externhandelns inverkan på miljön

Interpellation 2002/03:403 av Hillar Rosenqvist, Helena (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-12
Anmäld
2003-05-12
Besvarad
2003-05-26
Sista svarsdatum
2003-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation 2002/03:403

av Helena Hillar Rosenqvist (mp) till miljöminister Lena Sommestad om externhandelns inverkan på miljön

Det sker i dag en om fattande utbyggnad av externhandel i utkanterna av våra samhällen. Enligt en undersökning från Svenska Naturskyddsföreningen fanns i juni 2002 planer på utbyggnad i 59 kommuner, sedan dess har planer tillkommit.

Externhandelns negativa effekter är välkända och väldokumenterade. Fler tar bilen till externa köpcentrum än om inköpen sker på annat sätt och man reser längre. En sådan struktur, där alltmer av handeln sker i lägen svåra att nå utan bil, bygger fast ett bilberoende i samhället. Detta ger i sin tur långsiktiga miljöeffekter och drabbar äldre, handikappade och andra grupper som ofta inte har bil. Externhandel byggs främst i närheten av större tätorter och dränerar omkringliggande kommuner på köpkraft. Utbyggnaden riskerar därför att förstärka den regionala obalansen. Detta understryks också av Svenska Naturskyddsföreningens undersökning som visar att 70 % av de 20 största kommunerna planerar en utbyggnad, bland de 200 minsta planerar däremot endast 10 %.

Regeringen upphävde i april 2003 Örebro kommuns planer för etablering av ICA Maxi. I regeringens motiv till att upphäva planerna påpekas att kommunen inte gjort tillräckliga konsekvensbedömningar av vare sig de negativa eller de positiva konsekvenserna av en eventuell etablering.

Även planerna för ICA Maxi i Södertälje är överklagade till regeringen. I Boverkets remissvar konstateras att Södertälje kommun inte har gjort tillräckliga konsekvensutredningar och därför inte har möjlighet att göra den avvägning av allmänna och enskilda intressen som PBL kräver.

Planerna för externhandelsområdet Välsviken i Karlstad har överklagats till länsstyrelsen. Länsstyrelsen godkände planerna trots att man konstaterade att kommunen inte gjort tillräckliga konsekvensanalyser för att göra ett väl avvägt beslut.

Det finns åtskilliga exempel runtom i Sverige där externhandelsanläggningar byggts efter beslut utifrån bristfälliga beslutsunderlag liknande det som finns i ovanstående ärenden. Även de planerna skulle sannolikt ha stoppats av regeringen om de blivit överklagade.

De miljökonsekvensbeskrivningar som görs vid utbyggnad av externhandel svarar inte heller på något sätt mot de krav som ställs enligt EG-rätten. Rådets direktiv (85/337/EEG) av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, ändrat genom direktiv 97/11/EG, MKB-direktivet, ska enligt artikel 1 tillämpas för bedömningen av miljöeffekterna av sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Till dessa projekt räknas bland annat byggandet av shoppingcentrum och tillhörande parkeringsplatser.

Regeringen kan välja att fortsätta se mellan fingrarna på att kommunerna tar beslut om utbyggnad av storskalig externhandel med bristfälligt underlag och endast markera sina intentioner med lagstiftningen de gånger någon lyckas överklaga ärenden. Regeringen kan välja att ignorera EG-rätten. Men om regeringen menar allvar med att kommunerna ska följa intentionerna i lagstiftningen krävs uppenbarligen åtgärder.

Jag vill därför fråga ministern:

1.Vad avser ministern att göra för att implementera det så kallade MKB-direktivet i svensk lagstiftning?

2.Vad avser ministern att göra för att lagens intentioner om genomgripande konsekvensanalyser vid planer för utbyggnad av handelsanläggningar efterföljs?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:403, externhandelns inverkan på miljön

Interpellationsdebatt 2002/03:403

Webb-tv: externhandelns inverkan på miljön

Protokoll från debatten

Anf. 165 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Helena Hillar Rosenqvist har frågat mig vad jag avser att göra för att implementera EG:s direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar, MKB- direktivet, i svensk lagstiftning och för att de krav på konsekvensanalyser vid utbyggnad av handelsanlägg- ningar som finns i plan- och bygglagen, PBL, ska efterföljas. Inledningsvis vill jag framhålla att Sverige har ett väl utvecklat system för miljökonsekvensbeskriv- ningar. De krav som MKB-direktivet ställer på ut- formningen av miljökonsekvensbeskrivningar har genomförts i och med införandet av miljöbalken. Jag anser att en MKB som utarbetats i enlighet med di- rektivets krav utgör ett strategiskt viktigt underlag inför beslut om lokalisering av anläggningar som påverkar miljön. I MKB-direktivet anges bland annat att medlems- staterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en be- tydande miljöpåverkan blir föremål för krav på till- stånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges. Etableringen av stormarknader prövas i Sverige framför allt enligt bestämmelserna i PBL. I samband med prövningen enligt PBL ska det göras en miljö- konsekvensbeskrivning. I PBL finns det särskilda bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner. En miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL ska upprättas om detaljplanen medger en an- vändning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av den planera- de anläggningens, verksamhetens eller åtgärdens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Europeiska kommissionen har nyligen uppmärk- sammat regeringen på att MKB-direktivets krav inte till fullo genomförts i förhållande till bland annat etableringen av stormarknader. Regeringen har i februari underrättat kommissionen om att de författ- ningsändringar som behövs kommer att genomföras. Inom Miljödepartementet arbetar vi för närvarande med denna fråga så att det svenska regelverket full- ständigt ska komma att överensstämma med direkti- vets krav. Jag ser detta som en mycket angelägen uppgift. Den andra frågeställningen ingår i det uppdrag som givits till den parlamentariska kommitté som regeringen tillkallade den 27 juni 2002 och som har i uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97). Kommitténs övergripande mål är bland annat att stärka plan- och bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling och att ut- veckla lagstiftningen så att den får en utformning som skapar bättre förutsättningar för en god miljö, byg- gande av bostäder, etablering av handel och övrigt näringsliv liksom för annat samhällsbyggande. Även konkurrensaspekterna ska behandlas av utredningen. Jag vill avvakta kommitténs förslag innan jag tar ställning till eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. Men jag kan försäkra Helena Hillar Rosen- qvist att jag följer utvecklingen när det gäller etable- ringen av nya handelsanläggningar, bland annat i samband med den prövning som ankommer på re- geringen i överklagade ärenden.

Anf. 166 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Först vill jag tacka miljöministern för svaret. Sedan vill jag med en gång höra om det inte är dags att införa ett moratorium för stormarkna- der. Det är alldeles utomordentligt att miljöministern följer frågorna ordentligt. Det ena ärendet efter det andra kommer så småningom upp på regeringens bord, i och med att många har insett att det går att överklaga besluten. De får rätt. Detta har visat sig i ett beslut som regeringen har fattat om det färska exemplet från Örebro. Örebro kommuns planer för ett nytt shoppingcentrum upp- hävdes av regeringen så sent som i april i år. Vad jag förstår berodde det på att kommunen inte hade gjort tillräckliga konsekvensutredningar. Nu kommer fler ärenden: Södertälje, Karlstad, och jag tror att det finns ett ärende i Östersund och Krokom. Borlänge kommun har också varit aktuell. Jag har fastnat lite för Örebroärendet. Jag tyckte att det var oerhört intressant att ta del av det. Det finns en otroligt bra och förmodligen genomgående utredning av Boverket, där många aspekter har tagits upp och där man pekar på hur man borde göra. Därför är det intressant att se hur man pekar på att det viktiga i dessa ärenden är att tillgodose en långsiktigt hållbar utveckling. Det har vi pratat om så mycket i det här landet, bland annat i regeringsförklaringen 1996. Boverket hänvisar också till det i sitt yttrande. Det kom en skrivelse om ekologisk hållbarhet 1997. Där sades att samhällsplaneringen ska präglas av varsam- het och av en helhetssyn bland annat genom att ut- veckla samordningen, boendedemokratin och kvin- noperspektivet. Man vill uppnå en god bebyggd miljö. Det är ett av de 15 miljökvalitetsmålen, som vi är väldigt eniga om. Stadsmiljörådet har i sin agenda för staden också skrivit om det kommunala planmonopolet, något som man anser i stort sett inte fungerar. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för den fysiska planering- en, men vad som är framför allt angeläget är att ut- veckla den mellankommunala och regionala samord- ningen i frågorna. Jag skulle vilja att miljöministern utvecklar svaren lite grann. Jag vet att det är utredningar på gång, men jag skulle vilja se vad man gör nu.

Anf. 167 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag förstår att det kan vara tröttsamt att höra oss tala om utredningar. Ändock är vår be- dömning i dagsläget att det är klokt att invänta det uppdrag som vi så nyligen har givit Plan- och bygg- lagskommittén i juni 2002 där externa köpcentrum är ett av de explicita uppdragen. Frågan om moratorium har jag besvarat tidigare i kammaren. Min bedömning är att även ett moratori- um kräver att man tänker igenom hur det ska vara utformat. Vi bedömer att det i dagsläget är bättre att vi nu går fram den utredningsväg vi har gentemot att förändra lagstiftningen i den mån det behövs för att bättre tillgodose en hållbar utveckling i plan- och bygglagstiftningen. När det gäller externa köpcentrum kan jag kon- statera att länsstyrelserna har blivit mera aktiva under senare tid. Det är alldeles utmärkt. Redan i dagens plan- och bygglagstiftning har vi tillräckliga styrme- del. Det är inte så mycket en fråga om otillräcklig lagstiftning som om hur lagstiftningen tillämpas. Länsstyrelser kan ingripa, och bör ingripa, och se till bland annat mellankommunal samordning. Kommu- nerna bör se till även miljöintressena och göra or- dentliga miljökonsekvensbeskrivningar och så vidare. Det är glädjande att vi nu får alltfler ärenden på vårt bord. Det är nämligen ett tecken på att länsstyrel- serna har blivit mer aktiva, att överklaganden kom- mer, att vi får en möjlighet att indikera med våra beslut vilken kvalitet vi vill ha på miljökonsekvens- beskrivningar. Nu kommer vi att få en möjlighet både genom översynen av plan- och bygglagstiftningen och genom att vi inför EU-direktivet om miljökonse- kvensbeskrivningar fullt ut när det gäller externa köpcentrum. Jag kan avsluta med att säga att jag kommer att fortsätta följa detta genom att vi är aktiva i de enskil- da ärendena. Vi kommer också att vara aktiva och följa utredningens arbete och så snart det är möjligt fånga upp de förslag som kommer och agera på det sätt som vi ser är nödvändigt.

Anf. 168 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Bakgrunden till interpellationen är den för närvarande höga takten på utbyggnader. En- ligt en undersökning av Svenska Naturskyddsföre- ningen gjord i juni 2002 fanns det utbyggnadsplaner i 59 kommuner. Fler lär vara på gång. Om alla har lika bristfälliga underlag kommer regeringen snart att ha en mängd ärenden av det slaget på bordet. Det är bra om även länsstyrelserna är inblandade. Även deras beslut kan överklagas. Det är bra att det här har upp- märksammats och att det kommer in överklaganden. Är det så säkert, miljöministern, att EU- kommissionen låter sig nöja med den svenska reger- ingens hänvisning till pågående utredningar? För- väntar man sig helt enkelt inte att regeringen inför en lagändring som innebär till exempel att det krävs tillstånd enligt miljöbalken för externhandelsyta på över 1 500 kvadratmeter? Det är en sådan sak som man kan göra ganska snart. Naturvårdsverket konstaterar i ett remissvar i de- cember 2002 att det finns brister i det svenska regel- verket i förhållande till rådets direktiv. Det finns alltså direktiv ända från 1985, som är justerat 1997 och 2001. Det gäller för övrigt inte bara plan- och bygglagen utan också fastighetsbildningslagen och skogsvårdslagen, som saknar krav på miljökonse- kvensbeskrivningar enligt reglerna i 7 kap. i miljö- balken. Naturvårdsverket konstaterar att det kommer att krävas en tydligare koppling mellan dessa lagar för att uppfylla MKB-direktivets krav. Dessa shop- pingcenter och vidhängande parkeringsplatser ingår definitivt i det här. Jag konstaterar att regeringen lämnade ett svar den 13 februari 2003 där man hänvisar till de lag- och förordningsändringar som man ska göra. Men frågan är: När kommer de? Och låter sig EU-kommissionen nöja?

Anf. 169 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig klarlägga detta med EU- direktivet. Vi är helt eniga om att detta är en brist i svensk lagstiftning som ska åtgärdas snarast möjligt. Det är det som vi har meddelat EU-kommissionen. Arbetet pågår som bäst just nu. Vi ska snart skicka in ytterligare information till kommissionen om när vi beräknar vara klara med dessa förändringar. Målsätt- ningen är att detta ska vara infört i svensk lagstiftning den 1 juli 2004. När det gäller just detta EU-direktiv råder det ing- et tvivel om att vi arbetar direkt med att införa detta. Jag tror att det räcker som svar på frågan om EU- direktivet.

Anf. 170 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Det kan det göra. Det var i alla fall klart besked om ett datum. Men vad kommer det att stå i det här? Kommer man helt enkelt att göra ett tillägg? Vi skulle redan nu kunna enas om att i 2 kap. i plan- och bygglagen göra ett tillägg om att främja miljökvalitetsmål. Det är snarare små saker som man skulle kunna göra under tiden. Vi ser ändå att det här kommer att dröja ett tag, och jag är ängslig för att det kommer att ske alldeles för många stormarknadsetableringar under tiden. Till dess skulle jag ändå vilja att man återigen prövar möjligheten att genomföra ett tillfälligt moratorium, medan vi väntar på den här lagstiftningen.

Anf. 171 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig säga att jag i dag inte kan säga exakt hur vi kommer att utforma detta lagför- slag. Det kommer att finnas kring halvårsskiftet, och då kommer det att gå ut på remiss. Regeringen kommer inte att lägga fram något för- slag om moratorium, utan vi arbetar så snabbt vi kan och inväntar Plan- och bygglagskommitténs förslag. Låt mig avslutningsvis säga att det finns andra goda tecken på förändringar, som jag ser det. En sådan förändring är att vi har fått nyetablering av en ny typ av affärskedjor i Sverige, som Lidl och Netto. De är inte externetableringar utan etablerar sig i cen- trala lägen, men de bidrar till att stärka konkurrensen. Detta tycker jag är utmärkt, eftersom vi i debatten har haft en sammanblandning mellan externa köpcenter och konkurrensfrågor, där det har funnits en uppfatt- ning om att en generös attityd till externetableringar skulle innebära att vi förbättrade priskonkurrensen i Sverige. Jag har vid flera tillfällen ifrågasatt att det verkli- gen skulle finnas en sådan koppling mellan just ex- terna köpcenter och prispress. Vi får nu se en alterna- tiv utveckling. Jag hoppas att också detta, tillsam- mans med den debatt som nu förs och den utökade aktivitet som länsstyrelserna visar, ska bidra till att fler kommuner intar en mer öppen och problematise- rande attityd till etablering av externa köpcenter och ser på alternativa möjligheter och också arbetar på ett mer grundläggande sätt med miljökonsekvensbe- skrivningar.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.