Ett ökat antal arbetslösa

Interpellation 2016/17:561 av Erik Andersson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-06-02
Överlämnad
2017-06-05
Anmäld
2017-06-07
Sista svarsdatum
2017-06-26
Svarsdatum
2017-06-27
Besvarad
2017-06-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Antalet arbetslösa ökar nu för första gången sedan 2013. Arbetsförmedlingen kallar detta för ett trendbrott. Samtidigt minskar andelen långtidsarbetslösa som får aktivitet genom Arbetsförmedlingen. Regeringen är längre ifrån målet om EU:s lägsta arbetslöshet nu än när den tillträdde, detta trots att Sverige befinner sig mitt i en högkonjunktur.

När konjunkturen vänder är det ofta de som står längst ifrån arbetsmarknaden som betalar det högsta priset. Att antalet långtidsarbetslösa nu ökar i en högkonjunktur är därför alarmerande. Att rusta de som står längst ifrån arbetsmarknaden är en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter, och arbetsmarknads- och etableringsministern brukar framhålla att arbetsmarknadspolitiken ska bedömas efter resultaten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:561, Ett ökat antal arbetslösa

Interpellationsdebatt 2016/17:561

Webb-tv: Ett ökat antal arbetslösa

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa.

Att antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen ökar just nu är en väntad utveckling och huvudsakligen en följd av att många av de flyktingar som kom till Sverige under 2015 nu har fått sitt uppehållstillstånd prövat. De som fått uppehållstillstånd skriver nu in sig på Arbetsförmedlingen i etableringsuppdraget för att påbörja sin etableringstid, studera svenska för invandrare och söka jobb.

Att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökar betyder därför inte att arbetsmarknaden har försämrats. Tvärtom är utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden stark.

Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 200 000 personer. Omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är nu den högsta sedan man 2005 började att mäta detta i Sverige.

Den officiella arbetslöshetsstatistiken från SCB visar att arbetslösheten fortsätter att minska. I april uppgick arbetslösheten till 6,6 procent, jämfört med 7,9 procent vid regeringsskiftet. Det mål som den tidigare regeringen satte upp 2014 om 5 miljoner sysselsatta till 2020 har vi redan nått - tre år tidigare.

Men det kvarstår stora problem och utmaningar på arbetsmarknaden. För att nå regeringens mycket ambitiösa mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 måste också personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden komma i jobb. Andelen av de arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden har ökat under många år. Det gäller främst dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, dem som är födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre arbetslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag råder det stor brist på arbetskraft inom många yrken och sektorer. Många av de yrken inom vilka det i dag råder brist på arbetskraft kräver inte en lång utbildning, utan rätt yrkesutbildning räcker långt.

Jag är därför bekymrad över att så få av de inskrivna på Arbetsförmedlingen, inte minst personer i etableringsuppdraget, går över till utbildning. Att fler går över till utbildning är avgörande för att minska arbetslösheten, möta arbetsmarknadens behov och långsiktigt komma till rätta med den tudelade arbetsmarknaden.

Vägar till utbildning har därför stärkts och kommer att stärkas ytterligare genom det studiestartsstöd som i juli 2017 införs för arbetslösa med kort utbildning. Ett stort kunskapslyft med 70 000 nya utbildningsplatser har initierats. Regeringen ser också över möjligheten till CSN-lån för att ta körkort.

För att stimulera framväxt av jobb med lägre kvalifikationskrav har regeringen utökat RUT, och användningen av RUT slår nu rekordnivåer. Vi vet att subventionerade anställningar är ett effektivt sätt att få personer som står långt från arbetsmarknaden i jobb. Genom extratjänster och moderna beredskapsjobb har möjligheten till arbete stärkts för dem som varit arbetslösa mycket länge eller är nya i Sverige, och vi ser att dessa satsningar utvecklas i god takt.

Regeringen ser också över de subventionerade anställningarna för att göra dem enklare och mer träffsäkra. Regeringens åtgärder och ekonomiska investeringar syftar till att skapa fler jobb samt till att stärka och korta vägen till arbete för både nyanlända och övriga arbetslösa.

Genom att ta till vara de resurser som finns hos dem som kommit till Sverige har vi möjlighet att både minska arbetslösheten och möta den stora efterfrågan på arbetskraft som råder.


Anf. 9 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att önska ministern en glad sommar. Detta är med största sannolikhet min sista interpellationsdebatt med ministern under det här riksdagsåret. Jag tycker att ministern har jobbat på bra men, givetvis, i fel riktning.

Herr talman! Vi befinner oss i en märklig situation. Trots en högkonjunktur ökar antalet arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen för andra månaden i rad. Jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda ökar. Arbetsförmedlingen själva kallar det ett trendbrott. Samtidigt minskar andelen långtidsarbetslösa som får någon sorts aktivitet från Arbetsförmedlingen.

Den rödgröna regeringen är mycket längre ifrån målet om EU:s lägsta arbetslöshet nu än när den tillträdde, samtidigt som vi befinner oss i en högkonjunktur. Antalet arbetslösa uppgår nu till 352 856 personer - 352 856 personer.

De åtgärder som ministern presenterat har knappt gjort någon nytta för dessa personer. Av 32 000 utlovade traineetjänster blev det 473. Av 20 000 utlovade extratjänster blev det 3 713. Av 13 000 utlovade utbildningskontrakt blev det endast 2 555. Av 5 000 beredskapsjobb blev det 495. Det enda som regeringen har lyckats med när det gäller dessa åtgärder är att uppnå siffran vad gäller beredskapsjobb, för man hade endast utlovat 500 sådana under 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sammantagna betyget för regeringen är icke godkänt eller, om man ska tala i betygstermer, ett stort F.

Det är väldigt riskabelt att antalet arbetslösa ökar i en högkonjunktur. När lågkonjunkturen kommer - vilket den kommer att göra någon gång, frågan är bara när - blir det ännu svårare för dessa människor att komma in på arbetsmarknaden.

Här har regeringen ett stort ansvar. Bakom varje siffra finns en människa, och det är en människa som inget hellre vill än att ha ett jobb att gå till.


Anf. 10 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! De utmaningar som vi står inför och som vi är mitt uppe i är enormt stora och ska på inget sätt underskattas. Men för att kunna klara av dem och angripa dem på rätt sätt gäller det att se vari problemet består.

Vi ser att vi har en minskning eller en stabil utveckling när det gäller alla grupper som är inskrivna på Arbetsförmedlingen utom dem som är inskrivna i etableringsuppdraget. Det är alltså inte så att vi har någon generell ökning av arbetslösheten bland till exempel utrikes födda, utan vi har ett ökat antal inskrivna i etableringsuppdraget.

Varför är då detta viktigt att säga? Jo, det betyder att det inte har blivit svårare för utrikes födda att få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Det som har hänt är i stället att vi har fått ett stort tillskott av personer som just har anlänt till Sverige och som är inskrivna i det normalt tvååriga etableringsuppdraget. Många har ännu bara kommit en liten bit på vägen inom detta etableringsuppdrag, men de finns i statistiken som inskrivna på Arbetsförmedlingen i kategorin arbetslösa, som alla är på Arbetsförmedlingen.

Jag och regeringen tror att det är viktigt att vi sätter in insatser för just denna grupp, eftersom vi ser att det är där vi har problemen och de stora utmaningarna. Det handlar om att effektivisera etableringsuppdraget väsentligt. Vi behöver utnyttja den tiden väsentligt bättre.

Glädjande nog fattade riksdagen i förra veckan beslut om en stor reformering av etableringsuppdraget. Detta skedde i stor och bred enighet mellan de fyra borgerliga partierna och regeringen.

Den tidigare regeringens etableringsuppdrag hade många bra delar, till exempel fokus på jobb och rättigheter för individen. Det fanns även sådant som var mindre bra, såsom etableringslotsar, som vi har tagit bort.

Det vi gör med den nya lagen är att vi tillför möjligheten att ställa krav på individen, för rättigheter och krav måste balanseras, och det har de inte riktigt gjort i etableringsuppdraget. Den 1 januari kommer den nya lagen och många nya förordningar att gälla som gör att vi kan ställa tydligare krav på den som deltar i etableringsuppdraget. Jag ställer också krav på Arbetsförmedlingen att effektivisera insatserna och arbetet under tiden i etableringsuppdraget.

När vi ser till statistiken ska vi ha fokus på hur vi ökar utflödet till arbete från etableringsuppdraget, men, herr talman, jag vill lägga till hur vi också ökar utflödet till utbildning. En betydande andel av de nyanlända är både unga och har kort utbildning. Samtidigt har vi en bristsituation i många yrken som kräver yrkesutbildning men inte högskoleutbildning. Det borde gå att åstadkomma en bättre matchning genom att rusta personer med de yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.


Anf. 11 Erik Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag måste säga att Socialdemokraterna har haft turen att regera under en högkonjunktur, och vi är i och för sig alla glada för att det går bra för Sverige. Det går bra för våra företag. De insatser som företagen gör genom att anställa människor är vi alla glada över, och de är bra för Sverige. Men det går mindre bra med de insatser som regeringen gör för att minska arbetslösheten.

Sammantaget kan man säga att det är företagen, oavsett regeringens politik, som ser till att anställa och att arbetslösheten sjunker. Men då har vi problemet med de långtidsarbetslösa. Det stora problemet är att om de inte kommer in i jobb nu kommer de knappast att komma in i jobb när det blir en lågkonjunktur.

Ministern talade om krav, och det var efterlängtat. Äntligen är det kravlösa samhället över. Jag håller med dig om att krav är bra och att krav ska ställas, för utan krav blir det ingen åtgärd.

Moderaterna har två tydliga jobbmål. Vi vill börja med att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och att en halv miljon nya jobb skapas till 2025.

Vi vill göra om Arbetsförmedlingen så att den blir mer som en kontrollmyndighet, medan jobben ska förmedlas av dem som är experter på det, och, fru minister, inte som tidigare när det handlade om jobbcoacherna, utan det här ska ge bättre resultat.

Det ska vara en bidragsform för olika anställningar. Vi vill göra det enkelt för arbetsgivarna. Då tänker jag främst på företagen, för det är ju de som skapar jobben. Är man företagare har man inte tid med överbyråkrati. Det måste vara lätt att göra rätt.

Jag har träffat många företagare som har haft kontakt med Arbetsförmedlingen och har kunnat tänka sig att anställa någon som har något bidrag. Men det är så himla överbyråkratiskt, fru minister, så till slut tröttnar företagarna, tyvärr, på att ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Det är tråkigt, för det är ju företagen som skapar jobb.

Givetvis är vi alla glada över att vi har en högkonjunktur, men tyvärr ser vi att regeringen höjer skatterna på jobb eller väljer att slänga ut viktiga företag ur landet, som Nordea.

Bostäder är också en viktig del om man ska få jobb någonstans. Man gör det dyrare att bygga hyresrätter genom försämringar av ränteavdragen, och man gör det dyrare att bo på landsbygden - jag tänker då främst på flygskatten.

Det är tur att regeringen regerar i en högkonjunktur, för annars hade det gått väldigt illa för landet, herr talman.


Anf. 12 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det här är en diskussion som vi har haft många gånger, också när jag har varit företrädare för tidigare socialdemokratiska regeringar.

Har socialdemokratiskt ledda regeringar tur och borgerliga regeringar otur? Det kan ju vara så. Varje gång vi har en borgerlig regering vänds överskott till underskott i statens finanser och arbetslösheten ökar. Med en socialdemokratisk finansminister vänder vi underskott till överskott i statens finanser och sänker arbetslösheten. Är det tur eller skicklighet, eller är det politikens innehåll som spelar roll?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är det så att det inte är vi politiker som sätter betyg på oss själva, och det är väl tur det. Erik Andersson gav mig underkänt. Det är ju väljarna som sätter våra betyg. Det är det som är speciellt med att vara politiker och företräda ett politiskt parti. Väjarna har nämligen alltid rätt när de sätter sina betyg och röstar i val, och vi har att förhålla oss till detta. Och sett till hur väljarna, i alla fall i opinionsundersökningar, bedömer regeringens politik verkar det som att Erik Anderssons parti har större problem än vad regeringen har.

Herr talman! Det ska vara lätt att göra rätt, och jag delar uppfattningen att det definitivt behövs en ordentlig förändring och förenkling av de arbetsmarknadspolitiska stöden och anställningsstöden.

Om vi ska ärliga, Erik Andersson, har inte denna flora av subventionerade anställningar skapats under en socialdemokratisk regering; de fanns också tidigare. Det är ett gammalt problem att man försöker detaljstyra alltför mycket i sin iver att få till det mest perfekta anställningsstödet, men det resulterar i en flora som blir oöverskådlig, både för arbetsförmedlare och arbetsgivare, och i alltför mycket byråkrati. Tyvärr lyckas man heller inte alltid komma åt dem som missbrukar systemet.

Jag har sagt tidigare och säger gärna igen att det var svårare att reformera anställningsstöden än vad jag förutsåg. Jag var tvungen att tillsätta en större utredning för att göra det, och utredningens arbete har gått väldigt bra.

Jag räknar med att i höstens budgetproposition kunna presentera förslag om rejäla förenklingar av anställningsstöden, som är mycket efterlängtade av arbetsgivarna men också av arbetsförmedlarna.


Anf. 13 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag delar ministerns uppfattning att det är väljarna som avgör hur vi har skött oss. Vi upphandlas, kan man säga, vart fjärde år och får sedan se vilken regering som bildas efter ett val. Men jag måste ändå säga att om det är tur att Socialdemokraterna oftast regerar i en högkonjunktur var det faktiskt tur att vi hade Anders Borg som regerade under en av de största finanskriserna, under förrförra mandatperioden. Det var tur för Sverige helt enkelt.

Herr talman! Det är ren konsumentupplysning från min sida till väljarna när jag säger att regeringen har misslyckats. Det är givetvis också ett sätt för mig att försöka vända den dåliga opinionen för mitt parti. Det är klart att vi alla måste arbeta hårt för att vända opinionen.

I övrigt har jag inte mer att tillägga, herr talman, förutom att jag önskar ministern en trevlig sommar.


Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag vill också önska Erik Andersson en skön sommar. Vi har tillbringat många fredagar här tillsammans, och jag ser fram emot att vi kommer att göra det med nya krafter också efter sommaren. Jag hoppas att du får en skön och vilsam sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.