En utvärdering av sjöfyllerilagen
Interpellation 2017/18:396 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-26
- Överlämnad
- 2018-02-27
- Anmäld
- 2018-02-28
- Sista svarsdatum
- 2018-03-13
- Svarsdatum
- 2018-03-16
- Besvarad
- 2018-03-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Sedan tidigare har det införts en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter. För båtar under tio meter och som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare, det vill säga att polis och kustbevakning har rätt att stoppa båten och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol.
Sjöfyllerilagen upplevs av många båtägare som rättsosäker i sin tillämpning och att den inte gör sjölivet säkrare. Lagstiftningen är även kraftigt ifrågasatt av flera intresseorganisationer. Därför var det välkommet att en enig Sveriges riksdag beslutade att en utvärdering av sjöfyllerilagen ska ske. Ansvarit statsråd har ännu inte meddelat om regeringen avser att tillsätta en oberoende utvärdering före valet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
- Anser statsrådet att sjöfyllerilagen är optimal till sin utformning eller behövs det göras några förändringar?
- Anser statsrådet att man kan se några positiva effekter av sjöfyllerilagen avseende sjösäkerhet?
- När och på vilket sätt kommer statsrådet att tillsätta en oberoende utvärdering av sjöfyllerilagen, som Sveriges riksdag har beslutat ska tillsättas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:396
Webb-tv: En utvärdering av sjöfyllerilagen
Dokument från debatten
- Fredag den 16 mars 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:86
- Protokoll 2017/18:86 Fredagen den 16 marsProtokoll 2017/18:86 Svar på interpellation 2017/18:396 om en utvärdering av sjöfyllerilagen
Protokoll från debatten
Anf. 24 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Lars Beckman har frågat migrationsministern och biträdande justitieministern om sjöfyllerilagen är optimal till sin utformning eller om några förändringar behöver göras och om man kan se några positiva effekter av lagen avseende sjösäkerhet. Lars Beckman har också frågat när och på vilket sätt det kommer att tillsättas en oberoende utvärdering av sjöfyllerilagen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller frågan om sjöfyllerilagen är optimalt utformad vill jag först påminna om att det var alliansregeringen som genomförde denna lagstiftning. Man behöver också ställa sig frågan vad Lars Beckman avser med att en lag är optimal. Om det till exempel är lagens preventiva verkan som avses kan det hänvisas till statistik som bland annat visar att det sedan 2010 skett en minskning av antalet misstänkta sjöfylleribrott i förhållande till antalet genomförda kontroller. Såtillvida får lagen nog anses ändamålsenligt utformad.
Frågan om det går att se några positiva effekter av lagen med avseende på sjösäkerhet diskuterades i en interpellationsdebatt i mars 2017. Frågor om lagens effekter har även berörts därefter i svar på flera riksdagsfrågor, bland annat från Lars Beckman så sent som i december förra året.
Bilden är alltjämt att lagstiftningen i kombination med kontrollåtgärder har en preventiv effekt på sjöfylleriet. Sedan lagstiftningen trädde i kraft 2010 har antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor, enligt Transportstyrelsens statistik, minskat från 35 personer till 27 personer per år räknat på ett glidande femårigt medelvärde.
Trenden gällande andelen personer som misstänks för sjöfylleri har varit tydligt nedåtgående. Såväl Polismyndigheten som Kustbevakningen har noterat en attitydförändring till alkohol bland fritidsbåtsägarna, och den breda majoriteten förefaller att respektera den nya lagstiftningen.
Som framgår av Lars Beckmans sista fråga har riksdagen i november 2017 beslutat om ett tillkännagivande om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010. Naturligtvis är det viktigt att genomförda reformer vid behov följs upp. Efter interpellationsdebatten i mars 2017 upprättade Justitiedepartementet en promemoria om effekterna av den nya lagstiftningen. Med anledning av tillkännagivandet kommer regeringen att återkomma till riksdagen.
Anf. 25 Lars Beckman (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Som statsrådet påpekade var det mycket riktigt alliansregeringen som införde den här sjöfyllerilagen. Låt mig också slå fast att det kanske inte var ett av de bästa besluten som alliansregeringen tog, men det är därför som det är så viktigt att den här utvärderingen kommer till stånd på det sätt som riksdagen har beslutat.
Som förtroendevald är det naturligtvis omöjligt att vara insatt i alla frågor som finns. Man får föra samtal, man får beställa rapporter från riksdagens utredningstjänst och så vidare. Förra året arrangerade jag och kollegan Maria Stockhaus ett seminarium om sjöfyllerilagen där vi hade väldigt duktiga personer på plats som har stor erfarenhet av sjösäkerhet. Där framkom tydligt att den här lagen inte fungerar som det var tänkt ur sjösäkerhetssynpunkt.
Jag är helt säker på att statsrådet också har läst den debattartikel som har varit publicerad till exempel i Göteborgs-Posten som är skriven av Ulf Hallström, sjökapten och före detta chef på sjöräddnings- och beredskapsenheten på Sjöfartsverket, Christer Lindvall, sjökapten och före detta vd för Sveriges Fartygsbefälsförening och Göran Andersson, sjökapten och före detta sjötrafikdirektör, före detta ordförande i Sjösäkerhetsrådet och före detta ordförande i Svenska Båtunionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De skriver: "Vi som undertecknat denna artikel, representerar tillsammans mer än 150 års sjöfartskunnande. Vi föreslår att en översyn av lagen görs och att den svenska lagstiftningen i dessa frågor harmoniseras med våra grannländers regelverk för fritidsbåtar."
Sedan går de igenom väldigt bra i artikeln varför den här lagstiftningen ur sjösäkerhetssynpunkt kanske inte fungerar optimalt. Det är därför det är viktigt att man får till den här översynen.
Jag kunde också notera att Svenska Båtunionen och Båtfolket skrev ett öppet brev för någon vecka sedan till justitieministern där de säger att man verkligen tycker att den här lagen ska ses över. Argumenten är att den inte har någon praktisk effekt på allvarliga olyckor, att biltrafik inte är båtliv, att man kriminaliserar båtägare utan skäl, att det minskar intresset för fritidsbåtsliv och att det kostar pengar att upprätthålla och belastar våra domstolar i onödan. De argumenterar mer om de här frågorna i brevet.
Det är väl bara att konstatera att för att en lag ska vara relevant är det viktigt att det finns en förankring och en förståelse för lagstiftningen. Det är därför den här översynen, som en enig riksdag har beslutat om, måste komma till stånd.
Det är också viktigt när den görs att det är en objektiv och opartisk översyn som verkligen kan väcka respekt i alla läger och att den tar hänsyn till effekterna av lagen. De ska naturligtvis vara att sjösäkerheten förstärks, inte att man gör ett antal blåskontroller, för det kan inte vara syftet. Den önskade effekten måste vara att förbättra sjösäkerheten i Sverige.
Min fråga är helt enkelt: När tillsätts utvärderingen?
Anf. 26 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Man upphör aldrig att förvånas över Moderaternas förmåga att svänga precis hur som helst. Ni orkar inte stå upp för nästan någonting, utan blir ni uppvaktade av någon intressegrupp faller ni undan nästan omedelbart när ni inte har regeringsmakt. Det är fram och tillbaka.
Det var Beatrice Ask som lade fram förslaget. Det var alliansregeringen som genomförde detta 2010. Sedan förlorade ni valet 2014, och så plötsligt orkar ni inte längre stå upp för er egen lagstiftning. Jag tycker att det i grunden är ganska svagt av ett politiskt parti, särskilt med tanke på att ni faktiskt har rätt goda argument för att orka stå upp för er egen lagstiftning.
Argumentationen från Beckman är väldigt svepande. Han har inga belägg för det han säger och ingen statistik att hänvisa till utan bara lite svepande argument som att det inte funkar, att det inte är optimalt och att det inte bidrar till att öka sjösäkerheten. Han har inga belägg utan uttrycker bara lite allmänt tyckande.
Huvudfrågan här är om det är en mänsklig rättighet att vara full på sjön eller inte. Om man landar i att det inte är en mänsklig rättighet att vara full på sjön - man har ansvar för sitt eget liv, och man har också ansvar för andras liv i ganska stor utsträckning när man framför en båt - är det ett skäl för lagstiftning och också skäl för kontroller.
Då ställer Beckman frågan: Har det här verkligen haft någon effekt? Jag redovisar i mitt interpellationssvar ett par utvecklingstendenser som man bör kunna knyta till den förändrade lagstiftningen.
Först och främst: Det har skett en minskning av antalet misstänkta sjöfylleribrott i förhållande till antalet kontroller, enligt Kustbevakningens statistik. År 2009 genomfördes lite drygt 500 kontroller. I 17 procent av de kontrollerna misstänkte man brott. År 2015 genomfördes lite drygt 2 000 kontroller. I 3,52 procent av dem fanns det en misstanke om brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Andelen minskade från 17 procent till 3 procent när det gäller misstänkta brott i förhållande till antalet kontroller. Det tyder på att vi har en ganska hög och ökande regelefterlevnad. Kan inte Lars Beckman ändå ta in hur statistiken faktiskt ser ut?
En annan punkt är antalet omkomna på sjön. För några år sedan, före lagstiftningen, var det i genomsnitt 35 omkomna på sjön till följd av olika olyckor. I dag ligger det på 27. Det är ett glidande medelvärde på fem år. Från 35 till 27 är en minskning på 20 procent. Det behöver inte ha med den här lagstiftningen att göra, men vi vet att kopplingen mellan alkohol och drunkningsolyckor och olyckor i övrigt på sjön är ganska stark. Det kan faktiskt vara så att det beror på lagen.
Den lagstiftning som ni drev igenom, Beckman, har visat sig vara lyckosam, så du borde vara glad och orka stå upp för den. Men det gör du inte.
Mina konkreta frågor till Lars Beckman är följande: Är Moderaterna för eller emot sjöfyllerilagen? Har ni ändrat er i sakfrågan? Min följdfråga är: Kommer en alliansregering att riva upp sjöfyllerilagen eller inte? De frågorna skulle jag gärna vilja ha svar på, herr talman.
Anf. 27 Lars Beckman (M)
Herr talman! Liksom tidigare statsråd höjer statsrådet tonen när han inte har några bra svar att ge. Låt oss först konstatera att antalet omkomna i fritidsbåtar har gått ned starkt i Sverige sedan 1971. Jag kan naturligtvis mejla över rapporten från riksdagens utredningstjänst, om statsrådet inte har tillgång till den. Den här debatten handlar naturligtvis om sjöfylleri och säkerhet på sjön.
Vad är då samhällsutmaningen i Sverige just nu när det gäller båtlivet? Enligt min uppfattning är den att det sker mycket stölder av båtar och motorer. Utländska ligor härjar fritt i Sverige och stjäl båtmotorer.
Vad ska då samhällets resurser gå till? För mig är det viktigt att vi bekämpar en allvarlig brottslighet. Där skulle statsrådet kunna be sina myndigheter att bekämpa brottslighet. I samma RUT-rapport, som statsrådet uppenbarligen inte har tillgång till, men jag ska se till att mejla över den, kan vi se på promillegränserna i våra grannländer. Finland har 1,0, Danmark har 0,5 för fritidsbåtar upp till 15 meter och Estland har 0,5, enligt riksdagens utredningstjänst.
När de som kan sjösäkerhet säger att en lag inte har fått den effekt den skulle få tycker jag inte att det är ett problem att göra en översyn av lagen. Det har en enig riksdag beslutat. Låt oss titta på om lagen har fått effekter. Jag menar inte antalet blåskontroller, utan jag menar naturligtvis ur sjösäkerhetssynpunkt. Här blir det lite svajigt när statsrådet å ena sidan börjar ställa frågor till Moderaterna om vad vi har för uppfattning av sjöfyllerilagen när Socialdemokraterna å andra sidan i Sveriges riksdag har ställt sig bakom översynen. Av statsrådets argumentation verkar det som att man i förväg har bestämt sig för vad översynen ska komma fram till. Det vore olyckligt och närmast ett hån mot Sveriges 700 000 båtägare som berörs av lagstiftningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett problem är att man ofta blandar ihop bil- och båtkörning. Låt mig konstatera att mig veterligt - skulle det ske är det olyckligt - kör inte 12åringar i 110 kilometer i timmen på E4:an eftersom det inte är tillåtet. Man ska göra skillnad på båtar och bilar.
Min fråga kvarstår: När kommer den oberoende utvärderingen av lagstiftningen att ske, som en enig riksdag, inklusive Socialdemokraterna, ställer sig bakom? Det var också ett vallöfte från Anders Ygeman 2014 som han uttalade i medierna och i andra sammanhang.
Anf. 28 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Låt oss vara noggranna med orden. Tillkännagivandet gäller en utvärdering, och den tänker vi naturligtvis tillsätta. Det är något annat än en översyn. Men en utvärdering tänker vi göra - naturligtvis i enlighet med det tillkännagivande som finns.
Jag fick faktiskt inte svar på sakfrågorna. Var har Moderaterna egentligen landat? Är ni för eller emot sjöfyllerilagstiftningen? Vill ni riva upp lagen eller inte?
Beckman för ett resonemang om att harmonisera med andra nordiska länder. Är det Moderaternas hållning? Gäller det bara på sjön? Om vi ska harmonisera fyllerilagstiftningen på sjön med andra nordiska länder som har en helt annan syn i frågorna, varför ska vi inte harmonisera fyllerilagstiftningen på land? Beckman hänvisar till Finland med en gräns på 1 promille. Vet Lars Beckman hur full man är på 1 promille? Är det vad han vill ha på sjön? Varför argumenterar han då för att harmonisera med andra länder? Exakt vad är han ute efter?
Min fråga kvarstår: Tänker Moderaterna riva upp sjöfyllerilagen eller inte? Tänker en alliansregering riva upp sjöfyllerilagen eller inte? Det vill jag gärna ha svar på.
När Lars Beckman inte kan argumentera i sak börjar han prata om helt andra saker. Det är klart att vi måste komma åt stölderna av båtmotorerna. Jag har precis gett ett uppdrag till Kustbevakningen, tullen och polisen att förstärka sitt samarbete just riktat mot de internationella stöldligorna. Det handlar om att både förstärka själva lagstiftningen och förhindra utförsel av stöldgods, bland annat båtmotorer som går till andra länder. Sedan ska vi se till att de vi tar i de utländska stöldligorna och som döms för brott i Sverige ska avtjäna straffen i hemländerna. Där går vi fram med fördjupade samarbeten med ett antal länder. När det gäller den här typen av brottslighet handlar det om länder i vårt närområde, till exempel Polen och Litauen. Men vi vet att det finns problem med annan brottslighet, till exempel Rumänien och Georgien. Vi tar länderna ett efter ett och fördjupar vårt polisiära samarbete och i fråga om att avtjäna straffen i hemländerna. Det går inte sätta dessa saker mot varandra. Regeringen har varit aktiv i fråga om de utländska stöldligorna.
Beckman undviker frågan om vilka belägg som finns för att lagstiftningen inte fungerar. Jag säger att detta att andelen av de kontroller som genomförs där man misstänker brott har minskat sedan 2010 tyder på att det finns en ökad regelefterlevnad och att lagstiftningen på det sättet därmed har fungerat som den ska. Dessutom dör allt färre på sjön. Det är väl en god utveckling. Hur skulle Lars Beckman agera om han rev upp lagstiftningen och sedan skulle plötsligt antalet döda på sjön öka igen? Vad skulle han då göra?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nej, herr talman, ibland måste man faktiskt orka stå upp för den lagstiftning man har varit med om att driva igenom, som Moderaterna har gjort. Man kan inte bara svänga fram och tillbaka, bara för att det finns någon intressegrupp som vill saker och ting när det gäller lagstiftningen.
Anf. 29 Lars Beckman (M)
Herr talman! Det är mycket känslor och lite fakta från statsrådet, men det må vara. Låt oss då - igen - konstatera att enligt riksdagens utredningstjänst har antalet omkomna i fritidsbåtslivet från 1971 och framåt sjunkit kraftigt. Om statsrådet inte har den rapporten ska jag se till att skicka ut den.
Jag är helt säker på att den som har varit chef över sjöräddnings- och beredskapsenheten på Sjöfartsverket, den som har varit vd på Sveriges Fartygsbefälsförening och den som har varit ordförande i Sjösäkerhetsrådet inte har något som helst intresse av att försämra sjösäkerheten i Sverige. Det borde jag och statsrådet vara överens om. Har man haft så tunga och viktiga uppdrag vill man naturligtvis inte försämra sjösäkerheten i Sverige.
Jag är helt prestigelös. Om det är så att det har införts en lagstiftning som inte har fått de effekter som var tänkta ska man naturligtvis vara fri att ändra lagen. Det är lagstiftarens och regeringens möjlighet att göra så.
Det är inte respektfullt att kalla båtägarna och organisationerna för intresseorganisationer och hävda att det är viktigast att stå upp mot dem. Det viktiga är naturligtvis att ha en lagstiftning som värnar sjösäkerheten. Det ska finnas en lagstiftning som harmonierar med något allmänt rättsmedvetande för dem som är på sjön.
Exakt vad en ny alliansregering kommer att göra förstår jag att Morgan Johansson är nyfiken på. Det kommer han naturligtvis att få svar på, som alla andra. Det enda vi vet är att den här regeringen kommer att ha fallit eftersom vi i riksdagen kommer att rösta nej till Stefan Löfven som statsminister.
Men när kommer denna utvärdering att ske, och när kommer den?
Anf. 30 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag kommer att tillsätta en utvärdering. Det är klart att vi kommer att göra det och följa det tillkännagivande som finns.
Men Beckman kommer inte undan själva huvudfrågan här. Han hänvisar nu till att vi bör harmonisera med andra länder. Då är det klart att jag blir nyfiken - och inte bara jag, utan jag tror att också väljarna blir nyfikna. Ska du riva upp lagstiftningen, Lars Beckman? Ska du ha en finsk ordning med 1 promille? Återigen: Vet Lars Beckman hur full man är på 1 promille? Är det det vi har att vänta oss med en borgerlig regering? Det tror jag att inte bara jag är nyfiken på. Jag tror faktiskt att också väljarna är nyfikna på var ni kommer att landa.
Sedan anklagar Beckman mig för att inte använda fakta. Jag har inte hört några fakta från Lars Beckman i hans inlägg - inte någonting. Jag tror inte att han har nämnt en siffra eller någon statistik.
Han säger att antalet omkomna har minskat från 1970 och framåt. Ja, men det är också en kraftig minskning från 2009 och framåt, och det är den jag hänvisar till. Det är efter det att ni ändrade lagstiftningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan har vi också en ökad regelefterlevnad. Man gör ett antal kontroller, och då visar det sig att en minskad andel av de kontroller som man genomfört visar på misstänkt brott. Det tyder på att människor faktiskt följer lagstiftningen på ett tillfredsställande sätt, och det är precis det man vill åt med lagstiftning.
Ja, vi kommer att tillsätta utvärderingen. Men jag och troligen resten av väljarna, som kanske också oroar sig över sjösäkerheten, är intresserade av att veta om ni tänker riva upp lagstiftningen som ni själva drev igenom. Tänker ni gå fram med 1 promille när det gäller onykterhet på sjön?
Min uppfattning är att det inte kan vara en mänsklig rättighet att vara full på sjön.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.