Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-lagstiftning mot terrorism

Interpellation 2001/02:63 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-08
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 november

Interpellation 2001/02:63

 av Sven-Erik Sjöstrand (v) till justitieminister Thomas Bodström om EU-lagstiftning mot terrorism

Efter den ohyggliga terrorattacken i New York den 11 september har arbetet i EU med att anta ett antal rättsakter inriktade på bekämpande av brottslighet, inkluderande terrorism, starkt påskyndats. Det gäller bl.a. två förslag till rambeslut av rådet om en europeisk arresteringsorder och om bekämpande av terrorism samt förslag till rådsförordning om frysning av terroristorganisationers finansiella tillgångar och förbud mot ekonomiska mellanhavanden med dessa organisationer. FN:s säkerhetsråd har i resolution 1373 (2001), som antogs den 28 september, föreskrivit ett antal åtgärder för att bekämpa terrorism och upprättat en kommitté som ska övervaka medlemsstaternas genomförande av åtgärderna.

Mot bakgrund både av de faktiskt föreliggande riskerna för nya terrordåd och säkerhetsrådets beslut finns det starka skäl för att ge hög prioritet åt EU:s arbete med dessa frågor. Det måste ändå starkt ifrågasättas om det är rimligt att ha som målsättning att politisk enighet om dessa ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt ytterst känsliga lagstiftningsåtgärder ska nås redan vid rådsmötet den 6@7 december. Tidspressen riskerar att omöjliggöra en grundlig parlamentarisk kontroll av förslagen, det gäller både de nationella parlamenten och Europaparlamentet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har i ett brev den 12 oktober till premiärminister Guy Verhofstadt, i hans egenskap av EU-ordförande, uttryckt sin oro över att snabbt agerande för att anta förslagen skulle kunna underminera grundläggande fri- och rättigheter som utgör en hörnsten i den europeiska värdegrunden. Human Rights Watch föreslog därför att varje medlemsstat i EU ska utse en medlem till en internationell panel av juridiska experter för att granska de föreslagna rättsakternas överensstämmelse med det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Panelen skulle inom en fastställd tidsgräns presentera sin analys av förslagen.

Förslaget till rambeslut om en europeisk arresteringsorder innebär bl.a. att den utomordentligt viktiga principen om krav på dubbel straffbarhet tas bort. Den innebär också att principen om ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar inom EU slås fast samtidigt EU-medborgares rätt att söka asyl ytterligare undergrävs. Fri rörlighet för åtal och förundersökningar införs innan de grundläggande rättigheterna för misstänkta garanterats. Docenten i juridik vid universitetet i Essex Steve Peers har i en analys för tidskriften Statewath påpekat ett femtiotal ur rättssäkerhetssynpunkt tveksamma punkter i förslaget.

Rådet har nyligen avsevärt utvidgat den definition av terrorism som fanns i kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av terrorism. Rådet innefattar i definitionen av terrorism även handlingar som skulle kunna påverka de politiska, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land. Rådet har också lagt till handlingar som har till syfte att allvarligt påverka internationella organisationer. Genom en så vid definition skulle tveklöst sådana protester som i Göteborg och Genua omfattas. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till justitieministern:

1.Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att se till att politisk överenskommelse om förslagen inte träffas den 6@7 december för att på så sätt garantera att rådrum ges för de nationella parlamenten att fullgöra sin granskningsroll beträffande de föreslagna rättsakterna?

2.Vilka åtgärder i övrigt avser justitieministern att vidta för att riksdagen ska beredas tillfälle att göra en ingående analys av de aktuella förslagen till rättsakter och framföra sina synpunkter till regeringen innan rådet träffar en politisk överensstämmelse om innehållet?

3.Avser justitieministern att motsätta sig den utvidgade definition av terrorism som rådet föreslagit?

4.Avser justitieministern att stödja förslaget från Human Rights Watch om att en juridisk granskningspanel utses för att utvärdera förslagens överensstämmelse med internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter?

5.Om svaret på föregående fråga är nej, avser justitieministern att verka för något annat alternativ för att åstadkomma en grundlig rättslig analys av förslagen och deras implikationer för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter?

6.Kommer justitieministern att motsätta sig att kravet på dubbel straffbarhet tas bort i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder?

7.På vilket sätt avser justitieministern att garantera att EU-medborgares rätt att söka asyl i ett annat EU-land inte åsidosätts genom verkställandet av en europeisk arresteringsorder?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:63, EU-lagstiftning mot terrorism

Interpellationsdebatt 2001/02:63

Webb-tv: EU-lagstiftning mot terrorism

Protokoll från debatten

Justitieminister Thomas (S)
Anf. 42 Justitieminister Thomas (S)
Fru talman! Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vilka åtgärder som jag, på ett antal punkter, avser att vidta när det gäller arbetet inom EU med rambesluten om åtgärder för att bekämpa terrorism och om en europeisk arresteringsorder. Sven-Erik Sjöstrand har således frågat mig om jag avser att verka för att en politisk överenskommelse om förslagen inte träffas vid rådsmötet den 6-7 de- cember samt om jag avser att vidta några andra åtgär- der för att garantera att de nationella parlamenten bereds tillfälle att göra en grundläggande analys av förslagen. Han har vidare frågat mig, särskilt mot bakgrund av det förslag till granskningspanel som framförts av Human Rights Watch, vilka åtgärder jag avser att vidta för att åstadkomma en grundlig rättslig analys av förslagen och deras implikationer för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Sven-Erik Sjöstrand har även frågat mig om jag avser att motsätta mig förslaget till definition av ter- rorism. Slutligen har han frågat mig om jag kommer att motsätta mig att kravet på dubbel straffbarhet tas bort i rambeslutet om en europisk arresteringsorder samt på vilket sätt jag avser att garantera EU- medborgarnas rätt att söka asyl i ett annat EU-land. Det har nu gått drygt två månader sedan terrorist- attackerna i USA den 11 september. Ingen har hittills tagit på sig skulden, och ingen har försökt att förklara motiven. Alla konsekvenser av det som hänt kan vi inte överblicka ännu. Att effekterna blir kännbara såväl nationellt som internationellt är däremot uppen- bart. Regeringen gör allt som står i dess makt för att de skyldiga ska kunna spåras och straffas. Vi bidrar också med full kraft till arbetet med att förhindra att någonting liknande händer igen, i USA, i Sverige eller någon annanstans i världen. Sverige stöder därför alla strävanden som görs för att analysera vilka åtgärder som behöver vidtas för att effektivisera kampen mot terrorism. I det arbetet är det naturligt att man inom EU säkerställer att med- lemsstaternas lagstiftning är så utformad att den inte kan utnyttjas för att begå terroristbrott. Det finns därför ett mervärde i att på EU-nivå utforma gemen- samma definitioner av vilka handlingar som ska anses utgöra terroristbrott, att förutsättningarna för att överlämna misstänkta personer förbättras och att det sker snabbare. På så sätt skapas ett gemensamt rätt- sområde som underlättar det rättsliga och polisiära samarbetet. För att kunna träffa en överenskommelse om ram- besluten den 6-7 december krävs att enighet nås i alla frågor. Om så sker ser jag ingen anledning att mot- sätta mig en politisk överenskommelse. En sådan överenskommelse sker för Sveriges del med förbehåll för riksdagens godkännande. Jag anser att den svenska riksdagen har goda möjligheter att ta del av och påverka förhandlingsar- betet. Företrädare för Justitiedepartementet träffar med jämna mellanrum ledamöterna i justitieutskottet dels vid utskottets ordinarie sammanträden, dels vid möten med utskottets EU-grupp. Vid dessa möten ges information om förhandlingsläget och ledamöterna får möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Dessutom redogör jag i EU-nämnden inför varje rådsmöte för vilka frågor som ska behandlas och vilken position jag anser att Sverige ska inta. Även vid dessa sammanträden ges möjlighet att föra fram de synpunkter man anser ska vara styrande för det svenska förhandlingsarbetet. Det är självklart att de åtgärder som vidtas i EU för att skydda medborgarna mot terrorism måste uppfylla våra krav på rättssäkerhet och skyddet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Förslaget från Human Rights Watch om inrättandet av en gransk- ningspanel rör formerna för insyn i EU:s förhand- lingsarbete. Det är väl känt att Sverige aktivt arbetar för att förhandlingarna i rådet ska präglas av så stor öppenhet som möjligt. Vid ministerrådets möte den 16 november träffa- des en politisk överenskommelse om definitionen av terroristbrott. Den är utformad på ett sådant sätt att brottslighet i samband med opinionsbildning, såsom upplopp i samband demonstrationer och andra former av civil olydnad, inte omfattas. På svenskt initiativ kommer rådet dessutom att anta en deklaration där detta uttryckligen anges. Att ta bort kravet på dubbel straffbarhet, dvs. att gärningen även är straffbar i den stat som ska över- lämna en person, är givetvis inget självändamål. Men erfarenheterna har visat att just detta krav tenderar att fördröja och försvåra ett effektivt rättsligt samarbete. Om vi ska kunna uppnå målet med ett område av frihet, säkerhet och rättvisa måste vi överväga hur vi ska kunna undanröja hinder av detta slag. Vi ställer inte upp ett sådant krav när vi utlämnar någon till våra nordiska grannar. Enligt min mening bör samma synsätt få genomslag inom EU. Förslaget medför inte på något sätt att medlems- staternas skyldigheter att pröva en persons skyddsbe- hov enligt Genèvekonventionen inskränks. Förslaget ger också uttryckligen en möjlighet för en medlems- stat att temporärt avbryta tillämpningen av rambeslu- ten mot en medlemsstat som vid upprepade tillfällen åsidosätter grundläggande mänskliga rättigheter. För att kunna förebygga och bekämpa terrorism krävs åtgärder på många plan, men en viktig be- ståndsdel är att lagstiftningen innehåller de verktyg som krävs, både i Sverige och inom ramen för det internationella samarbetet. Detta arbete måste dock ske på ett sådant sätt att rättstatens principer upprätt- hålls. Vi får inte låta våra egna åtgärder spä på den rädsla och osäkerhet i samhället som terrordåden redan har skapat. Då skulle vi bara spela terroristerna i händerna. Kampen mot terrorism måste föras med demokratins medel.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 43 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Fru talman! Först vill jag tacka justitieministern för svaren på mina frågor. Nu är jag i och för sig inte helt nöjd med svaren. Men de kanske kan komplette- ras under debatten. Efter den ohyggliga terrorattacken i New York den 11 september har arbetet med att anta ett antal rättsakter inriktade på bekämpandet av brottslighet inklusive terrorism starkt påskyndats. Dagordningen för hur detta ska göras tycks sättas i USA och i EU och accepteras i ett slag. Det som får stryka på foten är demokratin och rättssäkerheten. Det finns också många som har reagerat på liknande sätt i EU- parlamentet. I svaret skriver justitieministern att det är naturligt att man inom EU säkerställer att medlemsstaternas lagstiftning är så utformad att den inte kan utnyttjas för att begå terroristbrott. Även om jag inte är någon jurist vill jag säga att lagstiftningen hela tiden är en balansgång och en avvägning mellan vad som är möjligt och rimligt med tanke på rättstradition, gra- den av öppenhet i samhället, rättssäkerhet och att människor inte ska dömas bara på grund av misstan- kar. Att till hundra procent skydda sig mot brottslighet eller terrorism är säkert omöjligt om vi inte vill ha en verklig polisstat där människors frihet är starkt åsido- satt. Att förändra i grundläggande lagstiftning är stora saker. Det är inte bara att EU:s statschefer eller justi- tieministrar träffas intensivt under några månader för att uppnå politisk enighet. När en sådan fruktansvärd terrorattack drabbar ett land drabbas landet av både sorg och panik. Kanske det också råder vissa panikstämningar i EU. Det ver- kar som att ni justitieministrar har erhållit en beställ- ning på en strängare lagstiftning och att resultatet ska nås mycket snabbt utan folklig debatt. Vilken legiti- mitet leder ett sådant agerande till? Rättssystemen skiljer sig väldigt mycket åt inom EU. Ett exempel på det är en dom i AD. Det var en person i Sverige som blev avskedad på grund av att personen hade blivit dömd i Italien. AD ansåg att domen var så dåligt underbyggd att man inte kunde räkna med den. Detta tyder inte på ett pålitligt rätts- system. Men det har förhoppningsvis förbättrats i Italien. Hur är det i kandidatländer som Rumänien, Polen och Tjeckien? Kan man lita på varandras rättssystem så mycket att man kan ömsesidigt erkänna dem och lita på att utlämningen enligt en europeisk arreste- ringsorder är helt okej? Kommer det att vara tillräck- liga undantag för den europeiska arresteringsordern? När det sedan gäller förslaget till rambeslut är Sveriges ståndpunkt bra att iaktta återhållsamhet med vad som ska betecknas som terrorism. Beteckningen terrorism måste förbehållas handlingar som leder till att människor dödas, allvarligt skadas eller utsätts för allvarlig fara. Det gäller också handlingar som leder till omfattande förstörelse eller som injagar skräck hos befolkningen. En mycket viktig gränsdragning måste gälla sådan brottslighet som sker i syfte att bilda politisk opinion men som inte bör betecknas som terrorism. Av interpellationssvaret ser vi att rådet på svenskt initiativ ska anta en deklaration där detta uttryckligen anges. Eftersom jag vet att justitieministern har varit - kanske är han fortfarande det - en mycket bra fot- bollsspelare vill vi i Vänsterpartiet tacka ministern för detta mål.
Alice Åström (V)
Anf. 44 Alice Åström (V)
Fru talman! Också jag vill inleda med att tacka ministern för svaret. Jag ser det som väldigt positivt att Sverige nu delvis har lyckats i arbetet inom EU när det gäller att begränsa risken för att politisk opi- nionsbildning kan definieras som terrorism. Samtidigt, fru talman, vill jag lyfta upp problemet med definitionen av terrorism. Det här är inte någon- ting som är nytt, utan det har diskuterats i FN i väl- digt många år. Sett till definitionen av terrorism är de flesta brott som det talas om egentligen tidigare straffbelagda - mord, tagande av gisslan, utpressning osv. Det här är alltså redan brott. Men sedan har vi gränsdragningen när det gäller om man ska bedöma det som terrorism. I EU-diskussionen är brott terroristiska när de be- gås medvetet mot ett land, mot dess institutioner eller folk, i syfte att hota eller skrämma. Det gäller då politiska, ekonomiska och sociala strukturer eller samhällssystemet. Det handlar egentligen om gär- ningsmannens motiv. Sådana definitioner är aldrig juridiskt problemfria. I just denna diskussion är det oerhört viktigt att få en riktigt juridisk stringens i förslaget. När vi i riks- dagen får information i justitieutskottet och i EU- nämnden är det ständigt ett förhandlingsarbete som pågår. Delvis vet vi Sveriges ställningstagande och vilka linjer man tänker driva från svenskt håll, men vad förhandlingarna sedan slutar i och exakt hur lag- stiftningen, formuleringarna, kommer att se ut har vi ingen möjlighet att här ta ställning till. Fru talman! Det är också problem när det gäller den europeiska arresteringsordern. Vi har fått väldigt mycket information om detta förslag. Tyvärr har förslaget förändrats i stort sett från gång till gång när vi fått information; detta utifrån förhandlingsläget. Från början var det en negativ lista. Man skulle lista vilka brott som inte skulle vara med. Nu är vi inne på en positiv lista. Där listas vilka brott som ska tillhöra. Man diskuterar undantagsregler osv. Det är en omöjlighet för oss i riksdagen, i justi- tieutskottet och i de politiska partierna, att över huvud taget inta en ståndpunkt utifrån en information där mycket viktiga delar saknas. I diskussionen vill jag också, fru talman, när det gäller den europeiska arresteringsordern lyfta upp att vi inte riktigt kan se att likheten - vi har ju inte har sådana här krav mellan de nordiska länderna - skulle kunna vara giltig rent generellt. Inom EU har vi ju också olika rättssystem. Vi har det anglosachsiska rättssystemet. Vi har det franska rättssystemet. Vi har det rättssystem som finns i Norden. Det är alltså stora olikheter. Där ser vi i Vänsterpartiet stora problem med att kunna ta ställning till ett förslag innan det över huvud taget är ordentligt utrett. När det gäller den sista lilla möjligheten, att man från ett medlemsland temporärt ska kunna avbryta tillämpningen om grundläggande mänskliga rättighe- ter åsidosätts, undrar jag om justitieministern anser att Storbritanniens beslut om att kunna hålla människor häktade under obegränsad tid vid vissa tillfällen skulle vara en anledning till att faktiskt avstå från tillämpningen om detta skulle genomföras.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 45 Johan Pehrson (Fp)
Fru talman! Det är glädjande att det inom EU går framåt på det rättsliga området. Däremot är orsaken till att det nu går framåt självklart mindre glädjande. Några av de värsta stolpskotten i de utkast som vi sett i justitieutskottet har av justitieministern ensam, eller i samarbete med andra, motats i grind. Jag har några undringar angående främjandet, inte själva definitio- nen av terroristbrott. Kanske kunde justitieministern nämna något om vad som hänt i det avseendet, för det har jag inte sett några kommentarer om. Likaså gäller det tanken på att börja tillämpa detta med kronvittnen och hur de diskussionerna artar sig. Som föregående talare var inne på ger utveckling- en i vissa medlemsstater, t.ex. England, verkligen anledning till oro när det gäller den europeiska arres- teringsordern. Också här blir det intressant att se var vi slutligen landar, med tanke på det kattrakande fram och tillbaka som tydligen försiggår på sammanträde- na. En anledning till att man är lite orolig är också att man inte vet hur det slutar förrän det blir en slutför- handling. Justitieministern går då in i ett rum och kommer sedan ut med en överenskommelse som vi då har att leva med. En annan del, som egentligen inte berör den fråga som behandlas här - terroristpaketet - gäller frys- ningen av vissa finansiella tillgångar; detta efter det här med FN:s sanktionskommitté. Detta har ju drab- bat vissa människor i vårt land. Jag har inte särskilt svårt att leva med att man slår till och belägger egen- dom med kvarstad. Däremot blir det häpnadsväckan- de att kunna konstatera att det inte finns några som helst möjligheter till överprövning. Såvitt jag förstår kan de här tillgångarna i praktiken vara frysta hur länge som helst. Därför hoppas och förutsätter jag att justitieministern med kraft tar upp detta även i sina samtal med övriga justitieministrar på EU-nivå. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar också om det.
Justitieminister Thomas (S)
Anf. 46 Justitieminister Thomas (S)
Fru talman! Vi får väl se om jag hinner med all- ting denna gång. Om inte får jag ta fortsättningen nästa gång. Självklart förhandlar jag inte ensam om de här sa- kerna, utan mycket har gjorts tidigare. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi fick med den här definitio- nen i EU. Det var nämligen en ganska förvirrande diskussion där en del sade: Självklart ska vi undanta demokratiska rättigheter. Ja, vi får verkligen hoppas att man har den inställningen, men det var inte det som det var fråga om. När man utövar de demokratis- ka rättigheterna och ändå begår brott är det inte terro- rism. Det har vi nu uttryckligen fått inskrivet. Sedan en annan sak som inte riktigt har kommit fram. Det är helt riktigt så som det beskrivs här. Det förhandlas, förhandlas och förhandlas. För svensk del var det väldigt mycket i fredags. Jag tyckte att det kändes fel att jag själv skulle ingå, även om det bara var en politisk överenskommelse. Därför lade jag också en parlamentarisk granskningskontroll, alltså just för att få en överblick. Dessutom översätts det ibland på ett sätt som man inte är riktigt nöjd med. Definitionen av terrorism tycker jag ändå - såvitt nu kan överblickas - har landat väldigt bra. Vi har fått med de saker som vi ville ha med. Danmark förde in en sak som också diskuterades i EU-nämnden, nämligen att frihetskämpar ska undantas - vi diskute- rade bl.a. ANC, och Danmark har ju sin andravärlds- krigshistoria att tänka på. Jag tycker att det var bra, för det var de här sakerna som var viktiga. Det är riktigt att den europeiska arresteringsordern har ändrats och den kommer säkert att ändras igen, vilket på sitt sätt kan beklagas. Det här är något som många länder har stora bekymmer med. England har nämnts här som ett exempel. Jag håller med om att England går alldeles för långt. Dessutom har man nu begärt undantag från Europakonventionen. Man har stora problem när det gäller dubbel straffbarhet. De här sakerna har andra länder mycket större problem med än vad Sverige har. Vi ändrar oss inte så mycket. Vi kan dock konstatera att det förändras vid varje diskussion och vid varje möte i Coreper, när det gäller artikel 36 osv. Det kommer säkert att änd- ras igen. Vad som blir kvar får vi väl så småningom se. Likaså gäller det vilka undantagen då kommer att vara. För svensk del har vi redan sagt att det är oac- ceptabelt att tänka sig att lämna ut personer som inte ens är straffmyndiga, som redan är straffade osv. Låt oss återkomma till den saken! Vi har alltså inte ingått någon överenskommelse, utan det har diskuterats om listor. Det är ungefär där som det slutade. Vad gäller frysning av tillgångar tror jag att vi alla känner en viss frustration över ett system som är olikt det svenska. Samtidigt är det i enlighet med FN- stadgan. Problemet är att detta sedan den 11 september är riktat direkt mot enskilda personer. Jag föreslår inte att vi ska gå tvärtemot FN. Däremot tycker jag att vi ska ha kurage, att vi ska våga, att ifrågasätta den ordning som nu förs. Är det verkligen rätt tidpunkt? Kan man verkligen på 48 timmar gå igenom alla de här personerna? Vad har man för möjlighet att begära rättelse? Vad är det för underlag? Vad behövs från de här länderna om det krävs ytterli- gare material? Därför har vi på Justitiedepartementet och Utri- kesdepartementet nu tillsatt en arbetsgrupp - arbetet påbörjas i dag - som har till syfte att bjuda in de and- ra nordiska länderna för att se över just rättssäkerhe- ten vad gäller de beslut som vi inte själva kan påverka i Sverige.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 47 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Fru talman! I samband med den här diskussionen talar vi också om att införa militärdomstolar, att listor på misstänkta terroristorganisationer dyker upp, en- skilda personers tillgångar fryses och misstankar riktas mot personer och organisationer utan klara bevis. Såvitt jag vet har över 1 000 personer blivit arresterade efter attentaten i USA, och bevisen tycks inte vara vare sig starka eller klara i många av dessa fall. Det kan inte så vi vill att det ska gå till inom EU. Det enda man kan se klart i denna dimma av alla förslag som dyker upp är att vi med raketfart är på väg att skapa en gemensam rättsordning, ett rättssam- hällets EMU utan folkomröstning, utan att få en or- dentlig offentlig debatt, och debatten är viktig. I fredags och lördags hade Sveriges riksdag för- månen att ha Europas talmän samlade till konferens här i Riksdagshuset. Såvitt jag förstår blev en viktig slutsats av denna konferens att de nationella parla- menten måste få försvara och förstärka sin roll, värna dialogen med medborgarna i det europeiska och in- ternationella samarbetet samt att de nationella parla- menten måste stärka sin roll. Det är därför det är viktigt att ha den här debatten. Det behövs en analys, och det behövs verkligen en samhällsdebatt i dessa frågor. Det är trots allt så att vi här i riksdagen är lagstiftare. Men det är svårt när vi inte kan få all den information som behövs och när vi inte kommer så nära EU:s arbete. Det är, som Alice var inne på, svårt. Att ha fyra fem olika variationer av vissa rambeslut och få tillgång till all information, få den uppdaterad och ställa de rätta frågorna är inte det lättaste. I svaret säger justitieministern att den 16 novem- ber träffades en politisk överenskommelse om defini- tionen av terroristbrott. Denna definition har jag ännu inte sett, och jag sitter ändå med i EU-nämnden och är ersättare i justitieutskottet. Vem har sett artiklarna i detta förslag? Jag tror inte att så många i riksdagen har gjort det, och ändå är det här en politisk överens- kommelse. När det gäller informationen är det naturligtvis bra att Justitiedepartementet har en kontinuerlig dialog med justitieutskottet. Den dialogen är väldigt bra. Själv är jag med som Vänsterpartiets representant i justitieutskottets EU-grupp. Vi brukar ha ungefär fyra möten per riksdagsår. Den information som vi får är bra, men det blir bara synpunkter och information. Det är inte så att man fattar några beslut. Den infor- mationen med några enstaka ledamöter kan aldrig leda till en allsidig och kritiskt analyserande debatt som vi kan ha när frågan hanteras och bereds i riks- dagen. Debatten bör också i största möjliga utsträck- ning ske offentligt, så att dialog kan skapas med fler i samhället. Det är den tradition som vi har i Sverige, och därför känns det jättekonstigt när vi ser att mer och mer tas av EU, mer och mer tas av er som är statsråd. Visst, ni kan vara duktiga, men jag tror att många av oss som är förtroendevalda vill delta i den debatten. Vi tycker också att det är oerhört viktigt att grupper som Amnesty och andra frivilliggrupper är med och diskuterar, och naturligtvis måste våra lagexperter vara med i den diskussionen.
Alice Åström (V)
Anf. 48 Alice Åström (V)
Fru talman! Det är mycket glädjande att man nu har tagit initiativ för att diskutera frågan om frysning av tillgångar och de problem som finns runt det. Mycket av det här bör ifrågasättas ur rättssäkerhet- saspekten - att inte ens veta var man ska kunna över- klaga något beslut är en så grundläggande brist att det onekligen krävs en granskning och ett ifrågasättande. Jag är glad över att den svenska regeringen nu tittar på detta. Sedan vill jag lyfta fram en kritik som jag tycker är ganska viktig, och det gäller inte enbart den här lagstiftningen. Det här området är oerhört viktigt, och det har hänt väldigt mycket snabbt efter den 11 sep- tember. Vi diskuterar mycket informationen till justi- tieutskottet och EU-nämnden. Men det jag saknar är den offentliga debatten, att ha en möjlighet att inom partierna ha en mera djupgående debatt, att ha en debatt med allmänheten. Till skillnad från hur noga vi är när vi lagstiftar och förändrar, kriminaliserar nå- gonting nytt i den svenska lagstiftningen normalt - det ligger ett förslag som skickas ut på remiss på många olika håll för att få in alla synpunkter och väga in dem - sker inget av det här arbetet på samma sätt när det gäller EU-arbetet, och ändå berör det så oer- hört viktiga straffrättsliga områden och som trots allt är ganska långtgående och är steg i olika riktningar. Men man får inte en möjlighet att få det breda under- laget. När väl den politiska överenskommelsen har skett - även om vi här i riksdagen de facto ska fatta beslut om den exakta lagstiftningsändringen - är möjligheten att göra några enskilda förändringar i ett sådant förslag väldigt små. Man får i så fall frångå hela överenskommelsen. Det här blir en broms i ett förändringsarbete, något som kan vara viktigt.
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 49 Johan Pehrson (Fp)
Fru talman! Jag skulle bara vilja att justitieminis- tern kort berörde kronvittnestanken som finns med i paketet. Det är en intressant avväg när det gäller ef- fektivitet och rättssäkerhet och absolut inte självklart i den svenska rättstraditionen. Men det är eventuellt nödvändigt att hålla en sådan sak öppen för att verk- ligen med kraft kunna bekämpa terrorismen och framtida terrorism. Vad gäller debatten och förankringen kan jag kon- statera att vi förhoppningsvis, jag och justitieminis- tern, är på samma linje. En hel del av de här frågorna ligger på EU-nivå sedan några år. Några av oss tror att det är nödvändigt att de ska lösas där, för brotts- ligheten är gränsöverskridande. Då kommer man med nödvändighet fram till att en del av frågorna ska flyt- tas upp. Problemet med parlamentariskt inflytande handlar snarare om att vi saknar den gedigna, reella och hederliga konstitution som vi skulle vilja se i EU, som skulle ha en bra maktbalans och ge mer inflytan- de till parlamentet. Det sista var mera ett debattinlägg mot mina kolleger från Vänsterpartiet.
Justitieminister Thomas (S)
Anf. 50 Justitieminister Thomas (S)
Fru talman! Låt oss inte nu utveckla det här till en allmän EU-diskussion vilken jag gärna har i något annat sammanhang. Där tror jag att Socialdemokra- terna och Folkpartiet står nära varandra och har sam- ma inställning. Men jag föreslår att vi tar det vid ett annat sammanhang. Jag ska i stället svara på konkreta frågor. Kron- vittnen - nej. Det är någonting som jag direkt är mot- ståndare mot. Det var inte uppe till diskussion, men vår inställning är lika klar som tidigare. Jag vet att det finns andra länder som har det här problemet. Främjande är alltså förberedelse och försök, och jag tycker att det är helt rimligt att det ska vara med. Återigen vill jag ha en parlamentarisk granskning och kontroll. Det här ska inte gå vidare om inte EU- nämnden ger sitt stöd. Vi har alla möjligheter att utveckla en dialog. Vi har sagt att vi kommer när helst justitieutskottet kallar. Vi vet att det nu har be- gärts en riksdagsdebatt. Det är jättebra. Jag ställer upp på alla saker så långt det går, men vi är ändå inställda på att försöka nå en överenskommelse med de rätts- säkerhetskrav som ställs den 6-7 december.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 51 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Fru talman! Jag tycker att det är glädjande att jus- titieministern är så positiv till att det ska vara en sär- skild debatt om den här frågan. Det kan lyfta upp det hela och bli en debatt som allmänheten kan ta del av. Vi tycker i Vänsterpartiet att det behövs ett inter- nationellt samarbete för att komma åt och bekämpa terrorism, liksom det behövs mot den organiserade brottsligheten. Men det betyder inte att man ska har- monisera allting. Vi har våra rättstraditioner, där vissa saker går ganska långsamt. Det är fråga om stora komplicerade frågor. De är komplicerade också där- för att vi bär med oss rättstraditionerna. Jag tror inte att man behöver vara jurist för att för- stå det. Majoriteten av svenska folket ska förstå inne- börden i lagen och tillämpningen av den. Det är oer- hört viktigt. Regeringskansliet har gett ut broschyren Hur en lag kommer till. Den beskriver hur lagar stiftas i Sve- rige på ett lättfattligt sätt. Men verkligheten är ju lite mer komplex. Regeringskansliet bör nog snart ge ut en ny broschyr eftersom det har hänt mycket på det här området. En s.k. roadmap för rätts- och inrikesområdet är mycket omfattande. Utvecklingen går väldigt snabbt. Det är inte lätt för oss att ta del av all information. Såvitt jag har förstått var förslaget om en europe- isk arresteringsorder tänkt för framtiden. State Watch nämner året 2010 som en tidpunkt för när ett sådant förslag kan genomföras. Man kan inte genomföra ett förslag av den typen på en månad utan att det bildas en stark opinion och utan att det kommer att begås stora fel i framtiden.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.