En sammanhållen lärarutbildning
Interpellation 2006/07:165 av Dinamarca, Rossana (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-15
- Anmäld
- 2006-12-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-12-21
- Sista svarsdatum
- 2007-01-22
- Besvarad
- 2007-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 december
Interpellation
2006/07:165 En sammanhållen lärarutbildning
av Rossana Dinamarca (v)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
När Högskoleverket nyligen presenterade en granskning av lärarutbildningen (läs: Lärarhögskolan i Stockholm) framhöll man att bristerna inom lärarutbildningen är större bland dem som går kortare program. En av bristerna som man pekar på handlar om forskningsanknytningen i utbildningen.
En mycket central tanke i lärarutbildningsreformer var att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning och möjliggöra en direkt övergång från professionsutbildning till forskarutbildning, utan kostsamma kompletteringar.
Efter reformen har förskollärare, fritidspedagoger och lärare mot de tidigare åren i grundskolan fått sådana möjligheter, dels genom tillkomsten av nya forskarutbildningar vid universiteten, dels genom tillkomsten av forskarskolor som innebär ett samarbete med och uppbyggnad av forskarmiljöer vid högskolorna med lärarutbildning.
Den praktiknära ansatsen och underlättandet av forskarstudier har mött stort intresse från lärarna och, under senare år, från alltfler kommuner. Internationellt har Sverige varit ett föregångsland när det gäller att forskningsanknyta lärarutbildningen. En återgång till en ”mindre avancerad” lärarutbildning utan direkt tillträde till forskarutbildning och en längre ”avancerad” med, skulle innebära ett kraftigt bakslag för denna utveckling.
Att klara en önskvärd kvalitet med mindre än 160 poäng, i synnerhet om man beaktar kravet på läs- och skrivundervisning i lärarutbildningen för de yngre åldrarna, blir svårt.
Ett sammanhållet system skapar dessutom en stor flexibilitet. Det är enkelt att göra anpassningar till varierande behov av lärare för olika åldrar och inriktningar och att skapa påbyggnader oavsett ingång. Det medför således också att anställningsflexibiliteten ökar, något som är av stor vikt eftersom behovet varierar med hur många barn som föds per år.
Den svenska lärarutbildningen, så som den är utformad i dag, är unik i jämförelse med andra länder. Det unika ligger i att alla de tidigare specialiserade lärarutbildningarna nu är integrerade inom ett enda program samt att lärarutbildningen i sin helhet är en integrerad del i det sammanhållna högskolesystemet. För att stärka och utveckla lärarutbildningens kvalitet, flexibilitet och forskningsanknytning är det nödvändigt med en sammanhållen lärarutbildning.
Jag vill därför fråga utbildningsministern:
1. Kommer ministern att verka för en förlängning av vissa examina inom lärarutbildningen så att de hamnar på avancerad nivå enligt den nya examensstrukturen och därmed ger behörighet till forskarutbildningen?
2. Vilka andra åtgärder kommer ministern att vidta för att stärka forskningsanknytningen inom lärarutbildningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:165
Webb-tv: En sammanhållen lärarutbildning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:52 Tisdagen den 23 januariProtokoll 2006/07:52 8 § Svar på interpellation 2006/07:165 om en sammanhållen lärarutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 15 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Rossana Dinamarca har frågat mig om jag kommer att verka för en förlängning av vissa examina inom lärarutbildningen så att de hamnar på avancerad nivå enligt den nya examensstrukturen och därmed ger behörighet till forskarutbildningen, samt vilka andra åtgärder jag kommer att vidta för att stärka forskningsanknytningen inom lärarutbildningen.
Utifrån bland annat en ökad globalisering måste Sveriges universitet och högskolor erbjuda kvalitativt goda utbildningar som står sig väl i den internationella konkurrensen. Ett medel för att åstadkomma detta är det sedan 1999 pågående samarbetet inom Bolognaprocessens ram för ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. Som ett led i internationaliseringen av den högre utbildningen och forskningen och arbetet inom Bolognaprocessen har en rad beslut fattats som påverkar högre utbildning.
På grundval av den tidigare regeringens förslag tog riksdagen i februari 2006 ställning till förslagen i
Ny värld - ny högskola
. Lag om ändring av högskolelagen har utfärdats och ändringar i högskoleförordningen har beslutats. Förändringarna innebär bland annat en indelning av all högre utbildning i tre nivåer och att alla examina placeras på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. I besluten ingår också reviderade examensbeskrivningar. Förordningsändringarna omfattar även regler för tillträde till de olika nivåerna. Ändringarna skall tillämpas för utbildning efter den 1 juli 2007.
Den nya examensstrukturen innebär en ambitionshöjning och en ökad tydlighet för högre utbildning. För tillträde till avancerad nivå krävs i många fall en examen på grundnivå. För tillträde till utbildning på forskarnivå krävs en examen på avancerad nivå eller minst fyra års studier, varav ett år på avancerad nivå. Till dessa grundläggande behörighetskrav kan också komma särskilda behörighetskrav beroende på program, ämne och så vidare.
Som en konsekvens av detta följer att lärarexamen inte längre automatiskt ger behörighet till forskarutbildning. Regeringen ser det som viktigt att lärosätena tillhandahåller utbildningsalternativ som gör att studenter från kortare program enkelt kan komplettera sina studier för att få grundläggande och särskild behörighet för studier på forskarnivå.
Reformeringen av den högre utbildningen innebär särskilda utmaningar för lärarutbildningen. Vad gäller lärarexamen framgick av riksdagens tillkännagivande med anledning av propositionen
Ny värld - ny högskola
att regeringen ytterligare borde överväga lärarexamens inplacering i den nya examensstrukturen och återkomma till riksdagen i frågan. Ett omfattande beredningsarbete påbörjades i Regeringskansliet under förra regeringen. Den nuvarande regeringen har nyligen presenterat ett förslag till examensmål och nivåinplacering av lärarexamen. Detta remissbehandlas för närvarande och efter beredning av inkomna synpunkter avser regeringen att fatta beslut i frågan. Förslaget innebär en fortsatt sammanhållen lärarexamen med i allt väsentligt gemensamma examensmål. Kraven avseende kunskap och förståelse respektive färdighet och förmåga ställer fortsatt höga krav på forskningsanknytning av all lärarutbildning.
Enligt det utsända förslaget kommer lärarexamen att kunna avläggas på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning och krav på fördjupning i ett ämne eller ämnesområde. Lärarexamen omfattande 180 och 210 högskolepoäng inplaceras på grundnivå och lärarexamen omfattande 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng inplaceras på avancerad nivå. För lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidigare år krävs en lärarexamen om minst 210 poäng med möjlighet att ta ut en examen på avancerad nivå om 240 poäng.
Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning för att långsiktigt kvalitetssäkra lärarutbildningen.
Rossana Dinamarcas andra fråga om vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stärka forskningsanknytningen av lärarutbildningen kommer att behandlas i denna utredning, men jag kommer också att återkomma mera samlat till den här frågan i den forskningspolitiska proposition som man planerar att lägga fram 2008. Redan nu vill jag dock nämna det arbete som pågår i Utbildningsdepartementet för att ge möjligheter att forskarutbilda skolans lärare. Inom ramen för de 700 miljoner kronor som avsatts för läsåret 2007/08 för att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning ges också goda möjligheter för lärare att utbilda sig på forskarnivå.
Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen visade att det fortfarande råder en påtaglig brist på forskningsanknytning i lärarutbildningen. Det är väsentligt för lärarutbildningens kvalitet att utbildningen når samma akademiska nivå som övriga professionsutbildningar i högskolan. En stärkt forskningsförankring kräver uppbyggnad av basresurser till forskning och forskarutbildning.
Anf. 16 Rossana Dinamarca (V)
Herr talman! Utbildningsminister Lars Leijonborg ger mig en ganska lång bakgrundsbeskrivning innan han kommer till det egentliga svaret på min fråga om han ska verka för en förlängning av vissa examina inom lärarutbildningen.
Svaret kom egentligen för några veckor sedan. Ministern kommer inte alls att verka för en förlängning - tvärtom föreslår han att lärarutbildningen ska splittras upp. Ändå hävdar ministern att förslaget innebär en fortsatt sammanhållen lärarexamen, trots att det blir två olika nivåer och trots att de relaterar till olika kunskapsnivåer. Det kan jag inte tolka som något annat än att det faktiskt blir två olika utbildningar.
Att regeringen föreslår att det blir två olika utbildningar är förvånansvärt med tanke på vad man har fört fram i sin skolpolitik. Ni har sagt att man måste lägga krutet på de tidiga åren, ni vill ha en läsa-skriva-räkna-garanti, ni ska införa nationella prov från årskurs 3, det ska bli betyg från årskurs 6, det ska utfärdas betygsliknande omdömen ännu tidigare och inte att förglömma: ordningsbetyg.
De lärare som ska få uppdraget ska i sin utbildning inte få lika goda kunskaper i att bedöma elevers kunskapsutveckling. Regeringen, i synnerhet Folkpartiet, har gjort sig känd för att ställa höga krav. Men regeringens förslag innebär försämringar och sänkta krav för de lärare som ansvarar för undervisningen i förskolan och i större delen av grundskolan. Om ni verkligen hade menat allvar med att satsa på utbildning hade ni ställt er bakom Vänsterpartiets förslag om att all lärarutbildning ska leda till examen på avancerad nivå.
Det som kanske är mest häpnadsväckande är att yrkeslärarna inte kommer att avkrävas mycket goda kunskaper i betygssättning eftersom de inte omfattas av det avancerade målet. Ni försvårar inte bara möjligheten för elever att få tillgång till en högre utbildning, ni sänker också kraven på deras lärare. Om man på riktigt vill verka för att höja kunskapsnivån bland eleverna måste vi också stärka kvaliteten vid lärarutbildningen, bland annat genom att förbättra forskningsanknytningen. Med en starkare forskningsanknytning ökar lärarnas förutsättningar att utifrån kunskaper som vilar på vetenskaplig grund arbeta så att alla elever får möjlighet att lära och nå målen.
Högskoleverket har påtalat bristen på forskningsanknytning, särskilt vad gäller lärare med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år. Det fanns också kritik mot bristen på disputerade lärare. En uppdelning av lärarutbildningen får med all sannolikhet till konsekvens att det redan i dag otillräckliga antalet disputerade lärare kommer att reserveras för den avancerade nivån. Det utökade examensarbetet på avancerad nivå innebär också att behovet av kvalificerad handledning ökar drastiskt. Det är i dag problematiskt att skaffa kvalificerade handledare till examensarbeten på A- och B-nivå. Lärarutbildningen på grundnivå riskerar att dräneras på disputerade lärare. Förutsättningarna för att utveckla och förbättra lärarutbildningen försvåras avsevärt med regeringens politik.
Anf. 17 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Bakgrunden är alltså att man ute i Europa har kommit överens om att dela in högskoleutbildningen i tre nivåer. Det är inte jag som har kommit på det utan det har man gjort i den så kallade Bolognaprocessen. Den fråga som Sveriges riksdag ställdes inför förra våren var om vi skulle vara med i den eller inte. Det bestämdes enhälligt att vi bör vara med i denna.
Vad gör man då med lärarutbildningen, som vi i Sverige har byggt upp så att den naturligen inte kan läggas in i en av dessa nivåer utan ligger på två olika nivåer? Ett teoretiskt alternativ är det som Vänsterpartiet har fört fram, nämligen att de lärarutbildningar som nu är "för korta" bör förlängas så att alla hamnar på den avancerade nivån. Det skulle kosta 200-300 miljoner kronor, och det finns inget beslutsunderlag för att en sådan förlängning är sakligt motiverad. Det man skulle uppnå med en sådan förlängning är att man skulle slippa problemet med att utbildningar inom det som vi i Sverige har kallat en sammanhållen lärarutbildning hamnar på olika nivåer.
Jag vill starkt understryka att jag inte alls känner igen mig när Rossana Dinamarca och andra i debatten säger att vi på något sätt sänker kraven på våra lärare. Tvärtom! Den kompromiss vi har kommit fram till - jag hävdar att det förslag vi har skickat ut på remiss är en kompromiss mellan starkt motstridande intressen - innebär att lärare som siktar mot att undervisa på grundskolans tidigare årskurser kan ta ut sin examen också på avancerad nivå. Det är i praktiken en förlängning av deras utbildning. Någon förkortning av en utbildning eller sänkta krav är det absolut inte fråga om.
Det är också viktigt att säga att de som läser och tar examen på grundnivå, men är intresserade av att så småningom bedriva forskarstudier, ska ha mycket goda möjligheter att göra det. Det nya systemet bygger på att man ska ha läst på avancerad nivå för att kunna forskarstudera. Därför är vi angelägna om att det på lärosätena finns sådana möjligheter att komplettera studierna på grundnivå att de blir en naturlig brygga över till forskarutbildningen.
Denna fråga måste besvaras. Den lag som riksdagen antog enhälligt kräver av mig att före den 1 juli ha inplacerat all högre utbildning i Bolognasystemet.
Si oder so
måste frågan besvaras. Vi har kommit fram till att vi inte har 300 miljoner att satsa på att förlänga alla de korta lärarutbildningarna. Vi har landat på att framför allt öppna en ny möjlighet för dem som vill undervisa på grundskolans tidigare årskurser. Jag tycker att det är en bra kompromiss.
Jag vill till sist tillägga att man naturligtvis kan överväga den generella förlängning som Vänsterpartiet talar för. Det kommer lärarutbildningsutredningen att få göra. När den är klar har vi möjligen underlag till att ta ställning till ett sådant beslut.
Anf. 18 Rossana Dinamarca (V)
Herr talman! Ministern säger att man ändå kan ta ut sin examen på avancerad nivå. Det stämmer inte. Det är inte sant, Lars Leijonborg. Om man går lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans tidiga år kan man läsa upp sig. Men då behöver man 40 poäng på avancerad nivå. Det ger dig ändå inte rätten till en lärarexamen på avancerad nivå. Ja, det öppnar upp möjligheten för forskning, men det ger dig inte lärarexamen på avancerad nivå.
Ja, det kommer att kosta pengar. Men, Lars Leijonborg, under hela valrörelsen sade framför allt Folkpartiet att man ska lägga krutet på grundskolans tidiga år. Det är där man ser bristerna. Tyvärr är inte lösningen de förslag till repressiva åtgärder som man lägger fram nu. Det är väl utbildade lärare som är nyckeln till ökad kunskap i skolan. Hur är det möjligt att gå tillbaka till den gamla modellen med lågstadielärare med lite ytlig kunskap om allt möjligt? Hur är det möjligt inför framtidens skola som kräver mer kunskap och mer utbildning? Hur är det möjligt med denna kluvna lärarutbildning?
Vi vet också att det snart kommer en stor kull med förskolebarn. Hur matchar man det med en ganska oflexibel lärarutbildning?
Anf. 19 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag tycker att både Rossana Dinamarca och en del andra använder överord i debatten. Man talar om att återgå till en lågstadielärarutbildning. Men det finns inget i detta som är en återgång.
Jag tycker att lärarutbildningsutredningen ska fundera på om den nuvarande lärarutbildningen är anpassad till den efterfrågan som finns i kommunerna. Sanningen är att en hel del kommuner fortfarande efterfrågar lärare som är tydligt inriktade mot de första årskurserna. Vi i Folkpartiet är inte främmande för att ta ett sådant steg som Rossana Dinamarca talar om, men det finns ingenting i detta som skulle vara ett steg i den riktningen. Tvärtom stämmer det vi gör nu väl med den retorik som Rossana Dinamarca åberopar, nämligen att just för att vi tycker att de första åren i grundskolan är så viktiga öppnar vi för en lärarutbildning som gör att lärarna hamnar på den avancerade nivån.
Hittills har ju huvudvägen för lärare riktade mot de tidigare åren varit en examen på grundnivå. Men här öppnar vi alltså för att man också ska kunna ta en examen på avancerad nivå med den inriktningen.
Jag tycker att det stämmer väldigt väl med det som Rosanna Dinamarca har uppfattat, helt korrekt, att vi från regeringen betonar vikten av till exempel läsinlärning och över huvud taget vikten av de första skolåren.
Men att därav dra slutsatsen att alla förskollärare, alla fritidspedagoger och alla yrkeslärare måste ha en utbildning som ligger på avancerad nivå är ett steg som vi inte är beredda att ta på det beslutsunderlag som nu finns. Jag tvivlar på att det i något land i Europa är så att alla dessa kategorier har examina på den avancerade nivån.
Jag tycker att den kompromiss vi har kommit fram till är väl avvägd. Vi får nu se vilka reaktioner vi får på det vi har skickat ut, men jag räknar med att det är ungefär på det här sättet som regeringens beslut kommer att se ut. När det klubbas kommer jag att dra en mycket tillfredsställd suck av lättnad. Mitt i alla dessa krångliga termer och poängtal finns det en verklighet som är mycket viktig, nämligen att svenska lärarstudenter behöver mer internationella kontakter. Det behöver bli vanligare att man läser en termin eller ett läsår utomlands. Det behövs fler utländska gäststudenter på lärarutbildningarna. Allt det där kommer att underlättas om också lärarutbildningen nu inordnas i Bolognasystemet.
Anf. 20 Rossana Dinamarca (V)
Herr talman! Återigen upprepar utbildningsministern att man öppnar för en examen på avancerad nivå. Låt mig återigen understryka detta, ministern, att det öppnar inte för en examen på avancerad nivå. Det öppnar för att man kan ta 40 poäng på avancerad nivå och sedan har möjlighet till forskarutbildning. Men det ger inte en lärarexamen på avancerad nivå. Där är ministern fel ute.
Det finns en skillnad på avancerad nivå och grundnivå - annars hade inte den uppdelningen funnits. Den innebär framför allt att de som går på grundnivå kommer att vara sämre utrustade, bland annat därför att de saknar den naturliga forskningsanknytningen och möjligheten att ta till sig forskningsresultat som de kan använda i sin lärarundervisning. Dessutom ser vi alla de förslag som kommer på skolpolitikens område och som kräver mer av grundskollärare när det gäller bedömningar, betygsliknande bedömningar. Det finns ju inte på grundnivå i lärarutbildningen. Hur har ni tänkt rusta lärare för det uppdraget, som ni kanske ger dem, men förhoppningsvis inte?
Den del som Lars Leijonborg inte har svarat så mycket på men som jag gärna skulle vilja att han tog tillfället i akt att svara på är problematiken med de disputerade lärarna. Det kom väldigt stark kritik från Högskoleverket när man granskade lärarhögskolan här i Stockholm för examensarbetena och för att handledarna inte var disputerade. De få disputerade lärarna kommer sannolikt att finnas på den avancerade nivån. Vad händer då med kvaliteten för de lärare som finns på grundnivån?
Anf. 21 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Åsiktsskillnaderna mellan mig och Rossana Dinamarca är möjligen inte så stora som det i förstone kan låta. När det gäller dem som ofta kallas tidigarelärare håller jag med om att det är bra om de läser fyra år. Det stimulerar vi nu genom den möjlighet som vi öppnar. Det kommer att kosta en del, så man kan säga att det förslag som jag har skickat ut på remiss är en förlängning av lärarutbildningarna. Det kommer att kosta ett antal tiotal miljoner, beroende på hur många som väljer detta alternativ.
Jag minns när den senaste lärarutbildningspropositionen lades fram i riksdagen. Då föreslog oppositionen att denna utbildning för tidigarelärare skulle förlängas, vilket också blev riksdagens beslut. Det är inte alls så att jag har någon ambition att de som undervisar de yngsta barnen ska ha kort utbildning. Det är mycket möjligt att Lärarutbildningsutredningen kommer att komma fram till att det är motiverat att förlänga den utbildningen för alla, att vi helt enkelt inte ska acceptera examen på grundnivå för dem som undervisar de yngsta barnen. Men det underlaget har vi inte i dag.
Vi är dessutom helt överens om att det är oerhört viktigt med kvalificerade, gärna disputerade, lärare i våra lärarutbildningar på såväl avancerad nivå som grundnivå. Där jobbar vi, som jag utvecklar i svaret, mycket för att höja kvaliteten. Ambitionen att ha mer forskningsanknytning i lärarutbildningen är vi fullständigt överens om.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.