det svenska företagsklimatet

Interpellation 2001/02:343 av Sandström, Åke (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-27
Anmäld
2002-04-02
Besvarad
2002-04-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 mars

Interpellation 2001/02:343

av Åke Sandström (c) till näringsminister Björn Rosengren om det svenska företagsklimatet

Den 7 mars i år anordnade näringsutskottet en utfrågning angående det svenska företagsklimatet. Intressanta företrädare från en rad organisationer och myndigheter framförde synpunkter och förslag till åtgärder som bör göras för att förbättra företagsklimatet för de svenska företagen.

Bl.a. lyftes frågan om att svenska innovationer måste ges bättre möjligheter att stanna kvar i landet. En undersökning som genomförts av Nutek visar att Sverige i en internationell jämförelse är i topp när det gäller antalet forskare i arbetskraften och svenskarna ansöker om flest patent per person. Tyvärr visar det sig att ett allt för litet antal av dessa idéer förverkligas genom att idéerna kommersialiseras.

Medvetna statliga och privata insatser i kombination med lokalt ansvar och inflytande är avgörande för en god regional utveckling. Inte minst gäller det att stimulera innovationer och nyföretagande i samverkan mellan högskolor och det omgivande samhället. Lokala och regionala aktörer, som högskolor, kommuner och lokalt näringsliv, bör stimuleras att i än högre grad samverka kring lokal utveckling. Regionala fonder och bolag i samverkan med universitet, högskolor och näringsliv har visat sig framgångsrika både i Sverige och USA.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminstern:

Vilka åtgärder avser näringsministern vidta i syfte att förbättra möjligheterna för innovationer att kommersialiseras?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:343, det svenska företagsklimatet

Interpellationsdebatt 2001/02:343

Webb-tv: det svenska företagsklimatet

Protokoll från debatten

Anf. 67 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Åke Sandström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta i syfte att förbättra möjlighe- terna för innovationer att kommersialiseras. Sverige ligger i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Sverige har enligt en rapport från EU- kommissionen det bästa forsknings- och innovations- klimatet i Europa. Ett flertal initiativ finns för att kommersialisera forskningsresultaten. Regeringen har i propositionen FoU och samver- kan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) föreslagit åtgärder som ytterligare ska stärka innovationssyste- met och förbättra möjligheterna att förädla forsk- ningsresultat och förmedla dem till näringslivet. I propositionen sägs att Verket för innovationssystem, VINNOVA, som inrättades den 1 januari 2001, ska förstärka kunskapsutbytet och stimulera rörligheten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv. VINNOVA kommer under perioden 2003-2005 att finansiera långsiktig kompetensut- veckling vid industriforskningsinstituten med 100 miljoner kronor per år. För att utveckla Sverige som kunskapsnation är det viktigt att ta till vara resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs vid universitet och hög- skolor. Holdingbolag knutna till lärosätena har visat sig vara en framgångsrik väg för att stödja kommersi- alisering av forskningsresultat. I nämnda proposition föreslås därför också att alla universitet och högsko- lor ska ges möjlighet att bilda holdingbolag efter regeringens godkännande. Det finns också andra strukturer som ska under- lätta kommersialisering och öka samarbetet. Tekno- polerna spelar en viktig roll för unga teknikföretag som vill växa och forskare som vill se sina idéer ut- vecklade till produkter. Entreprenörer kommer på detta sätt i kontakt med finansiärer, andra teknikföre- tag, forskare, mentorer och utbildare. Teknopolerna har direkt eller indirekt genererat många nya teknik- företag och därigenom ett stort antal jobb. Landets sju teknikbrostiftelser har uppgiften att öka kunskapsut- bytet och samarbetet mellan universitet, högskolor och näringsliv. Industriella utvecklingscentra, IUC, är en annan aktör, vars syfte är att tillhandahålla idéer och produkter med utvecklingspotential för att etable- ra små och medelstora företag som annars inte skulle ha kommit till stånd. I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, som riksdagen beslutade om i december förra året, framhöll regeringen att likvärdig tillgång till utbildning och kompetensutveckling i landet samt tillgång till arbetskraft med rätt kompetens kommer att vara avgörande för att näringslivet såväl som of- fentlig förvaltning ska kunna utvecklas och bidra till den regionala utvecklingen. Mot denna bakgrund föreslogs några konkreta åtgärder för att nå dit. Regeringen har nyligen givit uppdrag åt Delega- tionen för utländska investeringar i Sverige, ISA, Vinnova och NUTEK att utarbeta ett förslag till na- tionellt program för utveckling av innovationssystem och kluster. Näringslivets medverkan i framtagandet och genomförandet av programmet är viktig. Pro- grammet omfattar totalt 70 miljoner och bedrivs under perioden 2002-2004. Regeringen har också inrättat en delegation med uppgift att stimulera regionalt samarbete mellan uni- versitet, högskolor och kommuner, landsting, länssty- relser eller motsvarande organ. Syftet är att skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja re- kryteringen till högskolan. Delegationen förfogar över 50 miljoner kronor per år under perioden 2002- 2004. Innovationsfrågornas strategiska betydelse för Sveriges tillväxt har medfört att det inom Närings- och Utbildningsdepartementen startats ett arbete i syfte att klarlägga problem och inhämta ytterligare idéer på förbättringar av förutsättningarna för en framgångsrik innovationspolitik i Sverige. Under våren har en serie möten genomförts och kommer att genomföras med olika aktörer kring innovations- och utvecklingsfrågor. Syftet med denna process är att inleda en gemensam dialog om hur förnyelsekraft kan skapas i Sverige.

Anf. 68 Åke Sandström (C)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är ett om- fattande svar. Jag har ingen anledning att kritisera det direkta innehållet. Det beskriver institutioner, myn- digheter, holdingbolag, stiftelser, delegationer, forsk- ning och utveckling. Men jag saknar den lilla enskil- da människan. Var finns förståelse för den lille upp- finnaren och hans svåra situation som jag önskade belysa i interpellationen? Jag beklagar om det inte har framgått tydligt att det var just den enskilde innovatö- ren som låg till grund för mina frågor. Svaret andas onekligen en innovativ uttrycksför- måga men saknar kanske de innovationsbefrämjande konkreta åtgärder som visat sig vara nödvändiga. Det är riktigt att Sverige ligger i topp vad det gäller sats- ningar på forskning och utveckling och i antalet pa- tent per person. Men det är tyvärr också riktigt att resultaten mätta i nya produkter och företag är bland de sämsta. Det är dokumenterat på annan plats. Trots det bästa klimatet får vi de sämsta skördarna - för att använda bildspråk. Kan detta bero på att vi numera enbart stöder universitetsforskning som den enda vägen till innovationer? Den ökande andelen forsk- ning i Sverige - andelen av BNP - är inte en följd av regeringens satsningar utan en följd av att företagen satsar alltmer på forskning och utveckling. Fru talman! Jag noterar att näringsministern inte ens nämner uppfinnare, småföretagare eller patent som resurser i detta sammanhang. Kanhända har vi i Sverige gått så långt i sökandet efter självförökande akademiska kluster och annan mer trendig spekulativ näringspolitik att produktiviteten i satsningarna blivit så låg som den är. Om så är fallet, när och hur kan vi då stämma av det verkliga utfallet av politiken och eventuellt korrigera dess innehåll? Fru talman! Det är på mycket säker grund jag sä- ger att den största svårigheten för dagens innovatörer och uppfinnare är att finansiera sin situation, att överleva under den första fasen. Såddkapital är inte enkelt att skaffa. Såningsmannen svälter redan. Vä- gen fram till mönsterskydd och patent är i många fall mycket mödosam. Sedan gäller det att bevaka dessa skydd mot intrång. Tillverkningen kanske ligger en bra bit bort. Alla organisationer, myndigheter och institutio- ner är fokuserade på universitetsforskning. Det finns faktiskt uppfinnare och innovativa människor även utanför universiteten. Uppfinningarna behöver inte alltid vara stora. Jag har ett bra exempel, som jag ska berätta om senare. Min fråga till näringsministern är: Vad har när- ingsministern att säga till alla dessa uppfinnare som inte är avlönade forskare? Hur ska de klara ekono- min? Hur ska de klara den första fasen, den första etappen fram till produktion och avkastning? Vi har i det här landet 41 000 anställda forskare. Det är bra. Det är dags att införa någon form av uppfinnarlön eller stipendium för kreativa och skapande männi- skor. Vad säger näringsministern om ett sådant för- slag? Något nytt måste prövas. De i svaret nämnda organen har, enligt min mening, inte lyckats stötta den lilla människan, den ofta ensamme uppfinnaren.

Anf. 69 Inger Strömbom (Kd)
Fru talman! Precis som Åke Sandström har jag re- agerat på att det i ministerns svar inte finns någonting om det som är ett mycket stort problem, nämligen tillgången till såddfinansiering. Det är oerhört svårt i dag att hitta kapital just till det första skedet, för att kunna bilda bolaget, söka patent, ta fram en prototyp, anlita jurister, revisor och inte minst någon som, när man har kommit i gång, sköter ekonomi och admi- nistration. Det behövs helt enkelt nya möjligheter för den enskilde uppfinnaren att hitta såddkapital. Hur ser det ut i dag? Det finns, som ministern nämner, väldigt många statliga institutioner som har pengar. Jag kan kommentera några. Teknikbrostiftel- serna ska upphöra. Det har lett till att de nu drar i bromsen för att återställa och betala tillbaka det ka- pital som de fick när de startade. Innovationscentrum har pengar fram till 2004. Vad händer sedan? NU- TEK hade tidigare minst 70 miljoner kronor till sådd- finansiering. Dessa pengar är borta. Nu är det Indu- strifonden som med hjälp av NUTEK, ALMI och Innovationscentrum ska försöka ta hand om såddfi- nansieringen. Vad vi har förstått av Industrifonden är att man där inte är riktigt och helhjärtat intresserad av att satsa just på såddfinansiering. De har inte gjort det tidigare. Det är nytt för dem. Vad jag har förstått, efter att ha träffat representanter för fonden, är att det kommer att leda till att det blir färre projekt och större projekt som får tillgång till pengarna. Det är också så att t.ex. teknikbrostiftelserna och Innovationsfonden har hårda avkastningskrav. Peng- arna ska redovisas för staten. Man ska gå med vinst, absolut inte med förlust. Jag vill fråga ministern: Ser näringsministern de problem som ligger i att de statliga finansiärerna har hårda avkastningskrav? Om man tittar på den lille uppfinnaren, försöker inta dennes horisont och ser på avkastningskraven, är det då möjligt att staten kan ändra sin inställning eller hitta ytterligare en finansie- ringsväg för den lille uppfinnaren? Eller kan ministern tänka sig att stötta ett förslag om riskkapitalavdrag, som vi kristdemokrater har föreslagit? Vi vill att man ska kunna få göra avdrag för riskkapital som man investerat i aktier i onoterade företag upp till 100 000 kr. Det skulle man kunna investera i sitt eget lilla fåmansbolag eller i sin hust- rus, sin kusins eller vad det nu kan vara. Vi tror att det kan vara ett första steg mot att hitta det tidiga riskkapitalet. Jag skulle vilja höra av ministern hur man ska lösa detta. Industrifonden verkar leda till att det blir ännu svårare att komma åt riskkapital. Det sker mycket, men det gäller - också i fråga om statens pengar - oftast satsningar när man väl har kommit en bit in i företagsprocessen, inte riskkapital. Vad gör minis- tern? Vad har ministern för förslag på gång?

Anf. 70 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Låt mig börja med att tala lite om småföretagen. Jag vill ta upp den nyligen publicerade småföretagarbarometern, en rikstäckande undersök- ning av småföretagens uppfattningar och förvänt- ningar om konjunkturen. Småföretagens förväntning- ar om 2002 är betydligt mer optimistiska än i höstas. Konjunkturindikatorn, summan av nettotalen i order- ingång, omsättning och sysselsättning, väntas i år stiga från 62 till 106, vilket skulle innebära en av de snabbaste återhämtningarna i barometerns 18-åriga historia. Det skriver man i sin rapport. Det är framför allt en starkare orderingång som förutses driva uppgången. Det är viktigt att poängtera att det kan bli bakslag i den internationella konjunktu- ren, men det är detta man säger. Man säger också att nyanställningsbehovet väntas öka hos de små företa- gen efter en period med minskade nyanställningar. 27 % av småföretagen räknar med att öka antalet anställda det närmaste året, samtidigt som färre före- tag planerar personalnedskärningar. Jobs and Societys senaste statistik om nyföreta- gande visar också att antalet nyregistrerade företag för januari-februari 2002 ökade med 7,7 % jämfört med samma period 2001. Med detta vill jag ange tonen för hur vi ser på ut- vecklingen när det gäller småföretagen. När det sedan gäller frågan om såddkapitalet är jag medveten om att detta är ett stort problem. Man kan säga att ett företags största problem är de tre eller tre och ett halvt första åren, då det behöver ha ett väldigt starkt stöd. Industrifonden har nu fått i upp- drag att hantera denna fråga, och Industrifonden har faktiskt väldigt mycket pengar. Jag ska nu gå igenom hur Industrifonden har lagt upp detta, hur de har tänkt sig att möta regeringens krav etc. Därför vill jag inte orda mer om detta, utan jag vill ha mer information från Industrifonden. Men de har uppdraget att hantera detta. Skulle det visa sig att de inte kan det eller att det finns regelfrågor som hindrar detta får vi ta tag i det. Jag delar er uppfattning att såddkapitalet är en mycket viktig fråga. Men när ni tar upp frågan om innovationer måste jag ändå konstatera att Sverige här är väldigt ledande. Vi är världsledande på detta område. Och det handlar inte bara om privata företag. Interpellanten sade att regeringen gör ju ingenting; det är de privata företa- gen som gör något. Det är inte sant. Bara nu senast lägger vi 1,5 miljarder kronor på ökad forskning. Jag tror att det är sambandet mellan denna forskningspo- litik och vad företagen gör som har gjort att vi är oerhört framgångsrika. Det tycker jag att vi ska få en erkänsla för. Det är faktiskt så. Och det är inte vi som säger det; det är EU som har gjort studier om detta. När det gäller frågan om teknikbrostiftelserna är det ju inte så att de ska läggas ned. Regeringen har beslutat att nedrusta teknikbrostiftelserna till år 2007, säger de borgerliga. Det är ju så att stiftelseförord- nandet gäller till slutet av 2007. Det är det som det handlar om. Vad vi sedan ska göra med teknikbro- stiftelserna, som jag tycker spelar en väldigt viktig roll, får vi ta upp då. Men de har ett mandat till 2007. Det är ingen som har sagt att de ska rustas ned. De har mandat till 2007, och så får vi se hur vi hanterar det sedan. Det är alltså en felaktig beskrivning som ges härifrån talarstolen.

Anf. 71 Åke Sandström (C)
Fru talman! Det är synd att det är så svårt att be- skriva verkligheten med samma bild. Jag sade att den ökande forskningsandelen av BNP har kommit till stånd tack vare att företagen har ökat relativt sett mer än vad regeringen har ökat. Det har kommit fram i en officiell rapport. Sedan är det helt okej att hänvisa till småföreta- garbarometern och Jobs and Society. Det beror helt på vilka tider man jämför med. Jag har ingen anled- ning att kommentera den delen. Men just gruppen små uppfinnare vill jag gärna att vi kan uppehålla oss vid lite grann. Jag ställde en fråga utifrån ett önske- mål: Finns det möjlighet just för dessa små, som inte är forskare och som inte är riskkapitalister, att liksom i en del andra länder försöka sig på en form av upp- finnarstipendium? Uppfinnarlön är kanske svårt både praktiskt och teoretiskt. Vi har här en grupp som inte får ut tillräckligt av sin innovativa förmåga på grund av de begränsade resurserna. Jag hade också tänkt återkomma till IUC. Enligt mina uppgifter upphör nuvarande IUC:s regelverk redan vid utgången av detta år, 2002. Låt mig också ta upp en annan märklig regel och få höra om näringsministern är beredd att titta närma- re på den. Dessa uppfinnare som jobbar i liten skala och under små omständigheter möts av väldigt märk- liga regler. Jag ska bara ta ett exempel, och det gäller tjänsteuppfinningar: Om man får en intäkt i form av bonus från en uppfinning inom tjänsteområdet är inte denna intäkt pensionslönegrundande. Detta har kom- mit till genom något konstigt avtal för länge sedan. Är ministern beredd att se på en sådan detalj? Flera uppfinnare har vänt sig till mig och sagt: Det här kan inte vara möjligt. Vi hittar uppfinningar inom tjänste- sektorn men är missgynnade från ekonomisk syn- punkt. Avslutningen i svaret från näringsministern är faktiskt lysande. Det talas om den serie av möten som nu genomförs runtom i landet kring innovations- och utvecklingsfrågor: "Syftet med denna process är att inleda en gemensam dialog om hur förnyelsekraft kan skapas i Sverige." Det är väl ett understatement om att vi kanske inte har det riktigt så bra beställt överallt med förnyelsekraft. Jag hoppas att vi är överens om att det är viktigt, som ett överlevnadsvillkor för före- tagandet, livskraften och utvecklingen, att snarast återställa denna förnyelsekraft.

Anf. 72 Inger Strömbom (Kd)
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera att näringsministern nämner Jobs and Societys stati- stik, som visar en ökning av nyföretagandet. När vi två senast möttes här i kammaren handlade det fak- tiskt också om Jobs and Societys statistik, men då var det den årsstatistik för förra året som visade att nyfö- retagandet hade minskat ordentligt. Då avfärdade ministern den statistiken och ville avvakta den statli- ga, för den kunde man tro på. Men, fru talman, det är inte det som vi egentligen diskuterar här utan såddfinansieringen. Vi kristdemokrater är alldeles övertygade om att man måste få samma chans att starta företag med högteknologisk inriktning som t.ex. en frisering, en liten redovisningsfirma, ett gym eller en pizzeria. Förutsättningarna och behoven är dock helt olika, liksom det förväntade resultatet. Vi är ett uppfin- ningsrikt folk och här kan finnas företag som kan bli framtidens Tetrapak, SKF, Ericsson eller vad det kan vara. Tänk vilken tillväxt som kan ligga i dessa po- tentiella företag. Då kommer jag tillbaka till mina frågor. Det pro- blem som vi ser ligger i att de statliga finansiärerna har avkastningskrav. Jag skulle vilja höra en kom- mentar från ministern kring detta och gärna en reak- tion på ett tänkbart riskkapitalavdrag.

Anf. 73 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Jag får börja med skrytvalsen. Det är jag som får stå för den här. Vi har flest patent i Euro- pa. Vi är först också där. När det gäller innovationer handlar det ju om sådant som att ta fram nya idéer etc., att utveckla produkter, varor och tjänster. Det är vi också bäst på i världen, före USA och Finland. Det är det jag försöker uttrycka. När vi talar om förnyelsekraft vill jag påpeka att vi faktiskt är väldigt duktiga på det, mätt av andra. Här i kammaren får man inget beröm. Man får åka ut i Europa om man ska få det, av EU och sådana orga- nisationer. Sedan vill jag ändå säga att när jag, även i mitt svar, talar om förnyelsekraft menar jag att vi kan bli bättre. Det jag har gjort nu är att ta initiativ till att träffa olika aktörer, både små och stora företag. Jag anser också att vi bör föra en diskussion om företagens förmåga när det gäller innovationer och entreprenörskap, inte bara om politikens oförmåga, även om den är viktig och den ska ju behandlas här i kammaren. Men det gäller att tala om både företags- förmåga och politikens förmåga och inte bara skjuta in sig på politikens oförmåga. Det vi gör nu är att föra en diskussion, en dialog. Den pågår nu under våren. Med utgångspunkt från det vi då kommer fram till ska jag gå igenom och se vilka förslag som kan bli aktuella och på vilket sätt vi kan förbättra förnyelsekraften ytterligare. När vi sedan talar om verkligt högteknologiska fö- retag vill jag säga att jag inte tror att det är så stor risk för dem. Jag tror att de har ganska lätt att skaffa ka- pital. Där tror jag inte, ska jag säga, att problemen ligger. Men Åke Sandström tar mer upp, om jag har för- stått det rätt, den lille uppfinnaren. Det kan gälla högteknologi, självklart, men det är oftast en person som kommer på en briljant idé. Hans eller hennes förmåga att få ut detta på marknaden är ju det som kallas entreprenörskap, att gå från en uppfunnen pro- dukt till att kunna sälja den och utveckla den på marknaden. Där har såddkapitalet väldigt stor bety- delse. Det är någonting som jag kommer att titta när- mare på. Jag vill också säga att uppfinneri och entrepre- nörskap har väldigt mycket att göra med attityder. Därför ska vi nu också pröva modellen med teknik- och uppfinnarskolor, ungefär som kommunala musik- skolor, för att suga upp massor av ungdomar och barn som känner för detta och är väldigt kreativa. Det är en lång process. Men än en gång, såddkapital är viktigt. Det är en fråga som jag tänker ta tag i. Det är nu Industrifonden som har det uppdraget. Vi får se hur de lyckas med det. Gör de inte det eller det finns restriktioner på grund av för höga avkastningskrav etc. vill jag åter- komma till detta. Men jag vill inte säga att vi inte ska ställa avkastningskrav.

Anf. 74 Åke Sandström (C)
Fru talman! Jag ska inte förlänga diskussionen, jag vet att vi i näringsutskottet kommande veckor får ta upp de här frågorna. I förhållande till utskottsbe- handlingen kom kanske interpellationen inte i rätt fas. Jag skulle själv mycket gärna ha deltagit i en av de konferenser som vi har blivit inbjudna till kring innovations- och utvecklingsfrågor. Det är ett gott initiativ att verkligen få fram en gemensam dialog om, som det heter, hur förnyelsekraft kan skapas i Sverige. Jag tyder det så att inte någon av oss är rik- tigt nöjd med det läge som är. Det kan alltså bli bätt- re. Avslutningsvis vill jag säga att det är min för- hoppning att departementet och näringsministern ser och upptäcker just de små innovatörerna, alla de som inte är forskare, och ser deras ekonomiska situation. Det är jätteviktigt. Reglerna för såddkapitalet måste vara så pass enkla att "såningsmannen" inte dör under tiden som prövningsprocessen pågår. Med detta vill jag tacka för interpellationsdebat- ten.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.