Drivkrafter och marginalskatter
Interpellation 2015/16:214 av Erik Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-19
- Överlämnad
- 2015-11-23
- Anmäld
- 2015-11-24
- Sista svarsdatum
- 2015-12-08
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I Expressen (den 18 november 2015) kan vi läsa en ledare signerad Eric Erfors med rubriken ”Grattis Löfven – du är sämst!”. I artikeln kritiserar Erfors att statsministern, ”som älskar att sätta upp märkliga mål”, inte tycks ha någon målsättning om att utjämna inkomstklyftorna.
Vi har tidigare påtalat att målsättningen om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 går stick i stäv med regeringens ovilja att analysera de långsiktiga sysselsättningseffekterna av förslagen i budgetpropositionen. I Expressen ser vi att författaren har studerat regeringens målsättningar för att utjämna klyftorna i samhället och funnit att det saknas mätbara mål. I stället ser Erfors, precis som vi, att utjämnandet av inkomstskillnader i en av världens redan mest utjämnade ekonomier tycks ske genom ökade marginalskattesatser.
Inkomstskillnader är inget självändamål men nog fungerar de som en drivkraft. När Saco nyligen publicerade en studie över akademiska studiers påverkan på livslöner som visade att den genomsnittliga lönsamheten för alla akademiska utbildningar i Sverige är 16 procent och att många går ekonomiskt back på att avstå inkomst för studier ställde min riksdagskollega Helena Bouveng en interpellation med rubriken Utbildning måste löna sig.
Nu höjer även Entreprenörsskapsforum ett varnande finger om inriktningen för Sverige, där utbildning och hårt arbete, innovation, entreprenörskap och risktagande inte lönar sig.
Många företag erbjuder i dag traineeprogram för att fånga och sporra sina medarbetare till att vidareutvecklas och därmed vidareutveckla företaget. Några sådana program kommer knappast att finnas om flit och slit, extra arbetstimmar och ökat ansvar beskattas så hårt att arbetstagaren lika gärna kunde låta bli. Regeringens egna traineeprogram bedöms ju heller inte kunna bidra till Sveriges kompetenshöjning i någon större utveckling, även om jag själv inte talat med programmets mig veterligt enda deltagare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson vilka mätbara sysselsättningsmål hon och regeringen har för sina reformer som innovationskatapulten och traineeprogrammet. Och kommer framtidens skattefinansierade välfärd att bekostas genom ökade marginalskatter?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:214
Webb-tv: Drivkrafter och marginalskatter
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
- Protokoll 2015/16:44 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2015/16:44 Svar på interpellation 2015/16:214 om drivkrafter och marginalskatter
Protokoll från debatten
Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka sysselsättningsmål regeringen har för sina reformer och huruvida framtidens skattefinansierade välfärd kommer att bekostas genom ökade marginalskatter.
Målet att nå lägst arbetslöshet i EU till 2020 är styrande för regeringens ekonomiska politik. Ett sysselsättningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat och tydliggöra prioriteringarna för den kommande politiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens jobbagenda består av tre delar: investeringar för framtiden i infrastruktur, bostäder och klimatomställning, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag samt satsningar på kompetens och matchning för att rusta alla att ta de jobb som växer fram.
Det är mycket svårt att bedöma effekter av föreslagna eller aviserade reformer och investeringar. Det hänger samman med att det råder betydande osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt beteendeförändringar uppkommer i ekonomin.
Sammantaget bedöms de åtgärder som regeringen hittills föreslagit och aviserat lämna ett visst positivt bidrag till bnp-tillväxten. Åtgärderna väntas bidra till något högre sysselsättning och något lägre arbetslöshet 2016 och därmed också en något jämnare fördelning av inkomsterna.
Vilka skatteförslag som kan bli aktuella framöver är något som regeringen prövar inom ramen för budgetarbetet, där en samlad bedömning och avvägning görs.
Anf. 41 Erik Andersson (M)
Herr talman! Inför varje förslag skulle statsministern fråga sina ministrar om det leder till fler jobb. Uppenbarligen har statsministern glömt att fråga finansministern, då hon gör en massa reformer som riskerar framtida jobb. Vi kan ta RUT som exempel. Om man skulle utveckla det skulle ungefär 16 000 jobb kunna växa fram i Sverige, men det är en senare debatt.
Regeringens politik kommer att leda till 15 000-20 000 färre jobb. Många vet att det i valrörelsen pratades om att det skulle bli fler jobb, men ingenting hände. Nu ser vi bara ökade skatter på utbildning och företag.
I en ledare i Expressen, som var väldigt intressant, kunde vi läsa: Grattis Löfven, du är sämst. I artikeln kritiseras statsministern för att han älskar att sätta upp märkliga mål. Vi har hört om Europas lägsta arbetslöshet fram till 2020. Det är ett väldigt märkligt mål, för om arbetslösheten i Europa ökar blir målet lättare att nå för finansministern. Och som det ser ut nu går målet kanske inte att uppnå.
Sedan vill man utjämna inkomstklyftorna, men utan några tydliga, mätbara mål för hur man vill göra det. Det är lite som socialism, som enkelt kan förklaras så här: Om du inte får får inte jag heller, och tvärtom, och om jag inte har ska inte du ha heller. Det är socialism.
Före valet var Löfven näringslivets guldgosse. Han kunde förhandla och talade väl om de svenska företagen. Vi fick höra nya ord som innovationskatapulter och traineeprogram. Det var många vackra ord, men det har inte hänt någonting. När det gäller traineeprogram tror jag att det är 43 som har anmält sig till dags dato.
Utjämningen av inkomstskillnader i Sverige tycks ske genom ökade marginalskatter. Vi är redan nu det högst beskattade landet i världen när det gäller marginalskatten. Vi går till och med om Aruba i Västindien.
Inkomstskillnader är givetvis inget självändamål, med de fungerar som en drivkraft för att utbilda sig. För en tid sedan kunde jag höra arbetsmarknadsministern säga att vi ska konkurrera med utbildad arbetskraft. Men varför lönar det sig då inte tillräckligt bra för akademiker att utbilda sig?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den genomsnittliga lönsamheten för akademisk utbildning i Sverige innebär en lön som är 16 procent högre jämfört med om man har gymnasieutbildning. Men för många grupper lönar det sig inte alls att utbilda sig. För viktiga grupper som är samhällsbärare i vårt land - gymnasie- och högstadielärare, bibliotekarier, biologer och arbetsterapeuter - lönar det sig inte att utbilda sig på högskolan.
Värst är det för kvinnor med akademisk utbildning, som endast får 7 procent mer i lön än kvinnor med gymnasieutbildning. Detta går att läsa i Sacos studie om akademiska studiers påverkan på livslöner.
I rapporten kan man läsa mycket mer än så. Jag inser att min talartid snart är slut, så jag får återkomma. Men frågan som vi alla väntar på svaret på är givetvis: Kommer framtidens välfärd att bekostas genom ökade marginalskatter?
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Framtidens välfärd, dagens välfärd och hela den svenska och skandinaviska modellen bygger på att många människor deltar i arbetskraften och därmed är med och bidrar till finansiering av vår gemensamma välfärd. Det är också på det sättet som välfärden kommer att kunna finansieras i framtiden.
Därför måste vi driva en aktiv politik för att fler människor ska komma i arbete, vilja arbeta högre upp i åldrarna och kunna öka sin arbetstid. Här har regeringen en rad förslag i den budgetproposition som nu ligger på riksdagens bord och som behandlas och i den vårändringsbudget som vi lade fram tidigare.
Det handlar till exempel om ett förstärkt arbetsmiljöarbete så att fler äldre kan stanna kvar på arbetsplatserna. Det handlar om satsningar på äldreomsorgen för att höja kvaliteten där, vilket naturligtvis ger fler arbete inom äldreomsorgen men också en möjlighet för inte minst äldre att kunna jobba i stället för att vårda anhöriga. Vi har en rad utbildningssatsningar för att till exempel ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden.
Jag tycker att det är glädjande att Erik Andersson tar upp behovet av lärare och att fler ska vilja utbilda sig till det, liksom problemet med om det är tillräckligt lönsamt att utbilda sig till lärare. Regeringen gör en stor satsning på just lärarlönerna i budgeten som Moderaterna tyvärr säger nej till.
Om Erik Andersson är orolig över lönsamheten i att utbilda sig till lärare blir min fråga naturligtvis: Tycker inte Erik Andersson att det vore intressant att stödja regeringens stora och väldigt omfattande satsning på lärarlönerna?
Anf. 43 Erik Andersson (M)
Herr talman! Den svenska modellen handlar om att det är många som bidrar, att det är många som vill arbeta. Men det handlar också om att vi ska konkurrera genom innovation, utbildning och kompetens. Då är det viktigt att det lönar sig att utbilda sig.
Som jag sa tidigare i talarstolen finns det flera grupper med akademisk utbildning där det inte lönar sig att utbilda sig. Då är det något som inte står helt rätt till i landet. Det är klart att utbildning alltid måste löna sig.
Saco, som är en stor organisation med många medlemmar, anser först och främst att lönespridningen ska öka. De menar att det finns ett tydligt samband mellan individens karriärmöjligheter och lönespridningen inom ett yrke. Alla akademiker ska kunna tredubbla sin lön under yrkeslivet, anser de. De skriver även att skatten på arbete bör sänkas och att ingen ska betala mer än hälften av en löneökning i skatt. Det innebär att värnskatten ska avskaffas. Värnskatten minskar viljan att arbeta. Enligt regeringens utredare skulle ett avskaffande vara självfinansierat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu höjer också Entreprenörsskapsforum ett varnande finger om inriktningen för Sverige, där utbildning och hårt arbete, innovation, entreprenörskap och risktagande inte lönar sig. Det är inte en bra utveckling för ett land som Sverige, ett land som tidigare har haft lysande entreprenörer, innovatörer och uppfinnare som Ericsson, och vi har också Asea och Laval. Med de höga marginalskatterna finns det risk för att människor inte vill arbeta extra. Då kan inte en trainee gå in i stället, utan det handlar om att man vill arbeta en timme extra och att det också ska bli mer lönsamt i lönekuvertet. Vi har världens högsta marginalskatter.
Värnskatten var tänkt som en tillfällig åtgärd, men den finns kvar.
Problemet i Sverige, som det ser ut i dag, är att vi har höga skatter på låga inkomster och höga skatter på höga inkomster. Min förhoppning är att vi får ett Sverige där det ska löna sig att utbilda sig, att vilja nå framgång.
Anf. 44 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Nästan alla här i kammaren är överens om att för att vi ska klara den svenska modellen måste fler arbeta och vi måste ha fler företag som bidrar till tillväxten och välståndet här i Sverige. Problemet är att det inte räcker med att bara säga detta. Politik handlar inte bara om att vilja att något ska bli utan handlar också om att kunna se till att det kommer på plats. Det måste till ett "hur". Hur får vi fler jobb?
Den frågan blir mer och mer central eftersom Sverige har allt större utmaningar framför sig. Vi har en enorm utmaning i att få alla de människor som har kommit till Sverige in i arbete. Vi har fortsatt ett stort utanförskap av en stor del av Sveriges befolkning som inte kommer in på arbetsmarknaden. Vi har en alltmer ökad och tuff global konkurrens.
Då räcker det inte med att bara säga att man vill att fler ska arbeta. Man måste ha en tydlig, vetenskapligt förankrad och rationell politisk agenda för hur man ska åstadkomma detta. Det handlar om framför allt tre saker.
Det handlar om att fler människor måste känna att det lönar sig att arbeta, särskilt de som inte ännu har kommit in på arbetsmarknaden. Jag pratar om ungdomar och om dem som har kommit hit som flyktingar i närtid. De måste få starkare drivkrafter för att komma in på arbetsmarknaden, så att de inte fastnar i utanförskap och bidragsberoende. Där har Moderaterna föreslagit ett förstajobbetavdrag, en skattesänkning som särskilt gynnar det första jobbet. Det behövs också fler enkla jobb, inte minst för att alla de människor som har kommit hit som flyktingar ska få en chans på den svenska arbetsmarknaden. Det måste också bli lönsammare att driva företag i ett mer entreprenörsvänligt klimat.
I fråga om alla de utmaningar som Sverige står inför och de strukturella problem som finns i ekonomin gör regeringen precis det motsatta för att adressera. Man höjer skatterna så att det blir mindre lönsamt att arbeta, mindre lönsamt att utbilda sig, mindre lönsamt att driva företag och mindre lönsamt att satsa på en karriär som entreprenör. I stället använder man de pengar som man får in genom de höjda skatterna till att framför allt höja bidragen, så att det också förstärker effekten av att det blir mindre lönsamt att arbeta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är inte något som bara jag står här och säger, utan oberoende ekonomiska bedömare, som Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Svenskt Näringsliv, är alla överens om att regeringens politik leder till färre jobb.
Interpellanten, min kollega Erik Andersson, har frågat vilka beräkningar som finansministern använder för att utröna hur många jobb hennes politik ger. Den frågan har ställts många gånger här i kammaren. Jag har ställt den, Erik Andersson har ställt den, och flera andra politiker har konfronterat finansministern med detta. Men hon vägrar ge några svar.
Vid ett tillfälle svarade hon faktiskt på en skriftlig fråga som jag ställde. Det var frågan hur många fler jobb hennes politik kommer att skapa i offentlig sektor. Då svarade finansministern att det var 1,2 procents ökning per år fram till år 2020. Det är ungefär 80 000 jobb, om man gör matten. Men 80 000 jobb kommer att öka arbetslösheten. Det kommer inte att vara tillräckligt många jobb, med tanke på befolkningsökningen.
Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag noterade att Erik Andersson inte svarade på frågan. Han tar upp problemet med lärare och menar att det inte lönar sig att utbilda sig. Då frågar jag om inte Erik Andersson och Moderaterna borde tänka om vad gäller den stora lärarlönesatsning som regeringen gör för att fler människor ska vilja stanna som lärare, vidareutbilda sig till lärare och nyutbilda sig till lärare, där vi gör en stor satsning som kommer att förbättra ekonomin för många lärare i Sverige.
Moderaterna är tyvärr emot det, men man kanske kan tänka om. Kan detta kanske vara ett intressant förslag, givet att det nu finns en oro hos Erik Andersson just för lärarna och om det lönar sig tillräckligt mycket att vara lärare? Annars undrar jag vilka andra förslag som Moderaterna har för att det ska vara mer lönsamt att utbilda sig till lärare. Det vore intressant att höra, givet att man själv har tagit upp frågan.
Jag hörde också att det var självfinansierat att avskaffa värnskatten. Då undrar jag naturligtvis varför Moderaterna inte föreslår det, om man nu tror att det är självfinansierande.
Fredrik Schulte tar upp förstajobbetavdraget. Då vill jag bara notera att Fredrik Schulte och jag får mer i förstajobbetavdrag än dem som faktiskt har första jobbet.
Anf. 46 Erik Andersson (M)
Herr talman! Vi kan konstatera att sex av tio individer i Sverige förlorar på regeringens politik och att åtta av tio hushåll förlorar på regeringens politik. Utanförskapet och bidragsberoendet kommer att bli större.
Finansministern får gärna berätta för mig om regeringens satsning på gymnasielärare. Hur mycket mer i plånboken blir det efter skatt till våra duktiga gymnasielärare?
Alliansen genomförde ett flertal reformer som gav gymnasielärare ungefär en månadslön mer per år i plånboken. Det tror jag inte att den här regeringen kan tävla med. Men jag är, herr talman, väldigt nyfiken på svaret. Hur mycket mer i plånboken kommer en gymnasielärare att få med regeringens politik?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har lanserat förstajobbetanställning, vi har utbildningsplikt, och vi har även pekat på visstidsanställningar. I det läge som landet i dag befinner sig i är det klart att vi måste hitta nya metoder för att få in människor på arbetsmarknaden, för den bästa integration som finns är just att komma in på en arbetsplats och lära sig språket. Så har det varit många gånger förut här i landet, herr talman, och jag tror att den medicinen kommer att fungera även framöver.
Regeringen får gärna motbevisa i fråga om vem som har räknat i den här frågan. Om det inte lönar sig att utbilda sig tror jag inte att vi kommer att få fler jobb här i landet i en framtid.
Anf. 47 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Moderaterna tycker att det är mycket angeläget att det lönar sig bättre att utbilda sig till lärare. Det var därför som alliansregeringen under förra mandatperioden sjösatte en reform som vi kallade förstelärarreformen. Det handlade om att 20 000 förstelärartjänster utlystes. Jag minns inte exakt hur många det var. Det var kanske 30 000 eller 40 000. Dessa tjänster gick till de absolut duktigaste och vassaste lärarna. När man blev förstelärare fick man ett lönepåslag på mellan 5 000 och 10 000 kronor. Det var alltså en kraftig morot för att de smartaste och duktigaste personerna skulle söka sig till läraryrket. Det är den väg som vi ville gå.
I stället har den här regeringen lagt fram ett förslag om att man ska höja alla lärares löner. Det kan vara behjärtansvärt. Problemet är att det är ett stort avsteg från den svenska modellen, det vill säga att löner ska sättas av arbetsmarknadens parter.
Med detta förslag riskerar finansministern att få en situation där alla yrkesgrupper kommer att säga: Varför kan inte vi få högre lön? Deras löneanspråk kommer också att vara legitima.
Problemet är att vi i Sverige har en modell där det inte är politiker som ska sätta lönerna. Men nu har finansministern öppnat upp för det och puttat på snöbollen, och den kan mycket väl rulla nedför backen och ställa till med stora problem på den svenska arbetsmarknaden.
Men det grundläggande problemet är att regeringen för en politik som höjer skatterna på jobb och företagande och satsar på bidrag. Det kommer inte att bli bra för framtiden.
Anf. 48 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När moderata regeringar bestämmer sig för att de ska lägga sig i och påverka lönerna och höja dem för vissa lärare är det bra politik. När socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar gör detsamma urholkar det och förstör den svenska modellen. När det gäller hur Fredrik Schulte ser på förslagen är det uppenbart att det spelar roll för honom vem som tar fram förslagen.
Däremot är det mycket uppenbart i denna debatt att Moderaterna inte har några förslag för hur fler ska vilja utbilda sig till lärare. De karriärtjänster som Fredrik Schulte talar om finns kvar. Dem står regeringen bakom. Men detta handlar om ett ytterligare påslag på lönerna som inte kommer att gå till alla lärare utan till de skickliga lärarna, men till en mycket bredare grupp än dem som Fredrik Schulte talar om. Regeringen ser nämligen att det finns väldigt många lärare runt om i landet som är oerhört skickliga och gör ett mycket viktigt jobb. Regeringen vill att de ska kunna synas och uppmärksammas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är helt uppenbart att regeringen har en tydlig och bra politik för att fler ska vilja utbilda sig till lärare och stanna som lärare, medan Moderaterna står tomhänta trots att de uppenbarligen ser problemen så mycket att de väljer att ta upp dem från riksdagens talarstol.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.