Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Elpriserna och basindustrins konkurrenskraft

Interpellation 2006/07:266 av Eriksson, Alf (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-26
Anmäld
2007-01-30
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-02-01
Sista svarsdatum
2007-02-16
Besvarad
2007-02-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 januari

Interpellation

2006/07:266 Elpriserna och basindustrins konkurrenskraft

av Alf Eriksson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Näringsministern har vid information till riksdagens näringsutskott den 23 januari 2007 meddelat att regeringen bejakar en europeisk energipolitik, med en sammankoppling av de europeiska elnäten. Konsekvensen av detta blir att det sker en utjämning av elpriserna inom Europeiska unionen och att Sveriges förhållandevis låga elpriser därmed ökar kraftigt – detta då elproducenterna rimligtvis kommer att leverera ström till den som betalar mest enligt marknadens principer.

Därmed blir det inte längre en fråga om tillgång till nationell elproduktionskapacitet som avgör konsumentpriserna och prisökningarna kommer att få allvarliga konsekvenser för den elintensiva svenska basindustrin som dessutom ligger i utkanten av de stora marknaderna.

Genom det statligt ägda Vattenfall finns dock även framöver ett instrument för att erbjuda svensk industri konkurrenskraftiga elpriser på kommersiella grunder och utan att det kommer i konflikt med EU:s konkurrensregler. Min fråga till näringsministern lyder därför som följer:

Använder, eller kommer näringsministern att använda, Vattenfall som ett instrument för att genom långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor säkra svensk basindustris konkurrenskraft?

Debatt

(15 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:266, Elpriserna och basindustrins konkurrenskraft

Interpellationsdebatt 2006/07:266

Webb-tv: Elpriserna och basindustrins konkurrenskraft

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 49 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Alf Eriksson har frågat mig om jag avser att använda Vattenfall som ett instrument för att genom långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor säkra basindustrins konkurrenskraft. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen bejakat en energipolitik som innebär utökad sammankoppling mellan de europeiska elnäten vilket Eriksson bedömer leder till högre elpriser i Sverige. Låt mig först säga att basindustrin är av stor betydelse för svensk sysselsättning och tillväxt. Vattenfall är som en stor aktör naturligtvis också viktig för industrin, men förhållandet är ömsesidigt. Vattenfall behöver en stor och konkurrenskraftig basindustri att sälja stora volymer el till. En diskussion kring Vattenfalls roll på en avreglerad marknad och statens möjligheter att ingripa måste utgå från det ramverk som omger bolaget och regeringen. Riksdagen har beslutat att Vattenfall ska bedriva sin verksamhet så att man uppfyller marknadsmässig avkastning i hela företaget. Vidare stipulerar statsstödsregler och konkurrenslagstiftning att ett statligt företag måste konkurrera på samma villkor och med samma krav som privata aktörer. Lösningen på basindustrins konkurrenskraft ligger inte i statliga direktiv till ett konkurrensutsatt bolag eller i en stängd, nationell marknad för specifikt energi i Norden. En gemensam marknad i EU och fria rörligheter kan inte börja begränsas i bara energisektorn. Vattenfall kan tack vare sin storlek, riskspridning och finansiella muskler erbjuda basindustrin långa avtal på konkurrenskraftiga villkor och gör det också utan att staten behöver ingripa med olika direktiv. Vattenfall har ur ett strikt affärsmässigt perspektiv de senaste tre åren tecknat långa avtal, i vissa fall upp till tio år, med basindustrin på en volym över 85 terawattimmar el. Vattenfall investerar också stort i ny förnybar produktion och planerar investeringar i befintlig produktion. Totalt finns ambitioner som skulle ge ett tillskott på mellan 16 och 19 terawattimmar el mellan 2002 och 2016. Om allt realiseras innebär det investeringar i Sverige på över 80 miljarder kronor varav hälften i förnybar elproduktion. Jag och Vattenfall delar synen att det är en framgångsrik strategi att arbeta tillsammans med basindustrin för att teckna långa avtal på konkurrenskraftiga villkor. Det finns därför ingen anledning för mig att vidta specifika åtgärder mot just Vattenfall.
Alf Eriksson (S)
Anf. 50 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret, även om jag inte blev speciellt tillfredsställd av det. Bakgrunden till interpellationen är att flera av våra elintensiva basindustrier anser sig tvingade att lägga ned verksamheten i Sverige på grund av de höga elpriserna och flytta till länder som kan erbjuda bättre villkor. De anställda vid de företagen ser sina jobb och sin trygghet hotade. De vet att den socialdemokratiska regeringen satte press på statligt ägda Vattenfall att avtalsvägen träffa långsiktiga avtal med vår elintensiva basindustri så att den kan ha kvar sin konkurrenskraft i Sverige. När vi hör näringsministern uttala att hon inte tänker agera i frågan utan säger att hon inte kommer att ställa några andra krav på statligt ägda Vattenfall än på andra privata elproducenter blir naturligtvis oron stor. Herr talman! Det är den verklighet som basindustrin och de anställda upplever. Jag känner samma oro. Även om vi ständigt genomgår strukturförändringar har vår basindustri en framtid i Sverige. Vår välfärd är till stor del uppbyggd på förädling av råvaror från skogen och av malmen. Det har varit möjligt genom god tillgång på relativt billig elenergi, främst från vattenkraften. Om de förutsättningarna drastiskt ändras kommer vi att tappa en del av vår basindustri och därmed många jobb och stora exportinkomster. Något som också oroar är ministerns oreserverade stöd till en europeisk gemensam elmarknad. Det finns ingen fungerande europeisk elmarknad. En snabb anslutning till denna bristfälliga marknad resulterar bara i att de svenska elpriserna skjuter i höjden. Vi socialdemokrater är inte emot gemensamma marknader, men vi ska bygga ut den nordiska först. I annat fall kommer det att vara överföringskapaciteten mellan Norden och Europa som bestämmer elpriset i Sverige. Med ett högt elpris i övriga Europa kommer naturligtvis våra svenska elproducenter att sälja strömmen till den som betalar mest. Då har det mindre betydelse hur stor produktion vi har. Om vi inte betalar europeiska priser får vi ingen ström till vår industri. Jag vill därför fråga ministern om hon kommer att ta några initiativ så att industrier som i sin förtvivlan uppvaktat oss, och även ministern, kan förvänta sig en lösning på sina energiproblem. Senast i går meddelade statsministern att Vattenfall inte är till salu. Tidigare har näringsministern uttryckt att hon ska överväga möjligheten att sälja delar av Vattenfall till den elintensiva industrin. Pågår de övervägningarna fortfarande? Till vilket pris skulle en sådan försäljning ske? Är det till marknadspris, som industrin nu protesterar mot, eller till något annat? Vi är mycket nyfikna på hur regeringen tänker.
Berit Högman (S)
Anf. 51 Berit Högman (S)
Herr talman! Häromdagen träffade jag en industriman hemma i Värmland som jag samtalar med då och då. Han har gedigen erfarenhet från basnäringen. Han sade ungefär så här: För sex sju år sedan var det nog få i min bransch som trodde att jobben skulle bli kvar i Sverige. Nu är vi säkra på att det blir så. Han angav flera skäl, men han uttryckte också oro för energipriserna. Jag kan vara bekymrad för att den nya regeringens inriktning och prat om en växande tjänstesektor och nya jobb egentligen döljer en tanke att vi inte behöver en basindustri i Sverige på det sätt som vi betecknar basindustrin i dag. För mig och för oss socialdemokrater är det självklart att basindustrin är en förutsättning för det växande tjänstesamhället. Det har visat sig hittills och det kommer att visa sig framgent. Ju färre tydliga tecken politiken visar på att basnäringen är nödvändig desto större risk är det att man fortsätter att tro att basnäringen inte har någon framtid i Sverige. Industrimannen lyfte fram branschprogrammen och en del andra satsningar som exempel på vad som hade hjälpt till, men varnade för industrisektorn. Min fråga blir: Kan du i dag, Maud Olofsson, ge ett tydligt besked till basnäringen, till Rottneros - Utansjö eller mitt Rottneros i Rottneros - att basnäringen är viktig och att den är en prioriterad verksamhet också för den borgerliga regeringen?
Hans Stenberg (S)
Anf. 52 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Basindustrin är, trots utvecklingen av tjänstesektorn, fortfarande ryggraden i svensk ekonomi. Jag kommer från den mest elintensiva regionen i landet, Västernorrland. Där har vi en oerhört stor vattenkraftsproduktion men också en oerhört stor ansamling av elintensiva industrier. Därför har jag som riksdagsledamot haft många anledningar att ha täta kontakter med basindustrins företrädare. I de diskussionerna har energifrågan och elpriserna ständigt dykt upp som den viktigaste frågan för basindustrins framtid. Väldigt samfällt säger man, oavsett vilket företag man har talat med, att det under senare år har varit så att om man från basindustrins sida velat teckna ett långsiktigt avtal har det inte funnits något annat alternativ än Vattenfall. De andra, som exempelvis Eon, har lämnat priser på sådana nivåer att det har varit detsamma som nedläggning att försöka driva verksamheten med dem. Regeringen kan naturligtvis inte detaljstyra och säga åt ett statligt företag att teckna avtal med ett visst bolag. Det ska inte regeringen göra. Men regeringen måste uttala en vilja och inriktning till Vattenfall att inte bara jobba kortsiktigt utan även långsiktigt och se till att man får långa avtal i den industri som faktiskt är ryggraden i svensk ekonomi. Det här är alldeles för viktiga frågor för att man ska avfärda dem med något slags ideologiskt resonemang om att marknadskrafterna ska styra. Det finns faktiskt skäl för en ägare att vara aktiv och tänka långsiktigt även på de elproducerande bolagen. Det är ju inte säkert att man långsiktigt får de högsta vinsterna i ett bolag genom att ta ut så höga priser av industrin så att den läggs ned i landet. Då försvinner ju faktiskt avsättningen för energiproduktionen på lång sikt. I mitt län har vi nu ett läge där två av våra pappersindustrier är på väg att läggas ned. Energipriserna är åtminstone i det ena fallet en avgörande faktor. Ett annat exempel är Kubal, Sveriges enda aluminiumsmältverk, som under den tidigare regeringen fick ett långsiktigt avtal med Vattenfall som gör att man nu kan trygga verksamheten, bygga ut och se en väldigt ljus framtid för företaget. Det är därför viktigt att den nuvarande regeringen nu lägger ideologiska hänsyn åt sidan och ser praktiskt på den här frågan. Vattenfall måste få sådana tydliga och klara signaler att man fortsätter att teckna långsiktiga avtal med basindustrin på internationellt konkurrenskraftiga grunder.
Krister Hammarbergh (M)
Anf. 53 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Det är klart att man som norrbottning vill ta till orda när energipriser och basindustri kommer upp. Situationen är naturligtvis densamma i många av Norrlandslänen. Vi kan nämna LKAB som förbrukar ungefär 1 procent av den totala energiproduktionen i landet. Elpriserna är av största vikt. Jag blir ändå förvånad över att mina socialdemokratiska riksdagskolleger, som tidigare var så tysta, tar till orda nu. Tidigare sade ni ju ingenting trots de problem industrin sade sig ha. Varför reagerade ni inte när er partiledare under valrörelsen ganska tydligt uttalade att de höga energipriserna inte var en slump utan faktiskt meningen? Detta måste rimligen innebära att det vi nu ser är resultatet av en socialdemokratisk energipolitik. Vi moderater ville under hela förra mandatperioden få till stånd en bred energiöverenskommelse över blockgränserna. Vi tror att det för industrin är viktigt med en långsiktighet. Nu gick inte det eftersom Miljöpartiet var så pass viktiga för Socialdemokraterna. Vår näringsminister slöt tillsammans med oss en bredare energiöverenskommelse, och industrin välkomnade det. Min förhoppning är att ni socialdemokrater nu när ni har förutsättningarna med en framtida ny partiledning, kan ta ett ansvar för den samlade energipolitiken och lämna era tidigare kamrater, alltså Miljöpartiet. På det sättet tror jag att vi kan få en långsiktigt hållbar energipolitik med konkurrenskraftiga priser för vår norrländska basindustri.
Maud Olofsson (C)
Anf. 54 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Först kan jag konstatera att det var den förra socialdemokratiska regeringen som i EU drev fram att vi skulle ha en avreglerad elmarknad och en gemensam europeisk elmarknad. Det är rätt viktigt att komma ihåg det. Den förra regeringen gjorde detta med stöd av oppositionen. Att i det här läget komma och säga att det nog inte var så bra och att vi nu bara ska ha en nordisk elmarknad är ju att inte fullfölja de beslut man faktiskt tog. Det var Göran Persson som förhandlade fram detta. Jag tror att det är rätt, eftersom jag har svårt att se varför vi skulle ha en gemensam marknad på alla områden utom just på energiområdet. Jag tror nämligen att en avreglerad elmarknad på den europeiska nivån kommer att innebära ökad konkurrenskraft, och det är bra för basindustrin. Det andra jag vill säga är att basindustrin är otroligt viktig för oss. Det är ju därför jag sitter i ständiga samtal med basindustrins företrädare för att försöka hitta lösningar. När de kommer med olika idéer om vad vi ska göra är jag beredd att lyssna på dem och pröva dessa idéer. Det är mitt förhållningssätt. När det gäller energipolitiken tror jag att det är väldigt viktigt att vi slutar vara så tvärsäkra på vad som är rätt och inte rätt utan försöker att ha en öppen attityd och en öppen hållning. Det är också viktigt att basindustrin får långsiktiga spelregler, och där vill jag ge mitt stöd till Krister Hammarbergh. Skulle basindustrin känna att nu slutar vi gräla om denna fråga och försöker hitta vad som förenar oss i svensk energipolitik, då är vi villiga att diskutera vad vi kan göra gemensamt för att skapa de här spelreglerna. Sverige är ett litet land. Energifrågan är jätteviktig för Sverige men också för många andra länder. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna med en ny ledning nu känner att de också vill vara med och skapa långsiktiga spelregler tillsammans med Allians för Sverige. Dessutom ger EU en rätt bra grund för att man ska åstadkomma det. Vad säger då basindustrin? Jo, man säger att man vill ha långsiktiga spelregler och långsiktiga avtal. Jag har precis berättat att Vattenfall tecknar långsiktiga avtal med en omfattning om 85 terawattimmar. Det är rätt mycket, men för att Vattenfall ska kunna göra det måste de ha en viss storlek. Jag kan meddela kammaren att det inte bara är Vattenfall som jag uppmanar att teckna långsiktiga avtal. Jag säger det också till Fortum, Eon och andra aktörer på den här marknaden. Precis som några av mina meddebattörer här har varit inne på säger jag till företagen: Om ni vill ha kunderna kvar måste ni också se till att de kan vara kvar i Sverige, för annars har ni inga kunder. Diskussionen om långsiktiga avtal omfattar inte bara Vattenfall utan alla kraftbolag. Det investeras nu i ny energiproduktion. Det görs rejäla investeringar som kommer att tillföra vårt svenska energisystem mycket i framtiden. Jag ser framför mig att vi om vi sköter oss rätt till och med kan bli exportörer av el och energi. Men vi måste också ha en flexibilitet i vårt energisystem, så att vi för vår elproduktion inte är så beroende av bara vattenkraft och kärnkraft. Vi behöver ett tredje ben att stå på. Jag vill också att fler än bara de stora investerar. Därför har jag uppmanat svensk basindustri att delta i det investeringsprogram för ny energi som nu pågår i Sverige. Där kan vi glädjande se att basindustri investerar i till exempel vindkraft och annan förnybar energiproduktion. Det tycker jag är bra, för det ökar konkurrensen. Det vi ska göra är att underlätta för dem att komma fram i hanteringen när det gäller miljööverklaganden och annat, så att de snabbt kan få komma till skott med sina investeringar. Det viktigaste vi kan göra i det här sammanhanget är att värna svensk industri, se att svensk basindustri har en alldeles unik ställning i vår ekonomi och också skapa långsiktiga spelregler, så att de vet vad som gäller framöver.
Alf Eriksson (S)
Anf. 55 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Jag är mycket tillfreds med de planer som näringsministern redogör för när det gäller utbyggnaden av produktionen av förnybar energi. Jag delar uppfattningen att vi med de rätta styrmedlen nog kan bli exportörer. Framför allt statliga Vattenfall står för stora investeringsplaner. De har kommit till stånd för att Vattenfalls ledning har agerat efter de spelregler som den förra regeringen i samarbete med Centern och Vänsterpartiet lagt fram för den framtida energipolitiken. Förmodligen finns det ingen verksamhet som är så beroende av långsiktiga spelregler som just elproduktion. Vad säger då den nuvarande borgerliga regeringen? Numera är ju verkligheten nästan den motsatta: Nu har vi inga långsiktiga spelregler. Ni har slutit någon typ av borgfred som innebär att inga långsiktiga beslut på energiområdet ska fattas under mandatperioden. Ingen vet vad som ska hända efter 2010. Minst två av regeringens partier pratar ute i bygderna om att man ska bygga nya kärnkraftverk så snart mandatperioden är slut. Samtidigt pågår en förtroendekris för våra kärnkraftverk. När vi träffar industriföreträdare får vi höra att de är övertygade om att också näringsministerns eget parti är på väg att svänga i denna fråga och släppa fram nya kärnkraftverk i Sverige. Herr talman! Detta är förödande för investeringarna i den framtida elproduktionen. Vem vågar göra de stora satsningarna på förnybar energi om vi inte vet att vi får konkurrens från framtida nya kärnkraftverk i Sverige? Så här kan vi inte ha det. Det måste nu komma besked från regeringen. Blir det någon nybyggnation av kärnkraftverk i Sverige, ja eller nej? Vi hade en mycket bra långsiktig energipolitik som vi socialdemokrater och marknaden trodde var stabil eftersom den var blocköverskridande. Men den försvann. Tydligen var makten viktigare än spelreglerna. Tillsammans får avsaknaden av spelregler och ett reservationslöst närmande till den europeiska elmarknaden stora konsekvenser för vår basindustri. Det enda styrmedel som återstår för det svenska folket är det statligt ägda Vattenfall. Jag återkommer till frågan: Vad kommer att hända med Vattenfall? Även här svävar vi i okunskap. I majoritetstexten till näringsutskottets betänkande som antogs här i riksdagen före jul står: I nuläget är det inte aktuellt att sälja bolaget. Hur länge är "nuläget"? Det står också att staten bör kvarstå som huvudägare. Är det så att delar av Vattenfall är på gång att säljas? Svaret är viktigt.
Berit Högman (S)
Anf. 56 Berit Högman (S)
Herr talman! Alf Eriksson tar upp nyckelfrågan i energipolitiken, nämligen långsiktigheten, spelreglerna som gör att industrin och aktörer förmår att se vad man har att rätta sig efter. Om Krister Hammarberghs minne är kort må det vara honom förlåtet. Men jag är övertygad om att Maud Olofsson kommer ihåg att den förra långsiktiga energiuppgörelsen var blocköverskridande. Att komma nu och påstå att vi inte har eftersträvat blocköverskridande energipolitik är verkligen att hantera sanningen väldigt vårdslöst, Krister Hammarbergh. Om vi får besked om vad alliansregeringen har för långsiktig politik kan vi också ta ställning till den. Men så länge vi inte får ett enda besked om vare sig kärnkraften, Vattenfalls framtid eller kolkraften, som debatterades tidigare på förmiddagen här i dag, är det omöjligt att förstå vad det är vi tar ställning till. Vi förstår basindustrins oro över framtiden. Den är precis lika okunnig och villrådig som vi är i detta läge. Efterlysningen är, Maud Olofsson, ett besked om detta. Jag beklagar den ställning ni har tagit, nämligen en icke-politik i hela fyra år.
Hans Stenberg (S)
Anf. 57 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Till Krister Hammarbergh vill jag säga att det skulle vara märkligt om jag inte tog upp den här frågan nu, eftersom jag så konsekvent har drivit den oavsett vilka som har haft regeringsmakten under de snart 16 år som jag har suttit i riksdagen. Jag har plågat alla tidigare energiministrar. Jag kommer också att plåga den nuvarande. Det lovar jag. Det är väldigt bra att man satsar på att bygga ut ny energiproduktion. Det är viktigt. Det är också viktigt att man håller trycket uppe på Vattenfall när det gäller att se till att teckna långsiktiga avtal. Det är jättebra att Maud Olofsson tar upp frågan om de privata bolagen och att det är viktigt att också de tecknar långsiktiga avtal. Men vi har hittills sett väldigt lite resultat och att man faktiskt gör det. Jag tror inte att man ska ha alltför stora förhoppningar på det. Man kan fundera över energipriser och liknande. Det finns en enormt stor sparpotential när det gäller energin i exempelvis hushållssektorn. Jag ser bara själv hur mycket ström jag gör av med i mitt hushåll jämfört med vad mina föräldrar gjorde, på saker som kanske inte alltid är nödvändiga och som kanske går att göra lite smartare. För basindustrin, som i många fall har elenergin som en råvara, är det inte lika lätt, även om man ska göra allt man kan för att spara också där. Därför måste man ha rimliga priser till basindustrin och ge tydliga direktiv till Vattenfall, som självklart också måste behållas helt i statlig ägo. Annars tappar vi också den möjligheten att styra.
Krister Hammarbergh (M)
Anf. 58 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Jag skulle aldrig drömma om att påstå att Berit Högman skulle ha ett kort minne. Men ibland kanske man minns det man vill minnas. Jag vill påminna lite grann om det vi höll på med i näringsutskottet, bland annat du och jag, i våras. Jag vill påminna om den småskaliga vattenkraften och de gröna elcertifikaten. Det fanns en uppgörelse, och ni hade våndor. Plötsligt hade ni lovat två olika saker. Ni valde en partner, och den partner ni valde hette Miljöpartiet. Jag tror fortfarande att det är väldigt viktigt att vi har en stor och bred energiöverenskommelse. Därför är det bra, Hans Stenberg, att du driver på. Jag tycker att du ska fortsätta att driva på. Men gör jobbet internt! Jag tror att det är där du gör störst nytta för svensk industris bästa. Då har ni möjlighet att lämna pardansen med Miljöpartiet när det gäller energipolitiken.
Börje Vestlund (S)
Anf. 59 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Man kan inte låta bli att kommentera en del saker i det här sammanhanget. Industrin välkomnade alliansens politik, sades det. Alliansen hade ingen gemensam politik. Den hade en gemensam politik om vad de ska göra med kärnkraften några år framåt. I övrigt fanns ingenting i politiken, utan den var tom och innehållslös. Vi ser heller inte några konkreta förslag från alliansen. Man har inte bara haft hösten på sig, utan man hade kunnat göra det under våren. Men vi ser ingenting. Vi ska ha en öppen attityd och hållning och klara problemen internt, säger Krister Hammarbergh. Det tycker jag är väldigt intressant. Man skulle internt kunna komma fram med några fräscha förslag. De har vi inte sett än från alliansens sida. I stället säger ni till oss att vi ska göra det internt och tillsammans med er. Det tycker jag är att inte spela med öppna kort. Vi har haft en blocköverskridande överenskommelse på det här området. Herr talman! Jag begärde i första hand ordet för att ställa frågan: Varför lär vi oss ingenting när det gäller frågorna om att öppna för europeiska marknader? Vi har ju erfarenhet, herr talman. Näringsministern kan ändå inte ha varit blind för de problem vi har haft när vi har öppnat för gemensamma europeiska marknader. Vi har gjort det på järnvägens område, flygets område och teleområdet. Vi har också märkt att vi inte har varit jämlika mellan länderna. Tvärtom har problemen varit ganska uppenbara. Ska vi göra samma misstag och bara säga: Vi är för en europeisk marknad, utan att sätta frågetecknen? Hur fungerar de andra europeiska ländernas elmarknader? Vad är det för villkor där? Är det staten som har gått in och äger också en del av den? Hur mycket subventionerar staten där? Är det stora bolag som står i farstun och vill komma in och köpa våra elbolag? De frågorna måste vi ställa oss. Annars riskerar vi att inte få den fria marknaden. Vi riskerar att få en marknad där vi inte är jämställda. Vi har sett det på många områden. Jag hoppas verkligen att näringsministern i sin klokhet inte gör samma misstag igen. Jag ser jättegärna en europeisk marknad. Men vi måste också slå vakt om vår Nordenmarknad och se till att den inte bara försvinner bort. Vi ska ha en gemensam europeisk marknad, och där har vi svårt att kunna påverka. Vi måste vara försiktiga och inte göra om samma misstag, herr talman.
Maud Olofsson (C)
Anf. 60 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vi kan börja med den europeiska och avreglerade elmarknaden. Jag vill bara påminna om att det var den förra socialdemokratiska regeringen som genomförde allt detta. Om ni är missnöjda med det som Göran Persson förhandlade fram i EU - rikta den kritiken mot er egen partiledare! Det är han som har tagit fram det här. Jag kan bara beklaga att ni inte ser att just energin är en del av den europeiska marknaden. Jag kan bara beklaga att ni inte ser att en ökad konkurrens på en europeisk elmarknad naturligtvis också kan leda till en större prispress. Jag vill påminna om att det EU-kommissionen nu gör är att granska konkurrenssidan ordentligt när det gäller energimarknaden, vilket jag tycker är otroligt bra. Men om ni har sådan kritik att rikta mot avregleringen och den öppning av EU:s elmarknad som ni nu framför här, så rikta den mot er egen partiledning! Det är ju ni som har genomfört allt det här. Den andra delen handlar om långsiktiga spelregler. Jag vill påminna om att det, precis som jag har sagt i mitt svar, sker stora investeringar nu. Det är det som lugnar svensk basindustri. Man ser att vi nu tillför runt 80 miljarder kronor i nya investeringar. Det kommer att öka tillgången på energi och el på marknaden, vilket är mycket bra. Det vi behöver göra för att snabba på den här delen är att öka tillståndsgivningen och snabbheten i den. När man ska bygga vindkraftverk och annat är det jättelånga handläggningstider för att få fram investeringarna. Vi måste se till att man snabbar på detta och att det kommer fram fortare. Det är viktigt att framhålla att mycket rör förnybart bland de investeringar som sker. Det är helt i linje med den energipolitik som nu förs på Europanivå. Det är också positivt. 50 procent av vår elproduktion kommer från vattenkraften och 50 procent från kärnkraften. Tänk om kärnkraften hade råkat ut för de problem som man nu har råkat ut för i sommar, höst och vinter under en kall vinterperiod och vi hade haft lite vatten i våra vattenreservoarer! Då hade vi haft en mycket besvärlig situation. Det är därför jag är så noga med att prata om trygghet. Vi har vattenkraften, vi har kärnkraften och vi måste få ett tredje ben - det förnybara. Då kan vi känna trygghet också från basindustrins sida när det gäller energiproduktionen. När det gäller långsiktigheten vill jag rikta en fråga till Socialdemokraterna: Är ni beredda att göra upp med oss om detta nu? Vi har sagt att vi inte stänger några kärnkraftverk. Vi startar inga nya. Vi satsar på energieffektivisering. Vi satsar på förnybart. Vi satsar på förnybart både när det gäller energin och när det gäller bränslen. Är det en uppgörelse som ni kan vara med om? Då välkomnar jag det, för jag tror att vi behöver de långsiktiga spelreglerna. Det är bra om ni kan ge besked om det här i kammaren i dag. Om vi ska kunna komma framåt i det här tror jag att vi behöver en gemensam världsbild. Det vi investerar i i dag har ett helt annat pris- och kostnadsläge än när man investerade i vattenkraften i Sverige för ett antal år sedan. Jag tror att det är viktigt att se det för alla som ska investera. Jag hoppas att det är fler än Vattenfall, Fortum och Eon som kommer att vara energiaktörer framöver. Jag hoppas att vi får fler som gör som Basel gör nu så att det blir fler som går in och investerar. Det kommer också att förbättra konkurrensen. Jag tror att svensk basindustri känner sig rätt lugn med det företagsklimat som växer fram nu i Sverige där vi ser till att det är lönsamt och bra att vara företagare i vårt land. Men vi för också en energipolitik där vi ser mer långsiktigt och där vi lyssnar mer på varandra. Vad är det som behöver göras för att vi ska kunna klara det här? Jag tycker att det är bra att Vattenfall och andra aktörer nu tecknar långsiktiga avtal. Jag kommer att fortsätta att föra dialogen både med kraftindustrin, med de fackliga organisationerna och med svensk basindustri för att nå resultat. Vi är på god väg att göra det.
Alf Eriksson (S)
Anf. 61 Alf Eriksson (S)
Herr talman! Som tidigare sagts har svensk basindustri haft fördelen att ha tillgång till relativt billig energi, i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer. Det har kompenserat det faktum att vi ligger långt ifrån de stora marknaderna och har större transportkostnader. Genom den stora andelen billig vattenkraft som vi har i vårt energisystem bör vi också i fortsättningen kunna ge den elintensiva basindustrin en kompensation för dessa högre transportkostnader. Det är i grunden vad debatten har handlat om, och min fråga har varit om ministern är beredd att som ägare påverka Vattenfall så att konkurrenskraftiga avtal inom industrin kan komma till stånd. Ministern har redogjort för Vattenfalls planer som gjordes upp under den socialdemokratiska regeringen. Då var vi överens, och de planerna är mycket bra. Det som har tillkommit nu är de konstiga reglerna för framtiden. Vänd inte frågan mot socialdemokratin! Det är inte vi som talar om utbyggnad av kärnkraft till 2010. Det är den frågan som ställer allt på ända. Detta måste regeringen själv reda ut och komma med besked om, helst i morgon.
Börje Vestlund (S)
Anf. 62 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Återigen: Hade Maud Olofsson varit närvarande i EU-nämnden hade hon kanske vetat vad som hade hänt i den europeiska politiken. I detta sammanhang var det så att det fattades ett principbeslut om att ta fram ett elpaket. Det är just det elpaketet som håller på att plockas fram, med utgångspunkt från EU:s grönbok om energi. Det är det man håller på att utarbeta detaljerna kring. I sin iver att alltid i alla sammanhang i alla debatter hävda att hon inte är skyldig till något i svensk politik, förutom det som är bra förstås, skyller Maud Olofsson allt på oss socialdemokrater. Det börjar ärligt talat bli ganska tjatigt. Det vi frågar om i debatten är vad regeringen avser att göra. Det vill vi ha svar på, inte hur illa vi har skött landet - om vi nu har gjort det, det återstår att se. Jag vill fortsätta med konkurrensen och konkurrenssituationen på de olika marknaderna, som med rätta har avreglerats. Där har vi varit snabba på betet och huggit direkt. Vi har fått en mycket konstig situation där vi ibland har blivit uppköpta av stora europeiska bolag och tappat kontrollen över dessa bolag. Andra länder har inte avreglerat lika snabbt. Detta är avgörande, Maud Olofsson. Är Maud Olofsson beredd att åtminstone inte gå före det övriga Europa? Det är viktigt. Vi har gått före, och de andra länderna har kommit långt efter. I och med det har de haft en starkare position för de har fortfarande haft sina bolag kvar på sin marknad.
Maud Olofsson (C)
Anf. 63 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det är viktigt att vi klarar ut detta med EU:s marknad. Det var Göran Persson som förhandlade fram allt detta. Det var er egen partiledare som förhandlade fram en avreglerad elmarknad. Det är Göran Persson som har varit med och tagit fram detta så att vi har en mer avreglerad elmarknad i Norden jämfört med övriga Europa. Har ni ångrat er så rikta er kritik mot er egen partiledare, inte mot mig. Jag tycker att det här är bra. När vi nu har denna avreglerade elmarknad är det viktigt att vi får en bra överföringskapacitet så att vi kan dra nytta av den konkurrens som finns på den europeiska marknaden. Det är det som jag vill åstadkomma. Vi kommer naturligtvis att börja med Norden och göra den elmarknaden mer och mer effektiv, men vi kommer också att se till att vi har en alleuropeisk elmarknad. Svensk basindustri tycker att det är bra. Jag vill påminna om att vi har 7 öre mindre i kostnad per kilowatttimme på den svenska marknaden jämfört med den övriga. Jag vill också påminna om att svensk basindustri är befriad från skatter på detta område. Vi har gjort en massa saker för att gynna just svensk basindustri. Det är intressant att Socialdemokraterna nu börjar ändra attityd och åsikt om den avreglerade elmarknaden. Ta den diskussionen inom partiet och klara av den där! Vad gör regeringen? Vi gör en massa saker. Och det är viktigt, för nu måste det hända saker, både på europeisk och på svensk nivå. Energieffektivisering är det ena benet, förnybar energi det andra. Jag har i dag redovisat hur mycket investeringar som sker på båda dessa områden. Basindustrin och andra industrier ska spara en terawatttimme per år för att vi ska få tillgång till mer el. Det andra är att vi har 80 miljarder till investeringar under de här åren som innebär att vi får en ökad elproduktion. Ni kan vara alldeles säkra på att jag kommer att fortsätta att föra den här dialogen med både basindustrin och kraftindustrin så att vi får ännu mer långsiktiga avtal. Det är det som skapar trygghet och räddar jobben i vårt land. Den ambitionen har jag att fullfölja.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.