EU:s agerande för mer alkohol och tobak i utvecklingsländerna
Interpellation 2007/08:319 av Persson, Kent (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-01-17
- Anmäld
- 2008-01-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-01-22
- Sista svarsdatum
- 2008-01-31
- Besvarad
- 2008-02-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 januari
Interpellation
2007/08:319 EU:s agerande för mer alkohol och tobak i utvecklingsländerna
av Kent Persson (v)
till statsrådet Ewa Björling (m)
De stora tobaksbolagen är i dag trängda i västvärlden på grund av minskat tobaksnyttjande. De har därför vänt sina blickar mot utvecklingsländerna för att kunna sälja sina produkter. De stora alkoholproducerande bolagen i världen bedriver en stenhård konkurrens för att hitta nya marknader. I detta läge försöker EU-kommissionen tvinga dessa länder att öppna sina marknader för alkohol och tobak. Kommissionen använder sig av Världshandelsorganisationen, WTO, för att driva igenom öppna gränser för alkohol och tobak i utvecklingsländerna. Kommissionens aktivitet vad gäller att WTO-medlemmar genom GATS, tjänstehandelsavtalet, ska hindra länders möjligheter att skapa lagar som skyddar folkhälsan vad gäller alkohol och tobak är direkt skadlig – ikaså ställningstagandet att WTO-medlemmar ska liberalisera handeln och marknadsföringen av alkohol och tobak.
För utvecklingsländer med svaga röster betyder det här att man öppnar marknaden för bolag som Philip Morris, Bacardi, Pernod Ricard men även för svenska Vin & Sprit. En försäljning av Vin & Sprit kommer på intet sätt att minska bolagets iver att ta sig in på utvecklingsländernas marknader utan snarare tvärtom. Utvecklingsländer som i framtiden vill begränsa möjligheten till försäljning av och reklam för sprit och tobak förhindras att göra så. Länder som Sri Lanka och Taiwan som har restriktioner kommer att få ge upp sin alkohol- och tobakspolitik.
Man kan ju fråga sig var Sverige skulle ha varit i dag om motsvarande politik hade drivits från starkare länder under förra sekelskiftet när Sverige tog itu med det utbredda supandet och införde restriktioner, starkt stödda av folkrörelserna, med statligt monopol på försäljning med mera – en politik som gjorde Sverige till ett av länderna med den lägsta konsumtionen av alkohol i västvärlden.
Jag vill därför fråga:
1. Hur bedömer statsrådet att de svenska målen kring en utvecklingspolitik är förenliga med EU-politiken som driver på för liberalisering och avreglering inom alkohol- och tobakspolitiken, med stora risker för försämrad folkhälsa, vilket i sig blir ett hinder för utveckling i de fattigaste länderna?
2. Hur tänker ministern agera för att förhindra en politik från EU:s sida enligt vad som sägs i interpellationen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:319
Webb-tv: EU:s agerande för mer alkohol och tobak i utvecklingsländerna
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2007/08:67 Tisdagen den 19 februariProtokoll 2007/08:67 22 § Svar på interpellation 2007/08:319 om EU:s agerande för mer alkohol och tobak i utvecklingsländerna
Protokoll från debatten
Anf. 143 Ewa Björling (M)
Fru talman! Kent Persson har frågat mig om de svenska målen för utvecklingspolitiken är förenliga med EU:s handelspolitik för ökad liberalisering och avreglering inom handel med alkohol och tobak samt hur jag avser att agera i denna fråga.
Regeringen driver en aktiv samstämmighetspolitik inom EU, i linje med politiken för global utveckling. En viktig del av detta arbete är att tillgodose att utvecklingsperspektivet ges en viktig roll i handelspolitiken samt att stöd ges för att stärka utvecklingsländernas kapacitet att dra nytta av det internationella handelssystemet. Frihandel är ytterst betydelsefullt och utgör ett kraftfullt instrument för utveckling och fattigdomsbekämpning, vilket bekräftas i FN:s millenniemål. Sverige driver därför aktivt att utvecklingsländerna ska ges bättre tillträde till EU:s marknad. Detta görs inom ramen för dels de globala handelsförhandlingarna, dels i de bilaterala och regionala förhandlingarna, bland annat med länder i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika.
Handel med alkohol och tobak förhandlas inom WTO samt i bilaterala och regionala handelsförhandlingar. Låt mig klargöra WTO:s roll för varu- och tjänstehandeln i förhållande till nationell folkhälsopolitik.
Varor som alkohol och tobak särbehandlas inte i WTO-förhandlingarna. Det innebär dock inte att det internationella handelsregelverket begränsar utvecklingsländernas möjligheter att prioritera till exempel folkhälsa. De instrument som normalt används för att minska alkohol- och tobakskonsumtion - såsom nationell beskattning och regler rörande försäljning av alkohol och tobak -
omfattas
inte
av pågående handelsförhandlingar. Enligt WTO:s regelverk kan länder utforma sina egna regler så länge dessa är icke-diskriminerande, vilket innebär att skattenivåer och reglerna för försäljning av importerade varor ska vara desamma som för lokalt producerad alkohol och tobak.
Handeln med tjänster regleras i WTO genom det allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS (General Agreement on Trade in Services). Ländernas åtagande i GATS avgörs efter förhandlingar. Varje medlemsland har emellertid själv ett stort inflytande över vilka tjänstesektorer som landet är berett att göra åtaganden i, och detta inkluderar även reklamtjänster. I GATS-avtalets inledning bekräftas medlemmarnas rätt att reglera och att införa nya regleringar för att tillgodose nationella policymål. Detta innebär att varje enskilt medlemsland kan besluta om mål och medel till skydd för folkhälsan.
Jag vill understryka att regeringen är för såväl en fri handel som en god folkhälsa. Det är viktigt att framhålla att dessa frågor inte på något vis behöver stå i motsättning till varandra. Ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra: Ökad handel bidrar till ekonomisk tillväxt som främjar utveckling och sysselsättning och befrämjar därmed social välfärd och folkhälsa. Regeringen bedriver ett aktivt arbete i EU, WTO, FN och i alla andra berörda forum för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en god folkhälsa för alla tillsammans med minskad fattigdom.
Anf. 144 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag får tacka för svaret denna sena timme. Dagen har varit lång, och jag hoppas att vi kan avsluta den här debatten i god samstämmighet.
Internationell handel har en mycket stor betydelse för fattiga länders möjlighet att minska fattigdomen. Hur handelsavtal utformas är därför många gånger avgörande för utvecklingsländernas möjligheter att påverka utvecklingen i sina länder.
Det är verkligen skillnad på frihandel och fri handel. Jag noterar i svaret att också statsrådet har gjort den åtskillnaden. Jag funderar lite grann vad som ligger bakom det. Det är första gången jag träffar på det från alliansens sida.
Frihandel leder inte nödvändigtvis till ekonomisk och social utveckling för alla utan att man diskuterar vad den ska innehålla. Här måste vi göra en åtskillnad mellan vad som är mål och medel: Är målet frihandel, eller ska den ses som ett medel för ekonomisk utveckling?
Mot den bakgrunden är det med oro jag noterar att EU inom ramen för GATS-förhandlingarna så hårt driver en ytterligare liberalisering av tjänstehandeln, vilket inbegriper marknadsföring av och handel med alkohol och tobak samt begränsar ländernas möjlighet att lagstifta på området. Om EU:s krav går igenom kommer utvecklingsländernas möjlighet att reglera handeln inom dessa områden att försvåras utifrån folkhälsoperspektiv. Möjligheten att införa monopol kommer också att begränsas eller försvåras.
Ett frihandelsavtal som syftar till att ge utvecklingsländerna bra förutsättningar bör därför ta hänsyn till ekonomiska, sociala och medicinska faktorer. Ett avtal får då inte försvåra för länderna att forma en folkhälsobaserad tobaks- och alkoholpolitik.
Tyvärr finns det anledning att känna oro, inte minst med regeringens hållning, eller ska vi säga brist på engagemang i denna fråga.
Man kan också ställa sig frågan vad Sverige skulle ha varit i dag om motsvarande politik hade drivits från starkare länder under förra sekelskiftet när Sverige tog itu med det utbredda supandet och införde restriktioner med starkt stöd av folkrörelserna genom ett statligt monopol på försäljningen.
Till svaret kan jag säga att jag inte riktigt förstår regeringens hållning i den här frågan. I svaret pratas det väldigt mycket och tydligt om vikten av frihandeln, att den leder till social utveckling och ekonomiskt välstånd. Men jag kan inte se det när det gäller tobak och alkohol. På vilket sätt ska det främja folkhälsan i utvecklingsländerna?
Går man in och tittar lite närmare på vad det här innebär ser man att det i GATS-överläggningarna pratas om de förändringar som har gjorts i det senaste papperet. Det står bland annat att det blir svårare att reglera alkohol och tobak utan att löpa risken att bli
challenged
, som de kallar det, alltså utmanade av ett land. Därigenom tvingas länder bevisa inför en WTO-panel att de regleringar och restriktioner man vill införa är objektiva och relevanta. Det innebär att det läggs en enorm bevisbörda på de länder som vill göra det. Många av dessa länder har varken de resurser eller den organisation som behövs för att kunna göra det.
Anf. 145 Ewa Björling (M)
Fru talman! Kent Persson tycker att jag ska göra skillnad mellan fri handel och frihandel, om jag förstod saken rätt. För regeringen är det oerhört viktigt att verka i frihandelns riktning. Vi kan inte minst se rent historiskt hur Sverige har utvecklats: Det har vi gjort genom handel. Vad jag menar är att det handlar om att båda sakerna är viktiga. Det är viktigt med en fri handel. Och hur uppnår man då det? Jo, det gör man genom att ha så lite regelkrångel och så lite tullar som möjligt, för att verkligen kunna idka en riktigt fri handel.
Sverige kommer att fortsätta att vara EU:s vakthund när det gäller den här frågan. Den är oerhört viktig inte minst för utvecklingsländerna, precis som Kent Persson säger, för deras ekonomiska och sociala utveckling. Vi kommer aldrig att lyckas lyfta utvecklingsländerna ur fattigdom så länge vi inte får i gång en bra existerande handel, både en handel mellan afrikanska länder, om vi tar det exemplet, och en handel mellan Afrika och EU, för att ta ett större exempel.
Kent Persson säger att han känner oro för det arbete regeringen bedriver och det sätt som regeringen agerar på. Jag känner mig väldigt trygg i det sätt som regeringen agerar på, men däremot känner jag tyvärr en stark oro för det som sker inom EU i dag. Vi ser att det finns fler och fler protektionistiska länder, som verkar i rakt motsatt riktning mot att både idka fri handel och göra bra frihandelsavtal. Det vi ser just nu är väldigt allvarligt, för det kommer inte att hjälpa utvecklingsländerna.
Det handlar väldigt mycket om att EU, som ett tydligt exempel, måste avskaffa sina jordbrukstullar för att utvecklingsländerna ska få ett helt annat tillträde.
Jag vill också förtydliga den del som handlar om just alkohol och tobak, att regleringar skulle vara objektiva och relevanta. Det är självklart att det ska vara så. Det är lika självklart att man både från svensk sida och från EU:s sida i samband med breda avtal kommer att satsa väldigt stora resurser på bistånd. Det handlar just om att hjälpa de fattiga länderna att skriva bra avtal och att göra bra förhandlingar för att kunna hävda sig i konkurrensen.
Till sist vill jag bara tydligt påpeka, som jag redan gjorde i mitt svar och som jag tidigare har gjort i kammaren när det gäller den här frågan, att det inte är så att det här förhindrar länderna att föra en aktiv folkhälsopolitik. Om inte annat är Sverige ett väldigt tydligt bevis på det, för GATS har inte förändrat den svenska alkohol- och tobakspolitiken.
GATS handlar inte heller om vilka regler som ska gälla för försäljning av alkohol eller reklam för tobak och alkoholhaltiga drycker. Däremot måste de utländska tjänsteföretag, till exempel alkoholdistributörer och reklambyråer, som ges marknadstillträde via GATS respektera de nationella regler som gäller i respektive land. Det är fortfarande upp till varje land att författa dessa nationella regler så att de verkar i rätt riktning, så som landet har beslutat i sin folkhälsopolitik.
Anf. 146 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag vill då kommentera den sista delen, vilka möjligheter man har. Det är riktigt, som statsrådet säger, att det finns möjligheter att införa restriktioner. Men de ska vara objektiva, och de ska vara relevanta. Och samtliga restriktioner kan utmanas av alkohollobbyn eller av andra medlemsländer.
Det är just det som är poängen med uppluckringen i de diskussioner som pågår i dag. Den gör att det blir betydligt svårare för länder att hävda sin ståndpunkt, att hävda att det är viktigt att införa restriktioner när det gäller alkohol och tobak. Det är ju det som är poängen. Jag förstår inte på vilket sätt frihandel med alkohol och tobak ska främja folkhälsan. Det är snarare så att man behöver ha restriktioner om man menar allvar med att främja folkhälsan, inte bara i de länder som vi pratar om nu utan i världen över huvud taget.
Här noterar jag att målet med frihandel är överordnat själva resultatet, alltså de medel som man ska ha.
Jag delar uppfattningen att frihandel är viktigt. Vi ska ha få restriktioner. Men det finns områden där vi måste hjälpa till och se till att vi får restriktioner för att kunna skydda folkhälsan.
Statsrådet har kanske sett den utställning som finns en trappa ned här, om tobakskonsumtion och tobakens inverkan. En av de viktiga delarna är just reklamen, som riktar sig till ungdomar och även vuxna, misstänker jag, för att man ska få nya konsumenter.
Det gagnar inte folkhälsan. Det gagnar inte folkhälsan i utvecklingsländerna heller, där man vill luckra upp och ge möjligheter för tobakslobbyn och alkohollobbyn att få en ny marknad.
Det är det som är det allvarliga, och jag vill se att regeringen för en aktiv politik nu medan vi har möjlighet i de här förhandlingarna. Så länge vi diskuterar finns det möjlighet att påverka.
Jag menar att det är regeringens uppdrag att hjälpa till så att det blir ett avtal, ett frihandelsavtal inom tjänsteområdet, som gör det möjligt för utvecklingsländer att införa restriktioner utan att behöva bevisa för någon panel varför de gör det - objektivitet och relevans.
Man kan titta på vilka man ska lyssna på, för det står i ett av de här kapitlen i de pågående förhandlingarna - det ska sägas, så att det blir rätt. Vid införande av regleringar ska en regering vara tvungen att inhämta synpunkter från kommersiella intressen rörande den vara eller tjänst som ska regleras.
Texten ger inget utrymme för icke-kommersiella intressen, till exempel folkhälsointressena, att komma med i den diskussionen. Det innebär att kommersiella intressen ges större möjligheter till inflytande än medborgarna i ett givet land. Det här är givetvis allvarligt när vi diskuterar tobak och alkohol.
Vi har inga möjligheter att påverka så som det nu är utformat. Blir det här det beslutsunderlag som skulle vinna laga kraft har vi inte kommit långt när det gäller folkhälsoaspekten.
Anf. 147 Ewa Björling (M)
Fru talman! Jag håller inte med om att målet med frihandel är överordnat resultatet. Däremot är det oerhört viktigt att hjälpa utvecklingsländerna att också kunna vara konkurrenskraftiga när vi öppnar för en friare handel. Kent Persson vet att det är någonting som den svenska regeringen mycket starkt står bakom och dessutom väldigt starkt driver, inte minst genom Aid for Trade.
Sedan vill jag återigen förtydliga att GATS inte handlar om vilka regler som ska gälla för försäljning av alkohol eller reklam för tobak och alkoholhaltiga drycker. Att multinationella tobaksbolag försöker förmå utvecklingsländer att luckra upp reglerna för tobaksreklam är en fråga som faktiskt ligger utanför GATS mandat.
Angående den svenska synen och den svenska regeringen är det så att Sverige inte har motsatt sig att andra medlemsstater inom EU söker främja sina egna exportintressen genom att i GATS-förhandlingarna framföra önskemål om åtaganden inom distributionssektorn. Det är också så att EU:s exportintressen beträffande försäljning av alkoholhaltiga drycker fokuserar på de marknader som tillåter privata tjänsteleverantörer.
Jag kan gå in på det hela mer specifikt i Kent Perssons fråga. Det handlar också om Sri Lanka och Taiwan, i det här fallet. Där har EU framfört krav till Sri Lanka och Taiwan inom reklam- och distributionssektorn avseende både grossist- och detaljisthandel med alkohol. Men man ska också nämna att Taiwan har framfört krav på ökat tillträde till EU:s marknad för alkoholhaltiga drycker.
WTO:s varuhandelsavtal, GATT, föreskriver då att utländska alkoholproducenter ska ges möjlighet att konkurrera med inhemsk alkohol i de länder där alkoholförsäljning är tillåten. Det är också den linje som är tillämpad i Sverige.
Folkhälsan är fortfarande ett väldigt viktigt mål för Sverige. Det är ett viktigt mål även inom EU. Men vi måste kunna skilja på de här två frågorna när det gäller stora frihandelsavtal och när det gäller att varje land själv bestämmer sina mål för folkhälsan.
Jag vågar stå här i kammaren och lova att den svenska regeringen kommer att stötta utvecklingsländerna alldeles otroligt just när det gäller att de ska kunna göra bättre förhandlingar och ha bättre kompetens för att skapa sig ett eget fungerande demokratiskt rättssystem. Det handlar om att bygga upp sin infrastruktur. I många fall handlar det också om att kunna hjälpa till och bidra när det gäller folkhälsopolitiska mål. Men det är fortfarande två frågor som skiljer sig åt.
Anf. 148 Kent Persson (V)
Fru talman! Det är lovvärt att vi har ett statsråd som lovar att stötta utvecklingsländerna i deras arbete med folkhälsomål och i de här förhandlingarna. Men det vore också bra om jag kunde få en tydlig markering från statsrådet om att man tänker driva detta också inom EU. Vi är ju en del av EU och kommer delvis att underordnas vad EU och EU-kommissionen har sagt i de här delarna.
Jag pratar om mål och resultat. Resultatet som uppnås hänger givetvis samman med vad man sätter upp för regler, vad man har för regler, vad det är för syfte man har med ett avtal. Det är innehållet i det avtalet som är helt avgörande för om man ska nå de folkhälsopolitiska mål som man har satt upp.
Så länge man inte klart och tydligt driver den linjen blir det givetvis svårt för de här länderna att kunna leva upp till de eventuella restriktioner som de vill genomföra. Inom de här områdena är objektivitet och relevans fortfarande oerhört avgörande för om man ska kunna införa restriktioner.
Man måste medge att det är på det sättet. Ska man kunna driva den här politiken utifrån folkhälsopolitiska aspekter måste man faktiskt minska tillgången på alkohol och tobak, även i ett världshandelsperspektiv.
Det här är ingen vara eller tjänst vilken som helst. Ska man leva upp till det här måste man se till att det inte ses som vilken vara som helst.
Anf. 149 Ewa Björling (M)
Fru talman! Tack Kent Persson! Vi kommer nog att fortsätta att ha lite olika syn på den här frågan. Jag tycker fortfarande - det tycker man i GATS-förhandlingarna också - att det är viktigt att separera de här två frågorna. Det handlar dels om en öppen och fri handel, dels om folkhälsopolitik.
Det är ingenting som i sig behöver vara motsägelsefullt. Men det är fortfarande, återigen, väldigt tydligt att den här frågan om alkohol- och tobakshandel ligger utanför GATS mandat.
Däremot måste de utländska tjänsteföretag, till exempel distributörer av alkohol, som ges marknadstillträde via GATS faktiskt respektera de nationella regler som gäller i respektive land.
Om vi vill driva en tydligare folkhälsopolitik och en sund folkhälsopolitik av olika slag - det gäller många fler frågor än den här, till exempel frågan om hiv/aids i många fattiga länder - handlar det om att vi från EU, främst, faktiskt kan bidra till att hjälpa utvecklingsländerna på ett väldigt tydligt sätt. Vi gör det till viss del i dag, men vi kan förbättra det här väldigt mycket.
Den svenska regeringen står också väldigt starkt, som jag sade tidigare, bakom just Aid for Trade, som jag tror är en utmärkt väg att gå för att länderna ska få en bättre kompetens i det här och för att man ska kunna få en bra folkhälsa tillsammans med en ökad handel, och den får man främst genom bra frihandelsavtal.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.