Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

en nordisk miljöunion

Interpellation 2000/01:136 av Erlandsson, Eskil (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-23
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2001-02-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 november

Interpellation 2000/01:136

 av Eskil Erlandsson (c) till utrikesminister Anna Lindh om en nordisk miljöunion

Miljöproblemens gränsöverskridande karaktär gör att samarbete över nationsgränserna är ett absolut måste. Den tyska utrikesministern Joschka Fischer har pratat om att vissa länder ska kunna gå före när det gäller den europeiska integrationen. För Fischers del handlar detta främst om frågor som rör ekonomi och handel. Centerpartiet anser att Sverige bör ta den tyska utrikesministern på orden och tillsammans med de övriga nordiska länderna gå före och bilda en nordisk miljöunion. I Norden finns en likartad syn på miljöfrågorna vilket gör att förutsättningarna för att bilda en miljöunion är extra goda.

Bildandet av en nordisk miljöunion skulle kunna tjäna som ett viktigt exempel på hur nationsgränser inte stoppar miljöarbetet. Utöver att leda till konkreta resultat samt tjäna som ett gott exempel på miljöområdet skulle detta kunna innebära stora affärsmöjligheter för svenska och nordiska företag. Genom att stimulera innovation och ligga i fronten för en framåtsyftande lagstiftning kan Norden visa att det är ekonomiskt sunt både för företag och samhälle att skydda miljön.

En av de viktigaste frågorna för denna nordiska miljöunion är att arbeta med klimatfrågan. Som ett led i detta skulle en av miljöunionens första och viktigaste uppgifter vara att införa ett system för handel med utsläppsrätter i Norden och eventuellt Baltikum. Den nordiska miljöunionen skulle kunna tjäna som exempel för en kommande handel med utsläppsrätter i EU. Därtill ska miljöunionen givetvis arbeta med många andra angelägna miljöfrågor.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att utveckla möjligheten till flexibel integration och skapa en nordisk miljöunion?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2000/01:136, en nordisk miljöunion

Interpellationsdebatt 2000/01:136

Webb-tv: en nordisk miljöunion

Protokoll från debatten

KJELL LARSSON (Miljöminis)
Anf. 25 KJELL LARSSON (Miljöminister)
Fru talman! Jag har en liten kommentar till Berit Adolfsson. Formellt beslut är inte fattat om var dessa logistikcentrum ska ligga. Det är klart att beslutet inte kommer att fattas förrän man har fått frågan prövad av Konkurrensverket. Däremot har man gjort en av- siktsförklaring från Apotekets sida, nämligen att åtminstone fyra av dessa logistikcentrum ska ligga på de orter där regementen läggs ned av sysselsättnings- politiska och regionalpolitiska skäl. Men beslutet är ännu inte fattat, och avgörandet är inte gjort. Frågan är om detta är en utvidgning av monopolet eller inte. Innebär detta att partihandeln inte kan fort- sätta? Kan partihandeln fortsätta genom att helt enkelt distribuera till logistikcentrumen, eller är partihandeln helt beroende av att också svara för distributionen till de enskilda apoteken? Det är grundfrågan. Jag kan inte förstå annat än att partihandeln - ock- så de två företag som faktiskt delar på hela verksam- heten - skulle kunna samarbeta med apoteken och fungera som partihandlare också med logistikcent- rum. Men det är det som är frågan för Konkur- rensverket. Vi får som sagt anledning att reflektera när vi får dess yttrande.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 26 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Eskil Erlandsson har frågat utrikes- ministern om vilka åtgärder hon avser att vidta för att utveckla möjligheten till flexibel integration och skapa en nordisk miljöunion. Arbetet inom regering- en är så fördelat att det är jag som ska svara på inter- pellationen. Jag håller med Eskil Erlandsson om att de gräns- överskridande miljöproblemen ger upphov till ett stort behov av samarbete över nationsgränserna. Miljöfrågorna har och har haft ett stort utrymme i de nordiska ländernas politik och under årtionden har vi i Norden samarbetat inom miljöområdet. Några av de tankar som Eskil Erlandsson tar upp i sin interpellation återfinns i det nordiska miljösamar- betet, t.ex. att samarbetet ska medföra större nordisk nytta än om länderna agerar var för sig. Principen om nordisk nytta omfattar även nordiskt agerande i inter- nationella sammanhang som i lämpliga delar sker samordnat eller gemensamt. Vidare avses den inom Norden högsta tillämpade ambitionsnivån ge vägled- ning åt både det nationella miljöarbetet och det nor- diska agerandet i internationella miljösammanhang. Under hösten togs ett nytt nordiskt miljöhand- lingsprogram fram. På de nordiska statsministrarnas uppdrag utarbetades också en strategi för hållbar utveckling i Norden. De områden som omfattas är sådana där Norden har särskilt goda förutsättningar att nå resultat och där det nordiska samarbetet skapar ett särskilt mervärde. Nordiska rådet anordnar även ett särskilt temamöte om hållbar utveckling - Ett bärkraftigt Norden - i Oslo den 2-3 april i år. Det nordiska miljösamarbetet fungerar enligt min mening mycket bra både i sak och politiskt. Eskil Erlandssons förslag om att bilda en nordisk miljöuni- on är i praktiken redan i det närmaste genomfört och det finns därför inget behov av att ytterligare formali- sera det nordiska miljösamarbetet. Jag kan också nämna att flera nordiska institutioner gör stor nytta i miljösamarbetet, bl.a. det nordiska miljöfinansie- ringsbolaget och den nordiska investeringsbanken. Vad gäller klimatfrågan skulle jag vilja understry- ka att det inom ramen för det nordiska ministerrådet och Baltic Sea Region Energy Cooperation - BAS- REC - redan pågår ett integrationsarbete på klima- tområdet. Arbetet går ut på att utveckla planerna på ett försöksområde - en testing ground - för de flex- ibla mekanismerna i Östersjöområdet.
KJELL LARSSON (Miljöminis)
Anf. 27 KJELL LARSSON (Miljöminister)
Fru talman! Låt mig börja med att tacka miljömi- nistern för svaret, även om jag anser att ministern på något sätt missat kärnan i interpellationen. Onekligen är det så att samarbete över nationsgränserna är nöd- vändigt för att komma till rätta med många av de miljöproblem som människan skapat och kommer att skapa. Jag är medveten om att det inom Norden och i Östersjöregionen pågår en mängd olika samarbeten på olika områden - bl.a. på miljösidan. Men det är här jag menar att ministern missar poängen med in- terpellationen och de tankar som förs fram i densam- ma. Genom ett djupt samarbete kan de nordiska län- derna bättre än nu driva övriga EU och Europa fram- för sig vad gäller miljöområdet. Vad ministern pratar om i sitt svar är ju bara vad det nuvarande arbetet har för nytta för de nordiska länderna. Den nordiska miljöunionen är ett exempel på en flexibel integration, precis som t.ex. EMU anses vara. Det skulle innebära att Norden verkligen skulle kunna gå före på miljöområdet, något som med dagens ut- formning av EU inte alltid är möjligt. Jag vill på intet sätt hålla med miljöministern om att det jag efterlyser i min interpellation i praktiken är uppfyllt. Den nordiska rösten måste göras starkare på flera områden, varav miljöområdet torde vara ett av de viktigaste. För inte kan väl miljöministern mena att den nordiska rösten alltid är enad och stark vad gäller miljöfrågor och deras integration i alla sam- hällssektorer i vårt samhälle? Norden är till sin folkmängd ett litet område, och det gör behovet av att ingå allianser och av att skapa slagkraftiga samarbeten än större än för länder och områden som har flera gånger större befolkning än vad vi har här hos oss. Ett mer formaliserat samarbete i form av en mil- jöunion skulle kunna ge oss den styrka som behövs för att driva andra framför oss vad gäller en verk- ningsfull och långsiktig politik för en hållbar utveck- ling.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 28 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Jag känner mig plötsligt lite osäker på vad Eskil Erlandsson syftar till med sin interpellation. Vad gäller flexibel integration inom ramen för EU- samarbetet kan man naturligtvis tänka sig att de nor- diska EU-länderna går före. Jag har faktiskt lekt med den tanken själv. En nackdel med det är att den unio- nen, om man nu ska kalla det en union, inte skulle kunna omfatta Norge och Island utan endast Finland, Sverige och Danmark såsom EU-medlemmar. Det vi har nu är ett mycket intensivt samarbete som inte bara omfattar de traditionella nordiska län- derna inklusive Norge och Island utan också innebär ett väldigt gott samarbete och goda kontakter med Grönland och Färöarna, vilket jag ser som en stor fördel i detta samarbete. Jag hoppas att Eskil Erlandsson förtydligar sin ambition i nästa inlägg. Är det en flexibel integration inom EU som avses finns de nackdelar som jag har nämnt. Är det en bredare union som avses menar jag att vi har kommit väldigt långt i riktning mot att etablera en sådan, om man nu vill kalla det union. En viktig poäng hos Eskil Erlandsson, som jag verkligen skriver under på, är behovet för de mer avancerade länderna i miljöpolitiken att, som Eskil Erlandsson uttryckte det, driva de andra länderna framför sig. Jag kan lova Eskil Erlandsson att det EU- samarbete vi har fungerar väldigt mycket på det sät- tet. De nordiska länderna är tillsammans med ytterli- gare några medlemsländer lite grann av föredömen och verkar väldigt mycket för att försöka driva på de andra länderna och få dem med på mer progressiva inriktningar i miljöpolitiken. Det är möjligt att man kan göra mer i det avseen- det, men jag lovar Eskil Erlandsson att EU- samarbetet fungerar så särskilt, tror jag man kan säga, på just miljöområdet.
KJELL LARSSON (Miljöminis)
Anf. 29 KJELL LARSSON (Miljöminister)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag på något sätt tycker att dagens interpellationsdebatt lik- nar miljöministerns debattinlägg i Dagens Nyheter under den gångna helgen. Det verkar inte riktigt som om miljöministern vill ta till sig eller har förstått vad jag skrev om i min interpellation, på samma sätt som miljöministern såvitt jag förstår inte förstod vad vi skrev i vår DN Debatt-artikel. Men det är knappast någonting jag kan göra någonting åt. Det är mot bakgrund av just utformningen av EU som en flexibel integration i en nordisk miljöunion blir spännande, anser jag, och öppnar möjligheter för en framåtsyftande politik där miljön integreras i alla samhällssektorer. Jag ser det som viktigt att den flexibla integratio- nen inte bara kommer att handla om ekonomi och handelsfrågor, som nu är fallet när det gäller exem- pelvis den tyska utrikesministerns uttalanden. Miljö- frågorna och deras genomsyrande av alla sektorer i samhället måste få en större tyngd. En nordisk mil- jöunion är, som jag ser det, ett första steg i detta. Även om miljöministern låter påskina att allt är bra på miljösidan måste det ändå, miljöministern, finnas saker och ting som kan göras bättre och framföras med bättre kraft och större tyngd. Jag tror att en nor- disk miljöunion är ett sätt att göra de här sakerna bättre så att vi på så sätt kan få en bättre tyngd bakom oss och kan skjuta de andra länderna framför oss, som vi dessutom tycks vara överens om. En annan sak är att en nordisk miljöunion skulle kunna betyda mycket för de nordiska företagen, som skulle kunna sporras på ett bättre sätt än i dag för att ta fram bättre produkter och bättre tjänster till de invånare som bor i våra nordiska länder men också för att vi ska kunna bli nettoexportörer av en renodlad miljöteknik och inte som vi är i dag nettoimportörer. Detta säger jag med tanke på att vår regering, som miljöministern ingår i, inte än har skjutit till de peng- ar som behövs för att vi ska komma ifrån de saker som Miljöexportutredningen föreslog en gång. Det kanske vi skulle kunna göra om vi slog oss samman i en nordisk miljöunion med våra grannar.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 30 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Eskil Erlandsson känner mig tillräck- ligt väl för att inse att jag inte tycker att allting är okej inom miljöområdet. Det finns många stora brister, och det finns all anledning i världen att försöka att utveckla miljöpolitiken, inte minst utveckla det inter- nationella miljösamarbetet i Norden, i Europa, i värl- den. Jag lägger ned ganska mycket av min tid och mitt engagemang på just detta. Jag fick inte riktigt något svar från Eskil Erlands- son på vad han avser. Handlar det om en flexibel integration inom EU där inte Norge och Island, för att inte tala om Grönland och Färöarna - Färöarna kom- mer in indirekt via Danmark än så länge - kan vara med? Eller talar vi om en nordisk miljöunion för hela Norden? Om vi talar om det sist nämnda är det väl- digt svårt att förena den tanken med interpellationen, som utgår från den flexibla integrationen inom EU. Och talar vi om det sist nämnda alternativet hävdar jag att vi har kommit långt i riktning mot vad som skulle kunna kallas för en nordisk miljöunion, där vi inte minst har funderat på, diskuterat och utvecklat en hållbarhetsstrategi för att integrera miljöhänsynen inom alla sektorer. Sedan frågan om miljöexport. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att försöka stimulera miljöteknik för vår egen skull men också för att hävda oss på exportmarknaden. Jag tror inte att det är så illa att vi är nettoimportörer av miljöteknik. Jag har framfört det till de olika organisationer som ansvarar för mil- jöteknikexporten, och de protesterar mot den beskriv- ningen. Dessutom ser vi i dag en ganska positiv ut- veckling när det gäller miljöteknikexporten. Jag är naturligtvis mottaglig för alla tänkbara idé- er från Eskil Erlandsson om vad vi skulle kunna göra ytterligare för att förstärka det här viktiga området.
KJELL LARSSON (Miljöminis)
Anf. 31 KJELL LARSSON (Miljöminister)
Fru talman! Vad gäller den flexibla integration som jag talat om kan jag säga att när vi talar om EU- sammanhang förutsätter vi självklart att länderna är med i den gemensamma unionen. Vi kan inte vända oss till dem som inte har blivit medlemmar i vår uni- on ännu. Det utesluter i sig de länder som inte är med, men det hindrar ändå inte att vi även framgent kan ha och ska ha ett samarbete med de länder som ännu inte har valt att vara med i den europeiska unionen. Jag hoppas att miljöministern tar den här inter- pellationen på allvar, för den är ämnad att rikta upp- märksamheten på en problematik som jag tror att vi kommer att få brottas med under överskådlig framtid. Det är inte okej på alla de områden som vi talar om när vi diskuterar miljö i olika sammanhang, utan det gäller att vi driver frågorna, gör det fort och gemen- samt, och detta därför att vi i det europeiska perspek- tivet är väldigt små. Vi har därvid inte den talan som de idéer som vi för fram med jämna mellanrum egentligen borde förtjäna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.