pjäxor och skidutrustning. När extratjänsten avslutas har Gävle kommun inte budgeterat tjänsten, och då får Ibrahim gå hem. Så här det ser ut med extratjänsterna runt omkring. Det blir som ett ekorrhjul för den enskilde. Det här är en fullständigt meningslös åtgärd. I stället hade man kunnat ha en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som hade gett Ibrahim möjlighet att till exempel få licens som svetsare eller en praktikplats på en firma så att han hade kunnat jobba med det han är utbildad för.

Jag vet inte vilka slutsatser arbetsmarknadsministern har dragit av det fundamentala misslyckandet med extratjänster, men helt klart har Sverige väldigt stora problem. Vid ett rundabordssamtal med Svenskt Näringsliv nyligen sa de privata matchningsföretagen att de aldrig har haft så hög efterfrågan på arbete. Om kranarna öppnas skulle de se till att få folk i jobb.

När ska ministern öppna kranarna till de privata matchningsföretagen så att till exempel Ibrahim kan få jobb som svetsare?


Anf. 3 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill börja där ledamoten började, i 2014. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att arbetsmarknaden och världen har förändrats väldigt kraftfullt sedan 2014.

Det vi nu ser efter att vi har varit inne i en väldigt allvarlig och djup kris på svensk arbetsmarknad till följd av pandemin är att svensk arbetsmarknad har återhämtat sig väldigt starkt. Fler människor kan nu ställa väckarklockan på morgonen, gå till sitt arbete och försörja sig själva.

Vi har i dag över 201 000 lediga jobb på Arbetsförmedlingens platsbank. Vi har på många sätt en väldigt stark arbetsmarknad. Det ser ljust ut för många som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Här är politikens uppgift att se till att människor snabbare kommer i arbete, bland annat genom de matchningstjänster som ledamoten nämner. Regeringen ser nu via Arbetsförmedlingen till att fler människor får tillgång till dem.

Jag vill också beklaga att Lars Beckman och hans parti här i kammaren drog undan möjligheterna för oss att kunna fortsätta att använda extratjänsterna. Varför? Jo, därför att extratjänsterna är en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Inte minst många utrikes födda kvinnor har via en extratjänst fått möjlighet att komma i arbete och egen försörjning. Av dem som hade extratjänster under förra året var 49 procent utrikesfödda kvinnor.

Fru talman! Sedan är det sant som ledamoten säger. En extratjänst går inte alltid vidare till en reguljär anställning. Det vi ska komma ihåg är att trots att extratjänsterna är dyrare än en del andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktar de sig till dem som står allra längst från arbetsmarknaden.

För oss socialdemokrater är det självklart att om du har stora behov ska du också få ett starkare stöd. Om du på egen hand snabbt kan ta dig in i ett arbete, och många behöver inte ens hjälp till det, kan det vara en enklare form av en snabb matchningstjänst in i arbete som gäller.

Det handlar om att ge stöd utifrån de behov som människor har. Vi vet att det för många människor inte räcker att ha en subventionerad anställning. Det kan vara så att extratjänsten är vägen in att få erfarenhet från arbetslivet för att sedan kliva in i en utbildning eller kanske i en ytterligare subventionerad anställning för att sedan kunna ta sig till ett arbete där man kan försörja sig själv.

Fru talman! Jag vill verkligen beklaga att Lars Beckman och hans parti drog undan möjligheterna för oss att kunna fortsätta att anvisa till extratjänster. De är viktiga inte minst för utrikesfödda kvinnor. Det är viktigt att vi gör allt som står i vår makt för att se till att människor får rätt stöd.

Moderaternas politik är en dålig politik. När vi nu tittar på den interpellation som ställs ser vi att arbetsmarknadsutbildningarna lyfts fram. Det är ett mycket viktigt verktyg. Det är då väldigt märkligt hur Moderaterna valde att dra ned också på volymen i arbetsmarknadsutbildningarna, om man nu tycker att de är så bra. Det är en politik som inte hänger ihop.

Fru talman! Det vi i stället behöver nu är ett starkare mandat för Socialdemokraterna så att vi kan fortsätta att stärka den svenska arbetsmarknaden, stärka de svenska löntagarna och se till att ytterligare jobb kan skapas i hela landet.

Det kan ske tack vare den stora nyindustrialisering som vi ser pågår här och nu men också genom att sätta in fler och bättre åtgärder så att de som står utanför arbetsmarknaden ska få möjlighet till ett eget arbete och en egen försörjning.


Anf. 4 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack och lov avbryter vi någonting som är så uselt som extratjänster. Det ska naturligtvis Ibrahim tacka mest för. En utbildad svetsare som står i Gävle och lånar ut pjäxor kan inte arbetsmarknadsministern på allvar vara nöjd med.

Om ministern hade besökt ett enda företag i Sverige, till exempel i den branschen, hade hon hört att det finns en efterfrågan på svetsare. Då ska väl inte Ibrahim stå och låna ut pjäxor. Det är fullkomligt vanvettigt. Det är slöseri med pengar, och det är slöseri med tid. Det är tidsaspekten som är så viktig, att man snabbt kommer i åtgärd och snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag noterar att ministern är nöjd med att Sverige har lägre arbetslöshet än Spanien, Grekland och Turkiet. Det må så vara. Men att göra mer av samma sak, fru talman, är att få mer av samma resultat.

I åtta år har Socialdemokraterna haft möjlighet att pressa tillbaka arbetslösheten. Det är inte så att covid och corona bara drabbade Sverige, utan det drabbade hela världen. De siffror där man ställer Sverige i relation till andra länder visar bara vilken katastrofal politik Sverige har fört.

Man tror till exempel att en arbetsmarknadspolitisk åtgärd där 3 procent går vidare till arbete utan stöd är bra, det vill säga att 97 procent inte gör det. Jag skulle tro att det är en av Sveriges genom tiderna dyraste arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag har svårt att tänka mig någonting som har varit dyrare och sämre.

Fru talman! Det blir en rundgång. Personen hamnar i extratjänst och är inte berättigad till a-kassa. När extratjänsten är slut går personen tillbaka till försörjningsstödet. Sedan kommer en ny hitta-på-åtgärd, och så snurrar det runt.

Kommunalråden i Gävle-Sandviken, i min valkrets, har varit väldigt tydliga. Extratjänst handlar inte om att någon ska få jobb, utan det handlar om att få bort folk från försörjningsstödet. Det sas senast i en kommunfullmäktigedebatt för någon vecka sedan av den högsta ansvariga socialdemokratiska politikern i Gävle i de här frågorna. Det är bara att gå in på gavle.se och titta på debatten.

Det handlar inte alls om att människor ska få jobb. Han till och med sa det, Ahmed Amin, som är nämndsordförande. Det handlar inte om någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd, utan det handlar om att vi ska få bort folk från försörjningsstödet. Tycker man att det är bra tycker man naturligtvis att extratjänster är bra.

Vi moderater vill ha en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi tycker att man ska jobba nära näringslivet. Det är därför jag skulle tro att det har gått så dåligt med extratjänsterna. Det är precis som miljöpartisten säger i intervjun på P4 i Gävleborg: Vi har inte budgeterat pengar för den här tjänsten. Det spelar ingen roll att den utbildade svetsaren är duktig på att stå och låna ut pjäxor. Vi har i varje fall inte möjlighet att anställa honom.

Man ska naturligtvis sätta tid och kraft på att matcha mot näringslivet och de jobb som finns. Även den som inte kan svenska perfekt, fru talman, och även den som inte har en akademisk utbildning, kan plantera skog och jobba med vårsådden. Det finns mängder av gröna jobb som dessa personer skulle kunna göra om vi hade en effektiv matchning. Det är naturligtvis helt barockt, och det är något som vi kommer att ta upp i en annan interpellationsdebatt.

Vi ser att man larmar överallt: Vi får inte tag i arbetskraft. Det är till och med så att restaurangerna i Gävleborg gick ut i ett upprop häromdagen. De sa: Vi anställer gärna folk i disken. Vi kan lära upp dem. Men var är alla arbetslösa?

Det räcker att en enda individ som Ibrahim har tillbringat en meningslös tid, om syftet var att personen skulle få ett jobb. Det är naturligtvis ett misslyckande. Men här pratar vi inte om en person. Vi pratar om tiotusentals personer som varit inlåsta i extratjänster. Resultatet är att arbetslösheten i Sverige är en bland de högsta i EU. Det är fakta.


Anf. 5 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! När kommunerna gör viktiga insatser för att människor ska slippa vara beroende av försörjningsstödet tycker jag att det är någonting väldigt bra. Det är klart att olika personer behöver olika typer av stöd. Det kan vara arbetsmarknadspolitiska insatser. Det kan vara olika typer av socialpolitiska insatser. Det kan vara olika utbildningar.

Det är viktigt att människor kan försörja sig själva och att de får stöd att göra det. Här går en skiljelinje i svensk politik mot Moderaterna, som bara tycker att människor ska ha plikt. För oss socialdemokrater handlar det om att göra rätt för sig, plikt, men också om en rätt att få stöd att kunna försörja sig själv om man har behov av ett sådant stöd.

När det gäller det exempel som ledamoten nämner här med Ibrahim är jag den första att säga att den kompetens som varje människa har såklart ska användas på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om att människor får möjlighet att använda kompetensen och utveckla den. Det är oerhört viktigt för både individ och samhälle.

Jag undrar samtidigt: Varför höjs inte kraven från Moderaterna? Varför kommer ni inte med förslag som handlar om att förstärka valideringen eller att se till att det blir ännu fler matchningstjänster som kommer på plats för att hjälpa Ibrahim och andra?

Det vi hör här är kritik och gnäll mot regeringen. Men vi hör väldigt få förslag från Moderaterna själva. Det enda de vill göra är att ta bort möjligheter för människor att kunna komma närmare arbete.

Jag tittar på den period när Moderaterna senast hade makten. Vad hände då? Jo, då slaktade man den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Då tyckte Moderaterna att det var bättre att man bara skrev ut folk och att de var sysslolösa. Konsekvensen av det var ökat försörjningsstöd. Det blev ökade kostnader för kommunerna för försörjningsstödet.

Det är en cynisk och dålig politik när allt fler lämnar arbetskraften. Vi ska i stället se till att människor får rätt stöd, att fler är i arbetskraften och att fler får möjlighet att försörja sig själva.

Arbete är grunden för finansieringen av den generella välfärden. Men att ha ett eget jobb är förstås också grunden för människors frihet och deras möjlighet att känna gemenskap och utvecklas.

Det här är en viktig fråga inför valet. Kommer väljarna att stödja Moderaterna, som varje gång de får möjlighet slaktar arbetsmarknadspolitiken? Eller vill väljarna se att svensk arbetsmarknad fortsätter att stärkas och att allt fler får ett eget arbete att gå till? Jag tycker att valet är självklart.


Anf. 6 Lars Beckman (M)

Fru talman! Facit finns. Efter åtta år med socialistisk politik har Sverige visserligen lägre arbetslöshet än Spanien, Grekland och Turkiet, men vi ligger bland de sämsta i Europa. Jag tycker verkligen att väljarna ska utvärdera regeringen på arbetsmarknadspolitiken. Det vore önskvärt.

Det är naturligtvis ett fundamentalt misslyckande att det står en utbildad svetsare - ett bristyrke - och lånar ut skidor i en extratjänst i Gävle. Det är ett fundamentalt misslyckande, och det är väl ett lämpligt betyg på hela regeringen.

Så blir det när regeringen tappar fokus. Man har ingen näringspolitik, man har ingen arbetsmarknadspolitik, man lyssnar inte på arbetsgivarna som ska anställa och man får inte matchningen att fungera. I det rundabordssamtal som vi hade för någon månad sedan med de privata matchningsföretagen sa de: Var är alla arbetslösa?

Jag tog själv upp detta med statssekreteraren i utskottet och frågade varför Gävle ligger så dåligt till när det gäller de privata matchningsföretagen när de flaggar för att det finns jobb. Men det kanske blir en symbol för den socialdemokratiska politiken att det står en utbildad svetsare och lånar ut skidor i extratjänster i stället för att man får matchningen att fungera.

Den matchningen skulle göra att företaget som behöver anställa en svetsare kan ge Ibrahim en praktikplats som gör att han kan få visa vad han kan, skaffa de licenser som behövs och skaffa den erfarenhet som behövs efter svenska förhållanden. Då kommer det här att funka.

Det är där ni har misslyckats. Ni är slutkörda, och ni är trötta. Ni har inga idéer för framtiden, vilket är beklagligt. Det är floskler men ingen verkstad. Jag tycker verkligen att väljarna ska utvärdera den här regeringen på arbetslösheten.


Anf. 7 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Det kommer inte att bli några fler praktikplatser eller något mer stöd, Lars Beckman, om man inte tillför resurser.

Det är jätteviktigt, fru talman, att vi pratar om en spade som en spade här. Om man hela tiden håller på att dra ned resurserna till arbetsmarknadspolitiken kommer inte människor att få det stöd som de behöver.

Ledamoten påstår här att det är en trött regering. Det är nästan skrattretande. Så sent som i dag har jag kunnat berätta om att vi nu går vidare och tillför resurser när det gäller de etableringsjobb som snart kommer att komma på plats. Det är ytterligare ett nytt verktyg som den här regeringen levererar och som kommer att rikta sig just till långtidsarbetslösa och nyanlända. Det kommer att ge många människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och försörja sig själva.

Jag är väldigt stolt över att Sverige ligger i topp när det gäller arbetskraftsdeltagande i Europa. När det gäller sysselsättning, alltså hur många som jobbar, ligger Sverige i toppen i Europa. Det är oerhört positivt. Men vi är ändå inte nöjda, utan vi vill såklart trycka ned arbetslösheten ytterligare. Vi är tillbaka på de nivåer vi hade före pandemin, men vi ska trycka ned långtidsarbetslösheten. Och vi ska se till att de arbetsgivare som nu vill anställa till över 200 000 lediga jobb ska kunna anställa snabbare. Det är ett intensivt arbete som pågår, bland annat med att leverera nya verktyg för att stödja denna utveckling.

Men det är klart att det skapar problem när Moderaterna försöker dra ut vissa viktiga verktyg ur verktygslådan för oss; det ska jag erkänna. Extratjänsterna är ett sådant viktigt verktyg, så jag beklagar verkligen det. Jag beklagar att ni drar ned på resurserna till arbetsmarknadsutbildning, som är någonting väldigt populärt inte bara bland dem som söker arbete utan också bland arbetsgivare eftersom vi skräddarsyr insatsen för de lediga jobben.

Vi behöver en politik som innebär både plikt och rätt, fru talman. Moderaterna står för plikten. Man slaktar resurserna. För oss socialdemokrater är det självklart att vi både ska ha tydliga krav och ett starkt stöd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.