En Sifoundersökning om RUT-avdraget
Interpellation 2015/16:189 av Helena Bouveng (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-13
- Överlämnad
- 2015-11-13
- Anmäld
- 2015-11-17
- Svarsdatum
- 2015-11-27
- Sista svarsdatum
- 2015-11-27
- Besvarad
- 2015-11-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sifo har nyligen gjort en undersökning åt serviceföretaget Hemfrid som visar att två av tre svenskar vill behålla RUT-avdraget som det ser ut i dag. Stödet för avdraget har ökat markant sedan i fjol, samtidigt som allt färre vill sänka eller slopa avdraget.
En klar majoritet (63 procent) vill att RUT-avdraget ska vara kvar som det är, med möjlighet att dra av upp till 50 000 kronor om året för hushållsnära tjänster. Utöver det vill 8 procent dessutom utöka RUT-avdraget.
Beskedet från svenska folket till regeringen är tydligt.
RUT-avdraget är populärt bland såväl arbetare som tjänstemän, från norr till söder i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson hur hon avser att behandla det tydliga besked om RUT-avdraget hon nu fått från svenska folket.
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:189
Webb-tv: En Sifoundersökning om RUT-avdraget
Dokument från debatten
- Fredag den 27 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:35
Protokoll från debatten
Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig hur jag ser på att fler människor tar hjälp av företag med hushållsnära tjänster, om jag ser att det finns skäl att omvärdera synen på hushållsnära tjänster och vilken hänsyn jag tar till att regelverket ska vara begripligt för användarna och Skatteverket.
Helena Bouveng har frågat mig hur jag avser att behandla beskedet om RUT-avdraget som jag fått från svenska folket.
Regeringen vill att RUT-avdraget ska vara kvar, och vi har en uppgörelse med de borgerliga partierna om insatser för att stärka mottagandet av asylsökande och etableringen av nyanlända. I uppgörelsen ingår som bekant förslaget att RUT-avdraget utvidgas till att inkludera ytterligare trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet.
Motiven bakom de förändringar av RUT-avdraget som regeringen tidigare genomfört eller föreslagit är att RUT-avdraget inte ska bidra till att öka klyftorna mellan elever samt att det ska riktas mer mot vanliga hushåll. Därför har skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete slopats, och därför föreslår vi förändringarna i budgetpropositionen för 2016.
Vidare är det inte något nytt att förändringar av skatteregler ger upphov till avgränsningsfrågor. Jag har stort förtroende för Skatteverkets förmåga att tillämpa lagstiftningen och att informera om denna.
Anf. 27 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Till en början vill jag tacka statsrådet för svaret.
Som finansministern vet kom alliansregeringens justering gällande läx-RUT efter en hemställan från Skatteverket, som hade problem med gränsdragningen. Min följdfråga är därför: Hur löser S och MP nu den återkomna gränsdragningsproblematiken?
Det roliga med att debattera RUT-avdragen är att detta omfattar väldigt många olika frågor. Många nya jobb har skapats, och svarta jobb har blivit vita. Det handlar om företagares villkor, kvinnors företagande, integration av nya svenskar, politisk konflikt mellan höger och vänster, konflikt inom regeringen, bristen på transparens i förändringarna samt stor popularitet hos svenska folket. Dessutom är RUT självfinansierat. När jag på hemmaplan fick höra att vi moderater drev frågan om RUT-avdragen för lite på riksplan nappade jag naturligtvis direkt.
Rekordmånga svenskar har hittills i år nyttjat avdragen för hushållsnära tjänster: 570 000 personer, vilket är mer än 30 000 fler än 2014. Ökningen är som störst i Dorotea, men i många kommuner är ökningen i procent tvåsiffrig. Bland de 33 skånska kommunerna är det bara två kommuner som inte har ökat, Tomelilla och Hörby, men där ligger man å andra sidan kvar på samma nivå som förra året. Utvecklingen mellan 2010 och 2015 är än mer dramatisk. Antalet köpare i vissa kommuner har ökat med över 600 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När nu finansministern själv hävdar att försämringen i villkoren för RUT-avdragen bara "drabbar en mycket liten andel av dem som använder RUT-avdrag, närmare bestämt 1 procent" - detta sa hon här i kammaren häromdagen - infinner sig den uppenbara frågan: Ja, varför då genomföra den? Försämringen kommer inte att inbringa några pengar till staten, så budgetargumentet faller. Tyvärr har ju redan hotet om försämringen av reglerna medfört att hemservicebranschens tillväxt har avstannat.
20 000 personer arbetar i branschen. 75 procent av de anställda var arbetslösa eller uppsagda innan de fick sin anställning. 47 procent av de anställda är utrikes födda. 52 procent av företagarna är kvinnor. Med de nya reglerna bedöms 7 000 jobb enligt Almega försvinna, och många fler är de nya jobb som inte kommer att komma till. Bara under 2014 ökade antalet anställda med 3 000 personer, och det är ingen dålig tillväxt.
Den uppenbara frågan är: Varför driver S igenom denna försämring av villkoren för RUT-avdragen? Varför ger S- och MP-regeringen sig på en bransch som skapar jobb, där många utrikes födda har en chans att komma in på arbetsmarknaden, där svarta jobb har blivit vita - vilket är positivt för kunder, anställda och samhället - och där kvinnor är i majoritet bland företagarna?
Anf. 28 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Sifo har nyligen gjort en undersökning åt serviceföretaget Hemfrid som visar att två av tre svenskar vill behålla RUT-avdraget som det ser ut i dag. Stödet för RUT har ökat markant sedan i fjol, samtidigt som allt färre vill sänka eller slopa avdraget. I undersökningen svarar 63 procent att de vill att RUT-avdraget ska vara kvar som det är, med möjlighet att dra av upp till 50 000 kronor per person och år för hushållsnära tjänster. Utöver detta vill ytterligare 8 procent dessutom öka RUT-avdraget. Det vill säga att över 70 procent av den svenska befolkningen är mycket positiva till RUT-avdraget och därmed negativa till den socialdemokratiskt ledda regeringens halvering av samma avdrag.
I maj 2014 ställde Sifo samma fråga om RUT-avdraget, då på uppdrag av SVT. Då var det 53 procent som ville behålla avdraget utan förändringar, en andel som alltså har ökat med hela 10 procentenheter på otroligt kort tid. 18 procent ville då ta bort RUT-avdraget helt, en siffra som i dag har rasat till 7 procent.
Den rödgröna regeringen halverar nu taket för avdraget till 25 000 kronor. Samtidigt visar Sifoundersökningen att 55 procent av Magdalena Anderssons egna väljare anser att RUT-avdraget ska vara oförändrat. Till och med bland Vänsterpartiets väljare uppger 24 procent att de vill ha kvar RUT-avdraget precis som det ser ut i dag. Vi kan väl konstatera att konstatera att undersökningen visar på ett tydligt besked från svenska folket och från Magdalena Anderssons egna väljare: Rör inte RUT-avdraget!
Herr talman! För några veckor, den 20 oktober, när finansministern och jag debatterade RUT-avdraget, uppmanade hon mig och mina kollegor att vara ute och slå på trumman för att sprida budskapet att väldigt små förändringar görs. Jag kan inte kalla en halvering av taket för RUT-avdraget en liten förändring. Hennes partikollega i riksdagen, Börje Vestlund, kallade debatten för "en tramsdiskussion och ingenting annat som inte betyder någonting för de allra flesta". Nu visar Sifos undersökning, beställd av Hemfrid, att hela 73 procent av Sveriges befolkning är mycket positiva till RUT-reformen och dess nivå på belopp. Hemfrids vd och stora delar av svenska folket säger klart och tydligt: Rör inte RUT-avdraget!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Är finansministern nu beredd att ompröva sitt beslut att halvera taket för RUT-avdraget efter den publicerade Sifoundersökningen? Vill finansministern likt sin socialdemokratiska kollega Börje Vestlund fortsatt kalla RUT-debatten för en tramsdiskussion när 73 procent av Sveriges befolkning tycker att RUT-avdraget är bra?
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När man lyssnar på Helena Bouveng och Anette Åkesson skulle man kunna tro att regeringen gjorde väldigt stora förändringar i RUT-avdraget, dels med tanke på hur de låter i debatten, dels med tanke på det antal interpellationer som har ställts i ämnet.
Regeringen gör en minimal förändring av RUT-avdraget som - och detta har jag upprepat många gånger; så många gånger att ni också upprepar det, vilket säger någon om hur ofta vi har haft den här debatten - påverkar 1 procent av dem som använder RUT.
Helena Bouveng nämner Hemfrid som ett exempel på företag i den här branschen. Just Hemfrid har varit ute och upplyst om att det är en väldigt liten förändring som görs. Jag inbillar mig att man på Hemfrid också har varit oroad över att en del har försökt få det att låta som om förändringen är större än den faktiskt är.
När vi debatterade budgeten i kammaren erbjöd jag Emil Källström att tillsammans med mig ta ett initiativ för att upplysa fler om att det inte är en stor förändring och att man därför både kan starta företag och fortsätta köpa RUT-tjänster som tidigare. Kanske Helena Bouveng och Anette Åkesson också skulle vilja vara med på ett sådant initiativ? Då kan vi göra det som ett bredare och mer samlat initiativ i riksdagen. Det skulle vara väldigt intressant.
Anette Åkesson säger att Skatteverket får större problem när man tar bort läx-RUT. Då vill jag upplysa Anette Åkesson om att Skatteverket avstyrkte förslaget om RUT-avdrag för läxhjälp. Man tyckte alltså inte att det var bra att göra den utvidgningen, och jag utgår från att Skatteverket inte har något emot att nu göra denna förändring, så att vi kommer tillbaka till den ruta som Skatteverket från början förespråkade.
Har man frågor som gäller Börje Vestlund är det nog bäst att ställa dem till honom.
Anf. 30 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att informera finansministern om att detta faktiskt är första gången jag personligen är uppe och debatterar RUT-avdraget. Det är alltså premiär för mig.
Vi har hittills haft uppe jobben och företagen, men det finns ju även kunder som kommer att drabbas. Enligt folk i branschen är det dubbelarbetande barnfamiljer som köper mest RUT-tjänster. Genom att man försvårar reglerna och gör det mer eller mindre obegripligt förstår inte längre kunder och potentiella kunder i allmänhet vad det är som gäller. S och MP skapar en situation som är svårare att förstå och därmed minskad transparens. I stället för att, som hittills, skattereduktion medges för ROT- och RUT-arbeten med halva arbetskostnaden upp till 50 000 kronor per person och år krånglar S och MP till det genom att dels ändra villkoren för RUT respektive ROT, så att de skiljer sig från varandra, dels införa en åldersgräns för RUT. Man krånglar till det och ökar byråkratin, men till vilken nytta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I politiken kan man ibland förstå en motståndares resonemang i en fråga, även om man inte delar synpunkten. Så är det inte i denna fråga. Jag har verkligen försökt förstå vad det är som gör att S och MP målmedvetet raserar en utveckling som med precision går på just de områden där Sverige i dag verkligen behöver en positiv utveckling: skapandet av nya jobb, inte minst för unga och utrikes födda, och kvinnors företagande. Jag har inte lyckats.
Enligt Almega är RUT-avdraget en succé, och de allra flesta hade före reformen underskattat potentialen. När S och MP hävdar att förändringarna inte gör någon skillnad har de fel. Det är bara att se på Danmark och hur relativt små förändringar har fått stora negativa konsekvenser. Danmark har liksom Finland haft motsvarande RUT-avdrag längre än Sverige. År 1997 sänktes prisreduktionen från 60 till 50 procent, vilket gav ett tapp, som branschen dock relativt snabbt återhämtade sig från. År 2000 gjordes ingrepp mot specifika tjänster. Liksom i Sverige bedömdes de vara mindre ingrepp. Men branschen har sedan dess inte återhämtat sig. Det hävdas att de mindre ingreppen blev början till slutet.
Danmarks utvecklingskurva är förskräckande, eftersom även de mindre justeringarna påverkat efterfrågan och därmed branschutvecklingen. Även små ingrepp ger signalen att branschen är tillfällig. Kunderna avstår därför från att köpa tjänster, och företagen slutar nyanställa, investera och expandera. Signalen från regeringen om att under 2015 se över vilka ytterligare tjänster som ska dras från möjligheten till RUT-avdrag är allvarlig. Lika allvarligt är det att regeringen inte har den insikten.
Hur kommenterar finansministern utvecklingen i Danmark? Gör statsrådet bedömningen att utvecklingen blir densamma i Sverige? Om svaret är ja: Varför ändå vidhålla förändringarna? Om svaret är nej: Borde det inte vara självklart att studera den?
S-MP-regeringen tar medvetet risken att genomföra ändringar som man är relativt säker på får dramatiska och negativa effekter. Vill S och MP tillbaka till tiden före 2007 - med en hög andel svarta jobb, färre jobb och lägre företagande, inte minst kvinnors? Eller har regeringen andra konkreta förslag som bemöter just de utmaningar vi hade då och som sannolikt kommer tillbaka?
Anf. 31 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Jag kan konstatera att finansministern fortsatt med emfas hävdar att halveringen av taket för RUT-avdraget är en smärre förändring. Då blir det lite märkligt att Magdalena Andersson i debatten den 20 oktober sa följande: "Fortsätt investera och utveckla dessa bolag, och se till att alla svenskar fortsätter köpa RUT-tjänster."
Jag är gärna med och bidrar till att fler köper RUT-tjänster - fler kunder, fler köpta timmar och fler jobb.
När det kommer till att investera och utveckla dessa bolag överlämnar jag med varm hand det till branschen själv. Men branschen måste få rätt förutsättningar. Och jag lovar att detta faktiskt är det enda man vill göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan RUT-avdraget infördes har hemservicebranschen gått stadigt uppåt, ändå fram till den 1 april i år. Tillväxten avstannade ganska abrupt när regeringen meddelade att RUT-avdraget får ett tak på 25 000 kronor. Det är vad finansministern kallar en smärre förändring.
Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, betonar att RUT-avdraget har varit en väl motiverad reform. Han visar på att det är en framgångsrik reform som liksom ROT-avdraget har skapat en hel massa vita jobb. Utvärderingarna visar att de skatter som försvinner i och med avdragsrätten faktiskt helt motsvaras av en ökad skattesektor.
Professor Karl Wennberg anser vidare att RUT-avdraget har lett till en positiv konkurrenssituation, där små och stora företag sporrar varandra. Det har ökat effektiviteten i branschen och även produktiviteten i samhället - det säger jag inte minst med tanke på debatten vi hade tidigare i veckan om produktiva skattereformer.
Herr talman! Om finansministern menar allvar med att hon önskar se en utveckling och att investeringar görs i den hushållsnära sektorn blir det för mig, för företagen och för dem som fått sitt första jobb i branschen oerhört märkligt att finansministern samtidigt halverar taket för RUT-avdraget.
I den överenskommelse som nu är gjord mellan sex av åtta riksdagspartier ingick det att fler tjänster skulle inbegripas i RUT-avdraget, såsom flyttjänster och enklare trädgårdsarbete. Det är bra, men om taket för avdraget halveras lär det inte leda till jättemånga fler jobb, eftersom den nya tjänstesektorn konkurrerar med de tjänster som redan köps i dag.
Risken är att jobben enbart omfördelas och faktiskt inte blir fler. Varför inte behålla 50 000 kronor i avdragsrätt för hushållsnära tjänster? Finansministern säger att hon gör denna förändring av fördelningspolitiska skäl. Finansministern säger vidare att det är viktigt för skattesystemets legitimitet att skattepolitiken upplevs som rättvis. Men om nu 73 procent av Sveriges befolkning ger stöd till RUT-avdraget, som det ser ut i dag, undrar jag: Kan inte det anses vara legitimt? Kan det inte anses som att skattepolitiken i denna fråga faktiskt upplevs som just rättvis?
Anf. 32 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag välkomnar dig in i RUT-debatten, Anette Åkesson. Det är helt korrekt att Anette Åkesson och jag har haft många andra debatter men faktiskt ingen om RUT. Däremot har Helena Bouveng ställt interpellationer. Helena Bouveng kan säkert berätta själv hur många interpellationer om RUT som hon har ställt. Det kanske är så många att Helena Bouveng inte kommer ihåg det.
Väldigt många av de argument som vi använder i den här debatten har vi använt många gånger tidigare i kammaren, så det blir lite av upprepning. Då säger väl jag det som jag har sagt många gånger förut, nämligen att förändringen i RUT-avdraget påverkar 1 procent av RUT-användarna, och de har en genomsnittlig inkomst på 960 000 kronor om året.
Helena Bouveng säger att i och med att taket halveras kan det inte ge jättemånga nya jobb även om man utvidgar RUT-tjänsterna. Då vill jag återigen påpeka för Helena Bouveng att det bara är 1 procent som slår i taket. För 99 procent är det möjligt att köpa mer RUT-tjänster än man gör i dag, bland annat de nya utvidgade tjänsterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Anette Åkesson säger att man raserar en utveckling när man gör den här förändringen. Man kanske ska vara lite mer försiktig med orden än så. Dessutom skulle sannolikt de problem som fanns före 2007 komma tillbaka. Jag har väldigt svårt att tänka mig att de gör det på grund av den här förändringen. Det är just för att RUT-avdraget har många effekter och skapar många nya arbeten som vi bara gör en mindre förändring. Den skiljer sig från den förändring vi gör med ROT. Där gör vi en betydligt större förändring.
Anf. 33 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Det är alltså inte att det drabbar få som är problemet, utan det är att de små justeringarna gör att det skapas en osäkerhet i branschen. Det är inte jag som säger att det raseras, utan det är erfarenheterna från Danmark.
Konjunkturinstitutet och myndigheter i Danmark och Finland har visat att skattereduktion för hushållsnära tjänster innebär intäkter till statskassan, att man går plus med dessa skattereduktioner. Det är ökade momsintäkter från företagen i branschen, ökade skatteintäkter från sysselsatta, lägre kostnader för arbetslösa och inte minst ökade skatteintäkter från kundernas förvärvsarbete som står på plussidan.
Ca 20 000 personer sysselsätts inom hemservice i Sverige i dag. Tre av fyra anställda var arbetslösa eller uppsagda när de anställdes. Kunderna är många, och de blir allt fler, vilket kan tolkas som att de är nöjda. Kunderna finns i hela landet, men tillväxten har varit störst i kommuner som Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog och Pajala.
I detta läge genomför man vad man hävdar är mindre justeringar, när det finns framtaget material som visar att det inte gör någon skillnad om justeringarna är mindre. Att det hattas fram och tillbaka minskar förtroendet för och i branschen. I Danmark dog den i princip efter mindre justeringar. I Sverige minskade branschen redan i och med hotet om förändringar. Vi kan väl nu bara avvakta och se vad som händer.
Jag har mycket svårt att förstå varför S och MP genomför denna försämring och hotar med ytterligare, men jag vill ändå tacka finansministern för svaret.
Anf. 34 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Jag tänker fortsätta att debattera RUT, för jag tror att det är viktigt att människor får sitt första jobb.
På bara ett och ett halvt år har stödet för RUT ökat kraftigt. Det tyder på att RUT-avdraget hjälper människor att få ihop vardagspusslet samtidigt som det gett jobb åt många som har stått väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om ett fungerande vardagspussel för barnfamiljer och inte sällan för kvinnor, som inte behöver ta ledigt för att utföra hemarbete utan i stället jobbar mer med det som de faktiskt är bra på.
RUT-branschen sysselsätter i dag 20 000 personer. Utvecklingen fram till och med förra året visar att RUT-sektorn hade god potential att växa med ytterligare 16 000 nya jobb, enligt Svenskt Näringsliv. Fler är beredda att pröva dessa tjänster, och inköpen per kund var på väg att öka till dess att den rödgröna regeringen gav besked om en halvering av taket för RUT-avdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är väl den här tron som skiljer mig och finansministern åt.
I dessa tider har många nya människor kommit till vårt land. Det är människor som flytt krig, och många av dem vill inget annat än att så snabbt som möjligt komma in på den svenska arbetsmarknaden. RUT-jobben är jobb med låga trösklar, ett viktigt första jobb för många. De här jobben tränger inte ut andra jobb eftersom sektorn tidigare i många stycken varit antingen svart eller helt obetald.
Är det inte befogat att i detta nu göra det möjligt för denna bransch att utvecklas? Att sluta förfasa sig över att dubbelarbetande barnfamiljer får sitt vardagspussel att gå ihop, samtidigt som vi kan erbjuda våra nya svenskar deras första jobb i sitt nya hemland? Ska Socialdemokraternas hänsyn till Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt vara ett hinder för en människas chans till ett första jobb?
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Helena Bouveng tycker att människor ska få sitt första jobb. Tänk, det tycker jag också, och det är faktiskt så att människor fick sitt första jobb även innan RUT-avdragen fanns, till och med i större utsträckning än i dag eftersom arbetslösheten var lägre.
Snittanvändaren av RUT-tjänster drar av 4 700 kronor på ett år, så med det tak som vi föreslår kan snittanvändaren köpa fem gånger så mycket RUT-tjänster som i dag. Att detta skulle ha någon stor effekt är inte realistiskt. Men om det nu är så att man bryr sig om detta och vill att människor ska få sitt första jobb och om man tycker att det är viktigt att den här branschen ska fortsätta leva, ja, då borde inte Anette Åkesson och Helena Bouveng vara här i kammaren och debattera med mig. Ni borde vara hemma i era valkretsar och berätta för alla att de ska fortsätta att köpa RUT-tjänster. Ni är på helt fel ställe om ni vill göra någon nytta i den här frågan.
Denna förändring påverkar 1 procent av RUT-köparna, vars genomsnittliga inkomst är 960 000 kronor om året. Ni står här och argumenterar för att den gruppen ska fortsätta att använda RUT-tjänster. Det kommer de troligen att göra i alla fall, men ni kanske också skulle fundera lite på de fallande skolresultaten, hur vi ska få bättre arbetsmarknadspolitiska åtgärder och på klimatförändringarna. Det är ett otroligt fokus på RUT från de här två damerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.