Elevstyrda gymnasieskolor
Interpellation 2006/07:92 av Petersson, Helene (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-24
- Anmäld
- 2006-11-28
- Besvarad
- 2006-12-04
- Sista svarsdatum
- 2006-12-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 november
Interpellation
2006/07:92 Elevstyrda gymnasieskolor
av Helene Petersson (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Regeringen har aviserat att så kallade elevstyrda gymnasieskolor ska avskaffas @ det vill säga den försöksverksamhet som ger gymnasieskolorna rätt att inrätta lokala styrelser där eleverna har majoritet. Skälet uppges vara att det inte är rimligt att eleverna ska kunna bestämma över sina rektorer och lärare.
Enligt min uppfattning är det en felaktig beskrivning av försöksverksamheten. Syftet är att eleverna ska kunna vara med och påverka sin egen arbetsplats. Låt mig citera vad Lars Åke Sigfridsson, gymnasiechef på Njudungsgymnasiet i Vetlanda, säger i Smålands-Tidningen den 22 november:
”Jag är mycket nöjd med resultatet. Det har varit en utvecklingskraft på skolan som har förbättrat skolverksamheten.”
Han säger vidare:
”Min erfarenhet säger mig att elever i de här åldrarna har förmågan att ta ansvarsfulla beslut.”
Jag har inte någon helhetsbild av försöksverksamheten men som det här exemplet visar finns det goda erfarenheter. Det är därför olyckligt om den stoppas.
Jag har uppfattat att det fortfarande finns möjlighet för regeringen att ompröva ställningstagandet och låta försöksverksamheten fortsätta. Det minsta man kan begära är att regeringen utvärderar den innan ett beslut om avveckling genomförs.
Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han tänker vidta när det gäller elevstyrda gymnasieskolor.
Jag vill också fråga på vilket sätt statsrådet tänker stärka elevinflytandet.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:92
Webb-tv: Elevstyrda gymnasieskolor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:32 Måndagen den 4 decemberProtokoll 2006/07:32 6 § Svar på interpellation 2006/07:92 om elevstyrda gymnasieskolor
Protokoll från debatten
Anf. 8 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Helene Petersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta när det gäller elevstyrda gymnasieskolor och på vilket sätt jag tänker stärka elevinflytandet.
Eleverna ska ha inflytande i skolan, men eleverna ska inte bestämma över sina lärare och rektorer. Regeringen har därför inte för avsikt att permanenta försöken med lokala styrelser med elevmajoritet. Det finns två starkt vägande skäl för detta.
För det första måste makt och ansvar hänga samman. Det är den bärande principen för all makt- och myndighetsutövning i Sverige. Om elever, som själva inte är myndiga, fattar felaktiga beslut går det inte att utkräva ansvar av dem efteråt. Skolans lärare och rektorer måste därför ha det avgörande inflytandet över verksamheten.
För det andra måste vi, menar jag, visa respekt för lärares och rektorers professionella kunskap. Lärare har gått tre-fem år på högskolan. Rektorer har ofta längre utbildning och har utsetts för att de har den förmåga och professionella kompetens som krävs för att styra en skola. Man ska lita på dem som har professionell utbildning och kunskap.
Men, herr talman, elevernas inflytande i skolan är viktigt, både ur ett demokratiperspektiv och för skolans utveckling. Skolans demokratiuppdrag innebär att man ska ge eleverna kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, samtidigt som skolan ska fungera demokratiskt. Det finns undersökningar som visar att elever med erfarenhet av inflytande bättre klarar att göra egna val, söka information och samarbeta.
Skollagen och läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan slår fast att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Inflytandet ska anpassas efter ålder och mognad. Det innebär till exempel att en elev under tredje läsåret i gymnasieskolan kan ta större ansvar för sin utbildning än en elev som precis har börjat i grundskolan.
Många skolor har i dag elevråd som tränar eleverna i demokratiska arbetsformer. Det är en av många bra former för inflytande eftersom den ger rektor och skolledning en möjlighet att ta till sig elevernas synpunkter.
I dag regleras elevinflytandet främst genom skolformsförordningar och läroplaner. Min avsikt är att regleringen av elevinflytandet ska bli tydligare och att frågan ska få en större tyngd i skollagen. Regeringen avser därför att i den kommande skollagspropositionen överväga frågan om tydligare skrivningar om elevinflytande.
Anf. 9 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag vill tacka skolministern för svaret. Jag vill också tacka för att det gavs möjlighet att ha denna debatt i dag - det har ju varit lite krångel med tiden fram och tillbaka.
Demokrati måste vinnas av varje generation. Vi får aldrig ta demokratin för givet. Känner man inte att man har inflytande och kan påverka sitt liv, sin arbetsplats eller sin vardag känns det inte motiverat att vara aktiv och delaktig i samhällets utveckling. Antingen blir man passiv och låter någon annan besluta, eller också tar man i förtvivlan och frustration till odemokratiska metoder.
Jag har läst en slutrapport från en av alliansens arbetsgrupper som presenterades i februari 2006. Där står bland annat följande: Undersökningar visar att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder trots att det borde vara tvärtom.
Detta är inte okänt. Men det står också: Det ska vara de professionellt utbildade i skolan, rektor och lärare, som till slut fattar de avgörande besluten. Bestämmelsen om elevstyrda gymnasier ska därför avskaffas.
Det är ingen ny ståndpunkt. Precis det som skolministern presenterat är alltså regeringens avsikt nu.
Tycker skolministern att det här går ihop? Kan borttagandet av denna möjlighet vara rätta metoden för att eleverna ska uppleva att deras inflytande ökar? För mig känns det precis tvärtom. Det är en tillbakagång.
I dag finns 48 skolor registrerade hos Myndigheten för skolutveckling. Ansökningar fortsätter att komma in. En sådan här sak tar det lite tid att komma i gång med. Av de här skolorna finns sju i mitt län, Jönköpings län. Gymnasieskolorna i Jönköpings kommun var de första som anmälde sig. Jag tror att förordningen blev klar i juni. Det var inte många veckor därefter som skolorna anmälde sig och visade intresse för detta.
Politikerna ansåg alltså att det för att få med den yngre generationen var viktigt att arbeta med reell demokrati och inflytande på riktigt.
Jag har talat med några av rektorerna. De har många års erfarenhet, och en god sådan. Eleverna och alla som jobbar i styrelsen har skolans bästa för ögonen och strävar inte efter konflikter eller efter att ta makten över lärarna och rektorerna. Eleverna är intresserade. De visar engagemang. Det förs goda samtal. Det fattas bra beslut. Det är kloka elever.
Det här är några av kommentarerna från dessa rektorer.
Under åren 2000 och 2001 startade Fenix i Vaggeryd och Njudungsgymnasiet i Vetlanda med sina lokala styrelser. Erfarenheterna är desamma. Eleverna har ett engagemang. De tar större ansvar. Det ger en värdefull kunskap, och det är ett verkligt inflytande.
Det här är viktiga frågor - så viktiga att två representanter från Vetlanda har åkt till Stockholm för att här i dag följa vår debatt, så jag tycker att vi hälsar också dem välkomna.
De arbetar hårt för att få behålla sin lokala styrelse och har sin rektor och sin kommunala nämnd bakom sig. Frågan har väckt mycket debatt i medierna i mitt län. Alla insändare pekar åt samma håll. En före detta elev vid Njudungsgymnasiet skriver: Man undervärderar eleverna i och med det här beslutet. Vi vill väl ha ett demokratiskt Sverige, eller hur, skolministern? Visst vill vi det.
Anf. 10 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Att basera folkopinionen på insändare är kanske inte alltid lätt. Om jag går ut och säger att vi ska göra på ett visst sätt är det klart att det är de som är emot den lösning som regeringen anvisat som skriver insändare. Det måste alltså inte betyda att det är en folkmajoritet som tycker att det är jätteviktigt med elevstyrda skolor - tvärtom, törs jag säga.
Jag har sysslat med skolfrågor i tio år och varit runt på nästan alla gymnasieskolor i Sverige. När jag går runt på en gymnasieskola försöker jag möta eleverna, ofta i aulan. Men jag kan säga att jag nästan aldrig får frågor från eleverna som handlar om att de vill bestämma över sina lärare. De frågor eleverna ställer är frågor om att de vill ha flera betygssteg, tidigare betyg, ännu mer professionella lärare och så vidare. De enda som tar upp den här frågan är de som själva har valts ut att sitta med i en sådan här styrelse och som naturligtvis tycker att det är utvecklande. Men det finns inget stort tryck från Sveriges elever att få styra över sina skolor. Då har vi faktiskt fullständigt olika verklighetsbild. Att folk i allmänhet skulle tycka att detta är en viktig fråga har jag heller aldrig stött på.
Helene Petersson hänvisar till folkopinionen. Jag tror nog att man tycker att det är lärarna som ska bestämma i skolan.
Dock handlar det inte bara om folkopinionen, utan det handlar också om principen. Demokrati innehåller flera moment än bara detta med att man ska rösta om saker.
Låt oss vara tydliga om en sak: Principen att eleverna ska ha majoritet bygger på att eleverna ytterst ska kunna rösta ned övriga i styrelsen. Om man bara talar om samarbete behöver de ju inte ha majoritet. Principen om majoritet bygger på att man ytterst ska kunna begära omröstning och rösta ned övriga, rektorer och lärare. Det är därför man har bestämt att det ska vara majoritet.
Det är klart att om man bara har principen en man, en röst är eleverna flera än lärarna på en skola. Då ska de bestämma och kunna rösta ned. För mig är demokrati någonting mycket djupare än att bara hänvisa till den principen, till exempel att makt och ansvar ska kunna hänga ihop.
En rektor utövar sin makt under tjänsteansvar. En rektor är enligt skollagen ansvarig för att saker och ting fungerar, att svaga elever får hjälp och så vidare. Om en rektor fattar ett beslut som vissa enskilda elever får lida av kan rektorn ställas till ansvar efteråt. Det är en väldigt fundamental princip i offentlig tjänsteutövning att makt och ansvar hänger ihop.
Vad Helene Petersson och de rödgröna partierna vill göra är att ge makten till en grupp som aldrig kan avkrävas ansvar, utan ansvaret ska någon annan bära. Vad händer konkret i en situation där en elevmajoritet röstar ned en rektor eller en grupp lärare i ett beslut som får sådan konsekvenser att andra elever blir lidande? Vem blir ansvarig då? Det skulle vara intressant att höra Helene Petersson utveckla hur man avkräver ansvar av 17-18-åriga elever. Ansvarsutkrävande är också en mycket viktig princip.
Anf. 11 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Det känns som att vi pratar om två olika saker, skolministern. Att bestämma över sina lärare - självklart. Har du majoritet har du makten att bestämma. Men frågan är vad du har makten att bestämma över. Förordningen är otroligt tydlig vad gäller de områden där man får bestämma. Jag tycker inte att detta är att ifrågasätta lärarnas kompetens. Lärarna har kompetens när det gäller undervisning, hur man jobbar, hur man får elever att lära sig på det bästa sättet. Jag är själv rektor och har den statliga utbildningen. Jag är legitimerad rektor och har jobbat väldigt mycket med elevdemokrati, inte på gymnasieskolan men med mindre barn.
Man har en utbildning, som skolministern säger, som lärare och som rektor. Jag kan läsa upp några punkter från Vetlanda kommun. Nämnden får aldrig - och det tycker jag också är viktigt att påpeka - avhända sig sitt ansvar. Ytterst är barn- och utbildningsnämnden ansvarig för vad som händer. Alltså: Fungerar det inte då kan de dra tillbaka detta, och det ska vi också vara medvetna om.
Låt oss titta på vilka frågor det gäller: Besluta fördelning av undervisningstiden över läsåret. Jag vet inte om det är något som lärarna får utbildning för.
Besluta om antalet dagar för idrott och friluftsverksamhet.
Besluta om inrättande av lokala kurser. Där kan man ha en diskussion med lärarna. Man kanske kommer fram till att det behövs en viss kompetens bland lärarna. Det tycker jag är intressant. Men det är också intressant att det är en stor del av elevernas dag då man jobbar med sådana här saker.
Arbetsplatsförläggning av utbildning.
Besluta om kursplaner, att man tillsammans tittar på vad de lokala kurserna ska innehålla.
Besluta om antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar.
Övergripande kompetensutveckling, med undantag av program- eller ämnesinriktad kompetensutveckling. Man får inte ge sig in på den individuella nivån. Man får heller inte ta ett beslut i ett enskilt fall, varken när det gäller en enskild elev eller när det gäller en enskild lärare.
Fördelning av tilldelade resurser inom budgeten. Det har också varit med i skolministerns diskussioner att man inte kan bestämma över flera miljoner kronor. Det rör sig om kanske max 10-15 % av en driftsbudget. De pengarna är kopplade till friluftsdagar, lokala kurser, utbildning, övergripande kompetensutveckling, om skolan ska jobba med exempelvis mobbning.
Det här tycker jag faktiskt att eleverna har rätt att vara med och bestämma över, och bestämma på ett reellt sätt, inte bara ha inflytande utan ha en reell makt över detta.
Sedan tycker jag inte att det är rätt att använda ordet "makt". Jag ser att det är en demokratisk process. Alla de rektorer som jag har pratat säger samstämmigt: Det är inga konflikter. Man diskuterar det.
Jag vill fråga skolministern: Har ministern stött på något fall där det har gått på tok?
Anf. 12 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är intressant att Helene Petersson först har väldigt högstämda tal om demokrati och om hur viktigt det är, men sedan anstränger hon sig för att tala om hur lite de här styrelserna har makt att bestämma om. Det är lite lustigt. Om det här är det viktigaste av allt borde de få bestämma allt.
Jag blir oroad för den lista som Helene Petersson läser upp över vad de här elevstyrelserna ska få bestämma. Om de ska få bestämma över 15 % av budgeten måste vi ha klart för oss att det är de sista procenten som till sist avgör om skolan har råd att anställa en extra speciallärare eller om pengarna ska gå till en friluftsdag. Det är precis den typen av budgetprioriteringar varenda rektor sitter med varje år. 15 % av budgeten är en rätt stor andel. Lokalhyrorna och annat kan man ändå inte påverka. Det avgörande är de sista resurserna där man ställer de olika behoven mot varandra och där till sist en rektor måste välja.
Jag är helt medveten om att en styrelse inte har formell makt att fatta beslut om att lilla Kalle inte ska få hjälp, men följden kan likväl bli det av de beslut som fattas i styrelsen. Det är precis den typen av beslut som är jättejobbiga att fatta och som vi har utbildade rektorer för att fatta som ska kunna avkrävas ansvar efteråt. Det är det ena.
Det andra som gör mig oroad är när Helene Petersson berättar om innehållet i kurser som eleverna ska kunna bestämma. Hur ska eleverna kunna göra det? De har ju ännu inte gått kursen. Det som skiljer eleven från läraren är att läraren kan kursinnehållet. Läraren har undervisat i den kursen innan, har pedagogiska kunskaper om hur man kan lägga upp den, hur lång tid det tar. Ska en elev kunna bestämma det? Antingen blir det så att man överlåter den makten åt eleverna, och då är det rätt konstigt. Varför ska de som har minst kunskaper bestämma om en sak? Eller är det så, vilket Helene Petersson antyder, att rektor och lärare talar om hur det bör vara, och sedan fattar eleverna beslut om det? Men då är det bara skendemokrati. Man devalverar i själva verket innebörden i ordet "demokrati".
Man måste ha klart för sig att lärare och elever finns i skolan på olika villkor. Eleverna går i skolan för att lära sig kunskaper som lärarna redan har. Hade det varit så att elever och lärare hade kunnat lika mycket hade skolan varit överflödig. Då skulle inte skolan ha behövts. Vi har en skola därför att lärarna ska lära ut vissa kunskaper till eleverna. Det är ingen organisation där beslut ska fattas med en man, en röst och att det skulle vara höjden av demokrati.
Jag har gjort en jämförelse. Det är klart att patienterna på ett sjukhus sannolikt är flera än doktorerna, men tanken att de medicinska besluten på ett sjukhus skulle fattas genom omröstning bland patienterna bara för att de är flera är ganska konstig. Vi tycker att de som har utbildning, kompetens och erfarenhet bör lyssna på patienterna, men ytterst är det doktorn som har ansvaret och fattar besluten. De måste ta ansvaret om det blir fel.
Jag tycker att den väldiga nedvärdering av lärare och rektorer som ständigt äger rum - det är alltid några andra som ska bestämma i skolan än lärare och rektorer - som Socialdemokraterna ägnat sig åt under årtionden är en del i den sjunkna statusen för läraryrket. Vi måste tro på lärarprofessionen. Lärarna har kunskap och kompetens. En del av respekten för det är att säga att det är de som ska fatta besluten i skolan.
Anf. 13 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag har all respekt för både lärare och rektorer. Jag har jobbat inom den här verksamheten i så pass många år att jag tror att jag har lite på fötterna och vet vad jag pratar om.
Det här är inget motsatsförhållande. Vi pratar om vuxna elever. Många av dem, de flesta, har fyllt 18 år.
Skendemokrati - ja, självklart ser jag att rektorerna och lärarna har något att tillföra. De har otroligt mycket att tillföra. Men det är den samlade kunskapen, den samlade gemenskapen och den gemensamma arbetsplatsen som är det viktiga. Det är också viktigt att man jobbar tillsammans. Man tar ansvar för sin utbildning som elev. Det har också varit diskussioner om att elever inte tar ansvar. Vad har de där att göra? Varför går de där för de är ju ändå inte på lektionerna? Visst är det en viktig del att eleverna tar ansvar för sin utbildning och har reella möjligheter att också göra det.
Jag hoppas faktiskt att ministern och alliansen tänker om här men framför allt gör en utvärdering. Jag tycker inte att vi ska avsluta en försöksverksamhet som har pågått i tio år.
Det har gjorts en utvärdering - jag tänkte att jag också skulle gå in på den - där man säger: Permanenta verksamheten. Utvärderingen gjordes 2003.
Med respekt - som skolministern pratar så mycket om - för eleverna, lärarna, rektorerna och skolorna som har jobbat med detta, gör en ordentlig utvärdering! Lyssna verkligen på vad de säger! Och ta också till vara att det faktiskt är fler och fler som vill arbeta med detta.
Anf. 14 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det har gjorts flera utvärderingar, och den viktigaste slutsatsen i alla är att intresset för detta är otroligt lågt. Av Sveriges 5 000-6 000 skolor är det färre än 50 som deltar, och flera av dem deltar under en tid när det finns engagerade elever. När de sedan slutar i styrelsen är det inga som vill ta över och då upphör det, så det är svårt att få en kontinuitet i det.
Helene Petersson säger att hon har en väldig respekt för lärare och rektorer, och det är jag helt övertygad om att hon har. Men Lärarnas Riksförbund, som är den lärarorganisation i Sverige som organiserar gymnasielärarna, är kraftigt emot allt detta. Rektorerna på Sveriges gymnasieskolor har också varit negativa när de intervjuats. Jag har inte sett någon utvärdering, och det är möjligt att några av dem som deltar i försöket är positiva. Men att huvuddelen inte deltar beror på att de inte gillar detta, annars hade de deltagit.
Många av lärarna och rektorerna och deras fackliga organisationer känner själva att detta är en devalvering av respekten för lärarnas och rektorernas professionella gärning, och det väger jag in. Den bärande principen för mig för att säga nej är att detta strider helt mot principen om att makt och ansvar ska hänga ihop. Det är en gemensam strategisk uppgift för den här riksdagen att uppvärdera lärarnas och rektorernas yrken. De är kraftigt emot att eleverna ska bestämma över dem, därför att de anser att det ytterligare devalverar värdet av utbildning. Varför ska de som har minst utbildning bestämma i skolan när det finns personer som har hög utbildning som kan bestämma i skolan?
Jag är för elevinflytande. Vi kommer i den nya skollagen att skriva in att det ska finnas elevråd och att eleverna har rätt till inflytande. Men, herr talman, till sist: Eleverna ska inte kunna rösta ned sina lärare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.