En tudelad arbetsmarknad
Interpellation 2016/17:11 av Erik Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-21
- Överlämnad
- 2016-09-21
- Anmäld
- 2016-09-22
- Svarsdatum
- 2016-10-11
- Besvarad
- 2016-10-11
- Sista svarsdatum
- 2016-10-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Arbetsmarknaden blir alltmer tudelad. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ligger på 17 procentenheter. Mellan utrikes och inrikes födda kvinnor skiljer det 20 procentenheter. Och arbetslösheten bland utrikes födda har ökat det senaste året.
Oberoende experter begär en kriskommission om integrationen och talar om att nyanlända med låg utbildning utgör en "tickande bomb" på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och etableringsministern har uttryckt att situationen ”går att hantera”. Men snabbspår räcker inte som svar på integrationsproblemen. Bara ca 3 procent av deltagarna i etableringen deltar i snabbspår. Det svarar inte heller på det största problemet: hur de nyanlända utan gymnasiekompetens ska få jobb.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknads- och etableringsministern att vidta för att förbättra integrationen och minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:11
Webb-tv: En tudelad arbetsmarknad
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 oktober 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:12
- Protokoll 2016/17:12 Tisdagen den 11 oktoberProtokoll 2016/17:12 Svar på interpellation 2016/17:11 om en tudelad arbetsmarknad
Protokoll från debatten
Anf. 12 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra integrationen och minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda.
De närmaste åren kommer att präglas av att många nyanlända ska etablera sig i Sverige. Situationen Sverige befinner sig i innebär både utmaningar och möjligheter. Regeringen har identifierat ett antal områden som behöver utvecklas och förstärkas för att bygga ett samhälle som håller ihop och för att motverka segregation. Det handlar om effektivare etablering, fler vägar till arbete, fler som slutför sin utbildning och bättre tillgång till bostäder.
Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger, förutom egenförsörjning, möjligheter att utveckla kunskaperna i det svenska språket och om det svenska samhället. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Över hälften av ökningen har tillkommit bland utrikes födda.
Trots den goda utvecklingen är det problematiskt att en allt större andel av de arbetslösa har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat dem som är födda utanför Europa och dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning.
Utbildningssystemet måste ha förmåga att möta personer med omfattande utbildningsbehov och utrusta dem med de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 platser. Som en del i denna satsning avsätts för 2017 medel för 21 750 platser i yrkesvux och 2 600 platser i lärlingsvux.
En viktig del i regeringens jobbagenda är en aktiv arbetsmarknadspolitik. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2017 fortsatta steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken. Etableringsinsatserna ska också förbättras genom en effektivisering av etableringsuppdraget, förstärkta resurser till Arbetsförmedlingen och ökad samverkan för nyanländas etablering.
Regeringen föreslår också satsningar på Tekniksprånget, Jobbsprånget och moderna beredskapsjobb i staten. Garantierna och nystartsjobben ska också effektiviseras. Avsaknad av körkort är för många ett hinder för jobb. Regeringen avser därför att utreda möjligheten till lån för körkortsutbildning med avsikten att förslaget ska genomföras under mandatperioden.
Flera åtgärder har även vidtagits för att öka utrikes födda kvinnors sysselsättning. Regeringen har avskaffat vårdnadsbidraget och ser nu över hur föräldraförsäkringen ska utformas för att inte försena etableringen på arbetsmarknaden. Regeringen avser även att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att särskilt fokusera på insatser för att minska arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor.
Att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, ålder eller sexuell läggning förekommer på den svenska arbetsmarknaden beläggs i flera studier. Diskrimineringsombudsmannens granskningar under året av arbetet med aktiva åtgärder synliggör också bristerna inom arbetslivet. Den diskriminering och bristande kunskap som finns på bland annat arbetsmarknaden måste bekämpas. Den får allvarliga konsekvenser både för enskilda individer och för samhället i stort. Regeringen avser att vidta särskilda åtgärder inom dessa områden.
Anf. 13 Erik Andersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Arbetsmarknadsministern är väldigt nöjd. Hon är extremt nöjd över att arbetslösheten sjunker. Det är vi också, vill jag tala om. Vi är också väldigt nöjda över det. Men till skillnad från arbetsmarknadsministern är vi extremt oroliga inför framtiden. Vi befinner oss i en högkonjunktur nu, men framöver spås det komma en lågkonjunktur.
Sysselsättningsgraden har ökat sedan 2010 efter finanskrisen 2008. Siffrorna har alltså bara gått uppåt när det gäller sysselsättningsgraden och nedåt när det gäller arbetslösheten sedan 2008.
Men tyvärr, herr talman, går det inte så bra för alla här i Sverige. Vi har stora grupper som inte får ta del av den här högkonjunkturen. Det är särskilt utomeuropeiskt födda och ungdomar med endast grundskoleutbildning.
Det är bra att vi går in i en högkonjunktur, men risken är som sagt att det inte kommer att se lika bra ut framöver. Både Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket gör en helt annan bedömning än regeringen av hur framtiden kommer att se ut. Det är i och för sig inte så konstigt att regeringen gör glädjekalkyler, men dessa båda tror att sysselsättningsgraden kommer att sjunka och arbetslösheten öka framöver. Samtidigt dras regeringen med fortsatta underskott hela regeringsperioden. Regeringen väljer att låna till utgiftsdrivande förslag i stället för att finansiera dem krona för krona.
Lek med statens finanser utgör en allvarlig risk för dem står längst bort från arbetsmarknaden. Det blir ju inte lättare för de personerna att få jobb när arbetslösheten ökar. Då blir det svårt för regeringen att stimulera ekonomin eftersom ladorna, som är så välbekanta nu för tiden, är helt tomma - i en högkonjunktur. Vi är med andra ord överbelånade. Och att komma in i en lågkonjunktur med de högsta marginalskatterna i världen och en överbelånad statskassa är inte bra för någon, för då finns det inga åtgärder man kan vidta.
Under 2015 kom 160 000 personer till Sverige. Många har beviljats asyl, och många kommer säkert att bli beviljade asyl. Problemet är att det nuvarande systemet gör att det kommer att ta väldigt lång tid innan de här personerna kommer in på arbetsmarknaden.
En stor andel av de arbetslösa utgörs av utomeuropeiskt födda, personer med endast grundskoleutbildning, äldre och funktionsnedsatta. En fjärdedel av alla anlända kommer i jobb efter åtta år.
Då vidtar regeringen åtgärder som har motsatt effekt. Regeringen väljer att höja skatten på arbete och att höja bidragen. Det kommer såklart att förvärra problemen på den svenska arbetsmarknaden. Det går inte att endast höja bidragen som en quickfix, utan man måste se till helheten.
Det behövs en sund ekonomisk politik. En väl fungerande interaktion där språket är nyckeln, ett utbildningssystem som ger kunskap samt fler bostäder - det är, tror jag, de tre nyckelfaktorerna för lyckad integration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Under Alliansen ökade arbetskraftsdeltagandet för utrikes födda från 65 till 70 procent. Det var en politik som bryter utanförskapet.
Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Erik Andersson säger att Moderaterna är extremt oroliga. Vi har sett fler exempel på den extrema oron från Moderaternas sida.
Vi såg det före valet, när ni skrev debattartiklar runt om i landet om den extremt höga ungdomsarbetslöshet som skulle drabba landet om man återställde arbetsgivaravgiften för unga. Ni var extremt oroliga. Nu sjunker ungdomsarbetslösheten trots att vi har återställt arbetsgivaravgiften.
Ni var extremt oroliga när vi skulle återställa arbetslöshetsförsäkringen till en anständig nivå. Ni utmålade det som att "nu kommer jobben att hotas; nu kommer arbetslösheten att öka". Vi gjorde det - för ett drygt år sedan införde vi ett högre tak i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslösheten sjunker trots detta.
Nu är Moderaterna återigen extremt oroliga för framtiden. Erik Andersson beskriver det som att det med nuvarande system tar alltför lång tid att komma i arbete för nyanlända.
Jag håller med Erik Andersson. Precis så är det. Det är därför vi lägger om politiken. Vi kan inte fortsätta med den politik som inte kunde få nyanlända i arbete snabbare. Vi ligger på genomsnittet för EU och OECD - så illa är det alltså inte. Men jag har mycket högre ambitioner än så.
Det är därför vi lägger om och effektiviserar hela etableringsuppdraget och ger helt andra möjligheter till mer flexibla insatser, utbildning, subventionerade anställningar och andra riktade åtgärder. Jag är inte nöjd med hur lång tid det tar för nyanlända att komma i arbete.
Det är det som är skillnaden mellan oss. Det är klart att man kan känna oro inför mycket inför framtiden. Men det är lite av ett val. Ska man sitta och vrida sina händer i oro och oja sig över hur illa det kanske kommer att gå? Ja, det kanske är det man ska göra i opposition.
Jag har en annan taktik. Jag har ansvaret, och jag agerar. Vi kavlar upp ärmarna och tar itu med problemen. Hittills går det faktiskt väldigt bra och i rätt riktning. Jag är fullt medveten om att man måste fortsätta och ta fler steg för att kunna fortsätta så. Vi kommer naturligtvis oupphörligen att stöta på nya problem och utmaningar som måste hanteras, inte minst när de många flyktingar som kom till Sverige förra året ska ut på arbetsmarknaden. Det är en mycket stor utmaning eftersom många ska ut på en gång. Men det ska inte hindra oss från att se när vi går i rätt riktning.
Arbetsmarknadsdeltagandet bland utrikes födda ökade under den borgerliga regeringen, och det har fortsatt att öka under vår regering. Det ligger nu mycket högt. Sysselsättningsgraden också - sysselsättningsgraden ökar snabbare bland utrikes födda än bland inrikes födda. Gapet mellan utrikes och inrikes födda minskar alltså. Särskilt snabb är ökningen för utrikes födda kvinnor, vilket är mycket glädjande.
Det betyder inte att jag är nöjd. Det finns mycket mer att göra. Det finns ingenting bättre för ett samhälle än att ha många människor i arbete, och det finns ingenting bättre för jämställdheten än att män och kvinnor har lika möjligheter att försörja sig själva genom eget arbete. Mer återstår alltså att göra, men det är alldeles uppenbart att vi är på rätt väg.
Anf. 15 Erik Andersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som moderater och i opposition är vi givetvis alltid oroliga över en S-regering. Det är också vår uppgift att granska regeringen. Det är bara bra att vi har en skarp opposition som granskar regeringens politik, som vi i stora delar tycker är skadlig för Sverige.
Vi tror att det krävs en politik som sätter jobben främst. Vi måste ju bryta utanförskapet. Det kommer att finnas människor som aldrig får sitt första jobb i Sverige, som aldrig kommer in på arbetsmarknaden, och barn som aldrig får se sina föräldrar gå till arbetet. Så kan vi bara inte ha det.
Det är för höga trösklar in på den svenska arbetsmarknaden. En stor del utgörs givetvis av skatten på arbete, men det måste också bli mer lönsamt att arbeta än att gå på bidrag.
Det nya utanförskapet är den stora utmaningen, och regeringen har kommit med förslag som jag känner är en massa tomma ord: 100-klubben, traineejobb, beredskapsjobb. Hur många traineejobb har det blivit? Ett hundratal. Det är inte lösningen för Sverige.
Bland inrikes födda råder i princip full sysselsättning - arbetslösheten är 4,2 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda är 21,6 procent. Det är klart att det krävs särskilda insatser för att minska detta gap.
Regeringens åtgärder hade i augusti lett till 179 traineejobb och 1 087 extratjänster. Antalet utbildningskontrakt är 1 532 och antalet snabbspårsdeltagare 1 900. Ni hör ju hur många olika byråkratiska system det finns. Det gör det också väldigt rörigt. Men det ger ju icke godkänt att visa så dåliga siffror under en högkonjunktur. Det är inte bra.
Exempelvis kan snabbspåren aldrig komma dem med lägre utbildning till del. Man kan också undra varför byggnadsarbetare inte finns med i snabbspåren när det råder sådan brist på bostäder. Jag har bara sett att målare finns med. Dagens subventionerade anställningar fungerar dåligt och är alldeles för krångliga.
Moderaterna har därför föreslagit att man tar bort alla den rödgröna rörans olika nystartsjobb, särskilda nystartsjobb, särskilda anställningsstöd, instegsjobb och extra traineetjänster i välfärden eller i bristyrken. Vi gör åtta stöd till ett.
Det måste bli mycket enklare för dem som skapar jobb: näringslivet ute i Sverige. Det kan också vara offentliga arbetsgivare, men först och främst är det näringslivet som kan skapa dessa jobb. Vårt förslag är enkelt: Det blir ett förslag för att det inte ska bli några krångligheter.
Vi föreslår även att RUT tredubblas, och det är en reform som är särskilt viktig för utrikes föddas sysselsättning och företagande. Det finns faktiskt tecken på att regeringens mixande och trixande med RUT har påverkat branschen väldigt negativt.
Vi föreslår även, möjligtvis till arbetsmarknadsministerns förvåning, att yrkesvux och komvux byggs ut och anpassas. Utbildning är viktigt för att göra sig mer anställbar - yrkesutbildning i stället för ineffektiva arbetsmarknadsutbildningar.
Vi kommer även att föreslå ett bidragstak, så att man endast kan erhålla 75 procent av den lägsta lönen i bidrag. Det är också ett viktigt incitament för att komma ut i arbete. Vi har förstajobbetavdraget, förstajobbetanställning och jobbstimulans i försörjningsstödet. Flera av dessa förslag är väldigt bra, men dem säger regeringen nej till, herr talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).
Anf. 16 Magnus Manhammar (S)
Herr talman! Jag tycker att det är en intressant diskussion vi har här i dag. Riksdagsledamoten Erik Andersson har ställt en fråga till statsrådet Ylva Johansson som jag tycker är mycket intressant: varför regeringen enbart satsar på snabbspår för att skapa jobb till våra nyanlända svenskar. Man kan tolka frågan som att Erik menar att det bara finns en satsning från regeringens sida.
Jag tycker att en sådan fråga är lite olycklig, för det är viktigt att diskutera detta. Jag förstår inte riktigt varför Erik Andersson inte tar reda på vilka insatser regeringen gör. Det räcker med att gå in på regeringens hemsida, regeringen.se, för att kunna följa alla insatser som regeringen gör. Man kan också komma hit till kammaren och lyssna när arbetsmarknadsministern presenterar regeringens många kloka och effektiva förslag.
Jag tycker alltså att det är lite synd, men som den gamla folkbildare jag är - innan jag kom in i riksdagen jobbade jag med folkbildning - ska jag göra Erik Andersson tjänsten att ännu en gång berätta om en del av dessa förslag. Tack för den möjligheten, herr talman!
Några av förslagen är oerhört spännande och skapar framtidens Sverige på många sätt. Ett som jag själv tycker är mycket intressant och som jag delvis har arbetat aktivt med är den kompetenskartläggning av asylsökande som nu sker ute på asylboenden runt om i landet. Det är oerhört viktigt att när man kommer till Sverige direkt få berätta om vilka erfarenheter man har hemifrån och vad man har jobbat med tidigare. Jag har själv varit ute på asylboenden där många flyktingar vill tala om detta och tycker att det är oerhört viktigt.
En annan satsning som görs är ett nytt kunskapslyft. Det har vi hört om här i dag, och det är en stor satsning som inte minst kommer nyanlända till del.
En annan sak är att våra lärosäten startar kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen; det är jätteviktigt. Det är trots allt så att det kommer människor från till exempel Syrien hit med alla möjliga olika bakgrunder. En del är akademiker, en del är byggnadsarbetare, en del har ingen utbildning alls. Det är jätteviktigt att vi satsar på alla grupper, och dessa förslag kommer verkligen alla till del. I detta fall handlar det om utländsk examen, som högskolan jobbar med.
En annan satsning är förstärkning av tidiga insatser för asylsökande, till exempel svenskutbildning på asylboenden. Jag har själv deltagit i detta, och det är oerhört bra och uppskattat.
Det finns också ökade resurser till Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Etableringsuppdraget var ju något fiaskoartat under den borgerliga regeringen. Nu blir det effektivt, och det satsas på ett helt annat sätt. Nu handlar det om att förmedla arbeten, medan Arbetsförmedlingen under den borgerliga regeringen skulle administrera arbetslöshet; det är stor skillnad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Snabbspåren har redan nämnts, av Erik Andersson till och med som den enda insatsen. Det är en jätteviktig insats just för bristyrken. Vi har också snabbspår för entreprenörer - det pratades ju nyss om företagande.
Moderna beredskapsjobb är en annan satsning. Vi har också satsningar på lärlingsvux, yrkesvux, yrkeshögskola och nystartsjobb - med kollektivavtalsenlig lön, vilket är viktigt att nämna. Tekniksprånget och Jobbsprånget är satsningar för att underlätta etablering av nyanlända ingenjörer och akademiker.
Detta är bara några av alla de satsningar som görs. Jag hoppas att jag kunde bidra till att upplysa Erik Andersson och Moderaterna något mer om vilka förslag som finns och vilken verksamhet som just nu pågår.
Det jag skulle vilja fråga Erik Andersson och Moderaterna är om de för oss här i kammaren skulle kunna nämna i alla fall fem förslag de har för att skapa jobb för nyanlända. Det hade varit spännande att höra. Kanske kan det bli en konstruktiv diskussion där man inte bara försöker dölja att det faktiskt görs en massa nytta och går väldigt bra för det här landet utan också kommer med egna förslag. Så fem förslag skulle jag vilja höra från Erik Andersson, herr talman.
Anf. 17 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Vi har talat här om att det är högkonjunktur, och Moderaterna säger att det verkligen inte är regeringens förtjänst. Men det är överraskande att höra från Erik Andersson att man i en högkonjunktur borde ha rekordmånga människor i subventionerade anställningar. Han är upprörd över att vi inte har fler personer i subventionerade anställningar, just för att det är högkonjunktur. Den logiken förstår jag inte riktigt.
Som Magnus Manhammar visade är det tvärtom precis när vi har en stark efterfrågan på arbetskraft på arbetsmarknaden och en mycket stark tillväxt - bland de högsta i Europa - som andra insatser än subventionerade anställningar kan vara viktiga att satsa på. Det kan till exempel vara reguljär utbildning men också annat som underlättar kartläggning av kompetens eller den satsning vi nu gör för att man lättare ska kunna skaffa körkort genom att få ta CSN-lån för det. Det kanske inte är en subvention på jobbet man behöver. Arbetsgivaren kan vara beredd att anställa, men det gäller att man kan ta sig till jobbet. I stora delar av landet och i många yrken är körkort en sådan viktig väg in på arbetsmarknaden.
Jag tror att det är en väldigt farlig väg att mäta framgång i politiken med hur många människor som är i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Jag ska villigt erkänna att när vi var i opposition och de borgerliga styrde hade vi en ungdomsarbetslöshet som var så hög att vi fick EU-stöd. Andra EU-länder betalade för att vi i Sverige skulle kunna hantera vår arbetslöshet. Då var också ungdomar med gymnasiekompetens arbetslösa. Det motiverade att vi då tog fram förslag för att underlätta för dem att komma i arbete via traineejobb riktade till ungdomar med full gymnasiekompetens.
Den andra politiken har dock varit mer framgångsrik: De ungdomarna har fått jobb ändå. Ingen är gladare för det än jag. Då får vi lägga om politiken. Det finns ingen anledning att hålla fast vid ett förslag som inte längre behövs i det konjunkturläge som vi nu har. Därför styr vi om mot andra grupper som kan behöva kombinationen av arbete och utbildning, till exempel till det viktiga yrket undersköterska. Där fattas många med rätt utbildning, i framtiden men även i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill nämna ett exempel på hur man fokuserar alltför mycket på arbetsmarknadspolitiska insatser. Tidigare, under den borgerliga regeringen, ingick i etableringsuppdraget att alla nyanlända fick en etableringslots. Var det en framgång att alla fick samma arbetsmarknadspolitiska insats trots att man hade väldigt olika förutsättningar, utbildningsbakgrund och behov på arbetsmarknaden? Jag tycker inte det. Jag tycker att olika arbetsmarknadspolitiska insatser måste mätas utifrån vilken effekt de ger - huruvida man kommer vidare från insatsen till ett arbete eller annan utbildning. Det ska inte ses som en framgång per se att man är i en åtgärd, utan det måste ses som en kombination.
En bra regering tar hänsyn till hur arbetsmarknadsläget och konjunkturen utvecklas och bör vara snabbfotad och lyhörd för förändringarna på arbetsmarknaden. Det är klassiskt svårt. Alla regeringar brukar ha svårigheter att ställa om tillräckligt snabbt när förändringarna kommer.
Jag försöker vara så snabb jag kan. Vi ställer om väldigt tydligt. Vi har i dag färre subventioner riktade till dem som står nära arbetsmarknaden. Vi minskar på de insatser som vänder sig till dem som har relativt lätt att få jobb ändå i det konjunkturläge vi har. I stället styr vi över särskilda insatser mot dem som har det allra svårast. Den gruppen har förändrats till sammansättning och till antal i och med att vi nu har ganska stora grupper av personer som har kommit till Sverige och som kanske aldrig har gått i skolan eller som har en mycket kort skolbakgrund. Där krävs det naturligtvis nya insatser, och det är dessa insatser som vi nu kommer med.
Anf. 18 Erik Andersson (M)
Herr talman! Är det inte lite märkligt att det stora, nöjda och statsbärande partiet ska folkbilda lilla mig, den lilla moderaten som ifrågasätter regeringens politik? Det är en von oben-attityd som är helt otrolig. Det är socialism ut i fingerspetsarna. Man ska utbilda folket i vad de ska tycka. Det är väl jättebra att vi är oeniga i våra uppfattningar om detta så att det händer någonting. Annars skulle ingenting hända; annars skulle vi leva i en diktatur.
Jag har varit inne på regeringens hemsida. Om jag får tillåta mig att vara lite ungdomlig kan jag säga att den är helt kass, precis som den politik som regeringen företräder.
Ett allvarligt problem som vi diskuterar är att regeringen använder väldigt många ord och vidtar väldigt många åtgärder. Men inga fungerar i praktiken. Därför är det klart att det är viktigt, när det gäller de åtgärder som man har beslutat om, att folk kommer med i dessa olika program eller vad det nu kan vara. Det måste bli enklare. Det är för byråkratiskt och för jobbigt.
Till och med Svenskt Näringsliv tycker att snabbspåret för bristyrken är ett för stelbent system som skapar stora problem i näringslivet. Byggnadsarbetare finns inte med trots att vi har brist på bostäder. Arbetsförmedlingen vet inte ens hur de ska agera när det gäller snabbspåret. Snabbspåret har gett noll slaktare trots att det är ett bristyrke. Inte en enda slaktare har kommit in i snabbspåret.
Jag har redan redovisat de förslag som vi har för en bättre politik som verkligen får in människor i arbete och som får in människor i samhället.
Detta är ett allvarligt problem och en tickande bomb. Vi måste få in personer som står långt utanför arbetsmarknaden, i synnerhet utomeuropeiska, annars kan det bli mycket svårt framöver. Detta måste vi lösa nu, herr talman.
Anf. 19 Magnus Manhammar (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som ni som lyssnar på debatten hörde tidigare ställde jag en fråga till Erik Andersson om han kunde nämna fem konstruktiva förslag om hur man skulle kunna skapa fler jobb till nyanlända. Jag frågade om Moderaterna och Erik Andersson hade den typen av förslag. Jag fick inte höra något förslag utan fick bara höra ganska negativa omdömen om regeringens politik och egentligen inget konstruktivt alls. Det är det som jag tycker är så tråkigt. Det är det som man hela tiden får höra från Moderaterna. Det finns inga egna förslag. Det finns ett förslag som man får höra hela tiden: Sänk skatten, sänk skatten, sänk skatten. Det är en universallösning och ett trollspö som Moderaterna tror att de kan vifta med för att lösa varje problem i samhället. Det är inte så. Det finns en helt annan verklighet.
Jag är ledsen, Moderaterna och Erik Andersson, men ni måste också komma med konkreta förslag för att faktiskt skapa jobb i det här landet. Ni kan inte bara sänka skatten, sänka skatten, sänka skatten.
Herr talman! Som den folkbildare jag är, som jag nämnde här tidigare, skulle jag vilja inte bara berätta för Erik Andersson här i kammaren vad som händer utan också gärna ta med honom ut till verkligheten. Jag är varje vecka ute och träffar inte minst nyanlända på asylboenden, på Arbetsförmedlingen och på företag som har anställt sina första nyanlända. Det gör jag för att få dessa konkreta erfarenheter. Därför skulle jag här och nu vilja bjuda med Erik Andersson ned till Karlskrona, där jag bor. Han får gärna följa med om han är intresserad. Om han inte har tid att följa med till Karlskrona kan jag tipsa om att han kan följa med Dua ut, som på regeringens inrådan jobbar med inte bara unga som inte får arbete utan också med nyanlända. Det finns många projekt. Dua kommer ganska snart att ha en samling här i Stockholm, och Erik Andersson är varmt välkommen dit.
Jag tackar för ordet, och jag hoppas att vi kan fortsätta ha en konstruktiv diskussion i kammaren.
Anf. 20 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Moderaterna har ett pedagogiskt problem. Erik Andersson säger att Moderaternas politik fungerar men att man hade otur när politiken prövades i verkligheten och ledde till en ökad arbetslöshet, ökade klyftor och raserade offentliga finanser. Samtidigt säger han att Socialdemokraternas och regeringens politik inte fungerar. Men den leder ändå till en ökad sysselsättning och en lägre arbetslöshet. Det är en pedagogisk uppförsbacke. Men lycka till!
Jag ska svara seriöst på frågan. Det är en stor utmaning med många nyanlända, och särskilt med dem som har låg utbildningsnivå. Det är lite grann ett nytt problem, jämfört med vad den klassiska arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har haft att möta. Därför krävs det nytänkande, och det krävs att vi lägger om politiken. Jag tror också att det krävs nya typer av jobb som blir en väg in på arbetsmarknaden.
Därför satsar vi stort på utbildning - på lärlingsvux, på yrkesvux, på folkhögskola tillsammans med sfi och yrkesutbildningar. Vi satsar på extratjänster, som är anställningar med låga kvalifikationskrav för dem som inte kan konkurrera med andra. Vi underlättar för att fler med till exempel funktionsnedsättningar ska anställas genom att höja taket för lönebidragen. Vi samarbetar med näringslivet i Welcome Talent, 100-klubben, Jobbsprånget och mycket annat för många av de arbetsgivare som vill ta ett ansvar för praktik eller för att provanställa nyanlända, ofta i kombination med språkundervisning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi jobbar också tillsammans för att hitta fler vägar, till exempel via matchningsanställningar, för personer som behöver mer stöd för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det finns en lång rad sådana initiativ, och vi kommer att behöva göra ännu mer. Det är en stor utmaning, och den går att hantera. Men det krävs också att man lämnar en del ideologiska skygglappar och vågar se verkligheten som den ser ut.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.