Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Energieffektivisering

Interpellation 2006/07:182 av Persson, Kent (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-21
Anmäld
2006-12-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-01-16
Sista svarsdatum
2007-01-29
Besvarad
2007-02-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 december

Interpellation

2006/07:182 Energieffektivisering

av Kent Persson (v)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Det är fortfarande möjligt att påverka hur stora effekterna av klimatförändringarna blir och hur snabbt de kommer. För att lyckas krävs en rad snabba åtgärder både på nationell och på internationell nivå. Om vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen under två grader måste åtgärderna få genomslag de närmaste 10–20 åren. Dessa åtgärder måste med nödvändighet minska vårt beroende av ändliga naturresurser. För det krävs en genomgripande energiomställning som omfattar såväl el- och värmeförsörjning som transportsektorn. Energiomställningen måste, om den ska resultera i ekologiskt hållbar försörjning, fokusera på energieffektivisering och produktion och utveckling av förnybar energi.

En radikal energiomställning är inte bara nödvändig utan ger även ekonomiska fördelar. De länder som agerar tidigt är bättre rustade inför en framtid med hård konkurrens (med höjda priser som följd) om begränsade tillgångar som uran, olja, kol och fossilgas. (För att inte tala om de säkerhetspolitiska riskerna.) En stor inhemsk marknad för förnybar energi och energieffektiv teknik kan dessutom fungera som en språngbräda för dessa länders miljöteknikexport.

Sverige har unika förutsättningar att genomföra en sådan omställning. Vi har en i dag redan utbyggd vattenkraft. Vi har mycket skog och stora åkerarealer som kan förse oss med bioenergi. Vi har en lång kuststräcka för vind- och vågkraft. Vår forskning och utveckling av solcellsmaterial och energieffektiva lösningar ligger internationellt sett på en mycket hög nivå. Dessutom har vi ett samhälle med hög teknologi och medborgare med relativt hög miljömedvetenhet.

Energieffektiviseringen har en mycket stor potential. EU har uppskattat att det finns en ekonomisk potential för effektivisering på 20 %. Enligt Energirådgivarna är det möjligt att effektivisering av el- och värmeanvändningen i Sverige kan uppgå till hela 62 terawattimmar till 2020.

I dag finns framför allt två dokument som styr effektiviseringsarbetet i Sverige. Det nationella programmet för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145) omfattar bostäder och service och har som målsättning att minska energianvändningen med 20 % till 2020.

EU:s direktiv om energitjänster och energieffektivisering omfattar hela vår energianvändning utanför den handlande sektorn. Enligt direktivet ska alla medlemsländer anta ett nationellt vägledande mål om minst 9 % energieffektivisering på nio år. Den förra regeringen tillsatte med anledning av direktivet en särskild utredare som ska utreda förslag till lämplig organisation och åtgärder för att underlätta genomförandet. Uppdraget ska slutredovisas den 30 november 2007. Senast den 31 januari 2007 ska utredaren lämna ett förslag till nationell plan för energieffektivisering.

Vänsterpartiet ser med stort intresse fram emot utredningens förslag. Det är mycket angeläget att vi snarast tar fram en nationell plan för effektivare energiutnyttjande med årliga mål. För att tydliggöra ansvaret för energieffektivisering anser vi även att ett råd eller centrum bör upprättas för detta ändamål. Det är vår mening att det skulle skapa goda förutsättningar för att utveckla åtgärder för att nå uppsatta målsättningar.

Det är också nödvändigt att vi ökar redan befintliga insatser för effektivare energianvändning. Den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontoren är i dag upparbetade och framgångsrika kanaler för att öka informationen kring möjligheter till energieffektiv teknik. Det statliga stödet för denna verksamhet måste öka de närmaste åren för att stärka det lokala och regionala energieffektiviseringsarbetet. Det är därför med oro som vi noterar att regeringen inte avsatt några medel för detta efter år 2007. (Vårt budgetförslag innebär en successivt ökad satsning under hela perioden 2007–2009 på sammanlagt 496 miljoner!)

Storbritannien och Italien har infört så kallade vita certifikat för att öka sin energieffektivisering. Frankrike är på gång att införa sitt system för vita certifikat. Vita certifikat är ett styrmedel där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar. Energileverantörer, distributörer av energi, fastighetsägare eller kunder är skyldiga att ha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Detta möjliggör finansiering i energieffektiv teknik utan statliga anslag.

Energimyndigheten har nyligen, på eget initiativ, gjort en första studie om de vita certifikaten. Rapporten är ingen komplett analys och har främst inriktat sig på bostads- och servicesektorn. Energimyndigheten bedömer att vita certifikat kan vara ett intressant styrmedel men att utmaningarna med att införa ett sådant system inte ska underskattas.

Man anser att systemen med utsläppshandel och elcertifikat bör verka ytterligare en tid innan man inför ytterligare ett marknadsbaserat system. Man anser att en bred utredning behövs för att kunna ta ställning till om vita certifikat ska införas även i Sverige. En sådan utredning bör enligt Energimyndigheten även utvärdera andra styrmedel som verkar inom energieffektiviseringsområdet.

Vänsterpartiet anser att förutsättningarna för att införa vita certifikat bör utredas enligt Energimyndighetens förslag.

Jag vill fråga näringsministern:

1. Hur avser näringsministern att stödja de kommunala och regionala insatserna för effektivare energianvändning efter 2007?

2. Avser näringsministern att ta något initiativ till att låta utreda förutsättningarna för vita certifikat i Sverige?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:182, Energieffektivisering

Interpellationsdebatt 2006/07:182

Webb-tv: Energieffektivisering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 18 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Kent Persson har frågat mig hur jag avser att stödja de kommunala och regionala insatserna för effektivare energianvändning efter 2007 samt om jag avser att ta något initiativ till att låta utreda förutsättningarna för vita certifikat i Sverige. De åtgärder för effektivare energianvändning i form av bidrag till den kommunala energirådgivningen och regionala energikontor som Kent Persson tar upp i sin fråga ingår i det som benämns som 2002 års energipolitiska program. Detta åtgärdsprogram löper enligt 2002 års energipolitiska riksdagsbeslut under perioden 2003 till och med 2007. Den tidigare regeringen avsatte i sin senaste budget våren 2006 inga resurser för en fortsättning av åtgärdsprogrammet efter 2007. De årliga uppföljningar som gjorts av den kommunala energirådgivningen visar på en positiv utveckling med ett successivt ökat genomslag för energirådgivningsverksamheten gentemot allmänheten. En extern konsultutvärdering av åtgärderna för effektivare energianvändning inom 2002 års energipolitiska program genomfördes också på uppdrag av Regeringskansliet vintern 2006. Halvtidsutvärderingen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med de uppställda riktlinjerna för åtgärdsprogrammet men också att det generellt är svårt att effektutvärdera detta slag av verksamhet. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 att incitamenten för energieffektivisering inom både hushåll och industri bör ses över. Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering. Energieffektiviseringen bör syfta till att minska belastningen på klimat och miljö. Energisparande åtgärder ska främjas i svensk industri och ett energieffektiviseringsprogram genomföras i det svenska bostadsbeståndet. Utbyggnaden av kraftvärme ska också stimuleras. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 sin avsikt att återkomma med förslag och finansiering av dessa åtgärder. Dessa frågor bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Så till Kent Perssons andra fråga om de så kallade vita certifikaten för att främja ökad energieffektivitet. Energimyndigheten presenterade hösten 2006 en rapport med en analys av förutsättningarna för att tillämpa detta styrmedel i Sverige. Rapporten utgör ett av underlagen inför ställningstaganden kring förutsättningarna för ett sådant kompletterande styrmedel i Sverige. Det är också viktigt att poängtera att det finns en mängd andra både ekonomiska och administrativa styrmedel som bidrar till målsättningen om att effektivisera energianvändningen. Energimyndigheten bedömer att vita certifikat kan vara ett intressant styrmedel men att utmaningarna med att få ett sådant certifikatsystem att fungera inte ska underskattas. Det är också enligt myndighetens uppfattning för tidigt att införa ytterligare ett marknadsbaserat system på energiområdet. Systemen med utsläppshandel och elcertifikat behöver få verka ytterligare en tid innan tillräckliga erfarenheter av dessa redan införda system kan dras och användas inför framtiden. Regeringen beslutade nyligen om förlängd tid för utredningen om genomförandet av EU-direktivet om effektiv slutanvändning och energitjänster. En utredare har också tillsatts. I en första delredovisning ska utredaren lämna förslag till en nationell handlingsplan för energieffektivisering senast den 31 oktober 2007. Jag vill avvakta denna redovisning innan vi tar ställning till om det är motiverat att göra ytterligare särskilda utredningsinsatser vad gäller vita certifikat och till om vi bör införa ytterligare styrmedel på detta område.
Kent Persson (V)
Anf. 19 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr blir jag inte mycket klokare av det. Där hänvisas till kommande utredningar, och budgetförhandlingar får avgöra vad som kommer att ske. Fortfarande har vi möjlighet att påverka hur stora effekterna av klimatförändringarna blir. Om vi ska klara av att hålla den globala uppvärmningen under två grader måste åtgärder få genomslag ganska snabbt. För det krävs en genomgripande energiomställning som omfattar såväl el- och värmeförsörjning som tranportsektor. Enligt EU:s grönbok om energi finns det en kostnadseffektiv potential på 20 procents energibesparing, och energirådgivarna anser att det är möjligt att effektivisera el- och värmeanvändningen med ända upp till 62 terawattimmar fram till 2020. Energirådgivarna och energikontoren har naturligtvis en avgörande betydelse i det arbetet. De är en viktig kugge i arbetet med att nå medborgarna och konsumenterna. Ministern tog upp att det i den förra regeringens budget inte fanns några pengar avsatta från och med 2007 och framåt. Det är riktigt. Jag är emellertid övertygad om att ministern känner till att Vänsterpartiet i budgeten för 2007, 2008 och framåt avsatt medel för energirådgivning. Det är en viktig åtgärd framför allt i små kommuner. Jag kommer från en liten kommun och vet hur pass viktigt det är för befolkningen att få stöd genom kommunal energirådgivning. Det är också viktigt att få ut den kunskapen till de företag som finns i de mindre kommunerna, så att de får stöd och professionell rådgivning om hur de ska gå vidare med energieffektiviseringen. Därför inväntar jag med oro kommande budgetförhandlingar. Det ger ingen bra signal. I det svar som jag fått sägs följande: "Energieffektiviseringen bör syfta till att minska belastningen på klimat och miljö. Energisparande åtgärder ska främjas i svensk industri och ett energieffektiviseringsprogram genomföras i det svenska bostadsbeståndet." Hela miljonprogrammet inom bostadsområdet står inför ett enormt upprustningsbehov, och det vore alldeles tokigt om man inte samtidigt också gjorde de energieffektiviseringar som behövs. Det är med oro jag ser att klimatinvesteringsprogrammet, som många gånger tidigare har använts till att investera i fastigheter på ett energieffektivt sätt, är borttaget. Jag förstår inte hur ni ska hålla ihop den här politiken. Ni pratar dessutom om att främja energieffektiviseringsprogram i svensk industri. Det gör mig också orolig i och med att vi får vänta på vad detta kommer att innebära. Vi ska komma ihåg vad som hände på 80-talet. Efter folkomröstningen tog arbetet med att ställa om Sverige fart, och nuvarande ABB hade ett långt gånget arbete gällande vindkraft. De var världsledande. Sedan fick vi en helt annan utveckling i Sverige som gjorde att hela programmet lades på is och försvann till Danmark. Detsamma hände med solcellerna. Ingen ville investera i Sverige, utan den industrin finns i Tyskland i dag. I dag pågår utvecklingen i hög grad uppe i Norrland. I Piteå jobbar man till exempel med svartlutsförgasning och LTT-teknik. I dag investerar inte svenska utan framför allt amerikanska intressenter i denna teknik som skulle kunna göra det möjligt för svensk industri att spara miljoner.
Maud Olofsson (C)
Anf. 20 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Kent Persson blir inte klokare av mina svar oavsett vilken fråga han har ställt. Jag tror inte att det har att göra med att jag inte svarar, utan jag tror att han inte gillar svaren. Låt oss bortse från det. När Kent Persson tar upp det som pågår i dag kan jag konstatera att det nog finns en kunskapsbrist. Det pågår en hel del som jag gärna vill redovisa. Låt oss börja med industrins energieffektivisering. Med hjälp av regeringens pengar pågår nu ett program på Energimyndigheten där industrin säger att den ska spara en terawattimme per år i sina produktionsmetoder. Där finns bland andra de stora basindustrierna med. Det är ingen slump att vi försöker göra detta tillsammans med industrin, för vi tror ju att den sparade kilowattimmen är den mest effektiva och mest miljövänliga kilowattimme som vi har. Om industrin ser att det finns ett samarbete på området mellan stat och näringsliv är den också intresserad av att göra detta. Jag möter ett stort intresse, för det här är också ett sätt att spara pengar. Det andra som man kan se är att vi ger rejäla resurser till Energimyndigheten för att jobba just med energieffektiviseringsprogram på alla möjliga områden. Det pågår många olika program runt om i Sverige som leder till detta. Ingen kan vara mer angelägen än jag som energiminister om att åstadkomma resultat. Vi har precis infört ett direktiv som handlar om deklarationer när vi bygger bostäder, för det är ett annat område där vi slösar energi. Kan vi få en effektivare energianvändning i byggandet och hitta nya metoder minskar vi energiförbrukningen ytterligare. Jag tror att det är viktigt att vi ser att det handlar om att på individnivå bli mer kunnig om energieffektivisering, men det handlar också om att jobba med strukturer. Transporter, bostäder och industrin är de tre stora delarna, och vi jobbar med alla tre för att minska energiförbrukningen. Den här regeringen har försökt fokusera på att också få med sig andra länder. Vi kan nu konstatera att vid de senaste ministermötena har Sverige fått igenom mycket av de ambitioner som vi har ställt upp när det gäller både förnybar energi, klimatmålen och att öka energieffektiviseringen. Den här regeringen har sagt att vi ska ha ned koldioxidutsläppen med 30 procent fram till 2020. Vi fick inte med oss resten av EU på det, men det är ändå intressant att se att det är den här regeringen som driver fram de målsättningarna. Det var inte det förra rödgröna gänget bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna som hade den höga ambitionen, utan det är Allians för Sverige som lyfter fram att vi ska ha höga och ambitiösa klimatmål. Nu får vi dessutom med oss övriga EU på detta. Det skulle vara intressant att se vad Vänsterpartiet, som ju egentligen tycker att vi inte ska ägna oss åt EU-samarbete, gör för analys av samarbetet. Är det bra eller dåligt att EU nu startar dessa kraftfulla program? Är det bra för framtidens miljö att vi har ett EU som faktiskt kan samla oss och se till att vi har de här ambitiösa klimatmålen? Det skulle vara intressant att veta vad Vänsterpartiet gör för värdering nu när man har sett det som har hänt de senaste veckorna.
Kent Persson (V)
Anf. 21 Kent Persson (V)
Herr talman! Det är inte första gången som jag ställer en fråga om energi och klimatarbete och får frågan tillbaka vad vi anser om EU-samarbetet. Jag säger samma sak nu som jag sagt tidigare: Det är positivt att vi har nått fram en bit, men vi har ju inte nått så långt som vi skulle önska att vi hade gjort. Men det är bättre än ingenting trots allt. Det är självklart att Vänsterpartiet respekterar den folkomröstning vi haft om EU. Vi respekterar resultatet. Vi har att jobba inom ramen för det, även om jag ogillar mycket av det som händer där. Maud Olofsson tog upp två saker - individnivån, alltså att du och jag som individer självklart har ett ansvar, och byggandet, alltså bostadssektorn. Där spelar energirådgivarna en ofantligt stor och vikig roll ute i kommunerna. Risken är nu stor att signalen blir att detta kommer att försvinna från och med 2008, och att man alltså än en gång lägger över det ansvar som borde vara nationellt på kommunerna. De får leda denna folkrörelseutveckling och folkkampanj för att öka medvetenheten om hur man kan göra och vilken teknik som finns. Därför vore det intressant att höra om ministern över huvud taget är beredd att inom alliansen driva frågan om att också fortsättningsvis avsätta pengar i budgeten för energirådgivning i kommunerna. Jag vet mycket väl att det pågår mycket ute i industrin. Men det har ju också varit en diskussion i Dagens Industri under januari och februari mellan företrädare för industrin och andra. Till exempel har Göran Bryntse, som är teknisk doktor, skrivit om vilken potential som finns i en satsning på energisnåla pumpar, fläktar och motorer. Bara inom pappersindustrin skulle vi om vi satsade på detta kunna spara 7 terawatt av de 23 som används där. Han menar att man inte gör det för att det inte finns incitament för att göra det. Det är i så fall allvarligt, för det är en industri som skulle kunna bli en ny basindustri i Sverige. Jag tror att regeringen här skulle kunna ha en väldigt viktig uppgift i att föra denna dialog med företrädare för industrin om vikten av detta. Det kan inte vara så att vägen ut för den energiintensiva industrin är att få billigare energi. Vi har ju förstått nu när vi har lyssnat på regeringen att den vägen är stängd. Fortum säger att det inte blir billigare. Dessutom borde det vara intressant för ministern att följa utvecklingen i USA, där man nu inom kraftindustrin har kommit fram till att det är billigare och smartare att stödja energiintensiv industri med effektiviseringsprogram än att bygga ut kapaciteten. Det är dubbelt så billigt att spara. Det har ju ni sagt tidigare. Det skulle vara trevligt att höra om ministern skulle kunna tänka sig att ta en diskussion med Vattenfall om att de faktiskt kan jobba mer effektivt på det sättet.
Maud Olofsson (C)
Anf. 22 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Om vi börjar i utlandet, med USA och EU, kan vi konstatera att i det program som vi precis har antagit på energiministernivå och som ska gå vidare till ministerrådet står det mycket riktigt att det är två saker som är viktiga. Det första är energieffektivisering, och det andra är förnybara energikällor. Det är ett program som EU har antagit och som vi kommer att få effektuera i Sverige i nästa steg. Det kommer naturligtvis att innebära rätt dramatiska men också utmanande saker för svensk industri, för svensk bostadsmarknad och för transportsektorn. Men jag tycker att det är fantastiskt att vi har kunnat åstadkomma den här utvecklingen på EU-nivå. Jag är glad att Kent Persson säger att det är bra med EU på något område. Det skulle vara intressant att veta om det, när vi nu har nått något så hemskt bra på just miljöområdet som jag vet att Vänsterpartiet är engagerat i, innebär att man kanske kan stanna kvar i EU och se att det här är ett viktigt instrument för att rädda miljön framöver. För mig innebär det ett genombrott för miljöpolitiken på EU-nivå när vi har kommit så här långt. Jag har haft en diskussion med energiministern i USA om både energieffektiviseringsprogrammen och de förnybara energikällorna. Jag vet att det finns ett stort intresse från USA:s sida att komma till Sverige och att samarbeta med Sverige. Jag ska säga att det inte bara är USA som vill samarbeta med Sverige, utan det finns många länder som vi nu diskuterar den här sortens samarbete med. Det är väl det som är det positiva med det som händer på miljöområdet och energiområdet, att Sverige, om vi ligger långt fram, kan utveckla teknik och annat som gör att vi kan skapa jobb och utveckling just inom detta område. Det är också därför som den här regeringen är så aktiv. Vi ser till att stora resurser går till Energimyndigheten för den här typen av program. Jag tycker inte att vi ska negligera att man inom industrin nu säger att man ska spara en terawattimme per år. Det är ett rätt dramatiskt energieffektiviseringsprogram. Men det går att göra mer. Som jag säger har vi nu inom bostadssektorn implementerat de direktiv som finns på EU-nivå för att bättre kunna hitta nya material, nya sätt att värma hus och annat för att minska energiförbrukningen. På samma sätt jobbar vi med transportsektorn. Alla de här tre delarna måste vi jobba med samtidigt för att klara det. Jag vill också säga att Vinnova deltar i ett antal program som också handlar om detta. Och regeringen ökar sitt anslag till Vinnova för att bland annat stärka forskningen på energi- och miljöområdet. Till sist vill jag säga att när det gäller individen är det viktigt att se vad som är den nationella uppgiften eller EU:s uppgift i det här. Det är ju att göra det enkelt och lönsamt att vara miljövänlig. Det är inte individen som kan hitta nya byggmaterial, nya sätt att bygga eller nya maskiner som drar mindre energi, utan här måste vi jobba mer med systemtänkande. Det är också därför som vi deltar i en mängd olika program för att hitta nya byggmaterial, för att få en bättre märkning på hushållsmaskiner, för att få energieffektivare motorer i våra fordon och så vidare. Det är det systemtänkandet som jag tycker att den nationella nivån har ansvar för men som också EU har ansvar för. Det är på det området vi också får en kraftfull förändring. Det är med de ambitionerna som den här regeringen jobbar med energieffektivisering.
Kent Persson (V)
Anf. 23 Kent Persson (V)
Herr talman! Tack för det! Men jag får fortfarande inget svar på frågan huruvida det blir några ytterligare medel när det gäller stöd till energirådgivning i budgeten framöver. Inte heller får jag något svar på frågan om ministern är beredd att ta en diskussion med till exempel Vattenfall, som vi trots allt äger ännu, om möjligheterna att diskutera en annan strategi än att man bara ska bygga ut och öka kapaciteten. Det kan ju vara så att man går in och stöder industrin på samma sätt som sker i USA, och att det är billigare att göra det än att bygga ut kapaciteten. När det gäller individens uppgift och vad som ska ligga på individnivå vill jag säga att energirådgivningen har varit av avgörande betydelse för väldigt många hushåll i diskussionen om vad de ska investera i vid konvertering från olja, om det ska vara till biobränsle eller till bergvärme. Jag känner till det här därför att det har varit en stor och viktig uppgift i den kommun som jag kommer från. Det hade alltså inte kunnat komma till stånd om det inte funnits ett statligt stöd. Så ser den ekonomiska verkligheten ut i väldigt många små kommuner. Det finns en risk att det här prioriteras bort när ekonomin stramas åt. Jag skulle vilja ha ett svar från ministern på den här frågan: Kan vi räkna med fortsatt stöd inom det här området? Det är en viktig signal att skicka ut till kommunerna i Sverige.
Maud Olofsson (C)
Anf. 24 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att se att energirådgivningen är en del av ett mycket stort program. Och jag tror att det är väldigt viktigt när vi diskuterar energieffektivisering att vi inte förlorar oss i detaljerna, även om varje detalj kan kännas otroligt engagerande och otroligt viktig. Men om vi inte lyfter blicken och ser att det här är ett globalt ansvar, om vi inte lyfter blicken och ser att vi måste samarbeta över nationsgränserna för att klara det här förlorar vi oss i de här smådetaljerna. Jag vill nå resultat på global nivå. Jag vill rädda klimatet. Jag vill se till att vi hittar system som är gränsöverskridande, som innebär att vi gör någonting riktigt, riktigt vettigt. Med det vill inte jag säga att energirådgivningen är fel - den håller vi på att utvärdera just nu - utan jag vill bara säga: Lyft blicken och se att vi behöver göra mycket mer på det strukturella området för att komma framåt. Det är det jag försöker beskriva. Det är precis det som är regeringens fokus. När det gäller Vattenfall och dess roll kan vi notera att Vattenfall naturligtvis i första hand är en producent av energi. Det är det som är deras uppdrag. Däremot ska de producera energi på ett effektivt sätt. Och det uppdraget har redan Vattenfall och gör redan i dag. Man måste göra det därför att det är ett sätt att tjäna pengar. När vi jobbar med energieffektiviseringsprogram sker det som ett samarbete mellan Energimyndigheten och industrin. Det är ju så vi jobbar. Återigen, en terawattimme per år ska vi spara genom det här programmet. Det är ett mycket kraftfullt program, och vi ska rikta ännu mer insatser för att jobba med det. När det gäller energirådgivningen och kommunerna håller vi på att utvärdera den verksamheten, precis som vi utvärderar all annan verksamhet. Vi kommer att föra de här diskussionerna inför det budgetarbete som nu pågår. Jag tycker att det är viktigt att också säga att kommunerna har ett ansvar. Jag ser ju att den kommunala ekonomin förstärks om vi får högre sysselsättning. När fler kommer i jobb ökar också skatteintäkterna för kommunerna och kommunernas möjligheter att också själva ta ett eget ansvar ökar. Till sist: Det är viktigt att vi lyfter blicken. Det är viktigt att vi ser de stora dragen och inte förlorar oss i detaljerna, även om man kan vara engagerad själv i varje enskild detalj.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.