Ett styr- och reglertekniskt forskningscentrum i Säffle
Interpellation 2015/16:767 av Daniel Bäckström (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-08-26
- Överlämnad
- 2016-08-29
- Anmäld
- 2016-09-01
- Svarsdatum
- 2016-09-08
- Besvarad
- 2016-09-08
- Sista svarsdatum
- 2016-09-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
CCI är ett av Säffles största företag och utvecklar, tillverkar och marknadsför kundanpassade ångkonditionerings- och högtrycksvattenventiler samt hydrauliska ställdonssystem för krävande applikationer till kraft- och processindustrin.
Tisdagen den 16 augusti 2016 presenterade CCI ett förslag som innebär att produktionen i Säffle läggs ned och flyttas till Brno i Tjeckien. 190 anställda berörs när tillverkningen i Säffle stängs och konstruktion och administration flyttas till Karlstad.
Motiveringen är prispress och att minska kostnaderna. Den globala efterfrågan är dock god, och verksamheten bedrivs med bra marginaler.
Långsiktig kompetensförsörjning nämns som ytterligare skäl till att flytta verksamheten. Tillgången till ingenjörer och forskningsmiljöer är central, och en satsning på ett styr- och reglertekniskt centrum i Säffle skulle stärka företags konkurrensfördelar i att vara kvar på orten.
Beskedet innebär ännu ett hårt slag för Säffle, som förlorar ytterligare 190 arbetsplatser. Därutöver berörs flera underleverantörer, där en stor andel av jobben görs åt CCI.
Den lokala arbetsmarknaden är sedan flera år hårt prövad med hög arbetslöshet. Sommaren 2013 stängde ortens största företag, Volvo bussar, sin produktion i Säffle, och flera hundra anställda blev arbetslösa. Människor som länge stått utanför arbetsmarknaden får nu ännu svårare att nå egen försörjning, och utsattheten ökar.
Regeringens nya jobbagenda med ”investeringar för framtiden”, ”fler och växande företag” samt ”satsningar på kompetens och matchning” ska enligt regeringen bidra till att uppnå målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.
Regeringen vill satsa på jobb i hela landet och på innovativa och växande företag samt göra insatser för ökad export.
En grundläggande förutsättning är att företag väljer att vara kvar i Sverige. Ett trovärdigt gott näringslivsklimat kräver långsiktiga spelregler som motiverar till utveckling, inte höjda skatter som gör det dyrare att bedriva verksamhet.
Jag vill därför fråga närings- och innovationsministern:
Är ministern villig till att medverka till ett styr- och reglertekniskt forskningscentrum i Säffle?
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta som gör att företag väljer att etablera och utveckla sin verksamhet i orter som Säffle i stället för att lämna landet?
Avser ministern att besöka Säffle med anledning av den aviserade nedläggningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:767
Webb-tv: Ett styr- och reglertekniskt forskningscentrum i Säffle
Dokument från debatten
- Torsdag den 8 september 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:130
- Protokoll 2015/16:130 Torsdagen den 8 septemberProtokoll 2015/16:130 Svar på interpellation 2015/16:767 om ett styr- och reglertekniskt forskningscentrum i Säffle
Protokoll från debatten
Anf. 66 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Daniel Bäckström har frågat mig om jag är villig att medverka till ett styr- och reglertekniskt forskningscentrum i Säffle och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta som gör att företag väljer att etablera och utveckla sin verksamhet i orter som Säffle i stället för att lämna landet. Vidare har Daniel Bäckström frågat om jag avser att besöka Säffle med anledning av den aviserade nedläggningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag besökte nyligen Värmland och känner med dem som nu lever i ovisshet om sin framtid - anställda, familjemedlemmar och kommuninvånare. Även i en tid då Sverige som helhet utvecklas starkt och många nya jobb skapas kommer det att finnas företag som av olika skäl varslar personal. Ytterst är det CCI som fattar beslut om hur och var de vill bedriva sin verksamhet, men jag förutsätter att de tar sitt ansvar för de anställda och för det samhälle där de är verksamma.
Regeringen fortsätter sitt arbete med att skapa de bästa möjliga förutsättningarna att konkurrera på världsmarknaden med bas i Sverige. Regeringen bedriver en aktiv näringspolitik med fokus på insatser som ytterligare förbättrar företagens villkor och som ökar Sveriges attraktionskraft för investeringar med målet att vi ska bli världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Regeringen har bland annat tagit fram en strategi för smart industri med en handlingsplan på 45 åtgärder. Ett flertal av dessa åtgärder har redan kommit igång, bland annat arbetet med att främja nyindustrialisering på regional nivå. Regeringen har också tagit fram en exportstrategi och arbetar för en effektivare kapitalförsörjning för nya och växande företag i hela landet. Strategierna är framtagna i dialog med näringslivet och arbetsmarknadens parter.
Regeringen genomför nu också ett omfattande kunskapslyft med platser till bland annat yrkeshögskolan, komvux och yrkesvux i syfte att stärka kompetensförsörjningen och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer i höst även att lägga fram en forskningspolitisk proposition där många förslag syftar till att stärka forsknings- och innovationsmiljöer i hela landet.
Regeringen anser att den bästa kunskapen om vad som behöver göras för att utveckla näringslivet i Värmland och Säffle finns i den egna regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna i länet.
Inom regeringens politik för regional tillväxt finns stora satsningar framöver som kommer Värmland och Säffle till del. År 2016 tilldelas Värmland 74,6 miljoner kronor för regionala tillväxtåtgärder. Medlen förbättrar länets möjligheter att verka för strukturomvandling och förnyelse av näringslivet.
Under programperioden 2014-2020 omfattar regionalfondsprogrammet för Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län ca 2,4 miljarder kronor. Dessa medel går bland annat till insatser som ska bidra till att fler företag samverkar inom kluster samt till att förbättra infrastrukturen för forskning och innovation. Insatser går även till att utveckla ett bredare och mer mångsidigt näringsliv för att minska sårbarheten vid strukturomvandling samt till att förbättra kompetensförsörjningen. Det är dock upp till de regionala beslutsfattarna att prioritera hur medlen ska användas.
Anf. 67 Daniel Bäckström (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, näringsministern, för detta svar!
Det är en stor prövning för en kommun att mista ett av de större företagen som har funnits i decennier och både har utvecklat sin verksamhet och stärkt arbetsmarknaden, vilket är fallet för Säffle. CCI är ett av företagen som utvecklar och tillverkar ång- och högtrycksventiler och ställdonssystem för krävande applikationer till kraft- och processindustrin. Det agerar världen över på en väldigt stor marknad och är också del i en koncern med stora kontaktytor.
Det finns i Säffle vad man kan beskriva som ett kluster med flera företag inom denna nisch som är viktiga för bygden men också i det nationella perspektivet. Man är världsledande inom sin nisch och fortsätter att ta marknadsandelar i en tid när det finns bra orderläge världen över, inte minst i tillväxtregionerna i Asien.
Tisdagen den 16 augusti kom varslet som berörde ungefär 110 medarbetare i verkstaden. Sedan aviserades också ett förslag om att flytta övrig verksamhet till Karlstad. Det handlar om närmare 200 arbetstillfällen. Man motiverar detta med prispress och att kunna minska kostnaderna.
I vår bygd mottog vi för fyra år sedan ett ännu större negativt besked. Det gällde vid den tidpunkten det största företaget, Volvo Bussar Säffle AB, som då sysselsatte drygt 500 personer. Det berättade att man tänkte lägga ned och flytta produktionen till Polen. Detta gjordes också sedan till stor del under kommande år.
Det blev en väldigt stor prövning för den lokala arbetsmarknaden och också ett tapp för industrisammansättningen. Även det varslet berörde underleverantörer och övrig verksamhet i andra företag som servade det med olika tjänster.
Sammantaget är bilden nu på fyra år att det har varit två stora negativa besked för arbetsmarknaden. Det har också satt igång mycket lokalt arbete i bred blocköverskridande samverkan och också samarbete lokalt, regionalt och nationellt.
Jag minns hur viktigt det var vid den tidpunkten att statssekreteraren vid det tillfället och också ministern för Näringsdepartementet omgående hörde av sig och hörde hur det gick med arbetet lokalt. Vi kunde samordna insatserna i alla områdena för att på bästa sätt hantera situationen och också kunna vidta förebyggande långsiktiga åtgärder.
Nu är situationen liknande. Med de erfarenheterna finns en bra utgångspunkt för att jobba vidare. Men prövningen är än större, eftersom det också kommer att påverka arbetsmarknaden, som återhämtat sig hyfsat dessa år. Det kommer att vara negativt för dem som redan har haft det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst ur ett integrationsperspektiv.
Jag delar näringsministerns uppfattning om tillverkningsindustrin och att arbetet som vi måste göra tillsammans för att stärka förutsättningarna att behålla, utveckla och attrahera industriföretag i hela landet är oerhört viktigt. Det innebär väldigt fina arbetsplatser och möjligheter för utveckling och inte minst innovationsarbete runt om.
För Värmlands del är det ryggraden tillsammans med flera näringar. Det har betytt mycket och fortsätter att betyda mycket. Det är spännande, attraktiva arbetsplatser som också drar till sig tillflyttning. Jag vill fortsätta att resonera kring hur nyindustrialiseringsstrategin konkret kommer att innebära möjligheter i den uppkomna situationen.
Anf. 68 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Först vill jag tacka Daniel Bäckström för både hans interpellation och hans engagemang inte bara för Säffle utan också för svensk industri och en industriproduktion i hela Sverige. Det är precis som han säger. Det är ryggraden i svensk ekonomi och motsvarar 77 procent av svensk export.
Det är ungefär 1 miljon människor som går till jobbet varje dag tack vare svensk industri. Men det är inte riktigt så det låter ibland i den allmänna debatten, där man kan tro att svensk ekonomi bara är uppbyggd av annat. När industrin går bra och säljer på världsmarknaden är det en stor och viktig motor för annan samhällsviktig verksamhet men också för små och medelstora företag på orter.
Med den ovisshet som just nu finns känner jag verkligen med dem som drabbas men också med orten och kommunen, som nu igen står inför en väldigt jobbig omställningsperiod. Jag hoppas verkligen att företaget självt tar ansvar i situationen både för de anställda och för omställningsperioden.
Jag var i Värmland för inte så länge sedan. Det som blir lite extra jobbigt i den här situationen är att det generellt sett går väldigt bra ekonomiskt i Sverige just nu. Vi ser ökade investeringar i näringslivet och att det växer fram fler jobb. Men på de ställen där ett sådant här varsel slår ned hjälper inte det. I den kommunen eller på den orten spelar det ingen roll att verksamheten runt omkring i Sverige flyter på om ett sådant varsel kommer. Det blir på något sätt dubbla verkligheter. Vi kan här i riksdagen säga att det nu har skapats runt 120 000 nya jobb sedan valet. Det spelar inte så stor roll i Säffle just nu i det här läget. Det är värt att komma ihåg.
Jag var egentligen i Värmland för att tala om besöksnäringen, som växer så det knakar. Värmland är verkligen ett föregångslän i detta. Jag tror att man är tvåa när det gäller utländska gästnätter i hela Sverige. Det är en bransch som växer bland små och medelstora företag. Besöksnäringen tar också nya grepp. I kommuner som kanske vanligtvis inte har lika mycket växtkraft och självförtroende märker vi att besöksnäringen kan vara en väldigt viktig del.
Under besöket gick det inte att undvika att tala om vad som har hänt i Säffle, och det talade vi om. Jag har också förhört mig lite grann efter att jag var där. Jag vet att man försöker föra konstruktiva diskussioner från till exempel Business Värmland ihop med kommuner och företag för att diskutera inte minst kompetensförsörjningsfrågorna.
Om jag har förstått det rätt - men det känner Daniel Bäckström säkert till ännu bättre - har företag lite grann varit osäkra. Flytten till Karlstad har lite grann motiverats med att man är osäker på om man långsiktigt kommer att kunna klara kompetensförsörjningen i bolaget i Säffle.
Jag tror att många människor i Värmland känner att det är klart att de kan lösa kompetensförsörjningen i Säffle. Det gäller också frågan om kommunikation och infrastruktur och hur man löser samarbeten på olika sätt för att se till att stödja en bra kompetensförsörjning långsiktigt. Det gäller kopplingar till universitet och kanske till yrkeshögskolan eller andra insatser som kan göras för att göra det bra. Jag vet att man försöker att föra en dialog om de frågorna. Det är klart att det är viktigt att föra den dialogen nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu hinner jag knappt gå över till smart industri och hela nyindustrialiseringsstrategin. Vi har antagit en strategi där vi på något sätt lite grann vänder blad. Det får vara slut med att tala ned svensk industri. Den är otroligt viktig, och det finns möjligheter särskilt i denna tid. Det är lite kul att nu kunna vara optimistisk. Det finns forskare i Sverige som säger att 2016 kan bli det första året när det flyttar hem mer produktion än det flyttar ut från Sverige. Det motsäger lite bilden som finns i medier av att industrin bara drar ned och flyttar ut.
Anf. 69 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Möjligheterna att utveckla och vidareutveckla den industri som finns på våra orter i landet är jättestora, inte minst med tanke på den enorma kompetens som har byggts upp genom åren. Man är specialiserad och för sitt kunnande vidare till kommande generationer. Man engagerar sig hårt för gymnasieutbildningarnas utveckling och samverkan i regioner, och man kopplar också ihop internationella nätverk. Detta är en spännande möjlighet som vi måste göra allt vi kan för att ta vara på.
Det blir tvära kast ibland. En handlingsplan för att stärka dessa bygder långsiktigt behövs, och det jobbar vi med regionalt och lokalt. Då går tillgången på lång sikt att säkerställa, och vi måste också förmedla till ägare och investerare världen över att det finns möjligheter i Värmland, med ett nationellt engagemang som stöder detta, så att vi kan säkerställa kompetensförsörjningen.
Forskningscentrum inom olika nischer, i det här fallet styr- och reglerteknik samt mät- och reglerteknik, är väsentligt. Inför den kommande forskningsproposition som ministern nämner i svaret skulle det vara önskvärt att få in en koppling där. Det finns ju resurser ute i landet och pengar som är avsatta. Man skulle systematiskt belysa de här kopplingarna för att så att säga lägga en bra bas framåt.
Jag vet att företagen är intresserade. Världen över finns det mycket engagemang för att kanalisera mer resurser till dessa bygder. Då är det också väldigt viktigt med ett engagemang hos regeringen när det gäller detta.
Jag noterar hur man från regeringens sida beskriver hur bra det går på olika sätt. Jag kan inte låta bli att ändå reflektera över den samlade politik som förs. Man ökar kostnaderna för företagen och ökar skatterna på jobb och företagande genom budgetpropositioner och beslut. Man diskuterar och utreder en kilometerskatt. Det är i mångt och mycket ett slag mot landsbygden, inte minst mot verkstadsindustrier, som är väldigt beroende av snabba och enkla transporter, särskilt via lastbil.
För Värmlands del skulle en beskattning i enlighet med vad vi har hört från utredaren, 26 kronor per mil, innebära i genomsnitt en ökad kostnad per lastbil på över 100 000 kronor. Det är inte oväsentliga pengar. Från regeringens sida talar man om att förbättra konkurrensvillkoren och att stärka vår position i det globala perspektivet. Men samtidigt diskuterar man ökade kostnader i den här dimensionen.
I november kommer också en skatt på flygresor som aviserats tidigare. Det kommer att slå mot möjligheten att transportera sig både korta och långa distanser. Tillgång till flyg är viktigt för industrin. Sedan har vi detta med sjuklöneansvaret, som återtagits.
De sammantagna signalerna från regeringen - å ena sidan vill man stärka företagsklimatet; å andra sidan vill man öka kostnaderna och minska konkurrensfördelarna för Sverige - ger osäkerhet för företagen, och det kan också spä på bilden av osäkerhet i koncernledningarna världen över som tar beslut för företagen i våra bygder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi ska tänka positivt och jobba aktivt för att säkra förutsättningarna. Det handlar om många viktiga jobb och också om möjligheter till nya innovationer runt om i landet.
Anf. 70 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag börjar med den stora bilden och snävar sedan in perspektivet.
Sverige är i dag ett av Europas ekonomiska lok. Förra året hade vi 4 procents tillväxt, och i år kommer vi att ha runt 3 procents tillväxt. Det är otroligt bra. Det är ungefär dubbelt så hög tillväxt som Tyskland, USA eller Storbritannien, för att nämna några av våra viktigaste konkurrentländer.
Vi ser också att arbetsmarknaden utvecklas väldigt starkt, med 120 000 fler människor som går till jobbet. Ungdomsarbetslösheten faller nu kraftigt - jag tror att vi nu har den lägsta ungdomsarbetslösheten i Sverige på 13 år. Detta har skett samtidigt som vi har tagit bort den skattesänkning när det gällde ungdomsarbetsgivaravgifter som Centerpartiet drivit på för och som kostade samhället 16 miljarder kronor per år. Den hade ingen egentlig effekt.
Det är klart att en regering måste bestämma sig för hur vi ska kunna konkurrera globalt sett - med kunskap, kvalitet, forskning, utveckling, modern infrastruktur och högskoleutbildningar. Då ska vi inte lägga skattepengar på fel saker. Jag tror att de skattesänkningar som inte ledde till sänkt ungdomsarbetslöshet kostade runt 110 miljarder kronor. De pengarna använder vi på ett smartare sätt i dag. Vi har ökat bostadsbyggande med satsningar på infrastruktur och bättre underhåll men också på stora kunskapssatsningar med 50 000 nya utbildningsmöjligheter bara i år och en fortsatt utbyggnad som kommer inte minst näringslivet till del.
Till sist vill jag säga att även om det inte var ett uttalande från Centerpartiet satt ni ändå i regeringen när vi hade en statsminister som sa att svensk industri var "basically gone" i Davos. Jag tyckte att det var otroligt provocerande. Det var helt fel politisk signal. Vi säger precis det motsatta: Industrin är framtiden. Den kommer att leda många av de innovationer som Sverige kommer att behöva, inte minst när det gäller skogsindustrin, som ju är stark i Värmland. Den kan leda utvecklingen mot det fossilfria välfärdssamhälle som vi vill skapa i framtiden. Det finns enorma möjligheter att utveckla svensk industri.
Låt oss då titta på de konkreta åtgärderna och vad vi skulle kunna jobba mer med. Samverkan är nyckeln här, som Daniel Bäckström påpekar. Talar vi om kompetensförsörjning kan jag säga att yrkeshögskolan har varit lite underskattad som fenomen för att hjälpa och utveckla industrin framöver. När vi höjer anslagen till yrkeshögskolan och det blir fler platser - jag tror att det är 6 000 nya platser för yrkeshögskolan - ser vi hur det påverkar Värmland. Det blev 50 procent fler utbildningar den här ansökningsomgången. Av de nio nya har sex industriinriktning. Jag tror att detta är en enormt viktig signal till industriföretagen i Värmland: Här finns det utbildningar som företagen själva har varit med och tagit fram, och vi vet att dessa människor kommer att vara anställbara på lite högre nivå för att kunna utveckla verksamheten framöver. Yrkeshögskolan symboliserar på sätt och vis den samverkan som vi måste få till mellan näringsliv och det offentliga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår att man också från regionens sida har talat om hur man kan jobba med kompetensförsörjning kopplat till Säffle. Går det att få företaget att tänka om kring flytten från Säffle till Karlstad genom en bättre dialog om kompetensförsörjning, transportmöjligheter och annat? Jag hoppas fortfarande att man kan göra det bästa möjliga av situationen. Jag är beredd att diskutera ytterligare insatser för att stärka just industrins utveckling i hela landet, och naturligtvis också i Säffle och i Värmland.
Anf. 71 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Ministern nämner betydelsen av skogsindustrin i Värmland. Då vill jag än en gång peka på faran med en kilometerskatt. Den slår direkt mot skogsindustrins förutsättningar. Det är en oerhört viktig näring inte bara för Värmland utan för Sverige som helhet.
Ungdomsarbetslösheten sjunker. Det är väldigt positivt. Samtidigt kan jag som tidigare kommunpolitiker också konstatera att demografin ser annorlunda ut nu. Kullarna minskar något, i alla fall i många bygder. Det kan variera mellan storstad och glesbygd.
Det är också viktigt att följa vad som händer med konjunkturen. Det är bra drag nu, men frågan är hur orderlägena ser ut i ett längre perspektiv. Om ett år hoppas jag verkligen att det håller i sig. Men vi måste sträva efter att skapa incitament för fortsatt orderingång.
Jag skulle vilja avsluta med att summera de tre frågor jag ställde. Jag noterar att två av dem ännu inte har besvarats.
Grums kommun är vår grannkommun. Det är ungefär tre mil mellan orterna. Jag tror att ett besök från näringsministern hemma i Säffle hos dem som berörs i företaget skulle vara oerhört välkommet. Jag vill bjuda in näringsministern till CCI för att samtala om förutsättningarna för fortsättningen och att också tillsammans med våra företag inom styr- och reglerteknik resonera om möjligheterna att utveckla forskning på plats för att kunna stärka närvaron och omfattningen i dessa företag långsiktigt i ett svenskt och ett internationellt perspektiv.
Vi går en spännande tid till mötes. Rätt hanterat, med en bra politik som skapar långsiktiga förutsättningar, kommer vi också att få se fler industrijobb i Värmland och i hela Sverige.
Anf. 72 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tackar också för interpellationsdebatten. Jag ser fram emot att få fortsätta att diskutera industrins betydelse i Sverige, inte bara i Värmland utan för hela vårt land.
De 45 åtgärderna i handlingsplanen för en smart industrialiseringsstrategi är första steget. Vi kommer att fortsätta att jobba med detta hela tiden. Vi tror att det är smart politik för ökad konkurrenskraft.
Den stora frågan är naturligtvis när det kommer en forsknings- och innovationsproposition. Jag hoppas att folk märker att den logik och strategi vi har valt i handlingsplanen också kommer att återspeglas i forsknings- och innovationspropositionen. Frågan om hur man samverkar med industrin i frågor om forskning och innovation, hur man jobbar med testbäddar för att utveckla nästa generations produkter och tjänster, hoppas jag kommer att leda framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas också att vi kan ha en diskussion om kompetensförsörjning. Det är lite tidigt att säga hur forskningsfinansiärer som Vinnova eller Vetenskapsrådet skulle ta ställning till en ansökan om ett forskningscentrum i Säffle. Men regionalt finns mycket medel för innovation och kompetensförsörjningsinsatser. Det finns regionalt en muskelmassa att jobba med för att utveckla det regionala näringslivet.
Det är så vi vill ha det. Jag tror att både Socialdemokraterna och Centerpartiet vill ha det så att mycket av den lokala och regionala tillväxtpolitiken måste bedrivas utifrån sina egna förutsättningar, att det inte är Stockholm som ska hitta på vad Värmland eller Säffle ska prioritera. Det ska finnas en regional aspekt som väger tungt för att utveckla verksamheten.
Jag kommer att fortsätta att följa frågan noga. Framför allt ser jag fram emot att återkomma i näringspolitiken för en växande industri i Sverige. Jag tror att både produktionen och antalet anställda kan växa framöver.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.